Statsbudgeten 2013

Utsikterna för samhällsekonomin

Ovissheten om i vilken riktning ekonomin utvecklas är stor och situationen i synnerhet inom euroområdet håller på att bli mycket problematisk. Världsekonomin är ännu innevarande år inne i en fas av långsam tillväxt, och tillväxten beräknas vara ca 3 %. År 2013 beräknas världsekonomin växa med ca 4 %. Tillväxten inom euroområdet och EU har stannat upp och ekonomin förväntas gå in i en lindrig recession under 2012. Även i fråga om Förenta staternas ekonomi är återhämtningen långsam och den ekonomiska tillväxten förutspås vara 2 % år 2012 och 2,2 % år 2013. Inom världsekonomin ligger tyngdpunkten för tillväxten fortfarande på tillväxtekonomierna även om också tillväxten inom dem håller på att bli långsammare.

I Finland har osäkerheten tilltagit och detta syns särskilt i de privata investeringarna, som förutspås minska jämfört med föregående år. Tillväxten inom Finlands totala produktion uppskattas vara 1 % både 2012 och 2013. Under detta år är tillväxten helt beroende av den inhemska efterfrågan, men under budgetåret förväntas tillväxtstrukturen bli mångsidigare och exporten börja öka.

I förhållande till konjunkturläget har situationen på arbetsmarknaden hållits på en överraskande god nivå. Arbetslöshetsgraden förutspås sjunka till 7,6 % år 2012, men stiga till 8,1 % år 2013 som en följd av den långvariga svaga ekonomiska tillväxten. Inflationen förutspås bli något långsammare 2012 och sjunka från uppskattade 2,6 % till ca 2,4 % år 2013.

Den ekonomisk-politiska linjen

Målet för regeringens ekonomiska politik är en hållbar ökning av den ekonomiska tillväxtpotentialen, en ökad sysselsättningsgrad, en positiv utveckling av hushållens köpkraft och en förbättring av den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsbetingelser. Det är viktigt för Finland att landets ekonomiska konkurrenskraft förbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmåga att fullgöra sina skyldigheter i alla lägen upprätthålls. Ett konkret mål är att statens kreditvärdering ska bibehållas på den nuvarande, optimala nivån.

För att trygga hållbarheten i de offentliga finanserna har regeringen som mål att få till stånd en tydlig minskning av statens skuldkvot före valperiodens slut. För att nå detta mål eftersträvar regeringen balans i statsfinanserna och en ökad ekonomisk tillväxt. Den offentliga ekonomin stärks genom anpassningsåtgärder som vidtas under valperioden för utgifternas och inkomsternas del samt genom strukturella åtgärder. År 2013 förutses underskottet i statsfinanserna minska till under 3 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Som helhet sett kan finanspolitiken under budgetåret uppskattas begränsa både efterfrågan och tillväxten.

Inkomstposter

År 2013 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 47,1 miljarder euro. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur.

Skatteinkomsterna beräknas 2013 öka med ca 5 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2012. I fråga om de ordinarie inkomsterna inom budgetekonomin är tillväxten 4 %. Den långsammare ekonomiska tillväxten, det försvagade sysselsättningsläget och instabiliteten på finansmarknaden begränsar tillväxten i skattebaserna. Skatteintäkterna ökar på grund av regeringens skattepolitiska åtgärder för att stärka balansen i statsfinanserna. Kalkylen över skatteinkomsterna är förknippad med osäkerhet i synnerhet på grund av de problem som gäller de offentliga ekonomierna i Europa och finanssektorn.

I jämförelse med inkomstposterna för 2012 (inkl. de två tilläggsbudgetar som överlämnats till riksdagen 2012, i vilka kalkylen över ordinarie inkomster har höjts med ett nettobelopp på ca 0,6 miljarder euro) uppskattas de ordinarie inkomsterna 2013 öka med 3 % och skatteinkomsterna med 5 %. Av skatteinkomstökningen på 1,9 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för 2012 beror största delen på de ändringar som föreslagits i beskattningsgrunderna. Statens inkomster av blandad natur beräknas minska med 11 % främst till följd av poster av engångsnatur och ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas minska med ca 2 %.

