Statsbudgeten 2013

Kommunstrukturlagen

I enlighet med regeringsprogrammet är syftet med kommunreformen att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, att skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin. Kommunreformens syfte är att bilda så starka primärkommuner som möjligt, som också är kapabla att ordna och finansiera social- och hälsovården i kommunerna. Kommunen ska också kunna vara ansvarsorganisation för en enhetlig och stark serviceorganisation.

Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling drog i juni 2012 upp riktlinjer för de kriterier som ska styra reformen av kommunstrukturen. En kommun behöver utreda en kommunsammanslagning, om ett av de tre huvudsakliga kriterierna visar att det föreligger behov av utredning. Kriterierna utgörs av kriteriet för service och befolkningsunderlag, kriteriet för arbetsplatssufficiens, pendling och samhällsstruktur samt ekonomikriteriet. En kommun kan inte hålla sig utanför utredningen fastän inte ett enda av de huvudsakliga kriterierna visar att det föreligger behov av utredning, om man på området inte på annat sätt har uppnått en funktionell helhet. Ministergruppen drog dessutom upp riktlinjer för hur kriteriet för arbetsplatssufficiens, pendling och samhällsstruktur inom Helsingfors metropolområde ska tillämpas på ett sätt som avviker från det övriga landet.

Ministergruppen drog upp ytterligare riktlinjer för möjligheten att avvika från de kriterier som styr reformen av kommunstrukturen bl.a. på basis av särskilt gles bosättning, tryggandet av de språkliga rättigheterna samt bildandet av en funktionell helhet. Undantagen är inte automatiska, utan behovet av dem bedöms särskilt i varje enskilt fall. I bedömningen bör man beakta själva området och undantag ska vara möjliga endast om kommunen har förutsättningar att svara för ordnandet av service och tillräcklig egen serviceproduktion i kommunen.

Regeringen drog i sin aftonskola i juni 2012 upp riktlinjer så att statsrådet i enlighet med regeringsprogrammet får möjlighet att besluta om åtgärder, om utredningsförfarandet för kommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning inte leder till en lösning som tryggar den kommunala basservicen och finansieringen av den.

Den arbetsgrupp för kommunstrukturlagen som tillsatts av finansministeriet bereder ett utkast till regeringsproposition om kommunstrukturlagen för ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionutveckling. Propositionen om den nya strukturlagen kommer att sändas för remissbehandling till kommunerna på hösten 2012. Lagen avses träda i kraft senast den 1 maj 2013.

Efter det att kommunstrukturlagen har trätt i kraft har kommunerna tid att bereda förslag som överensstämmer med kriterierna fram till den 1 april 2014. Regeringen kommer att bedöma hur kommunreformen framskrider i slutet av 2013.

För att stödja kommunerna startas bl.a. ett program för förändringsstöd som hänför sig till kommunernas informationsförvaltning. Regeringen sporrar kommunerna att göra strukturella ändringar genom att betala sammanslagningsunderstöd till kommunerna. En förutsättning för att understöd ska beviljas är att beslut om sammanslagning fattas senast den 1 april 2014. Kommunsammanslagningarna ska ske senast 2017. I de kommuner som inte inleder kommunindelningsutredningar utifrån kriterierna är ministeriet berett att tillsätta särskilda kommunindelningsutredare. Regeringen inleder dessutom andra projekt till stöd för reformen och kommunerna.

En expertgrupp med företrädare för olika ministerier tillsätts för att inleda och stödja utredningsarbetet i de stora stadsregionerna. Staten bereder sig på att stödja strukturreformen i de stora stadsregionerna med separata avtal som stöder tillväxten och utvecklingen. I detta sammanhang är det även möjligt att förnya uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Servicestrukturen för social- och hälsovården förnyas som en del av kommunreformen. För att genomföra servicestrukturreformen ska det stiftas en lag som gäller ordnande, finansiering, utveckling och övervakning av social- och hälsovården. Lagens innehåll preciseras i och med att reformen av kommunstrukturen framskrider. Den lag som gäller ordnande av social- och hälsovården bereds vid social- och hälsovårdsministeriet av arbetsgruppen för servicestruktur, vars mandatperiod löper ut den 31 december 2012.

Strukturreformen av utbildningen på andra stadiet har befolkningsutveckling som mål med beaktande av stärkandet av serviceförmågan och samarbetet inom utbildningen på andra stadiet samt utformandet av ett livskraftigt och fungerande nätverk av anordnare av utbildning på andra stadiet. Målet är att stärka utbildningens genomslagskraft och att säkerställa en jämlik tillgång på utbildningstjänster i olika delar av landet.

