Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
     Inkomstposter
     Anslag
       21. Riksdagen
       23. Statsrådets kansli
         01. Förvaltning
         90. Stöd till kommunerna

Statsbudgeten 2012

70. Utvecklande av statsförvaltningenPDF-versio

Förklaring:Statens IKT-verksamhet reformeras i enlighet med statsrådets principbeslut av den 15 juni 2006 om statens IT-strategi, statsrådets principbeslut av den 26 november 2009 om statens informationssäkerhet, förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen från 2010, lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft 2011, den IKT-strategi som håller på att beredas och regeringsprogrammet för 2011—2015. Författningarna, principbesluten och strategierna verkställs genom styrning enligt koncernmodell av finansministeriet och samarbetsorgan under dess ledning och inbegriper sex utvecklingsområden:

  • kundorienterade, elektroniska tjänster
  • interoperabilitet (arkitektur och metoder inom informationsförvaltningen samt utveckling av hur grunddatabaserna utnyttjas)
  • gemensamma datasystem
  • enhetliga IT-bastjänster
  • datasäkerhet och beredskap
  • stärkande av koncernstyrningen i fråga om IKT-verksamheten.

Reformeringen av statens IKT-verksamhet finansieras med medel under bl.a. följande tre moment: Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT) (28.70.01), Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning (28.70.02) och Statens och kommunernas gemensamma datasystemprojekt (28.90.20).

Med IKT avses i detta sammanhang informations- och kommunikationsteknisk verksamhet i vid bemärkelse som omfattar bl.a. informationsförvaltning, datasystem, datanät, datalager, datateknik och utnyttjandet av sådan, datasäkerhet, utrustningsutrymmen, informations- och kommunikationstekniska tjänster, metoder och lösningar samt styrningen och ledningen, strukturerna, projekthanteringen, författningarna i fråga om denna verksamhet liksom även beredskapen för störningar och undantagsförhållanden.

Med de anslag som är avsedda för att utveckla statens IKT och datasäkerhet finansieras införande av och utvecklings- och investeringsutgifter och driftsutgifter för projekt inom utvecklingsområdena och IKT-tjänster till den del dessa inte tas ut hos användarna. Med anslaget kan också finansieras personalutgifter och utgifter för lokaler.

Produktiviteten förbättras genom projekt som omfattar hela statsförvaltningen och genom organisations-, process-, service- och datateknikreformer inom enskilda förvaltningsområden och ämbetsverk. Centrala projekt stöds med produktivitetsanslag.

Finansministeriet ställer upp följande preliminära effektmål för utvecklandet av statsförvaltningen för 2012:

  • en enhetligare och allmänt användbar samt kostnadseffektiv, användarvänlig och datasäker IKT-verksamhet för staten
  • en planerad och bevislig ökning av arbetsproduktiviteten inom den offentliga förvaltningen och en planmässig användning av produktivitetsbesparingarna
  • en effektiv verkställighet av informationsförvaltningslagen, informationssäkerhetsförordningen och principbeslutet om informationssäkerhet
  • ledning och styrning av genomförandet av den IKT-strategi för den offentliga förvaltningen som ska beredas under 2011.

01. Styrning och utveckling av statens informations- och kommunikationsteknik (IKT)(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 11 893 000 euro.

Anslaget får användas

1) till genomförandet av statens gemensamma reformer av informationssystemet och av gemensamma IKT-tjänster och IKT-lösningar

2) för utvecklande och genomförande av gemensamma stödtjänster för elektronisk kommunikation och förvaltning inom den offentliga förvaltningen

3) för den styrning och utveckling som krävs med tanke på lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen

4) för styrning och utveckling av informationssäkerheten och beredskapen inom den offentliga förvaltningen.

Fullmakt

År 2012 får oanvända fullmakter från 2011användas för att utveckla och anskaffa IKT-tjänster, utveckla och genomföra elektroniska tjänster och stödtjänster inom den offentliga förvaltningen samt för att utveckla och genomföra beredskapen och datasäkerheten.

Förklaring:Statsrådets principbeslut av den 15 juni 2006 om utvecklande av statens IT-verksamhet verkställs inom fem utvecklingsområden. Utvecklings- och investeringsutgifterna för de projekt som ingår i utvecklandet samt en del av personalutgifterna och driftsutgifterna finansieras med medel under momentet.