Ändringar i beskattningsgrunderna

De skattepolitiska anpassningsåtgärder som ska genomföras 2013 grundar sig på behovet att stärka balansen i de offentliga finanserna. Som en del av de skattemässiga anpassningsåtgärderna genomförs skattelösningar som främjar en rättvis beskattning och stöder ekonomisk tillväxt och innovationer. De mest betydande av de ändringar av beskattningsgrunderna eller av andra åtgärder som inverkar på skatteintäkterna och som träder i kraft 2013 är att man i beskattningen av förvärvsinkomster låter bli att göra justeringar enligt inflation och inkomstnivå och att alla mervärdesskattesatser höjs med en procentenhet. Skatteinkomsterna ökar också av att överlåtelsebeskattningen skärps, försäkringspremieskatten höjs och av att överkompensationen i fråga om kilometerersättningar gradvis avvecklas. En ny högsta inkomstklass införs temporärt i statens inkomstskatteskala, och beskattningen av stora pensioner och arv skärps. Beskattningen av låginkomsttagare lindras genom en höjning av arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen. I syfte att stödja produktutveckling som inriktas på tillväxt införs det temporärt skatteincitament för forskning och utveckling. Vidare fördubblas rätten till avskrivningar på produktiva investeringar inom industrin temporärt i syfte att öka investeringarna. Inom kapitalbeskattningen kommer det att temporärt införas ett skatteincitament för investerare som innebär att investerarna får göra avdrag för investeringar i tillväxtföretag. Dessutom höjs den presumtiva anskaffningsutgiften för investeringar i onoterade tillväxtföretag till 50 %. Kommunernas utdelning av samfundsskatten betalas förhöjd med 5 procentenheter. Även församlingarna omfattas av en temporärt förhöjd utdelning av samfundsskatten.

Vid ingången av 2013 kommer det att införas en bankskatt och i överensstämmelse med vad som beslutats tidigare ska fordonsskatten och avfallsskatten höjas, energibeskattningen skärpas och rätten att dra av räntorna på bostadslån begränsas. Dessutom ökar statens skatteinkomster också genom den rundradioskatt som införs 2013 för att finansiera Rundradion Ab:s verksamhet. Inom samfundsbeskattningen beaktas skatteavdraget för utbildningskostnader. Avdragsrätten för ränteutgifter begränsas.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 54,1 miljarder euro, vilket är 1,6 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2012, men 0,4 miljarder euro mindre än vad som beviljats för 2012 när den andra tilläggsbudgetpropositionen är inberäknad. För 2012 budgeterades det i den andra tilläggsbudgeten en engångsutgift på 1,44 miljarder euro för kapitaliseringen av Europeiska stabilitetsmekanismen, vilket ännu inte har beaktats i den ordinarie budgeten.

De beslut som regeringen fattar i syfte att stabilisera statsfinanserna minskar nettoanslagen under budgetåret med ca 350 miljoner euro. Anslagsbesparingarna uppgår till ca 2 miljarder euro, och de största av dem är bl.a. nedskärningen av statsandelen för kommunal basservice, anskaffningarna av försvarsmateriel och indexfrysningarna. De gemensamma besparingar som gäller förvaltningsområdena utgör ca 150 miljoner euro av detta.

Anslagsökningarna riktas bl.a. till samhällsgarantin för unga, minskande av långtidsarbetslösheten, utkomstskyddet för arbetslösa, förbättrande av ställningen för låginkomsttagare, stödjande av tillväxten samt finansieringen av Rundradion genom statsbudgeten. Utöver dessa ökningar enligt prövning ökar de lagstadgade och avtalsbaserade pris- och kostnadsnivåjusteringarna anslagen med ca 730 miljoner euro.

Med beaktande av den ökade prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen ökar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca 1 % jämfört med den ordinarie budgeten för 2012 och minskar med ca 3 % jämfört med de budgeterade medlen för 2012. Ränteutgifterna beräknas uppgå till 1,9 miljarder euro 2013.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 42 394 miljoner euro 2013, varvid 140,7 miljoner euro kvarstår som en så kallad ofördelad reserv utöver det som reserverats för tilläggsbudgetbehov.

Satsning på åtgärder som ökar aktiviteten hos unga

Samhällsgarantin för unga träder i kraft 2013. Alla arbetslösa under 25 år och alla arbetslösa under 30 år som nyutexaminerats erbjuds en arbets- eller utbildningsplats eller en aktiveringsåtgärd senast innan en arbetslöshetsperiod på tre månader har gått ut. Programmet genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden. Vid arbets- och näringsbyråerna stöds ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Vägledningstjänsterna för unga stärks. Undervisnings- och kulturministeriet anvisar tilläggsfinansiering för bl.a. uppsökande ungdomsarbete. Finansieringen av samhällsgarantin för unga uppgår i sin helhet till ca 60 miljoner euro 2013.

