Statsbudgeten 2009

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 79,2 miljoner euro. Av anslagen utgör 36 miljoner euro partistöd, varav 18 miljoner euro består av en överföring av anslaget för att stödja informationsverksamhet och kommunikation från kommunikationsministeriets huvudtitel.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på sammanlagt 1 170 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 35 miljoner euro jämfört med budgeten för 2008. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 19 %, andelen för krishantering 7 %, andelen för närområdessamarbetet 2 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 64 % och andelen för övriga utgifter 9 %. För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 202 miljoner euro.

Krishantering

För militär krishantering föreslås anslag på sammanlagt 113,6 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än 2008. Ökningen föranleds av utgifterna för krishanteringsoperationen i Afghanistan samt av andra ökningar inom krishanteringsverksamheten. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 58,9 miljoner euro. Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 54,7 miljoner euro för utgifter för krishanteringsverksamhetens materiel och förvaltning.

För den civila krishanteringen föreslås ett anslag på 18,3 miljoner euro. Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering motsvarar enligt uppskattning ca 1 150 årsverken år 2009.

Närområdessamarbete

Det föreslås att 18,5 miljoner euro beviljas för närområdessamarbetet. Det primära föremålet för samarbetet är Ryska federationens nordvästra delar. Närområdessamarbetet styrs av det mellan Finland och Ryssland år 1992 ingångna avtalet om närområdessamarbete samt av den strategi som statsrådet fastställt år 2004. Verksamheten riktas i allt högre grad på att främja det ekonomiska samarbetet.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås i budgetpropositionen ett anslag på sammanlagt 916 miljoner euro, som motsvarar ca 0,46 % av BNI. För utrikesministeriets huvudtitel under kapitel 30. Internationellt bistånd föreslås sammanlagt 746 miljoner euro. Det föreslås att utöver anslaget för utvecklingssamarbete för budgetåret i budgetpropositionen beviljas fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 581,3 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2009.

Aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund) höjs med 15 miljoner euro.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 795 miljoner euro, vilket är 46 miljoner euro (6 %) mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Om man bortser från valutgifterna, som varierar stort från år till år, är ökningen av anslaget för förvaltningsområdet 36 miljoner euro (5 %) jämfört med år 2008. Av anslagsökningen föranleds 13,6 miljoner euro av överföringen av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten från kommunerna till de statliga rättshjälpsbyråerna. Anslagsnivån sjunker med 7,3 miljoner euro till följd av nettning av alla inkomster från verkställighet av straff.

Av anslagen är 34 miljoner euro avsedda för ministeriet och de ämbetsverk som verkar i samband med det, 328 miljoner euro för domstolarna, rättshjälpsverksamheten och intressebevakningstjänster inom förmyndarverksamheten, 219 miljoner euro för verkställighet av straff, 93 miljoner euro för utsökningsväsendet, 40 miljoner euro för åklagarväsendet, 43 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter, 16 miljoner euro för valutgifter och 21 miljoner euro för övriga utgifter. Den nettobudgeterade verksamheten vid justitieförvaltningens servicecentral och justitieförvaltningens datateknikcentral finansieras med serviceavgifter.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde fortsätter det parlamentariska beredningsarbete som syftar till att eventuellt ändra grundlagen, förbättras det proportionella valsystemet vid riksdagsval och ökas genomskinligheten i fråga om val- och partifinaniseringen. Regeringens lagstiftningsplan genomförs. Man bereder ombildningen av tingsrättsnätet till 27 landskapskanslier och några biträdande filialkanslier samt överföringen av inskrivningsärenden som gäller fastigheter från tingsrätterna till Lantmäteriverket. Dessa strukturella reformer genomförs 2010.

Rättssäkerhet samt betalningsstörningar och behandling av dem

Ett av målen för rättssäkerheten är att korta behandlingstiderna vid domstolarna, minska de ärenden som varit anhängiga längre än ett år samt att minska de regionala skillnaderna i behandlingstid. Ett annat mål är att den totala behandlingstiden för ärenden ska bli kortare genom en effektiverad uppföljning av behandlingens alla skeden, från förundersökning till domstolsbehandling. För tryggande av domstolarnas verksamhetsförutsättningar föreslås en nivåförhöjning på 2 miljoner euro och ett tillägg av engångsnatur på 1,3 miljoner euro för att minska anhopningen av ärenden. Intressebevakningstjänsterna i förmyndarverksamheten uppskattas förutsätta en arbetsinsats på 480—540 årsverken vid rättshjälpsbyråerna. Målet för utsökningen är att indriva skulderna effektivt och att främja utsökningsgäldenärernas möjligheter att komma ur situationen.

Bekämpning av brottsligheten

Inom kriminalpolitiken framhävs särskilt minskningen av våld riktat mot kvinnor och barn. Genom en effektivering av polisens och åklagarnas samarbete kring förundersökningarna samt åklagarnas och domstolarnas samarbete strävar man efter att förkorta den totala behandlingstiden i synnerhet för krävande brottmål.

Man försöker reducera återfallsbrottsligheten så att av dem som varit en gång i fängelse återvänder högst 32 % inom fem år efter frigivningen år 2011, (35 %, år 2007).

Hälso- och sjukvården, den övriga basvården och verksamheten för fångarna ordnas på ett kostnadseffektivt sätt samt så att förutsättningarna för ett liv utan brottslighet för den som avtjänar ett straff förbättras. Det föreslås att en nivåförhöjning på 1,5 miljoner euro och ett tillläggsanslag på 1,9 miljoner euro för hyresutgifter görs i anslaget för verkställighet av straff.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1 169 miljoner euro, vilket är 51 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. De största anslagsökningarna gäller polisväsendet, gränsbevakningsväsendet samt mottagandet av flyktingar och asylsökande.

Civil krishantering

För uppgifter inom civil krishantering föreslås ett anslag på 200 000 euro under ministeriets omkostnadsmoment.

Polisväsendet

Antalet polisinrättningar minskar vid ingången av år 2009. Beslut har fattats att antalet polisinrättningar är 24. För personalbehoven inom polisen uppgörs en långsiktig plan som gör det möjligt att stabilisera polisens verksamhet.

För polisväsendets utgifter föreslås anslag på 663 miljoner euro, vilket är 25 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. De föreslagna ökningarna på 15 miljoner euro föranleds huvudsakligen av upprätthållandet av nivån på verksamheten och antalet polismän. Dessutom föreslås 1 miljon euro för utgifter som föranleds av kompensation till teleföretagen för lagring av teleidentifieringsuppgifter och 550 000 euro för anskaffning av två bepansrade trupptransportfordon. Den mest betydande helheten när det gäller minskningarna är de interna anslagsöverföringarna inom förvaltningsområdet, sammanlagt 3,7 miljoner euro, för inrättandet av förvaltningsområdets IT-central.

Gränsbevakningsväsendet

Situationen när det gäller gränssäkerheten hålls på en god nivå i synnerhet vid östgränsen. En effektiv funktionsförmåga vid de internationella gränsövergångsställena tryggas. Beredskapen att förebygga och avvärja storolyckor till havs och miljöförstöring utvecklas. När det gäller brottsbekämpningen prioriterar man i synnerhet bekämpning av ordnande av olaglig inresa och människohandel. För kärnfunktionerna och de växande ansvarsområdena lösgörs behövliga resurser genom interna åtgärder. Förvaltnings- och stödåtgärderna förblir lätta. Ett omfattande myndighetssamarbete främjas framför allt i anknytning till gränssäkerhetssystemet som omfattar fyra moment och uppgifterna till havs. Man deltar aktivt i utvecklandet av EU:s integrerade gränssäkerhetssystem och genomförandet av gränsstrategin. Förnyandet av de lätta helikoptrarna och patrullbåtarna har inletts och för dessa används budgetfinansiering till ett belopp av ca 8,7 miljoner euro och stöd från fonden för de yttre gränserna till ett belopp av 3,8 miljoner euro.