Finansministeriet leder och utvecklar statens IKT-verksamhet. De gemensamma tjänster som uppkommer inom projekten produceras av Statens IT-servicecentral (VIP), som finns i anslutning till Statskontoret, och vars omkostnader har budgeterats under moment 28.20.06. Lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen stärker finansministeriets roll och ansvar som den instans som styr IKT-verksamheten inom hela den offentliga förvaltningen.

Statsrådets principbeslut om en säkerhetsstrategi för samhället från 2010 och om informationssäkerheten inom statsförvaltningen från 2009 fastställer att finansministeriet har till uppgift att styra IKT-verksamheten inom den offentliga förvaltningen och särskilt informationssäkerheten och IKT-beredskapen.

I den nya beredskapslagen fastställs det att finansministeriet under undantagsförhållanden ska styra informationsförvaltningen, de elektroniska tjänsterna, datakommunikationen, datasystemen och datasäkerheten inom statsförvaltningen. Den nya beredskapslagen kräver ännu riksdagens slutgiltiga godkännande.

Mål för resultatet av verksamheten Åtgärder
   
Målet med att utveckla kundorienterade elektroniska tjänster är att skapa gemensamma och enhetliga lösningar för myndigheterna inom den offentliga förvaltningen när det gäller de elektroniska tjänsterna. På så sätt kan dessa tjänster utökas och det överlappande utvecklingsarbetet minskas. Användningen av medborgarkontot som en elektronisk distributionskanal för myndighetsmeddelanden och myndighetsbeslut utvidgas kraftigt. Realiserandet av ett ärendekonto för företag inleds. Helhetskonceptet Suomi.fi utvecklas med målet att utarbeta en tjänst som går ut på att medborgare som identifierat sig kan skapa sig en sådan hemsida som lämpar sig bäst för honom eller henne. Användningen av nätidentifierings- och betalningstjänsten för medborgare utvidgas ytterligare och samarbetet med Tunnistus.fi-tjänsten vidareutvecklas.   Med hjälp av en gemensam plattform för elektroniska ärendehanteringstjänster genomförs de första elektroniska ärendehanteringstjänsterna.
Målet med utvecklingen av interoperabilitet är att förenhetliga utnyttjandet av informations- och kommunikationstekniken som ett led i utvecklandet av statsförvaltningens verksamhet, att utforma en gemensam, övergripande arkitektur inom statsförvaltningen och att minska överlappande insamling och underhåll av information. Målet är att utveckla interoperabiliteten i även större utsträckning inom hela den offentliga förvaltningen. Användningen av den gemensamma integrationslösningen för statsförvaltningen utvidgas ytterligare. Interoperabilitetsportalen ska utvecklas med avseende på funktionalitet och innehåll. Den övergripande arkitekturen inom den offentliga förvaltningen och statsförvaltningen upprätthålls och utvecklas. Genomförandet av sådana gemensamma lösningar som överensstämmer med arkitekturen inleds. Inledandet av arkitekturarbetet, införandet av en metod för den övergripande arkitekturen och planeringen av arkitekturen inom organisationerna inom den offentliga förvaltningen stöds och mäts. Gemensamma lösningar för användningen och utnyttjandet av de gemensamma grunddatalagren inom den offentliga förvaltningen utvecklas.
Målet med att utveckla gemensamma datasystem är att inom hela statsförvaltningen skapa gemensamma datasystem för likadana funktioner. På så sätt kan det överlappande utvecklingsarbetet minskas och interoperabiliteten ökas. Produktionsanvändningen i fråga om helhetslösningen för gemensamma dokument, handlingar och ärendehantering inom statsförvaltningen samt federeringen av identifiering av tjänstemän har inletts och det har gjorts upp en tidtabell för ibruktagandet av tjänsterna inom hela statsförvaltningen. Produktionsanvändningen av en gemensam www-publiceringsplattform har inletts.
Målet med att utveckla IT-bastjänsterna är att skapa gemensamma och enhetliga IT-bastjänster för de statliga myndigheterna och på så sätt frigöra resurser för att utveckla datasystem för kärnverksamheten. Införandet av en gemensam datakommunikationslösning och gemensamma underhållstjänster för statsförvaltningen utvidgas till ämbetsverken, och tilläggstjänster inom datakommunikationen upphandlas för distansarbete. Införandet av en gemensam kommunikationslösning för staten fortsätter och införandet av en gemensam arbetsstationslösning för staten inleds. En förundersökning av användarstödtjänster inleds.
Kontinuiteten i verksamheten, riskhanteringen och kvaliteten inom förvaltningen förbättras genom att datasäkerheten och beredskapen utvecklas och integreras som en fast del av verksamheten, ledarskapet och utvecklingen inom förvaltningen. Datasäkerhetsanvisningen VAHTI och dess användbarhet förbättras. Myndigheterna och deras funktioner uppfyller kraven enligt förordningen om informationssäkerheten inom statsförvaltningen samt riktlinjerna för basdatasäkerheten enligt VAHTI-anvisningarna i anslutning till verkställigheten av förordningen. De gemensamma projekten för myndigheterna genomförs i syfte att uppfylla dessa krav. Myndigheternas beredskap för störningar och undantagsförhållanden stärks. Datasäkerhetsarbetet och samarbetet inom förvaltningen effektiviseras, i enlighet med statsrådets principbeslut som gäller statsförvaltningens informationssäkerhet, genom projekt och åtgärder enligt utvecklingsprogrammet för statens datasäkerhet 2011—2015. Man ser till att regelverket VAHTI är uppdaterat och heltäckande. Utvecklandet av det följande skedet för strukturering och verksamhetsmodeller inleds. Genomförandet och auditeringen av datasäkerhetsnivån styrs vid ämbetsverken och inrättningarna. Beredskapen inom statsförvaltningens IKT-verksamhet effektiviseras med hjälp av enhetliga linjedragningar och samarbete. Statens 24/7 datasäkerhet ska planeras av en projektbyrå som inrättas för viss tid för denna uppgift.
Interoperabiliteten hos den offentliga förvaltningens IKT-verksamhet förbättras och IKT-koncernstyrningen stärks i enlighet med de mål som anges i informationsförvaltningslagen. Verkställandet av informationsförvaltningslagen styrs och effektiviseras genom de medel som följer av ibruktagandet av en övergripande arkitektur, utvecklandet och införandet av gemensamma IKT-tjänster, administreringen av IKT-projektportföljen och beredningen av utfärdandet av en statsrådsförordning.