Dessutom startar man ett kompetensprogram för unga vuxna. Syftet med programmet är att minska antalet 20—29-åringar som blivit utan utbildning. Detta ökar behovet av anslag med 27 miljoner euro 2013.

Stöd för låginkomsttagare

För att förbättra låginkomsttagarnas köpkraft görs det redan fr.o.m. den 1 januari 2013 en delvis tidigarelagd indexjustering i grundskyddsförmånerna för 2014. Höjningen ökar anslagsbehovet med uppskattningsvis 45 miljoner euro 2013.

För att förbättra familjernas utkomst slopas behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet när det gäller makens inkomster, vilket ökar anslagsbehovet med 31,9 miljoner euro.

När en arbetslös får arbete uppskjuts den justering av bostadsbidraget som görs på grund av att personens inkomster stiger från nuvarande tre månader till sex månader. Detta ökar utgifterna för bostadsbidrag med ca 1 miljoner euro på årsnivå.

Till räntestödsfullmakter för den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås 1 040 miljoner euro och till borgenslånefullmakter 285 miljoner euro. Största delen av den statsunderstödda bostadsproduktionen riktas till de största tillväxtcentrumen, särskilt till Helsingforsregionen.

Tillväxtstödjande åtgärder

Utöver de ändringar i beskattningsgrunderna som inriktas på tillväxt stöds FoU-verksamheten bl.a. inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Finnvera Abp:s finansieringsandel blir större i nyetablerade företag, tillväxtföretag och internationellt inriktade företag. Till exportföretag och för fartygsleveranser anvisas för finansieringsverksamhet enligt refinansieringsmodellen för export 940 miljoner euro.

För beslut om miljöstöd för fartygsinvesteringar anvisas en fullmakt på 30 miljoner euro för att man ska kunna bereda sig på det svaveldirektiv som träder i kraft 2015. Det uppskattas att 10 miljoner euro av fullmakten under budgetåret kommer att användas för att i fartyg som är i användning i efterhand installera vissa anläggningar, t.ex. svavelskrubbrar.

Avgiftsfriheten i fråga om de offentliga datalagren utvidgas ytterligare genom att man avgiftsfritt börjar ge tillgång till Meteorologiska institutets realtida väderleks- och klimatobservationsdata, radar- och blixtdata samt nationell väderprognosdata, vilket medför en totalutgift på ca 2 miljoner euro för staten.

Bekämpande av långtidsarbetslösheten och förbättrad sysselsättning

När det gäller att aktivera långtidsarbetslösa genomför man 2012—2015 ett kommunförsök, där huvudansvaret för aktiveringen övergår till kommunen och samtidigt ökas kommunens ansvar i servicen till långtidsarbetslösa. I samband med försöket genomförs det i 62 kommuner ett försök med s.k. sysselsättningsbonus, som innebär att en långtidsarbetslös efter att ha blivit sysselsatt får behålla arbetsmarknadsstödet under en månads tid. Försöket ökar anslagsbehovet med 3,7 miljoner euro.

Från ingången av 2013 genomförs det ett handlingsprogram för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

Arbets- och näringsbyråernas arbetskrafts- och företagstjänster ses över med målet att bl.a. stödja tillgången på kunnig arbetskraft, snabb sysselsättning av arbetssökande och företagsamhet.

Utkomststödet reformeras så att höjningen i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa under den aktiva tiden ska beaktas som prioriterade inkomster. Genom reformen uppmuntras långtidsarbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder. Detta ökar anslagsbehovet med 3 miljoner euro.

Sysselsättningsanslagen ökas. Målet är en aktiveringsgrad på 30 %. Eventuella ändringar av sysselsättningsläget återspeglar sig på aktiveringsgraden.

Sociala förmåner och socialservice

Den lägre specialersättningen i grundersättningen för läkemedel sänks med 7 % och partipriserna på läkemedel sänks med 5 % fr.o.m. den 1 februari 2013. Vidare sänks taket för läkemedelsersättning fr.o.m. den 1 januari 2013 med ca 50 euro för att förbättra ställningen för dem som betalar mest för sina läkemedel. Åtgärderna minskar anslagsbehovet med ca 103 miljoner euro.

