Statsbudgeten 2009

1. Sammanfattning

Osäkerheterna i de ekonomiska utsikterna inom världsekonominhar ökat, och den accelererande inflationen är ett globalt fenomen.Världsekonomins tillväxt beräknas under detta och nästa år avtaoch stanna vid under 4 procent. I Förenta Staterna förväntas periodenav svag tillväxt fortsätta långt in på nästa år, och produktionenförväntas öka med en dryg procent i år och nästa år.

I euroområdet förväntas tillväxten stanna på 1½ procent i åroch förbli svag också nästa år. Den starka euron försvagar företagenslönsamhet och försvårar exporten. I och med att tillväxten inomden internationella efterfrågan avmattas minskar investeringsivernoch hushållens försvagade förväntningar håller ökningen i konsumtionenpå en anspråkslös nivå.

I hemlandet har den ekonomiska utvecklingen fortsatt att varastark under början av året. Konjunkturen håller emellertid på attförsvagas mot slutet av året och den totala produktionsökningenväntas i år ligga vid 2,8 procent. Nästa år väntas den totala produktionsökningenstiga med 1,8 % medan tillväxten inom exporten och investeringarnaförväntas avta. Hushållens köpkraft ökar år 2009 med 3½ procentsom en följd av höjningen av inkomstnivån, dämpad inflation och skattelättnader.

Sysselsättningen förbättras fortsättningsvis i snabb takt. Antaletarbetstillfällen väntas öka med 40 000 och sysselsättningsgradenstiga till 70½ procent i år. Arbetslöshetsgraden sjunker år 2008till i genomsnitt 6,2 procent. Nästa år avtar tillväxten inom sysselsättningenoch sysselsättningsgraden förväntas förbli på samma nivå som i år.Arbetslöshetsgraden väntas underskrida 6 procent medan ökningenav utbudet på arbetskraft avtar. Inflationen har blivit betydligt snabbarejämfört med fjolåret. Konsumentpriserna bedöms öka med 4,1 %i år. År 2009 dämpas inflationen till 2,8 procent, när verkningarnaav de faktorer som i form av en engångsföreteelse snabbat på prisstegringenupphör.

Den ekonomisk-politiska linjen

Regeringen har som mål att öka finländarnas välfärd genom attförbättra förutsättningarna för en märkbar höjning av sysselsättningenoch en ökning av produktiviteten. En stark ekonomisk tillväxt kombineradmed en målmedveten sysselsättningspolitik kan skapa 80 000—100 000 nyaarbetsplatser före utgången av valperioden, varvid sysselsättningsgradenskulle stiga till ca 72 procent. Trots den starka sysselsättningsutvecklingeni början av valperioden krävs det för att målet ska kunna nås åtgärdersom främjar utbudet på arbetskraft, ökar produktiviteten och främjarproduktionsökning samt en gynnsam internationell ekonomisk utvecklingoch en moderat ökning av arbetskraftskostnaderna som tryggar efterfråganpå arbetskraft. I denna budgetproposition prioriteras åtgärder somgör det mer sporrande att arbeta och som säkerställer tillgångenpå kunnig arbetskraft samt utvecklandet av ett engagerande socialskydd.

För att säkerställa en hållbar offentlig ekonomi eftersträvasett strukturellt överskott i statsfinanserna som motsvarar en procentav bruttonationalprodukten i slutet av valperioden. Man förberedersig på att möta det tryck som befolkningens stigande medelålderinnebär för den offentliga ekonomin genom att stärka den offentligaekonomins hållbarhet genom strukturella reformer och genom att föraen ansvarsfull utgifts- och skattepolitik. De lättnader som gäller beskattningenav arbete som ingår i budgetpropositionen och som syftar till attförbättra sysselsättningen lämpar sig väl i det vikande konjunkturläget.Nästa år kan finanspolitiken som helhet bedömas främja den totalaefterfrågan och tillväxten.