Projekt och beräknad användning av anslaget
   
Utgifter som föranleds av fullmakter som använts före 2012 1 800 000
Utgifter som föranleds av användningen av 2012 års fullmakter 3 490 000
Övriga ValtIT-projekt 6 603 000
Sammanlagt 11 893 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
  2012 2013 2014 Sammanlagt
fr.o.m. 2012
         
Förbindelser som ingåtts före 2012 1 800 1 500 - 3 300
Förbindelser år 2012 3 490 2 100 2 100 7 690
Utgifter sammanlagt 5 290 3 600 2 100 10 990

Momentets rubrik har ändrats.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Stödjande av den tjänsteproduktion som tillhandahålls av VIP 3 000
Nivåförändring 1 550
Sammanlagt 4 550


2012 budget 11 893 000
2011 III tilläggsb.
2011 budget 7 343 000
2010 bokslut 14 909 000

02. Datasystem för statens ekonomi-, personal- och lokalförvaltning(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 26 910 000 euro.

Anslaget får användas för utveckling, anskaffning och genomförande av processer och datasystem för sådan ekonomi-, personal- och lokalförvaltning som betjänar statsförvaltningen.

Fullmakt

1) Statskontoret får 2012 använda den fullmakt som beviljats för den första fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat och den integrationslösning som ansluter sig till det till den del fullmakten inte har använts 2011. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 41 579 000 euro.

2) Statskontoret får 2012 använda den fullmakt som beviljats för upphandlingen av systemlicenser och köp av tjänster i den andra fasen av det ekonomi- och personalförvaltningssystem för staten som ska upphandlas centraliserat till den del fullmakten inte har använts 2011. Fullmakten får föranleda utgifter till ett belopp av sammanlagt 30 821 000 euro.

3) För anskaffning och vidareutveckling av ett datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna får 2012 användas den fullmakt på 4 400 000 euro som beviljats i budgeten för 2011 till den del den inte har använts 2011.