Räddningsväsendet och nödcentralsverket

Räddningsväsendet genomför i samarbete med andra ansvarsmyndigheter ett åtgärdsprogram som gäller brandsäkerheten inom boendet och effektiverar rådgivnings- och upplysningsarbetet samt strävar efter att utöka antalet vård- och omsorgsinrättningar som skyddas med automatiska släckningsanläggningar. Målet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall i samband med bränder. Aktionsberedskapstiden för räddningsverkets första enhets ankomst till en olycksplats vid brådskande uppdrag förbättras och avsikten är att minska antalet falska brandalarm. Räddningsväsendet gör upp en hotbedömning för särskilda situationer som kräver riksomfattande koordinering. Det projekt som påbörjades inom räddningsväsendet 2007 för att trygga räddningspersonalens funktions- och serviceförmåga slutförs.

Som en del av arbetet med att revidera räddningslagen fortsätter den författningsberedning som gäller förebyggande av olyckor och byggande av skyddsrum samt andra ändringsbehov år 2009. Avsikten är att den ändrade räddningslagen ska träda i kraft från och med ingången av 2011.

För räddningsväsendets utgifter föreslås en ökning på 2,0 miljoner euro, varav 0,9 miljoner euro används till en ökning av antalet nybörjarplatser inom räddningsutbildningen och 1,1 miljon euro till att trygga Finlands resurser för internationell räddningsverksamhet.

Nödcentralsverkets mål är att producera säkerhet samt främja hälsa och funktionsförmåga inom sitt eget ansvarsområde genom att i brådskande fall förmedla omedelbar hjälp. Tiden innan ett nödsamtal tas emot förbättras och omläggningen av datasystemen inleds. Avsikten är att nödcentralerna kan bilda nätverk på ett sådant sätt att de kan stödja varandra vid rusning och i undantagsförhållanden.

Invandring

Regeringens invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv, övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovet av arbetskraft som invandrarnas varierande utgångspunkter och de internationella förpliktelserna. Öppenheten i myndigheternas verksamhet ökas och förutsägbarheten förbättras. År 2009 införs ett gemensamt elektroniskt system för ärendehantering (UMA) för alla invandrarmyndigheter. Biometriska uppehållstillstånd tas också i bruk. Invandringen av arbetskraft utvecklas och främjas. Integrationens effekter förbättras. De ersättningar som betalas till kommunerna för flyktingar och antalet minderåriga asylsökande har ökat. Av denna anledning föreslås ett tilläggsanslag på 8,2 miljoner euro för mottagande av flyktingar och asylsökande.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2 778 miljoner euro, vilket är 360 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder utgifter på sammanlagt 782,4 miljoner euro år 2009 och ett utgiftsåtagande på 2 209,4 miljoner euro åren efter budgetåret. De största anslagsökningarna går till att främja nätsäkerheten inom den offentliga förvaltningen, försvarsmaterielanskaffningar och försvarsmaktens omkostnader. Med anslagen i budgetpropositionen för 2009 bibehålls verksamheten på 2008 års nivå.

Främjande av nätsäkerheten inom den offentliga förvaltningen

På föredragning från statsrådets kansli tillsatte statsrådet den 13 december 2007 ett projekt som ska främja nätsäkerheten inom förvaltningen. Avsikten med projektet är att planera ett säkert telekommunikationsnät och nättjänster i synnerhet för säkerhetsmyndigheterna men också för förvaltningen i allmänhet. För ändamålet anvisas 197 miljoner euro.

Militärt försvar

Med hjälp av det militära försvarets resurser upprätthålls och utvecklas försvarsmaktens prestationsförmåga för det militära försvaret av Finland, för stödjandet av andra myndigheter och för internationell militär krishantering.

Försvarsmaktens resurser koncentreras på skötseln av uppgifter som är centrala för försvarsmakten, vilket stöds med olika typer av partnerskapsarrangemang. Från och med början av 2009 överförs underhållet av arméns materiel genom ett strategiskt partnerskapsavtal på Millog Oy. Till övriga delar etableras försvarsmaktens förnyade förvaltningsstruktur år 2009.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på 1 517 miljoner euro, vilket är ca 67 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Ökningen beror huvudsakligen på statens tjänstekollektivavtal och arbetsgivarens lönepolitiska utvecklingsåtgärder samt en föregripande justering av kostnadsnivån. Dessutom höjs anslagsnivån till följd av förarutbildningen för beväringar enligt nya författningar och de pensionskostnader som föranleds av omorganiseringen av tjänsterna i fråga om underhållet av arméns materiel.

Alla män i den givna åldersklassen utbildas som med tanke på sitt hälsotillstånd är lämpliga för beväringstjänst, sammanlagt 6 500 000 tjänstgöringsdygn. Reservister utbildas vid reservövningar under 125 000 tjänstgöringsdygn.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 713,9 miljoner euro, vilket är 90,2 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Ökningen utgörs huvudsakligen av ändringar av realiseringstidpunkten för utgifterna för tidigare beviljade beställningsfullmakter, en föregripande justering av kostnadsnivån och betalningsandelen för 2009 för beställningsfullmakten Effektivering av kapaciteten för huvudstadsregionens luftförsvar.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde för utgifter för den militära krishanteringens materiel och förvaltning föreslås anslag på 54,7 miljoner euro, vilket är 6,5 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Under utrikesministeriets förvaltningsområde återfinns anslaget för utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna på 58,9 miljoner euro. Anslagen för den militära krishanteringen har dimensionerats enligt styrkan för och uppgifterna inom de finska krishanteringsgrupperna med beaktande av de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer att delta i år 2009.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 7 323 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 453 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Statens pensionsutgifter

Av utgifterna inom förvaltningsområdet är ca hälften pensioner och ersättningar. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 3 746 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 258 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 771 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 170 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Budgetförslaget vad gäller EU-avgifterna är uppgjort med antagandet att det nya beslutet om egna medel (2007/436/EG) träder retroaktivt i kraft från och med ingången av 2009, varav följer att avgifterna stiger med 100 miljoner euro för 2007—2008 och med 50 miljoner euro för 2009. Utöver det nya beslutet gällande egna medel inverkar även den höga nivå på lättnaden i betalningsvillkoren som beviljas Förenade Konungariket höjande på Finlands finansiella bidrag.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 241 miljoner euro. Anslagen ökar med 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Avräkningsbeloppet till Åland ökar med 2 miljoner euro i motsvarighet till ökningen av statens inkomster. Återbäringen av intäkterna från lotteriskatten till landskapet Åland blir enligt uppskattning 2 miljoner euro större än år 2008. Uppskattningen grundar sig på det antagandet att spelverksamhetens popularitet fortsätter att öka.

Anslag för utvecklande av förvaltningen

För beredning av ändringar av datasystem och andra behövliga ändringar till följd av regionalförvaltningsreformen föreslås för stödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen en anslagsökning på 0,55 miljoner euro som intern överföring. För omkostnader för statens IT-servicecentral som inleder verksamheten från och med ingången av 2009 föreslås ett anslag på 6 miljoner euro, varav 5 miljoner euro genomförs genom resursöverföringar från förvaltningsområden.

