Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2011

Inkomstposterna

År 2011 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettolåneupptagning till 41,9 miljarder euro. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur.

I jämförelse med den ordinarie budgeten för 2010 uppskattas de ordinarie inkomsterna i budgetekonomin öka med 12 % och skatteinkomsterna med 14 % år 2011.

I jämförelse med vad som budgeterats för 2010 (inklusive tilläggsbudgetarna, i vilka inkomstposterna har höjts med ett nettobelopp på 1,7 miljarder euro) uppskattas de ordinarie inkomsterna 2011 öka med 7 % och skatteinkomsterna med 8 %. Statens inkomster av blandad natur beräknas minska med 2 %, och ränteinkomsterna och intäktsföringen av vinst beräknas öka med drygt en tiondel. Av ökningen på 2,8 miljarder euro i skatteinkomsterna jämfört med vad som budgeterats för 2010 beror 0,9 miljarder euro på ändringarna av beskattningsgrunderna och den resterande delen på tillväxten i skattebaserna.

Till följd av det försämrade ekonomiska läget och den stimulerande skattepolitiken minskade statens skatteinkomster med mer än 15 % år 2009 jämfört med 2008. Som en följd av återhämtningen i totalproduktionen och höjningen av mervärdesskattesatserna i juli beräknas skatteinkomsterna öka med ca 4 % år 2010. Den ekonomiska tillväxten väntas accelerera 2011 och detta tillsammans med en betydande förbättring av sysselsättningssituationen stärker skattebaserna avsevärt. Det belopp som inflyter i skatteinkomster 2011 ökar förutom på grund av tillväxten i skattebaserna också på grund av de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna. År 2011 kommer skatteinkomsterna ändå att vara 1,7 miljarder mindre än 2008.

Inom energibeskattningen övergår man i fråga om alla bränslen förutom torv till en skatt som baserar sig på ett energiinnehåll som betonar miljöstyrning och på koldioxidutsläpp. I skattenivåerna för trafikbränslen beaktas dessutom de hälsovådliga närutsläppen. Skatten på dieselbränslen höjs vid ingången av 2012 och samtidigt sänks drivkraftsskatten, som ingår i den fordonsskatt som tas ut för personbilar och lastbilar.

I samband med den strukturella förändringen höjs energiskatterna med ca 700 miljoner euro vid ingången av 2011 för att ersätta de förlorade skatteintäkterna på grund av slopandet av arbetsgivarens folkpensionsavgift. Denna höjning gäller inte trafikbränslen. Skattenivån för torv ska stegvis höjas 2013 och 2015.

Det föreslås att beskattningen av förvärvsinkomster ändras så att den höjda inkomstnivån och de höjda löntagaravgifterna i genomsnitt inte skärper beskattningen av arbete och skattegraden för pensionsinkomst maximalt ligger på samma nivå som skattegraden för motsvarande löneinkomst. Detta minskar skatteintäkterna med 430 miljoner euro per år, varav statens andel är 300 miljoner euro. För att trygga köpkraften för de personer som har de lägsta inkomsterna höjs dessutom grundavdraget vid kommunalbeskattningen med 50 euro, vilket minskar kommunernas, församlingarnas och Folkpensionsanstaltens skatteintäkter med 16 miljoner euro per år. Av de 1 110 miljoner euro som reserverats i regeringsprogrammet för en faktisk lindring av beskattningen, förblir 240 miljoner euro oanvänt.

För sötsaker, glass och liknande produkter tas en ny punktskatt i bruk och läskedrycksaccisen höjs 2011. Skattebasen för avfallsskatt breddas och skatten höjs.

I inkomstposten har beaktats den höjning av mervärdesskattesatserna med en procentenhet som genomfördes den 1 juli 2010. Höjningen av mervärdesskattesatserna ökar skatteintäkterna med ca 470 miljoner euro 2011 och med ca 700 miljoner euro på årsnivå.