Statsbudgeten 2009

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik

Den sammanlagda balansen för fonderna utanför statsbudgeten var 25,6 miljarder euro vid utgången av år 2007, vilket innebär en tillväxt på 9 % jämfört med året innan. De statliga affärsverkens sammanlagda balans var 10,5 miljarder euro i slutet av året. Affärsverkens soliditet växlade mellan 54 och 98 %. Dessutom har staten innehav i allt som allt 13 börsbolag och i över 50 andra bolag. I slutet av år 2007 var värdet på statens innehav i börsbolag 28,0 miljarder euro. Det beräknas inflyta 1 350 miljoner euro i utdelning av statens bolagsinnehav.

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgetekonomin. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas år 2009 uppgå till ca 5,6 miljarder euro och utgifterna till 4,3 miljarder euro, vilket innebär att fondekonomins nettoöverskott är ca 1,4 miljarder euro. Från fonderna intäktsförs sammanlagt 1,6 miljarder euro till statsbudgeten, och det föreslås att det överförs 33 miljoner euro till dem år 2009. Dessutom kommer en summa om sammanlagt 180,4 miljoner euro, som lånats till statsfinanserna med stöd av 54 § 2 mom. i kärnenergilagen, att förfalla till återbetalning till Statens kärnavfallshanteringsfond. I tablå 33 finns sammanfattande uppgifter om fondernas ekonomi åren 2007—2009.

Statens bostadsfond

De lån, räntestöd och understöd som med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån betalas av bostadsfondens medel. Fonden svarar också för utgifterna för sina skulder.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. För fonden skaffas finansiering som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är fondens skulder ca 2,4 miljarder euro. Kapitalet av statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas i början av år 2009 vara ca 9,6 miljarder euro och det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden ca 4,7 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 4,0 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 1,9 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån och ca 0,4 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån.

År 2009 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 635 miljoner euro. Fonden får ha lån till ett belopp av 3,5 miljarder euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 920 miljoner euro och att fullmakten för understöd och ackord som betalas ur fonden är 116,7 miljoner euro sammanlagt. Det föreslås att 204,5 miljoner euro överförs från fonden till budgeten år 2009. Dessutom betalas ur statens bostadsfond ännu sådana understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter som har beviljats före år 2006.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostader i slutet av år 2009 får uppgå till sammanlagt högst 2,2 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 11 miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av statens pensionsfond bereder sig staten på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som den strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas år 2009 uppskattningsvis 1 259 miljoner euro i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk och inrättningar, affärsverk, kommuner, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar. Sammanlagt 310 miljoner euro samlas in till fonden i arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis ca 900 miljoner euro år 2009.

Fonden har ett i lagen om statens pensionsfond angivet fonderingsmål. Ur fonden överförs årligen till statsbudgeten 40 % av statens årliga pensionsutgifter. Fonden får växa tills dess belopp motsvarar 25 % av statens pensionsansvar. Överföringen till budgeten är 1 417 miljoner euro år 2009. Vid utgången av år 2009 beräknas fondens kapital vara 14 355 miljoner euro, vilket motsvarar 17 % av pensionsansvaret.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet samt levnads-, arbets- och produktionsbetingelserna på gårdarna. För gårdsbruksenheternas investeringar och ägarbyten beviljas finansieringsstöd som räntestöd för lån ur budgeten samt som understöd och vissa lån ur gårdsbrukets utvecklingsfond. Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel, inklusive den post som överförs från föregående år, beräknas år 2009 uppgå till ca 120,4 miljoner euro. Det föreslås att det från statsbudgeten överförs 30 miljoner euro till fonden. Uppskattningsvis 8,7 miljoner euro intäktsförs till fonden som medfinansiering från EU. Det beräknas att ca 94 miljoner euro beviljas i understöd.

Fondens utgifter utgörs av bl.a. understöd, förvaltningsarvoden, utgifter för skuldreglerings- och försäkringsverksamheten, understöd till forskningen och investeringsutgifter. Av gårdsbrukets utvecklingsfonds medel beviljas nya statliga lån endast för vissa investeringar när det gäller renhushållning, naturnäringar och skolter. Med fondens medel finansieras programmet för utveckling av landsbygden i fasta Finland under den nya programperioden.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Sedan ingången av år 2004 består statens kärnavfallshanteringsfond av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet för fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Teollisuuden Voima Abp och Fortum Power and Heat Ab samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Till fondens uppgifter hör även att vara med och fastställa omfattningen av den reserveringsskyldighet som gäller de avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balans är ca 1,6 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. Enligt uppskattningar kommer år 2009 sammanlagt ca 1,3 miljoner euro att tas ut i avgifter hos innehavare av kärnanläggningar och 1,5 miljoner euro hos de avfallshanteringsskyldiga.

Försörjningsberedskapsfonden

Till försörjningsberedskapsfonden intäktsförs en försörjningsberedskapsavgift som tas ut för energinyttigheter. Avkastningen av avgiften har redan under flera år uppgått till omkring 50 miljoner euro per år.