Kommunerna

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd till kommuner 4,5 procent. För kommunernas allmänna stadsandel föreslås ett belopp på 160 miljoner euro, i vilket ingår en justering av kostnadsnivån på 3,9 procent.

För sammanslagningsunderstöd till kommuner, för kommunindelning och för understöd för kommunsamarbete föreslås 142 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 98 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Genom anslaget har man berett sig på 32 kommunsammanslagningar år 2009. För understöd enligt prövning till kommunerna föreslås anslag på 15 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2008.

Stöd för sysselsättningen och näringslivet

För det låglönestöd som på vissa villkor beviljas arbetsgivare föreslås ett anslag på 100 miljoner euro. För energiskattestöd föreslås 165 miljoner euro, vilket är 76 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Den försämrade lönsamheten inom jordbruket som orsakats av de höjda priserna på insatsvaror lindras genom att man gör elaccisen för gårdsbruk enhetlig med elaccisen för industrin. Dessutom höjs återbäringen av accis på brännolja som används inom jordbruket. Tillsammans minskar dessa åtgärder gårdsbrukens kostnader med ca 10 miljoner euro på årsnivå. Anslaget för energiskattestöd stiger till följd av återbäringar av skattefri användning som beror på den ändring av systemet med accisfrihet inom energibeskattningen som trädde i kraft vid ingången av 2008. Ändringen inverkar inte på nettobeloppet eftersom energiskatteintäkten är större än återbäringarnas belopp.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 7 498 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 508 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 45 % med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar, svarar för en andel på ca 15 procent av den totala finansieringen. Av universitetens omkostnader täcks ca 12 procent med inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen. Grundfinansieringen av universitetens omkostnader bestäms utifrån målet för antalet examina och avlagda examina. Universitetsväsendets omkostnadsanslag ökar med sammanlagt 65 miljoner euro, varav en ökning på 20 miljoner euro för tryggande av universitetens verksamhetsförutsättningar och 13,9 miljoner euro för Aalto-universitetets omkostnader. För Aalto-universitetets grundkapital investeras 200 miljoner euro. Dessutom anvisas 50 miljoner euro för tryggande av likviditeten och driftskapitalet för andra universitet som blir offentligrättsliga inrättningar från ingången av 2010. Till bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsanslag föreslås en ökning på 12,9 miljoner euro.

Studiestöd

Beaktandet av makens inkomster slopas vid beviljandet av bostadstillägg.

Statsandelar för undervisning och kultur

Statsfinansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt statsfinansieringen av kulturverksamheten fastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystem utifrån priserna per enhet och prestationsvolym. För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna för undervisnings- och kulturverksamheten föreslås 3 797 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 166 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Den kalkylerade inbesparingen på grund av de mindre åldersklasserna inom undervisningsväsendet beräknas uppgå till ca 22 miljoner euro. Det föreslås att denna inbesparing anvisas för att utveckla undervisningens kvalitet, bl.a. genom minskande av undervisningsgruppernas storlek.

I syfte att stödja lösningarna på matchningsproblem mellan den befintliga arbetskraften och behovet av arbetskraft föreslås att den grundläggande yrkesutbildningen ökas med i genomsnitt 3 000 studerande och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med ca 400 studerande. Antalet studerande inom yrkesutbildningen ökar även p.g.a. att de statliga specialyrkesläroanstalterna överförs till att utgöra en del av de privata anordnarna av specialundervisning från ingången av 2009. I samband med överföringsprocessen kan det sammanlagda antalet inom den yrkesinriktade grundutbildningen utökas med 1 195 studerande inom gränserna för den förra ramen. Tillläggsfinansiering anvisas också till utbildning som förbereder för grundläggande utbildning och till behörighetsutbildning för lärare med invandrarbakgrund samt till förebyggande av utslagning bland unga och främjande av ungas sysselsättning. För statsandelar för anläggningsprojekt föreslås 56 miljoner euro för skolprojekt och 5 miljoner euro för biblioteksprojekt.

Användningen av tippningsvinstmedel

I enlighet med lotterilagen används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippning utgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottens och ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Tippningsvinstmedel beräknas inflyta till ett belopp av 431 miljoner euro. Av utgifterna för vetenskap finansieras 25 % med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 55 % av tippningsvinstmedel. I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås att ca 13 miljoner euro av konstens andel används till statsandelar för bibliotek, vilket utgör 11 % av statsandelarna för bibliotek. I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås att av avkastningen av vinstmedel används 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Även den 10 % av tippningsvinstmedlen som enligt lagen kan fördelas fritt föreslås användas för ovan nämnda syften i det förhållande som anges i lagen.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 836 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 23 miljoner euro jämfört med budgeten för 2008.

Tablå 12. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

De viktigaste anslagsökningarna föranleds bl.a. av statens tjänste- och arbetskollektivavtal, det ökade räntestödet för räntestödslån, en överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond, särskilda åtgärder för sockerproduktion, utvecklingen av datasystem, Landsbygdsverkets omkostnader och av ändring av systemet med köpta tjänster när det gäller veterinärmedicinsk övervakning. Ökningar föranleds också av statsbidrag till skogscentraler och av stöd för tryggande av virkesproduktionen. Den viktigaste anslagsminskningen föranleds av att en ny programperiod inleds i den EU-delfinansierade projektverksamheten.

Enligt budgetpropositionen för 2009 uppgår inkomsterna från EU till 893,6 miljoner euro, vilket är 75,1 miljoner euro mindre jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Minskningen föranleds av 2008 års exceptionellt höga nivå, som innehåller förskotten för programperioden 2007—2013.

Förvaltning och övrigt

Förändringen i utgifterna för politiksektorn föranleds främst av regionaliseringen av Landsbygdsverket och av dess datasystem. Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, sköter uppgifter på regional nivå för att verkställa EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik, och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden, vilken utgör en förutsättning för beviljandet av stöd, utövas i överensstämmelse med författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom finansministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmåga samt medicinering. Skogscentralerna sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till främjandet av och tillsynen över skogsbruket.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft ska upprätthållas på ett hållbart sätt. För programperioden 2007—2013 har en nationell strategi för utveckling av landsbygden utarbetats. Strategin genomförs inom ramen för programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland med medel för politiksektorerna för jordbruk och utvecklande av landsbygden. Åtgärder som finansieras från politiksektorn för utvecklande av landsbygden har betydelse för att basnäringarna på landsbygden bevaras och blir mångsidigare, annan företagsverksamhet utvecklas och lokal frivillig verksamhet stärks. En balanserad utveckling på den glest bebyggda och den egentliga landsbygden i förhållande till utvecklingen i hela landet stöds med finansiella prioriteringar inom programmet. Bevillningsfullmakten för projekt inom program kvarstår på samma nivå som föregående år (133 miljoner euro), men p.g.a. att betalningar föranledda av förbindelser som ingåtts under programperioden 2000—2006 upphör minskar anslagsbehovet med ca 4 miljoner euro.

Landsbygdens framtid påverkas också med nationella medel genom landsbygdsrådgivning och riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt. År 2009 överlämnas en landsbygdspolitisk redogörelse till riksdagen och det femte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet samt statsrådets särskilda landsbygdspolitiska program verkställs.

