Statsbudgeten 2012

90. Stöd till kommunerna

Förklaring:I den statsandelsreform som genomförts vid ingången av 2010 koncentrerades de sektorvisa statsandelarna enligt den tidigare statsandelslagstiftningen (FM, UKM och SHM) till finansministeriet i den omfattning som förutsätts i regeringsprogrammet. I de sammanslagna statsandelarna har beaktats den allmänna statsandelen, statsandelarna för social- och hälsovården i sin helhet samt förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek (exklusive landskapsbiblioteks- och centralbiblioteksförhöjningarna), den allmänna kulturverksamheten och den grundläggande konstundervisningen per invånare.

Genom statsandelen för kommunal basservice och den utjämning av statsandelar som baserar sig på skatteinkomsterna försöker man trygga kommunernas möjligheter att upprätthålla tillräcklig basservice i olika delar av landet och balansera kommunernas i lag bestämda uppgifter och den övergripande finansieringen av dem enligt område och kommungrupp.

Genom en höjning av statsandelen till kommuner enligt prövning försöker man se till att också kommuner med en svårare ekonomisk ställning kan klara av att producera basservice och att den ekonomiska balansen i dessa kommuner ska kunna förbättras.

Genom sammanslagningsunderstöd till kommunerna främjas frivilliga kommunsammanslagningar samt andra sådana ändringar av kommun- och regionstrukturen som bidrar till en mer ekonomisk produktion av högklassig och jämlik kommunal basservice.

Finansiering av social- och hälsovården

Centrala reformer

Riksdagen godkände en proposition med förslag till lagar om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Genom lagändringen höjs familjevårdarnas arvoden, görs den förberedande utbildningen obligatorisk samt tryggas det att familjevårdaren får tillräckligt stöd under vårdtiden. Utöver det som anges ovan godkände riksdagen också en proposition med förslag till lag om ändring av 50 § i barnskyddslagen. Familjevårdslagstiftningen revideras med målet att flytta fokus till familjevård när det gäller vård utom hemmet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2011. De författningar som gäller de ovan nämnda ändringarna tillämpas emellertid fr.o.m. den 1 januari 2012.

Effektmål

Målet med den förebyggande verksamheten är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga sociala problem och hälsoproblem, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper samt förbättra verksamhetsförutsättningarna för miljö- och hälsoskyddet. Målen eftersträvas genom att man utvecklar ledningen och strukturerna samt tar fram instrument och modeller för god verksamhet och sprider dessa till kommunerna. Effektmålen beskrivs närmare i kapitel 33.60 (Av kommunerna anordnad social- och hälsovård) som ingår i huvudtiteln för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Målet inom social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna ska ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att se till att alla i Finland garanteras grundläggande försörjning. Basservicen stärks och reformeras, äldre garanteras en människovärdig ålderdom och dessutom satsar man på mentalvårdstjänster och missbrukarvård.

Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och kulturverksamhet

Samhälleliga verkningar

Utgångspunkten är att garantera och stärka grundtryggheten i utbildningen för alla i hela landet, oavsett boningsort, språk och ekonomisk ställning. De centrala målen med finansieringen till kommunerna är att trygga de grundläggande kulturella rättigheterna för varje elev och studerande enligt hans eller hennes förmåga och särskilda behov och att för var och en, som en del av medborgarnas kulturella rättigheter, trygga möjligheten till utveckling med hjälp av riksomfattande bibliotekstjänster och informationstjänster samt att säkerställa en jämlik tillgång till kunskap och kultur för befolkningen.

¹⁾ På grund av systemförändringen finns det inte tillgång till jämförbara uppgifter från 2009.

20. Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 18 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till planering och anskaffning av statens och kommunernas gemensamma elektroniska ärendehanteringstjänster och datasystemlösningar

2) för utvecklingsprojekt som hänför sig till informationstekniken i kommunerna och som förbättrar förutsättningarna för att utnyttja kommunernas dataarkiv samt till ordnandet av datateknisk service och till stöd för införandet av redan genomförda lösningar

3) till statsunderstöd enligt prövning och till betalning av projekt som godkänts och finansierats av EU

4) till annan gemensam utveckling av den offentliga informationsförvaltningen

5) till avlönande av personal motsvarande högst 20 årsverken per år för planeringen och genomförandet av servicehelheterna och stödtjänsterna inom ramen för SADe-programmet högst till utgången av programperioden. Av detta kan en andel motsvarande åtta årsverken genomföras utanför det mål för antalet årsverken som ska genomföras inom ramen för produktivitetsprogrammet.

Fullmakt

Finansministeriet får 2012 ingå avtal eller andra förbindelser (upphandling och leverans av informationssystem) inom projekten för grundutbildning och utbildning på andra stadiet inom Servicehelheten för lärande och inom servicehelheterna Elektronisk miljö för deltagande, Arbetsgivare, Servicehelheten för den som vill grunda ett företag samt Servicehelheten för byggd miljö och boende inom statens SADe-program på så sätt att de medför utgifter på sammanlagt högst 16 500 000 euro 2012 och under senare år.

Förklaring:Med anslaget genomförs statens och kommunernas gemensamma projekt i enlighet med programmet i syfte att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen i överensstämmelse med riktlinjerna i programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe-programmet).