Förklaring:Avsikten är att använda anslaget för genomförande av den första och andra fasen av datasystemprojektet Kieku för statsförvaltningens gemensamma ekonomi- och personalförvaltning och för stödjande av systemets idrifttagning och användningen under begynnelseskede vid ämbetsverk och inrättningar samt för åstadkommande av nödvändig integration och dataöverföring till ämbetsverkens och inrättningarnas övriga datasystem. För att säkerställa att införandet sker enligt den tidtabell som gjorts upp för ämbetsverken och inrättningarna och för att åstadkomma inbesparingar är avsikten att integrationen av ämbetsverkens och inrättningarnas centrala datasystem och dataöverföringar finansieras på ett centraliserat sätt inom ekonomi- och personalförvaltningssystemet Kieku.

Avsikten är att anslaget även ska användas till utgifter som föranleds av fullmakten för anskaffning och utveckling av det datasystem som stöder beredningen av budgeten och rambesluten om statsfinanserna samt för att bl.a. ändra det gemensamma rekryteringssystemet för staten så att det blir mer kostnadseffektivt än tidigare.

Fullmakten i punkt 1 för anskaffningar i den första fasen har beviljats i den fjärde tilläggsbudgeten för 2010 och fullmakten i punkt 2 i budgeten för 2011. De båda fullmakterna har ändrats i den tredje tilläggsbudgeten för 2011.

De årliga utgifterna för underhåll som föranleds av punkt 3 i fullmakten betalas från moment 28.01.01.

Projekt och beräknad användning av anslaget
   
Kieku-datasystemet för ekonomi- och personalförvaltningen och statsrådets budgeterings- och ramsystem, fullmaktsutgifter sammanlagt 9 000 000
Genomförande av gemensamma datasystem för ekonomi- och personalförvaltningen 17 910 000
Sammanlagt 26 910 000

Utgifter för staten som förbindelser och avtal i anslutning till användningen av fullmakt föranleder (1 000 euro)
  2012 2013 2014 2015 Sammanlagt
fr.o.m. 2012
           
Förbindelser som ingåtts före 2012 9 000 11 800 6 000 3 000 29 800

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
   
Kieku-systemet och integrationerna 3 100
Utvecklande av andra system för ekonomi-, personal- och lokalförvaltningen 2 810
Sammanlagt 5 910


2012 budget 26 910 000
2011 III tilläggsb.
2011 budget 21 000 000
2010 bokslut 13 700 000

20. Främjande av produktiviteten(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 71 600 000 euro.

Anslaget får användas

1) till informationsförvaltningsprojekt, forskning och undersökningar som syftar till att främja produktiviteten inom den offentliga förvaltningen samt till att skaffa utbildningstjänster och andra tjänster

2) till utveckling och verkställande av centrala datasystemprojekt inom förvaltningsområdena.

Anslaget får användas till avlönande av personal i tidsbundna uppgifter motsvarande högst 25 årsverken.

Förklaring:Anslaget är avsett att användas till finansiering av sådana projekt som främjar produktiviteten inom förvaltningen och för vilkas del finansministeriet och respektive ministerium har ingått ett samarbetsavtal som gäller ökning av produktiviteten och realisering av produktivitetsvinsterna. Genom att de datasystem som används i ministerierna, ämbetsverken och inrättningarna moderniseras och funktionerna automatiseras kan produktiviteten förbättras, övergången till elektronisk kommunikation främjas och föråldrade system ersättas. Anslaget kan även användas till utveckling av centrala datasystemprojekt som ökar produktiviteten och till utveckling av datasystem som är avsedda att användas gemensamt inom statsförvaltningen.

Beräknad användning av anslaget
   
Datasystemprojekt 66 600 000
Övriga produktivitetsprojekt 5 000 000
Sammanlagt 71 600 000

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
 
Överföring till moment 28.30.03 (revidering av behandlingen av byggnads- och fastighetsuppgifterna i BDS) -2 700
Överföring till moment 28.40.02 (digitalisering av magistraternas familjeblad) -2 500
Överföring till moment 30.01.03 (elektronisk ansökan om arealstöd) -200
Överföring till moment 30.70.01 (UKIR/KIRVA - elektronisk överlåtelse och inskrivning av fastigheter) -3 000
Överföringar till förvaltningsområdena 2011, budget sammanlagt 25 500
Nivåförändring 41 300
Sammanlagt 58 400


2012 budget 71 600 000
2011 budget 13 200 000
2010 bokslut 7 254 000