Jordbruk

Målet är att jordbruksproduktionen ska fortsätta i hela Finland, att råvaror av hög kvalitet produceras för den inhemska livsmedelskedjan och att den finska matens status höjs, att lönsamheten inom jordbruket tryggas samt att den näringsbelastning som jordbruksproduktionen förorsakar minskar. Också en ökad jordbruksbaserad produktion av bioenergi eftersträvas. Dessa mål eftersträvas med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell stödpolitik, forskning och rådgivning. Med hjälp av medel från programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland främjas förbättrandet av miljöns tillstånd och en hållbar användning av de förnybara naturtillgångarna samt även utvecklandet av bioenergiproduktionen.

Totalbeloppet av de jordbrukarstöd som betalas ut bibehålls på ungefär samma nivå som 2008. I budgetpropositionen har inte beaktats effekterna av reformen (den s.k. hälsokontrollen) av systemet med direktstöd från EU (EU:s inkomststöd). Kommissionen har tillställts Finlands förslag till ändring av systemet för nordligt stöd. Målet är att det förnyade systemet ska kunna börja tilllämpas vid ingången av 2009. Behovet av EU-marknadsstöd minskar med 15 miljoner euro (30 %) som en följd av högre marknadspriser.

Räntestödslån i fråga om jordbruket beviljas till ett belopp av högst 300 miljoner euro. År 2009 fortsätter också genomförandet av programmet för främjande av finländsk mat i enlighet med regeringsprogrammet.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Målet för verksamheten är skyddande av människors, djurs och växters hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna och förbättra djurens välbefinnande. Inom hanteringen av säkerhetsrisker ligger tyngdpunkten på att bekämpa sjukdomar som sprids mellan djur och människor och på att utveckla krishanteringen.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Målet är att fisk- och viltbestånden ska utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt. Till riksdagen har överlämnats en proposition med förslag till viltskadelag och med anledning av den har i budgeten som tillägg beaktats ett anslag på 0,45 miljoner euro för ersättning av exceptionellt stora skador som stora rovdjur förorsakar renhushållningen.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför extrema väderleksfenomen och vattenförhållanden samt specialsituationer när det gäller vattentjänster. Genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv fortsätter. Stödet för vatten- och avloppstjänster riktas fortfarande till utbyggnad av avloppsnäten i glesbygden.

Skogsbruk

Målet är att öka avverkningen av inhemsk skog och användning av trä som energikälla, förbättra skogarnas tillstånd i virkesproduktionshänseende, trygga skogarnas mångfald samt bibehålla skogsbrukets lönsamhet på en hög nivå.

Dessa mål eftersträvas genom att Finlands nationella skogsprogram (KMO 2015), som godkändes av statsrådet i mars 2008, och den handlingsplan för mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sig till skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet. Det centrala målet för det nationella skogsprogrammet är att permanent höja den årliga avverkningsvolymen med 10—15 miljoner kubikmeter, vilket tryggar industrins virkesförsörjning utan att virkesproduktionens uthållighet äventyras. I syfte att öka avverkningarna i betydlig omfattning effektiviseras såsom nödvändiga åtgärder inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde rådgivningen till skogsägarna och insamlingen och användningen av information om skogstillgångarna utvecklas och ses över. Finansieringen för ändamålet ökas med 2 miljoner euro år 2009.

I syfte att förbättra virkestillgången, främja en god skogsskötsel samt öka storleken på skogsbruksenheterna genomförs en partiell och temporär skattefrihet för försäljningsintäkter av virke, en temporär skattefrihet för försäljningsintäkter av virke i samband med första gallring samt förnyande av skogsavdraget. De skattelättnader som riktas till dem som säljer virke åren 2008—2011 främjar och snabbar upp industrins tillgång till inhemskt virke och medför möjligheter och flexibilitet när det gäller strukturella anpassningar för branschen.

Syftet med lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk som träder i kraft vid ingången av 2009 är att öka antalet prestationer som avser skogsvårdsarbeten och grundliga förbättringar samt att förbättra transportförhållandena för förbättring av skogarnas tillstånd i virkesproduktionshänseende och främjande av tillväxten i skogarna. För ändamålet har reserverats 65,8 miljoner euro i budgetpropositionen. Beredskap finns att understöda skogscentralerna och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio med 47,5 miljoner euro.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

Nödvändiga lagstiftningsmässiga ändringar bereds och utvecklandet av datasystemen slutförs i syfte att överföra registreringsuppgifter från justitieministeriets förvaltningsområde till lantmäteriverket i början av 2010. Utvecklandet av samanvändningen av geografisk information och av den nationella infrastrukturen för geografisk information fortgår i enlighet med INSPIRE-direktivet (2007/2/EG).

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 109 miljoner euro, vilket närmast p.g.a. anslagsökningarna av engångskaraktär för 2008 är 22 miljoner euro mindre jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Av anslaget föreslås 1 488 miljoner euro till trafiknäten, 24 miljoner euro till trafiksäkerheten och trafikövervakningen, 201 miljoner euro till stödet för trafiken och köp av tjänster för trafiken samt 9 miljoner euro till kommunikationstjänsterna och kommunikationsnäten samt stöd till kommunikationen och 41 miljoner euro till forskning. Av den finansiering, 165 miljoner euro, som anvisats närmast för att trygga virkesförsörjningen 2008—2012 ingår 30 miljoner euro i budgetpropositionen för 2009. För förvaltningen och för gemensamma utgifter inom förvaltningsområdet föreslås användas 346 miljoner euro, som inkluderar förvaltningsområdets mervärdesskatt.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till ca 185 miljoner euro. Det totala beloppet av influtna avgifter av skattenatur beräknas uppgå till ca 107 miljoner euro. Enligt beräkningarna uppgår det totala beloppet av den finansiering som kan disponeras till 2 293 miljoner euro. Fullmaktsbeslut om icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtaganden på 1 629 miljoner euro åren efter budgetåret.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verkets omkostnader på 34,0 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomsterna av de avgifter kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 6,8 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd för understöjdande av tidningspressen till ett belopp av 0,5 miljoner euro. För de televisions- och radiotjänster från Finland som ingår i Rundradion Ab:s allmännyttiga uppdrag och som tillhandahålls utomlands anvisas 2,0 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med ca 420 miljoner euro genom de televisionsavgifter som betalas till televisions- och radiofonden.

Trafikpolitik

Trafikpolitiken grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsen som regeringen överlämnade till riksdagen. Av redogörelsen framgår linjerna för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogrammet för transportnätet till år 2020.

I fråga om trafiktjänsterna verkställs trafikpolitiken med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen ger samt genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem. Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänster tryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landet och främjas bevarandet av trafiktjänster.

Trafikpolitiken genomförs av kommunikationsministeriet, av säkerhets- och tillsynsverk, Fordonsförvaltningscentralen, Järnvägsverket och Luftfartsförvaltningen samt av trafikledsverken Vägverket, Banförvaltningscentralen och Sjöfartsverket. Trafikpolitiken verkställs också genom att andra än statsägda trafiknät stöds och genom att trafiktjänster upphandlas och stöds.

Kommunikationsministeriets utgifter beräknas uppgå till 20,1 miljoner euro.

Inom Vägförvaltningens basväghållning prioriteras vägnätets dagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och trafiksäkerheten. För basväghållningen anvisas 510,6 miljoner euro och för investeringar för utveckling av vägnätet föreslås 246,4 miljoner euro. Av finansiering för basväghållningen används 4,9 miljoner euro för att sköta akuta säkerhetsproblem inom vägnätet förorsakade av trafiken över östgränsen. Nya projekt som inleds år 2009 är förbättring av vägen Lusi—S:t Michel och, genom tidigarelagd kommunal finansiering, skede 1 av förbättringen av Ring III samt genom tidigarelagd finansiering byggande av en ny vägförbindelse till sköldvik.

