Statsbudgeten 2013

Utgiftsutvecklingen 2011

År 2011 ökade kommunernas omkostnader med nästan 5 %. Omkostnadsökningen var snabbare än i genomsnitt under de senaste åren. År 2011 ökade löneutgifterna inom den kommunala sektorn med ca 4,3 %. Ändringen i förtjänstnivåindex var 3,0 % år 2011. Antalet anställda inom den kommunala sektorn började öka igen år 2011, och antalet anställda inom lokalförvaltningen ökade med ca 1 %. En faktor av engångsnatur som delvis förklarar ökningen av löneutgifterna är ändringen av sättet att bokföra semesterlöneskulden i boksluten för 2011. Köpen ökade med nästan 7 % och understöden med 3 %. Ökningen av inkomsterna av verksamheten blev mindre än ökningen av omkostnaderna, dvs. 3 %.

Omkostnadsutvecklingen 2012—2016

Åren 2012—2016 beräknas ökningen av omkostnaderna uppgå till ca 4 % per år. Omkostnadsvolymen beräknas öka med ca 1 % per år, vilket motsvarar det ökade utgiftstryck som den ändrade befolkningsstrukturen ger upphov till när det gäller efterfrågan på basservice. Enligt kalkylen förblir antalet anställda på 2011 års nivå, varvid volymökningen syns i form av en ökning av köpta tjänster. I budgetpropositionen för 2013 och rambeslutet för 2013—2016 ingår det både åtgärder som ökar och åtgärder som minskar kommunernas utgifter. Som helhet betraktat förväntas de statliga åtgärderna inte nämnvärt inverka på kommunernas uppgifter 2013—2015. Kommunvis kan verkningarna variera bl.a. på grund av kommunens befolkningsstruktur. Kommunernas omkostnadsutveckling på medellång sikt beror i själva verket bl.a. på den allmänna ekonomiska utvecklingen, de kommande löneuppgörelserna och på hur man genom strukturella reformer lyckas förbättra produktiviteten inom den kommunala sektorn.

I kalkylen har man i likhet med tidigare basserviceprogram gjort ett tekniskt antagande enligt vilket inkomsterna av verksamheten ökar i samma takt som omkostnaderna. På basis av den faktiska utvecklingen kan det observeras att ökningen av inkomsterna av verksamheten vissa år har varit klart lägre än ökningen av omkostnaderna. Ökningen av inkomsterna av verksamheten kan under de närmaste åren bli betydligt lägre än antagandet ovan. Den bolagiseringsskyldighet i fråga om affärsverk som är under beredning skulle, beroende på hur omfattande bolagiseringsskyldigheten blir, betydligt minska beloppet av verksamhetsintäkter inom den kommunala sektorn. Då skulle omkostnaderna likväl också minska, men i mindre utsträckning, och till följd av detta skulle också kommunernas och samkommunernas verksamhetsbidrag försvagas. Det är dock svårt att uppskatta de totala effekter bolagiseringsskyldigheten har på den kommunala ekonomin och effekterna gäller dessutom bara en liten del av kommunerna. I detta skede har effekterna av bolagiseringsskyldigheten för affärsverk inte tagits in i den kommunala ekonomins utvecklingsprognos. Den försvagade ekonomiska tillväxten och den långsammare tillväxten beträffande de statsbidrag som bokförs som inkomster av verksamheten kan bidra till att ökningen av inkomsterna av verksamheten avtar under de närmaste åren. Beträffande inkomsterna av verksamheten har man emellertid tills vidare hållit fast vid det etablerade kalkyleringsantagandet.

Personalkostnader

Av omkostnaderna inom den kommunala ekonomin står personalutgifter för inemot 60 %. År 2012 beräknas löneutgifterna öka med 3½ % och därefter med i genomsnitt 3 % per år. Utgångspunkten för kalkylen är att antalet anställda inom kommunerna och samkommunerna hålls på 2011 års nivå, och således följer utvecklingen av personalutgifterna inom den kommunala ekonomin utvecklingen av inkomstnivån och arbetsgivarnas socialskyddsavgifter. Kommunsektorn ingick i november 2011 ett tvåårigt avtal med stöd av vilket inkomstnivån inom kommunsektorn beräknas stiga med 3,2 % år 2012 och 2,3 % år 2013. Efter det används för ökningen av inkomstnivån ett tekniskt antagande enligt vilket inkomstnivån inom kommunsektorn stiger med 2,8 % år 2014 och därefter med 3,3 % per år, dvs. i något långsammare takt än ökningen i den allmänna inkomstnivån. Enligt dessa antaganden ökar löneutgifterna åren 2013—2016 med i genomsnitt 3 % per år, vilket förutsätter dels måttfulla löneförhöjningar, dels aktiva åtgärder för att dämpa ökningen i löneutgifterna.