Målet med SADe-programmet är att främja elektronisk kommunikation på ett sådant sätt att elektronisk kommunikation är möjlig för medborgare och företag senast år 2013 och att den täcker alla centrala tjänster. I budgetpropositionen utgår man från att SADe-programperioden förlängs till utgången av 2015. För tjänsterna för medborgare och företag skapas enhetligt kundgränssnitt till offentliga tjänster som produceras av olika myndigheter. Målet är också att utveckla interoperabiliteten mellan den statliga koncernstyrningen och IT-systemen inom hela den offentliga förvaltningen (staten, kommunerna, Folkpensionsanstalten och den övriga medelbara offentliga förvaltningen).

De personer som anställs med anslaget arbetar som projektchefer och annan projektpersonal så länge projektet pågår.

Med anslaget stöds och påskyndas kommunernas informationsförvaltningsutveckling med målet att förbättra produktiviteten samt främjas kommunernas och den offentliga förvaltningens gemensamma projekt för utvecklande av informationsteknologin och införande av elektroniska verksamhetssätt (KommunIT-verksamheten). I syfte att realisera nyttan och förkorta återbetalningstiden för investeringar i anslutning till KommunIT-verksamheten stöds spridandet och det nationella ibruktagandet av den avkastning som härrör från verksamheten genom att man stöder kommunernas ibruktagningsprojekt med sakkunniginsatser. Beslut om målen och objekten för de nya projekten fattas tillsammans med den kommunala sektorn.

Avsikten är att anslaget ska användas även för utarbetandet av JHS-rekommendationer för den offentliga förvaltningen, planeringen och genomförandet av de ändringar i JHS-systemet som verkställigheten av informationsförvaltningslagen förutsätter samt för annat gemensamt utvecklande av den offentliga förvaltningens informationsförvaltning.

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 8 433 242 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av statsandel enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009)

2) till utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna

3) till betalning av en behovsprövad höjning av statsandelen, högst 20 000 000 euro.

Det grundpris för den grundläggande konstundervisningen som används som grund för bestämmandet av statsandelen är 1,40 euro och grundpriset för allmän kulturverksamhet är 3,50 euro per invånare.

Förklaring:

Statsandelsprocenten för kommunal basservice är 31,42. En justering av kostnadsnivån med 3,7 % har gjorts i statsandelarna, med undantag för kommunernas allmänna kulturverksamhet och den grundläggande konstundervisningen per invånare. Det invånarantal som ligger till grund för statsandelarna var 5 347 269 vid årsskiftet 2010/2011.

Regeringspropositioner som hänför sig till dimensioneringen av anslaget

Riksdagen godkände en proposition med förslag till lagar om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Genom lagändringen höjs familjevårdarnas arvoden, görs den förberedande utbildningen obligatorisk samt tryggas det att familjevårdaren får tillräckligt stöd under vårdtiden. Till dessa delar träder ändringen av familjevårdarlagen i kraft den 1 januari 2012. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 8 350 000 euro.

Riksdagen godkände en proposition med förslag till lag om ändring av 50 § i barnskyddslagen. Familjevårdslagstiftningen revideras med målet att flytta fokus till familjevård när det gäller vård utom hemmet. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2012. Enligt uppskattning minskar placeringen av ett barn i familjevård i stället för institutionsvård kommunernas utgifter med 24 950 000 euro, varav statsandelen är 31,42 %. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 7 839 000 euro.

I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice och till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bl.a. så att statsandelsprocenten för kommunal basservice ändras från 34,11 % till 31,42 % år 2012. I ändringen har som tillägg beaktats 0,01 procentenheter i anslutning till genomförandet av de nya och utvidgade uppgifterna för social- och hälsovården så att statsandelen är 50 %. I ändringen har som avdrag beaktats 2,70 procentenheter i anslutning till den temporära sänkningen av statsandelarna med 631 000 000 euro. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 628 661 000 euro på grund av lagändringen.

Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen, beräkningsgrunder

31. Ekonomiskt stöd för kommunsammanslagningar och samarbetsunderstöd för kommunerna (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 44 194 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av kalkylerade sammanslagningsunderstöd enligt 41 § i kommunindelningslagen (1698/2009)

2) till ersättning av minskningar av statsandelarna enligt 44 § i nämnda lag

3) till stöd för investerings- och utvecklingsprojekt enligt 40 § i den kommunindelningslag (167/2005) som gällde före 2008

4) till ett belopp av högst 560 000 euro för betalning av kostnader för särskilda utredningar enligt 16 § i kommunindelningslagen samt till understöd till kommunerna för de kostnader som föranleds av förhandsutredningar som gäller sammanslagningen

5) till ett belopp av högst 200 000 euro för kostnader för utredningar enligt lagen om ett utredningsförfarande i syfte att främja samarbetet i vissa stadsregioner (1408/2010)

6) till ett belopp av högst 1 000 000 euro till betalning av samarbetsunderstöd enligt 67 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009).

Förklaring:Bestämmelserna om formen och nivån på sammanslagningsunderstöden har reviderats vid ingången av 2008 och gäller ändringar av kommundelningen som genomförs efter det. Samtidigt har stödet för investerings- och utvecklingsprojekt som betalas separat i samband med ändringar av kommunindelningen slopats.