Banförvaltningscentralen koncentrerar sig inom basbanhållningen på att hålla hela bannätet i trafikerbart skick. Inom basbanhållningen prioriteras säkerhet, precision samt de delar av bannätet som är de mest trafikerade inom tågtrafiken. Utgifterna för basbanhållningen beräknas uppgå till 355,8 miljoner euro. På grund av banavgifter och andra inkomster är behovet av budgetfinansierat nettoanslag för basbanhållningen 303,1 miljoner euro. För projekt för utvecklande av bannätet föreslås ett anslag på 163 miljoner euro. Nya projekt som inleds är genomförandet av Ringbanan och genom tidigarelagd kommunal finansiering elektrifieringen av banavsnittet Seinäjoki—Vasa.

Det totala anslaget för Sjöfartsverket är 119,4 miljoner euro varav 4,4 miljoner euro utgörs av en ökning. Sjöfartsverkets omkostnader beräknas till 35 miljoner euro och utgifterna för farledshållningen till 62 miljoner euro. Inkomsterna av farledsavgifterna beräknas uppgå till 75,4 miljoner euro. I samband med budgetpropositionen överlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om farledsavgift (1122/2005) så att avgifterna sänks med 1,6 %. Farledsnätverket utvecklas genom att projektet för fördjupning av infartsleden till Jakobstads havsfarled inleds.

Fordonsförvaltningscentralens utgifter beräknas uppgå till 84,5 miljoner euro, varav 72,4 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och uppgifterna i anslutning till fordonsbeskattning med ett anslag på 12,1 miljoner euro. Järnvägsverkets utgifter beräknas uppgå till 4,5 miljoner euro, varav 4,3 miljoner euro finansieras med anslag. Luftfartsförvaltningens utgifter beräknas uppgå till 11,8 miljoner euro, varav 4,2 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och 7,6 miljoner euro med anslag.

För privata vägar föreslås ett statsunderstöd på 23 miljoner euro. För stöd till andra flygfält med linjeflyg än sådana som Luftfartsverket ansvarar för föreslås 3 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås sammanlagt 200,5 miljoner euro, varav 100,2 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och annan sjötrafik. I syfte att förbättra konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport utsträcks återbäringen av källskatt för begränsat skattskyldiga och av arbetsgivares socialskyddsavgift till att även gälla passagerarfartyg i utrikes sjöfart. Dessutom utvidgas stödet till att gälla den sammanlagda trafiken. Utvidgningen av stödet innebär en ökning på 0,55 miljoner euro år 2009. Dessa åtgärder utgör en del av de åtgärder som ska utföras i syfte att förbättra den finländska handelsflottans konkurrenskraft. Hit hör även reformen av tonnageskattelagen samt en utvidgning av ersättandet av kostnader vid byte av besättning. Dessutom föreslås 60,2 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken, 31,4 miljoner euro för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster samt 7,9 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas till 55,8 miljoner euro, varav 15,1 miljoner euro finansieras med inkomster och 40,7 miljoner euro med anslag.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2 322 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 112 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten för 2008, vilket huvudsakligen beror på en reform av strukturfondssystemet och anslagsöverföringar.

Innovationspolitik

Genom innovationspolitiken främjas näringslivets konkurrenskraft och förnyelse. För att förbättra konkurrenskraften och produktiviteten förutsätts förutom teknologiska innovationer utveckling av nya affärsmodeller och servicekoncept samt utveckling av arbetsorganisationers innovationer och sociala innovationer. Viktiga prioriteringsområden är dessutom att stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företags internationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda företagen en internationellt högklassig verksamhetsmiljö som lockar också utländska företag att göra FoU-investeringar här.

Av utgifterna inom förvaltningsområdet går 736 miljoner euro till innovationspolitiken. Finansieringen för utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (Tekes) uppgår till sammanlagt ca 529 miljoner euro vilket utgör en ökning på sammanlagt 36 miljoner euro jämfört med år 2008. Vid dimensioneringen av fullmakterna och anslagen för Tekes har som tillägg beaktats 8,3 miljoner euro för överföringen av finansiering för arbetslivsprogrammen (Tykes) till Tekes och som avdrag sammanlagt 11 miljoner euro i överföring till olika moment för att användas till små och medelstora företags beredningsprojekt inom innovationsverksamhet, finansiering av uppfinningsverksamhet och utvärdering av innovationsverksamhet av engångskaraktär. För statens tekniska forskningscentral (VTT) föreslås anslag på drygt 85 miljoner euro, vilket innebär en ökning på nästan 5 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Den primära tyngdpunkten i sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken är att svara på matchningsproblemen på arbetsmarknaden, eftersom problemen med tillgång på arbetskraft börjar bli ett hinder för företagens tillväxt. Centralt inom politikområdet är också att kunna utöka ny företagsamhet och förbättra företagens betingelser i omvärlden. Anslagen föreslås uppgå till 844 miljoner euro. Sysselsättnings- och företagspolitiken bedrivs även delvis med hjälp av anslagen under kapitlet Regionutveckling och strukturfondspolitik. Med medel under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel finansieras även vissa arbetskraftspolitiska åtgärder samt studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftsutbildning.

I enlighet med regeringsprogrammet förnyas arbetskraftspolitiken med målet att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft, att främja uppkomsten av nya arbetsplatser och företag samt att minska arbetslösheten och förebygga utslagning. Sysselsättningsanslag anvisas yrkesinriktad arbetskraftsutbildning som genomförs tillsammans med företag och lönesubventionerad sysselsättning vid företag. Den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen och arbete med stöd av lönesubvention samt andra arbetskraftspolitiska åtgärder effektiviseras väsentligt och målet ska klart och tydligt vara att den som deltagit i åtgärderna blir sysselsatt. I medeltal 23 400 personer omfattas av arbetskraftsutbildning, och i medeltal 35 600 personer sysselsätts genom sysselsättningsanslagen. Anslagen minskar från 554 miljoner euro i budgeten för år 2008 till 477 miljoner euro i budgeten för 2009, vilket är en följd av sjunkande arbetslöshet samt anslagsöverföringar till undervisningsministeriets förvaltningsområde för sådana behov som aktivt främjar sysselsättning. Bevillningsfullmakten för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte minskar till 13 miljoner euro från drygt 18 miljoner euro i budgeten för 2008.

Med hjälp av företagspolitiken stärks förutsättningarna för företagsamhet och förbättras företagens omvärld. I synnerhet stärks teknologibasen, affärskompetensen och produktiviteten vid små och medelstora företag samt förbättras förutsättningarna för tillväxt och internationalisering. Genom företagspolitiken utvecklas ny företagsverksamhet samtidigt som man svarar på de regionala utmaningarna till följd av omstrukturering. För att främja företagande bland kvinnor uppmuntras kvinnliga företagare att utöka företagsverksamheten samt stöds företagsamhet bland unga kvinnor och invandrarkvinnor. Dessutom görs branschstrukturen för företag grundade av kvinnor mångsidigare.