Den lag som ska gälla stödjandet av den äldre befolkningens funktionsförmåga samt social- och hälsovårdstjänsterna för äldre träder i kraft den 1 juli 2013. År 2013 reserveras det statlig finansiering till ett belopp av 33 miljoner euro för verkställigheten av lagen. Innan lagen träder i kraft ska man utarbeta en kvalitetsrekommendation för hemvården och utveckla mätare för vårdkvalitet och vårdtyngd som syftar till att förbättra vårdkvaliteten. Kvaliteten på vården och omsorgen dygnet runt förbättras genom att man säkerställer att kvalitetsrekommendationen följs. Om en personaldimensionering enligt rekommendationen (minst 0,5 personer) inte uppnås inom vården och omsorgen dygnet runt, ska bestämmelser om personaldimensioneringen utfärdas genom förordning av statsrådet i början av 2015.

För att förbättra stödtjänsterna inom närståendevården ska det för statsandelen för basservice från och med 2013 reserveras tilläggsfinansiering till ett belopp av 10 miljoner euro per år.

Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar utan att de andra föräldraledigheterna förkortas, vilket ökar anslagsbehovet med ca 0,3 miljoner euro.

Den månatliga kostersättning som betalas till dem som lider av celiaki höjs från 21 euro till 23,6 euro, vilket ökar anslagsbehovet med 1 miljon euro.

Det nationella vaccinationsprogrammet utökas med HPV-vaccinet, vilket medför att anslagsbehovet ökar med 1,5 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin

Det förutspås att kommunalekonomin stramas åt 2012 då omkostnaderna ökar klart snabbare än skattefinansieringen. I år bedöms kommunernas skatteinkomster öka med mindre än 2 %. Statsandelarna ökar med inemot 6 % trots att statsandelarna för 2012 skars ned med 631 miljoner euro. Statsandelarna ökar bl.a. på grund av en justering av kostnadsfördelningen och en indexhöjning. Kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas öka med drygt 4 %. Jämfört med föregående år beräknas årsbidraget minska med ca 100 miljoner euro och täcka avskrivningarna, men vara klart mindre än nettoinvesteringarna. Skuldsättningen beräknas fortsätta.

År 2013 uppskattas kommunernas skatteinkomster öka med ca 4 %. Att ökningen blivit snabbare beror framför allt på att det inte föreslås några betydande ändringar av grunderna för inkomstskatten 2013.

Statsbidragen till kommunerna 2013 uppgår till sammanlagt ca 10,7 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör ca 9,7 miljarder euro. Statsbidragen ökar med ca 180 miljoner euro jämfört med 2012, alltså med ca 1,7 %. Statsandelarna minskar bl.a. på grund av den nedskärning av statsandelen för basservicen med 125 miljoner euro som följer rambeslutet för 2013—2016 samt på grund av att det inte görs någon indexhöjning av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten. Däremot ökas statsandelen för basservicen bl.a. i syfte att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga, utveckla social- och hälsovårdstjänsterna för äldre samt genomföra samhällsgarantin för unga. Dessutom höjs statsandelarna för basservice med 231 miljoner euro på grund av indexhöjningen och med 67 miljoner euro på grund av förändringarna i åldersstrukturen och befolkningsmängden.

Kommunernas årsbidrag beräknas bli något sämre. Årsbidraget kommer inte längre att täcka avskrivningarna, eftersom nivån på avskrivningarna förutspås stiga betydligt från året innan på grund av bl.a. bokföringsnämndens rekommendation om avskrivningar. Den kommunala ekonomin är inte längre i balans. Utan en engångshöjning av nivån på avskrivningarna kommer årsbidraget att räcka till för att täcka avskrivningarna med knapp marginal. Skuldsättningen inom den kommunala ekonomin fortsätter.

Balansen i statsfinanserna

Budgetpropositionen för 2013 uppvisar ett underskott på 7,0 miljarder euro, vilket ska finansieras genom ökad skuldsättning. Fondekonomin som står utanför statsbudgeten uppvisar ett överskott på 0,5 miljarder euro 2013 (inklusive Statens pensionsfond). Uttryckt i nationalräkenskapstermer beräknas underskottet inom statsfinanserna 2013 vara något under 3 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsskulden

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas uppgå till ca 96 miljarder euro i slutet av 2013, vilket är ca 47 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Skuldkvoten beräknas öka med 2 procentenheter från 2012. Ränteutgifterna för statsskulden beräknas till 1,9 miljarder euro, vilket är ca 320 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2012. Fastän statsskulden ökar, minskar ränteutgifterna på grund av att ränteantagandena har sjunkit.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % av BNP