Kommunarbetsgivarens avgifter kommer som helhet inte att ändras nämnvärt under granskningsperioden. Enligt Kevas prognos hålls kommunarbetsgivarens pensionsavgift på en nivå av 23,6 % under de närmaste åren. År 2015 uppskattas den sjunka till 23,5 % och 2016 ytterligare till 23,3 %. Arbetsgivaravgiften sjunker i och med att arbetstagarens pensionsavgift förväntas stiga i snabbare takt än den totala pensionsavgiften.

Köp

Enligt kalkylen beräknas köpen öka nominellt med drygt 6 % per år. Den bakomliggande orsaken till att köpen ökar är de ändringar som skett i kommunernas serviceproduktion, vilka även kommer att fortsätta under de närmaste åren. Utifrån utvecklingen kan det observeras att ökningen av köpen, i likhet med ökningen av omkostnaderna överlag, i viss mån har följt kommunernas inkomstutveckling. I och med att den kommunala ekonomin stramas åt är kommunerna tvungna att dämpa sin utgiftsökning, vilket även kan synas som en långsammare ökning av köpen.

Understöd

De understöd som kommunerna betalar väntas öka med ca 2 % år 2012. Utgifterna för utkomststödet ökar till följd av en höjning av utkomststödets grunddel och minskar till följd av en höjning av grundskyddet och av inkomstgränserna för bostadsbidrag. Dessa reformer ökar nettobeloppet av utgifterna för utkomststödet. Den reform av bostadsbidraget som genomförs i slutet av valperioden beräknas minska behovet av utkomststöd och därigenom minska utgifterna för utkomststödet. På grund av den svaga ekonomiska tillväxten väntas antalet arbetslösa öka år 2013, men därefter förutspås arbetslösheten minska långsamt. När arbetslösheten minskar antas även utgifterna för utkomststödet börja minska. Det finns dock risk för att utgifterna för utkomststödet inte minskar om arbetslöshetsperioderna blir långa. Det uppskattas att den genomsnittliga ökningen av understöden ligger på 1 % per år.

Ränteutgifter

Utvecklingen av ränteutgifterna påverkas av hur dels lånestocken, dels räntenivån utvecklas. Trots att den kommunala ekonomins lånestock har ökat betydligt har ökningen av ränteutgifterna varit måttfull på grund av den låga räntenivån. Räntenivån beräknas förbli låg ännu i år och nästa år, men därefter väntas den börja stiga. På längre sikt försvagar en höjd räntenivå det ekonomiska spelrummet i synnerhet för de mest skuldsatta kommunerna.

Investeringar

Kommunernas och samkommunernas bruttoinvesteringar antas under de närmaste åren hålla sig på en nivå av ca 4,3 miljarder euro. Å ena sidan är investeringstrycket stort på grund av grundliga reparationer, nyinvesteringar i tillväxtcentrum och den pågående kommunstrukturreformen. Å andra sidan kan åtstramningen av den kommunala ekonomin skjuta fram inledandet av nya investeringar. Enligt den prognostiserade inkomst- och omkostnadsutvecklingen leder den uppskattade investeringsnivån till fortsatt kraftig skuldsättning för kommunerna.

I kalkylerna har man beaktat 2011 års justering av bokföringsnämndens allmänna anvisningar. I dem rekommenderas att den nedre gränsen för avskrivningstiderna i bilagan till anvisningen om avskrivningar ska användas (i fråga om planavskrivningar den nedre gränsen för avskrivningstiden, i fråga om restvärdesavskrivningar den högsta avskrivningsprocenten), om det inte finns speciella grunder för att använda en längre avskrivningstid för en enskild nyttighet. Det bedöms att detta kommer att synas i form av en klar höjning av avskrivningsnivån i boksluten för 2013 när mängden engångsavskrivningar ökar. År 2014 minskar nivån för avskrivningarna, men den förblir emellertid högre än vad den skulle ha varit utan den nya rekommendationen. I det här skedet är det svårt att bedöma i vilken omfattning rekommendationen tillämpas och konsekvenserna av den, så de faktiska avskrivningarna kan avvika avsevärt från denna uppskattning.