Totalreformen av kommunallagen

Man bereder i enlighet med regeringsprogrammet en totalreform av kommunallagen. Kommunstrukturreformen utgör grunden för den totala översynen av kommunallagen. I beredningsarbetet ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att de krav som uppställts i grundlagen på kommunalt självstyre och kommunal demokrati uppfylls och vid kommuners skyldigheter som gäller tryggande av de grundläggande fri- och rättigheterna. Beredningsarbetet ska samordnas med lagstiftningsprojekt som pågår inom olika sektorer.

Finansministeriet tillsatte den 3 juli 2012 för beredningen av totalreformen av kommunallagen en parlamentarisk uppföljningsgrupp, ett arbetsutskott och fyra beredande sektioner (sektionen för organ och ledande, demokratisektionen, ekonomisektionen och sektionen för kommunerna och marknaderna). Deras mandattid löper ut den 15 april 2014. Avsikten är att den nya kommunallagen ska träda i kraft vid ingången av 2015.

Reformen av kommunernas statsandelssystem

Finansministeriet tillsatte i juni 2012 en utredningsman för reformen av kommunernas statsandelssystem. Utredningsmannen har till stöd en stödgrupp samt en sakkunnig- och kalkyleringsgrupp. Målet är att förnya statsandelssystemet så att regeringspropositionen kan behandlas i riksdagen under våren 2014 och att den nya lagstiftningen träder i kraft vid ingången av 2015. Utredningsmannen lägger fram preliminära förslag i december 2012 och de slutliga förslagen om behovet att reformera statsandelsgrunderna före utgången av 2013.

Statsandelssystemet reformeras och genomförs i enlighet med regeringsprogrammet så att man vid reformen ser över bl.a. grundernas transparens, antal, överlappningar, ersättningsbehov, tidsenlighet samt lämplighet när kommunstrukturen och servicebehoven ändras. Översynen kan utvidgas så att den även omfattar frågor som gäller beskattning, t.ex. möjligheten att överföra skatteavdrag som inverkar på kommunalskatten på staten.

Metropolområdet

Med tanke på den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen kommer betydelsen av kommun- och servicestrukturlösningarna att accentueras i metropolområdet (14 kommuner). Området behöver ändringar i kommunstrukturen. Avsikten är dessutom att utreda olika alternativa metropollösningar som stöder den gemensamma planeringen och styrningen av området, särskilt i frågor som gäller markanvändning, boende och trafik, samt stärker konkurrenskraften och förhindrar segregation. Arbetet inleds med en förhandsutredning där de framtida områdena där kommunindelningsutredning ska genomföras och de olika alternativen till metropollösningar kartläggs tillsammans med kommunerna i området. Ministergruppen drog i juni 2012 upp riktlinjer som innebär att utredningsområdena på metropolområdet ska bestå av kommuner som har ett betydande behov av en enhetlig samhällsstruktur på grund av en gemensam centraltätort och tillväxttrycket på den. Området ska dessutom kunna motiveras sett ur en helhetssynvinkel och det ska bilda en funktionell helhet. Finansministeriet och miljöministeriet tillsatte i december 2011 delegationen för metropolpolitik och i juli 2012 en ledningsgrupp för metropolutredningen. Finansministeriet tillsatte i augusti 2012 fem utredningsmän för metropolutredningen.

Utvärdering av kommunernas uppgifter

Finansministeriet tillsatte i november 2011 en arbetsgrupp som ska utvärdera kommunernas uppgifter och den kartlägger som helhet betraktat kommunernas uppgifter och de förpliktelser som hänför sig till skötseln av dem, utvecklar en kostnads- och konsekvensutvärdering av de nya uppgifter som eventuellt överförs på kommunerna, fastställer uppgifterna för de nya kommuner som inrättas genom kommunreformen, utvärderar på nytt uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna, utvärderar en minskning av kommunernas uppgifter i relation till tillgängliga resurser samt utvärderar och lägger fram förslag till harmonisering och förenhetligande av den statliga styrningen av kommunerna. Utifrån arbetsgruppens kartläggning av kommunernas uppgifter utvärderas på nytt uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna i relation till resurserna under våren 2013. Arbetsgruppen följer med hur kommunreformen framskrider samt utvärderar och fastställer uppgifterna för de nya kommuner som inrättats genom kommunreformen. När uppgifterna fastställs utnyttjar man kommunernas erfarenheter av produktivitetsarbetet när det gäller bästa praxis.