Som Finnvera Abp:s fullmakter för räntestödslån föreslås 243 miljoner euro, varav utgifter på 9,5 miljoner euro beräknas uppkomma. I ersättningar för kreditförluster till bolaget betalas enligt uppskattning 19,6 miljoner euro. Det föreslås att bevillningsfullmakten för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt ska uppgå till 44 miljoner euro, varav 12 miljoner euro reserveras för att användas till understöd för lindrande av sådana störningar som omstruktureringen av ekonomin förorsakar sysselsättningen och produktionsverksamheten.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås ett anslag på 25,2 miljoner euro. Inom denna sektor verkställer regeringen statsrådets konsumentpolitiska program för 2008—2011. Genom programmet strävar man bl.a. efter att främja en hållbar konsumtion, stärka de svagaste konsumenternas ställning samt förnya konsumentförvaltningen.

Det föreslås att anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitik ska uppgå till sammanlagt ca 512 miljoner euro, varav ca 32 miljoner euro utgörs av landskapsutvecklingspengar, ca 48 miljoner euro av Kajanalands utvecklingspengar och ca 433 miljoner euro av anslag för genomförande av Europeiska strukturfondsprogram. Anslagen minskar med ca 83 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Det föreslås att anslagen för verkställigheten av energipolitiken ska uppgå till drygt 63 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 17,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Europeiska unionen har förbundit sig att före år 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå och att före år 2020 öka andelen förnybar energi till 20 % inom hela unionen. Regeringen bereder i enlighet med regeringsprogrammet sin klimat- och energipolitiska strategi så att dessa mål kan nås för Finlands del. I strategin fastställs åtgärder med hjälp av vilka samtidigt energisparandet kan tryggas, energieffektiviteten och tillgången på energi förbättras, energisjälvförsörjningen förbättras och utsläppen minskas.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på 14,8 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 697 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är att främja hälsan och funktionsförmågan, öka arbetslivets dragningskraft, minska fattigdom och utslagning och säkerställa välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd. I regeringsprogrammet prioriteras dessutom familjernas välfärd och jämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system. Med avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar finansieras i första hand de inkomstrelaterade förmånerna. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag av folkpensionerna, utkomststödet och arbetsmarknadsstödet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensionsförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för att social- och hälsovårdstjänster ordnas samt för utkomstskyddet, och staten deltar i finansieringen av dessa. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är nästan en fjärdedel av socialutgifterna.

Barnfamiljer

Det föreslås att barnbidraget höjs med 10 euro per kalendermånad från och med det tredje barnet fr.o.m. den 1 januari 2009. Barnbidraget stiger för det tredje barnet till 141 euro, för det fjärde barnet till 161,50 euro och för det femte barnet och därpå följande barn till 182 euro i månaden. Förslagets kostnadseffekt uppgår till 17,0 miljoner euro om året.

Det föreslås att vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn höjs med 20 euro i månaden och enligt stödet för privat vård av barn med 22,67 euro i månaden. Efter höjningen är vårdpenningen för barn under 3 år 314,28 euro och stödet för privat vård 160,00 euro i månaden. Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs med 6,7 miljoner euro till följd av ändringen.

I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform och den regeringsproposition som behandlar lagen överförs uppgifterna i anslutning till verkställandet av underhållsstöd från kommunerna till Folkpensionsanstalten från och med den 1 april 2009. Ansvaret för ordnandet och finansieringen av de uppgifter som föreskrivs i lagen om underhållstrygghet förs över på staten, förutom när det gäller åtgärder för att fastställa underhållsskyldighet. Till Folkpensionsanstalten överförs således bl.a. uppgifterna att bevilja och betala underhållsstöd och att driva in underhållsbidrag.

Folkpensionsanstaltens fonder

Folkpensionsanstaltens finansiering klarläggs. Alla förmåner förutom sjukförsäkrings- och rehabiliteringsförmånerna separeras från sjukförsäkringsfonden och bildar en ny fond för övrig social trygghet, och Folkpensionsanstaltens omkostnader förs noggrannare än för närvarande in under olika förmånsfonder.

Folkpensionsfonden

Bestämmelserna om finansieringen av folkpensionsförsäkringen förtydligas så att staten finansierar 53 procent av folkpensionerna, barnförhöjningarna och omkostnaderna som basfinansieringsandel. Den återstående andelen finansieras genom arbetsgivares folkpensionsavgifter, avkastningen på folkpensionsfonden och statens tilläggsfinansieringsandel. Staten finansierar även i fortsättningen helt familjepensionerna och de handikappförmåner och bostadsbidrag för pensionstagare som betalas med medel ur fonden. Folkpensionsfondens miniminivå fastställs som 5 procent av folkpensionsförsäkringens totala kostnader. Genom statens tilläggsfinansieringsandel säkerställs det att miniminivån uppnås.

Statsandelen av folkpensionsutgifterna för 2009 är 1 344 miljoner euro, och av de familjepensioner, bostadsbidrag för pensionstagare och handikappförmåner som staten finansierar är statsandelen sammanlagt ca 844 miljoner euro. För att folkpensionsfondens miniminivå på 5 procent ska uppnås krävs det en statlig tilläggsfinansieringsandel på uppskattningsvis 59,5 miljoner euro. Ändringen i sättet på vilket folkpensionsfondens miniminivå räknas leder till en engångssänkning av statens utgifter med ca 12 miljoner euro.

Sjukförsäkringsfonden

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att stå för minimidagpenningen, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en andel av föräldradagpenningen. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2009 är 2 005 miljoner euro och statens andel är 127 miljoner euro.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personer som är bosatta utomlands och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt finansierar löntagarna, företagarna och förmånstagarna hälften av sjukvårdsförsäkringen med en andel på sammanlagt 1 100 miljoner euro, medan staten deltar med en andel på sammanlagt 1 116 miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet.

Sjukförsäkringsfondens marginaler utökas så att den andel av fondens finansieringstillgångar som används till utgifterna för sjukförsäkringen kan variera mellan 8 och 12 procent. Genom ändringen strävar man efter att jämna ut de variationer i procentsatserna som uppstår på grund av de små ändringar som sker i förmånsutgifterna och avgiftsunderlaget.

Fonden för övrig social trygghet

För att skapa klarhet i Folkpensionsanstaltens finansiering inrättas en ny fond för övrig social trygghet. Andra förmåner än dem som gäller sjukförsäkring och som tidigare betalades med medel ur sjukförsäkringsfonden betalas nu med medel ur fonden för övrig social trygghet. Exempel på sådana förmåner är bl.a. arbetslöshetsförmåner, barnbidrag, bostadsbidrag och studiestöd. Cirka 37 procent av Folkpensionsanstaltens totala förmånsutgifter betalas med medel ur den nya fonden. Från och med den 1 april 2009 betalas även de underhållsstöd som kommunerna tidigare betalade med medel ur fonden.

Finansieringen av Folkpensionsanstaltens omkostnader

Folkpensionsanstaltens omkostnader börjar riktas in noggrannare än för närvarande på så sätt att utgifterna fördelas på förmånsfonderna i proportion till de kostnader som uppstår vid verkställandet av förmånerna. Folkpensionsanstaltens omkostnader 2009 beräknas uppgå till 380 miljoner euro. Av detta är sjukförsäkringsfondens andel uppskattningsvis 180 miljoner euro, folkpensionsfondens andel 83 miljoner euro och andelen för fonden för övrig social trygghet 117 miljoner euro. Det nya sättet att rikta in omkostnaderna påverkar inte betalningen av förmåner.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen för utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Inga större förändringar sker i det sammanlagda beloppet av de obligatoriska socialförsäkringarna. Från 2008 sjunker arbetsgivares socialskyddsavgift med 0,009 procentenheter hos alla arbetsgivare och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie i genomsnitt beräknas sjunka. Arbetsgivarnas avgifter påverkas även av självriskpremien för utkomstskydd för arbetslösa som börjar tas ut av arbetsgivare från och med den 1 januari 2009. Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift beräknas förbli oförändrad. Löntagarnas socialförsäkringsavgifter beräknas stiga med 0,08 procentenheter och företagarnas avgifter med 0,18 procentenheter.