Med fondens medel täcks de utgifter som statens säkerhetsupplagring, tryggandet av kritiska infrastrukturer och tryggandet av annan försörjningsberedskap föranleder. Fondens omsättning kommer från försäljningen av varor i säkerhetsupplaget. Omsättningen för år 2009 beräknas uppgå till 60 miljoner euro. Fondens balans beräknas vid utgången av året utgöra 1,2 miljarder euro, varav merparten är bundet till säkerhetsupplagen för oljeprodukter.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som ska återkrävas och som hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de anstalter som föregick den, samt från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för utgjorde den 31 december 2007 ca 5 miljarder euro. Fondens likvida medel uppgick i början av år 2008 till ca 692 miljoner euro. År 2009 kommer beloppet av fondens totalansvar att fortsättningsvis minska något. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den instabila internationella ekonomin ökar å sin sida behovet av att öka fondens likvida medel till en nivå där likviditeten hålls så att den motsvarar den höjda riskpositionen.

Statens säkerhetsfond

Då statens säkerhetsfond slutför nedkörningen av systemet med bankstöd koncentrerar sig statens säkerhetsfond på administreringen av beviljat bankstöd och övervakningen av att stödvillkoren iakttas, eftersom några nya behov av bankstöd inte är i sikte. Vid utgången av år 2007 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av sammanlagt 6,0 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statliga proprieborgensansvar avskaffades som onödiga i slutet av år 2003.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond ordnar finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet och främjar även övrig televisions- och radioverksamhet. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket, som tar ut televisionsavgifter och koncessionsavgifter för fonden. Fondens inkomster av avgifterna uppskattas till ca 431,3 miljoner euro. Statsrådet beslutar på föredragning från kommunikationsministeriet om användningen av fondens medel för Rundradion Ab:s verksamhet, till Kommunikationsverket för indrivningen, kontrollen och övervakningen av avgifter samt för upphovsrättsliga ersättningar och för främjandet av televisions- och radioverksamheten.

Interventionsfonden för jordbruket

De marknadsstöd och som helt finansierats av EU och de stöd för säljfrämjande av produkter som delvis finansierats av EU började år 2008 finansieras av budgetmedel. Ur fonden finansierades endast sådana utgifter som ovillkorligen kräver formen av en fond, närmast kostnader för EU:s interventionslagring (motsvarande inkomster får interventionsfonden för jordbruket från Europeiska garantifonden för jordbruket) och kostnader för programmet för livsmedelsbistånd. Det beräknas att det sammanlagt behövs ca 4,5 miljoner euro år 2009 till den verksamhet som finansieras via interventionsfonden. För täckande av de ränte- och förvaltningsutgifter och vissa utgifter i anslutning till livsmedelsbiståndet som finska staten ska svara för föreslås i budgetpropositionen att 1,0 miljoner euro överförs till interventionsfonden.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Ur fonden kan beviljas allmänt understöd eller specialunderstöd till kommuner och räddningsområden, avtalsbrandkårer samt organisationer inom räddningsbranschen och andra motsvarande sammanslutningar. Understöden har riktats till projekt som inte omfattas av statens övriga finansieringssystem. Understöden ur fonden har samordnats med statsandelssystemet.

Det belopp som influtit i brandskyddsavgifter beräknas år 2009 uppgå till 8,4 miljoner euro. De understöd som betalas ur fonden uppgår till sammanlagt 8,5 miljoner euro. Understöden till kommunerna utgör sammanlagt ca 3,6 miljoner euro och övriga understöd ca 4,9 miljoner euro.

Oljeskyddsfonden

Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs i statsbudgeten dessutom inkomster som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 2,3 miljoner euro överförs till fonden år 2009. Oljeskyddsfondens årliga budget är ca 10 miljoner euro.

Av oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar och därav föranledda ersättningsbehov.

Tablå 33. Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

8.2. Affärsverk

Staten har fem affärsverk inom tre olika förvaltningsområden. Affärsverken verkar på marknaden i en konkurrenssituation och finansierar sin verksamhet med inkomster av affärsverksamheten. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I samband med behandlingen av statsbudgeten godkänner riksdagen målen för affärsverkets tjänster och övriga mål för verksamheten samt fattar övriga viktiga styrbeslut; den ger t.ex. vid behov sitt samtycke till affärsverkets upplåning. Det behöriga ministeriet beslutar om affärsverkets resultatmål. Statsrådet fastställer bokslutet och beslutar om beloppet av den vinst som ska intäktsföras till staten. Affärsverkens verksamhet grundar sig på lagen om statliga affärsverk (1185/2002) och de lagar som gäller respektive affärsverk.

I tablåerna nedan finns prognoser för de statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster år 2008 beräknas det inflyta ca 196 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2009.

Tablå 34. De statliga affärsverkens verksamhet år 2009

Tablå 35. Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2009 (mn euro)

8.3. Statens ägarpolitik

Staten strävar efter att sköta hela sitt bolagsinnehav så professionellt och aktivt som möjligt. Utifrån det principbeslut om statens ägarpolitik som statsrådet fattade i början av år 2007 utvecklas statsbolagen och de statliga intressebolagen så att värdet på statens innehav ökar på lång sikt. De bolag som är verksamma på marknadsvillkor ska vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Det allmänna målet för de bolag som sköter statliga specialuppgifter är lönsam verksamhet. Samtidigt eftersträvas ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på samhället. Regeringen är beredd att fortsätta minska statens innehav i de bolag där ägandet främst baserar sig på investeringsintressen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.