Statsbudgeten 2013

I detta kapitel granskas verkningarna av statens åtgärder på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi från 2012 till 2013. Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändringar av lagstiftningen och normer samt, då det gäller anslag som baserar sig på prövning, på budgetbeslut. De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen bedöms ha en sådan sammanlagd effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna att kommunernas finansiella ställning försämras med 193 miljoner euro netto jämfört med 2012.

I anslutning till beslutet om ramarna för statsfinanserna 2013—2016 minskas statsandelen för basservice gradvis fram till 2015. År 2013 uppgår avdraget till 125 miljoner euro. Detta sänker statsandelsprocenten med 0,51 procentenheter. Statsandelen för basservicen ökas med 27,3 miljoner euro år 2013 i syfte att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och utveckla social- och hälsovårdstjänsterna för äldre. Lagen om stöd för den äldre befolkningens funktionsförmåga avses träda i kraft den 1 juli 2013. Statsandelsprocenten för basservice höjs med 0,045 procentenheter, eftersom en statsandel på 54,3 % anvisas för kostnaderna för verkställigheten av den s.k. äldreomsorgslagen. Dessutom höjs statsandelarna i anknytning till effektiviseringen av stödtjänster inom närståendevården med 10 miljoner euro. Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 30,96 år 2013.

Kompensationen för kommunernas förlorade skatteinkomster till följd av ändringarna i skattegrunden ökar statsandelen för basservice med ca 12 miljoner euro 2013.

Statsandelen för kommunal basservice ökar med 209 miljoner euro 2013 jämfört med den ordinarie budgeten för 2012.

För ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar och för samarbetsunderstöd för kommunerna anvisas 67 miljoner euro. År 2013 genomförs 10 kommunsammanslagningar och anslaget ökar med drygt 20 miljoner euro jämfört med 2012. För höjningen av kommunernas statsandel enligt prövning föreslås 20 miljoner euro, och summan ligger därmed på samma nivå som året innan.

Det uppskattas att knappt 700 miljoner euro används för kostnaderna för utkomststöd 2013, varav hälften är statsandel som ska betalas till kommunerna. De beräknade kostnaderna minskar med ca 18 miljoner euro jämfört med 2012. Utkomststödet reformeras så att förhöjningsdelarna i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa under den aktiva tiden ska beaktas som prioriterade inkomster. Genom reformen uppmuntras långtidsarbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder. Detta ökar kostnaderna för utkomststödet med 6 miljoner euro 2013, varav hälften är statsandel. Försöket med sysselsättningsbonus, uppskovet med justering av bostadsbidraget och den begränsning som gäller arbetsmarknadsstödet för långtidsarbetslösa beräknas minska behovet av anslag inom utkomststödet med sammanlagt 4,8 miljoner euro, varav hälften är statsandel.

För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft görs det redan fr.o.m. den 1 januari 2013 en tidigarelagd indexjustering i grundskyddsförmånerna. Tidigareläggningen av indexjusteringarna gäller vissa grundskyddsförmåner som är bundna till folkpensionsindex och som verkställs av Folkpensionsanstalten samt utkomststödet. Höjningen gäller endast år 2013. Det är fråga om att indexhöjningen för år 2014 delvis tidigareläggs. Den tidigarelagda indexhöjningen ökar kostnaderna för utkomststöd 2013 med 9 miljoner euro, varav hälften är statligt stöd.

Som statsunderstöd för projekt för utveckling av kommunernas social- och hälsovård föreslås 14,5 miljoner euro (17,5 miljoner euro 2012). Anslaget minskas gradvis så att avdraget är 5 miljoner euro 2015. Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste II) 2012—2015.

Den statliga ersättningen till enheterna inom hälso- och sjukvården för kostnader som föranleds av läkar- och tandläkarutbildningen höjs med 0,9 miljoner euro 2013 och därefter med 1,1 miljoner euro om året. Tillägget riktas till sjukvårdsdistriktet i Norra Savolax för vårdpraktik inom grundutbildningen för tandläkare. För forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård finns det 30 miljoner euro (35 miljoner euro 2012) i statsersättning till enheterna inom hälso- och sjukvården.

Beredningen av den lagstiftning som gäller förskoleverksamhet och barndagvårdstjänster samt förvaltningen och styrningen av dem överförs fr.o.m. den 1 januari 2013 från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Stödet för hemvård och privat vård av barn samt vårdpenningen sköts fortsättningsvis administrativt av social- och hälsovårdsministeriet. Överföringen av förskoleverksamheten och dagvårdstjänsterna påverkar inte anslaget för statsandelen för kommunal basservice, och inte heller enskilda kommuners statsandel.

Anslagsnivån inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde sänks av de inbesparingar som överenskommits i regeringsprogrammet och rambeslut och som gäller bl.a. läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, finansieringen av yrkeshögskolorna, statsandelen för läroinrättningarnas anläggningskostnader, finansieringen av fritt bildningsarbete samt finansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2013 är dessa besparingar sammanlagt 58 miljoner euro jämfört med året innan, varav 42 miljoner euro är den uppskattade andelen för kommuner och samkommuner. Indexhöjningar görs inte i statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten 2013, vilket minskar kommunernas och samkommunernas statsandelar med 50 miljoner euro. Anslagsnivån sjunker också till följd av att den ökning av antalet studieplatser som i stimulanssyfte gjordes under föregående valperiod upphör.

Det föreslås att man i enlighet med regeringsprogrammet fortsätter att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, såsom mindre gruppstorlekar och utveckling av morgon- och eftermiddagsverksamheten, med ett tilläggsanslag på 7,3 miljoner euro. För läroanstalternas nya anläggningsprojekt kan år 2013 beviljas understöd till ett belopp av 12 miljoner euro.

I samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriets samt arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden stöds ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiv åtgärd senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut. Utöver samhällsgarantin för unga föreslås inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 27 miljoner euro 2013 för åtgärder för att minska den reserv av unga vuxna som blivit utan utbildning (kompetensprogrammet för unga vuxna). Det föreslås en nivåhöjning i fråga om verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet så att nivån på anslaget höjs till 21 miljoner euro 2013.

I syfte att minska långtidsarbetslösheten genomför man 2012—2015 ett kommunförsök, där kommunens ansvar i servicen till långtidsarbetslösa ökas. För detta ändamål anvisas 20 miljoner euro 2013. I detta sammanhang genomförs det i 62 kommuner ett försök med s.k. sysselsättningsbonus, som innebär att en långtidsarbetslös efter att ha blivit sysselsatt får behålla arbetsmarknadsstödet under en månads tid. På detta sätt förbättras incitamenten för att ta emot arbete.