Tablå 13. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

¹⁾ År 2007 var gränsen för lönesumman 840 940 euro, 2008 var gränsen 1 686 000 euro och 2009 var gränsen 1 781 000 euro.

²⁾ Självriskpremien för utkomstskydd ingår.

³⁾ I arbetspensionsavgiften har man uppskattat en temporär sänkning med 0,6 procentenheter år 2007 och 1,0 procentenhet åren 2008—2009, med vars hjälp det överskott som bildats av invalidpensionsavgiften utjämnas.

Arbetsgivares socialskyddsavgift

Arbetsgivares socialskyddsavgift fastställs på grundval av det sammanlagda beloppet av arbetsgivares folkpensionsavgift och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Från 2008 stiger det sammanlagda beloppet av avgifterna med 0,009 procentenheter hos samtliga arbetsgivare.

Regionala försök med sänkt socialskyddsavgift för arbetsgivare pågår i Lappland och i skärgårdskommunerna, inom det område som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland, i Pielinen-Karelens ekonomiska region och i kommunerna Ilomants och Rautavaara. För att täcka det underskott i Folkpensionsfonden som uppstår på grund av befrielserna från avgift, har folkpensionsavgiften för övriga arbetsgivare höjts med 0,001 procentenheter från 2008, vilket innebär att höjningen av folkpensionsavgiften är sammanlagt 0,012 procentenheter.

Tablå 14. Arbetsgivares socialskyddsavgift, %

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas stiga till totalt cirka 4,4 miljarder euro 2009, från ca 4,2 miljarder euro 2008. Den största ökningen beror på ökade utgifter för föräldradagpenningar och läkemedelsersättningar. Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten används 104 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro.

Det föreslås att minimibeloppen för sjukdagpenningen, föräldrapenningen och rehabilteringspenningen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet den 1 januari 2009. Kostnaderna för förslaget beräknas uppgå till ca 41 miljoner euro om året. Höjningen är ca 170 euro i månaden, varefter minimibeloppet på dagpenningsförmånen är ca 550 euro i månaden.

Det föreslås att sjukförsäkringslagen och läkemedelslagen ändras 2009 så att ett referensprissystem tas i bruk inom systemet för läkemedelsersättning och utbytet av läkemedel utsträcks till att även gälla sådana preparat som föll utanför systemet med utbyte av läkemedel när läkemedelslagen ändrades 2006. Om referensprissystemet tas i bruk på det sätt som föreslås, minskar det enligt bedömningarna utgifterna för läkemedelsersättning med ca 19,5 miljoner euro 2009 och efter det med 26 miljoner euro om året.

Pensionsutgifter

Under pensionsmomenten under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel har det reserverats 2,9 miljarder euro för 2009, vilket är ca 20 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2008. Minskningen beror inte på pensionsutgifterna, utan på att omkostnaderna för övriga förmåner som nuförtiden ska betalas till folkpensionsfonden överförs till egna moment.

Av anslaget används 2,2 miljarder euro till folkpensioner och familjepensioner, 497 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 95 miljoner euro till företagarpensionerna, 46 miljoner euro till sjömanspensionerna, 17 miljoner euro till lantbruksföretagarnas olycksfallspensioner, 5,5 miljoner euro till pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa och 24,7 miljoner euro till särskilt stöd till invandrare.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas försäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras huvudsakligen med statens medel och med arbetsgivarnas försäkringsavgifter.

Vid dimensioneringen av anslaget för folkpensionerna har man beaktat den överenskommelse om social trygghet som ingåtts med Australien från och med den 1 juli 2009 och som utökar statsandelen för 2009 med 2 miljoner euro. På årsnivå är ökningen av statsandelen 4 miljoner euro.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis ca 4,7 procent jämfört med 2008. Folkpensionsindex stiger med uppskattningsvis 4,3 procent. Lönekoefficienten ökar med ca 5,9 procent jämfört med 2008.

Tablå 15. Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

¹⁾ uppskattning

Social trygghet för stipendiater

Stipendiaternas sociala trygghet ordnas vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt från och med den 1 januari 2009, så att stipendiater har rätt till pensionsskydd och skydd vid olycksfall, LPA-sjukdagpenning och grupplivförsäkring. Detta beräknas medföra kostnader på 1,6 miljoner euro för staten år 2009.

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskydd för arbetslösa beräknas uppgå till 1 383 miljoner euro 2009. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka från 6,2 procent år 2008 till 5,9 procent år 2009, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för arbetsmarknadsstödet. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna. Grunddagpenningens fulla belopp beräknas vara 25,56 euro per dag 2009. Den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen beräknas stiga från 49,6 euro till 51,6 euro 2009.

Statsandelen för den inkomstrelaterade dagpenningen beräknas uppgå till 430 miljoner euro 2009, vilket är 22 miljoner euro mindre än föregående år. Av grunddagpenningen finansierar staten 71 miljoner euro, vilket är en ökning på 9 miljoner euro jämfört med året innan. Det anslag på 663 miljoner euro som föreslås för arbetsmarknadsstödet för 2009 är ca 37 miljoner lägre än under föregående år. År 2009 har 140 miljoner euro beräknats för studiesociala förmåner för deltagare i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilket är något mindre än året innan.

Tablå 16. Centrala sifferserier för utkomstskyddet för arbetslösa

Elektroniskt arkiv för klientuppgifter

Arbetet med att definiera och ta i bruk det riksomfattande elektroniska arkivet för klientuppgifter inom social- och hälsovården fortsätter. Efter det inledande skedet tar Folkpensionsanstalten ut avgifter av användarna, som ska täcka de kostnader som upprätthållandet av informationssystemtjänsterna och utlämnandet av klientuppgifter medför.

Social- och hälsovårdstjänster

Målet med kommunernas social- och hälsovårdstjänster är att garantera att det i hela landet finns tjänster som fungerar väl, är tillgängliga och heltäckande samt att garantera den grundläggande försörjningen. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett flera utvecklingsprojekt som stöd för kommunerna när de ska tillhandahålla kommuninvånarna de social- och hälsovårdstjänster som uppställts som mål.

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården föreslås 5 570 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 494 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. En justering av kostnadsnivån med 3,9 procent ökar statsandelarna med 198,5 miljoner euro och en ändring i invånarantalet och andra beräkningsfaktorer ger 46,8 miljoner euro.

Av statsandelsökningen hänför sig 21,3 miljoner euro till utvecklingsåtgärder enligt regeringsprogrammet, såsom att inleda verksamhet som följer kvalitetsrekommendationerna för service för åldringar, att sänka åldersgränsen för bedömning av behovet av socialvårdstjänster till 75 år och att revidera lagstiftningen om handikappade så att gravt handikappade har rätt till personlig hjälp och personligt stöd.

