Statsbudgeten 2011
Den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget i kommunerna försämrades 2009, men avsevärt mindre än befarat med beaktande av den branta nedgången i totalproduktionen. Den samlade effekten av flera faktorer, t.ex. statens omfattande åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin, en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat, en långsammare ökning i kostnadsnivån samt kommunernas egna sparåtgärder som minskade utgiftsökningen syntes redan i 2009 års bokslut i form av bättre resultat än beräknat. Skuldsättningen inom den kommunala ekonomin var dock fortsatt kraftig.
Det faktum att ekonomin har vänt i uppåt 2010 och den ännu kraftigare tillväxten 2011 skapar förutsättningar för en gynnsam utveckling av kommunernas skatteinkomster. Om man dessutom beaktar de höjningar av kommunal- och fastighetsskatteprocenterna som kommunerna genomförde för 2010 och den återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelsen kan utsikterna för den kommunala ekonomin anses vara betydligt positivare än vad som tidigare uppskattats. Årsbidraget beräknas vara stabilt 2010 och 2011, medan lånestocken alltjämt ökar.
Även om de dystraste prognoserna inte ser ut att besannas kommer det emellertid också i fortsättningen att krävas en stram utgiftspolitik för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Kommunernas skatteinkomster beräknas under de närmaste åren öka med i genomsnitt ca 3½ %, dvs. betydligt långsammare än under den exceptionella tidsperiod som föregick recessionen. Den kommunala ekonomins positiva utveckling äventyras därför genast om ökningen av omkostnaderna inte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer. Det viktiga är att löneutgifterna hålls under kontroll och att de åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs. Återhämtningen inom samhällsekonomin påverkas dessutom fortfarande av osäkerhetsfaktorer i den internationella ekonomin som ifall de blir verklighet kan ha snabba återverkningar på sysselsättningen och på så sätt försvaga skatteinkomstutvecklingen i kommunerna.
Statsandelen för kommunernas basservice ökar i enlighet med regeringsprogrammet med 21,25 miljoner euro för att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna.
De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen bedöms ha en sådan total effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i beskattningsgrunderna att kommunernas finansiella ställning försämras med med 42 miljoner euro netto jämfört med 2010.