Statsandelen för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården stiger 2009 från nuvarande 32,74 procent till 34,64 procent. Av ökningen beror 2,34 procentenheter på att kompensationen till kommunerna för förlorade skatteinkomster på grund av ändringar i statens skattegrunder ökar statsandelarna med 374 miljoner euro. Däremot minskar statsandelsprocenten på grund av överföringarna av uppgifter i anslutning till kommun- och servicestrukturreformen och den minskning av statsandelen som de interna överföringarna enligt regeringsprogrammet kräver. År 2009 minskar överföringarna av uppgifter statsandelarna med sammanlagt 83 miljoner euro, av vilket den största delen består av en minskning på 72 miljoner euro som hänför sig till underhållsstödet. När andelen för underhållsstödet dras bort från de kalkylerade kostnaderna minskar statsandelarna med 49,2 miljoner euro, och den resterande delen av minskningen fås genom en sänkning av statsandelsprocenten med 0,14 procentenheter. Den minskning som hänför sig till sjukvårdsersättningar för utlänningar är 7 miljoner euro, medan den minskning som hänför sig till rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga är 4 miljoner euro. Dessa överföringar minskar statsandelsprocenten med 0,07 procentenheter. Den minskning på 35 miljoner euro som hänför sig till interna överföringar minskar statsandelsprocenten med 0,22 procentenheter.

Jämfört med 2008 minskar statsandelarna med 14,5 miljoner euro när det gäller den utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster.

Som statsunderstöd för projekt inom den kommunala social- och hälsovården föreslås 25,8 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 1 miljoner euro jämfört med 2008. Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd har fastställts i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården för åren 2008—2011. Avsikten är att 2 miljoner euro av anslaget ska användas till att ordna stödtjänster för långtidsbostadslösa, 2 miljoner euro till att utveckla psykiatriska tjänster för barn och ungdomar och 10 miljoner euro till projekt som främjar välbefinnande i arbetet.

Den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning ökar med 5 miljoner euro jämfört med 2008. Den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård sjunker med 8,7 miljoner euro jämfört med 2008. Som statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området föreslås 3,5 miljoner euro.

Förvaltningsenheten för läkarhelikoptrar

Arbetet med att inrätta en nationell förvaltningsenhet för läkarhelikopterverksamheten fortsätter och inom ramen för det anslag som fastställts deltar staten i de kostnader för inrättande och upprätthållande av förvaltningsenheten som uppstår under den förberedande fasen.

Utvidgning av det nationella vaccinationsprogrammet

Det nationella vaccinationsprogrammet utökas med rotavirusvaccin som ett nytt, och i synnerhet med tanke på barns hälsa, viktigt vaccin. För anskaffningen av vaccinet reserveras 6 miljoner euro.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås det ett anslag på sammanlagt 316 miljoner euro, vilket innebär en minskning med ca 13 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Till 2008 hänförde sig vissa utgifter av engångsnatur - anskaffningen av ett oljebekämpningsfartyg, vattenvården inom jordbruket och ändringar i budgeteringen av EU-finansiering - och deras konsekvenser för anslaget är en minskning på sammanlagt 32 miljoner euro. Cirka 435 miljoner euro av statens bostadsfonds medel beräknas dessutom bli använda för betalning av bostadsväsendets räntestöd och bidrag och av fondens låneräntor och amorteringar.

Inom förvaltningsområdet läggs tonvikten på åtgärder för avvärjning av och anpassning till klimatförändringen och strävanden att förhindra vidare utarmning av naturens mångfald och att minska näringsbelastningen och miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. I enlighet med regeringens bostadspolitiska program främjas utbudet på tomter och bostadsproduktionen i Helsingforsregionen och andra växande stadsregioner.

Miljö- och naturvård

Genom samarbete och åtgärder på internationell och nationell nivå försöker man nå de klimat- och energimål som ställts inom EU. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på reducering av näringsbelastningen från jordbruket och en effektivare hantering av avloppsvatten. En utredning görs om vilka behov av investeringar som finns för att en bättre oljebekämpningsberedskap ska uppnås och riskerna med ökade oljetransporter ska minska.

För genomförandet av handlingsprogrammet för mångfald i skogarna i södra Finland (METSO) 2008—2016 anvisas ca 13,5 miljoner euro. Arbetet med att genomföra de återstående åtgärderna inom nätverket Natura 2000 och tidigare skyddsprogram fortsätter.

Vad arrangemangen kring Havsforskningsinstitutets funktioner beträffar, så överförs forskningen om och övervakningen av Östersjöns kemiska och biologiska tillstånd från Havsforskningsinstitutet till Finlands miljöcentral från och med den 1 januari 2009.

Samhällen, byggande och boende

För att man ska kunna kontrollera klimatförändringen krävs det att behovet av energi minskar i samhället, byggandet och boendet. Det stigande priset på energi kräver samma sak, och detta har gjort energisparande mycket lönsamt för konsumenterna ekonomiskt sett.

Den utspridda samhällsstrukturen, och trafiken med sina miljökonsekvenser som ett resultat av den, är en utmaning för de växande stadsregionerna. För att kunna möta denna utmaning krävs det en ökning av planlagda bostadstomter som stöder sig på den befintliga samhällsstrukturen och ligger nära goda kollektivtrafikförbindelser. I Helsingforsregionen närmar man sig målet genom en gemensam avsiktsförklaring för staten och kommunerna, som innehåller varje kommuns mål för planläggningen av bostadstomter och produktionen av bostäder. I takt med att konjunkturerna för husbyggandet sjunker från sin toppnivå och den fritt finansierade bostadsproduktionen minskar, utökas den statsstödda bostadsproduktionen. För produktionen av sociala hyresbostäder anvisas en fullmakt för räntestödslån som gäller byggandet av ca 6 000 nya bostäder och som omfattar sammanlagt 920 miljoner euro, dvs. 250 miljoner euro mera än 2008. Dessutom föreslås en borgensfullmakt på 250 miljoner euro för byggandet av ca 2 000 nya hyresbostäder enligt den nya modell som placerar sig mellan modellerna för sociala och fritt finansierade hyresbostäder. Byggandet av bostäder för särskilda grupper såsom bostadslösa och handikappade understöds med 85 miljoner euro. Långtidsbostadslöshet motverkas dessutom genom ett åtgärdsprogram där man även betonar förebyggande åtgärder och effektiviserar samarbetet mellan de statliga och de kommunala bostadsmyndigheterna och sociala myndigheterna, kyrkan, organisationer och företag.

När bostadsbyggandet ska främjas i ren allmänhet innehar den ovan nämnda avsiktsförklaringen och en utveckling av markanvändnings- och bygglagen en viktig position, eftersom man genom dem kan göra planläggningen mera smidig och avhjälpa den tomtbrist som har varit till hinder för byggandet.

Understödet till hyreshusbolag som är i ekonomiska svårigheter utvidgas till att även gälla räntestödshyreshus. Genom statsunderstöd gör man det lättare att slå ihop aravalån och att byta ut dem mot banklån, vilket är ett sätt att säkra att bostäder förblir hyresbostäder. I det nya förortsprogrammet för åren 2009—2011 riktas stöd till utvecklingen av och utfyllnadsbyggandet i förorterna med mål att stärka deras identitet som område. För att energianvändningen i byggnader och boende ska effektiveras, utökas informationsservicen och upplysningen och moderniseras och åtstramas energibestämmelserna om byggande. Räntestödslån tas i användning för energiekonomiska reparationer i bostadsaktiebolagshus och räntestödslånets andel höjs till högst 50 procent av byggnadskostnaderna. I fråga om energiekonomiska reparationer i småhus övergår man till att använda höjt hushållsavdrag som huvudsaklig stödform och dessutom kan behovsprövat energiunderstöd beviljas till låginkomsthushåll. Energiunderstöden för höghus och radhus utökas.