Främjande av produktiviteten

Den framtida ökningen av behovet av service till följd av befolkningensstigande medelålder och säkerställandet av den offentliga ekonominshållbarhet förutsätter ökad produktivitet och effektivitet inomden offentliga förvaltningen och den offentliga servicen. Produktivitetsfrämjandeåtgärder genomförs särskilt inom ramen för kommun- och servicestrukturprojektetoch statens produktivitetsprogram. Åtgärderna inom ramen för statsförvaltningensproduktivitetsprogram minskar antalet statsanställda med ca 9 600årsverken fram till 2011. Dessutom inleds i enlighet med rambesluteti mars 2008 nya produktivitetsfrämjande åtgärder som ytterligare minskarbehovet av personal med 4 800 årsverken fram till 2015. År 2009minskar de produktivitetsfrämjande åtgärderna statens behov av personalmed ca 1 940 årsverken.

Inkomstposterna

År 2009 beräknas de egentliga inkomsterna inom budgetekonominuppgå till 46 miljarder euro. Av inkomsterna är ca 85 %skatter och inkomster av skattenatur, som beräknas inflyta tillett belopp av 39 miljarder euro. De ökar med 1,0 % jämförtmed den ordinarie budgeten för 2008. Ökningen av skatteinkomsternabromsas av de omfattande skattelättnaderna och av att den ekonomiskatillväxten förväntas sakta av. Andra inkomster än skatteinkomsterberäknas hålla sig på samma nivå som i den ordinarie budgeten förinnevarande år. Inkomsterna från EU minskar med 193 miljoner euro,men å andra sidan ökar bl.a. överföringarna från pensionsfondenoch bostadsfonden med sammanlagt 137 miljoner euro.

För att det ska bli mer sporrande att arbeta lindras beskattningenav arbete med ca 700 miljoner euro år 2009. Dessutom justeras beskattningenså att den motsvarar ökningen i inkomstnivån, vilket är klart merän enbart en inflationsjustering. Beskattningen av pensionstagarnalindras också i motsvarande grad, och dessutom ändras beskattningenav pensionerade makar så att den är högst den samma som beskattningenav arbetsinkomster.

Mervärdesskattesatsen på livsmedel sänks till 12 procent den1 oktober 2009, vilket minskar mervärdesskatteintäkterna på årsnivåmed ca 500 miljoner euro.

I syfte att trygga skogsindustrins tillgång på virke beviljastemporär och partiell skattefrihet för inkomsten av virkesförsäljning.Av den inkomst av virkesförsäljning som inflyter före utgången av2010 är 50 % skattefri inkomst och av den inkomst som inflyterföre utgången av 2011 är 25 % skattefri inkomst, förutsattatt vissa villkor är uppfyllda. Den partiella skattefriheten förinkomster av virkesförsäljning minskar år 2009 beskattningsutfalletav kapitalinkomster med 105 miljoner euro.

Beskattningen av tobaksprodukter höjs så, att accisen på cigaretterhöjs med 10 % och accisen på rulltobak med 25 %.Intäktskalkylen för tobaksacciser stiger med 35 miljoner euro tillföljd av ändringarna.

Anslag

Anslagen i statsbudgeten för 2009 föreslås uppgå till 45,8 miljardereuro utan minskning av statsskulden, vilket är 4,8 % merän i den ordinarie budgeten för 2008. Med beaktande av stegringeni prisnivån och ändringarna i budgetens struktur ökar anslagen reellt1,1 %. Förvaltningsområdenas utgifter ökar reellt med ca1,1 %, och ränteutgifterna för statsskulden förutspås öka 1,3 %till följd av att den allmänna räntenivån har stigit. Utgifternaökar betydligt långsammare jämfört med innevarande år, vilket äri linje med regeringsprogrammet.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag ochbalans, mn euro

¹⁾ Inbegriper redovisatsom netto 48 miljoner euro i skuldhanteringsutgifter åren 2007—2009.

Ofördelad reserv

Regeringen föreslår att de anslag som hör till ramen för budgetpropositionenska uppgå till 35,5 miljarder euro år 2009, varvid 121 miljonereuro kvarstår som en så kallad ofördelad reserv utöver en tilläggsbudgetreservpå 300 miljoner euro.

Utmaningar som gäller energiförsörjning och klimat

Energireparationer i bostäder och konvertering till miljövänligauppvärmingssätt påskyndas genom att hushållsavdragets maximibelopphöjs till 3 000 euro, vilket minskar skatteintäkterna medca 70 miljoner euro. Energikartläggningar och energireparationeri höghus och radhus stöds genom energiunderstöd, vilka höjs med8 miljoner euro så att beloppet uppgår till sammanlagt 22 miljonereuro, samt genom höjda räntestödslån för bostadsaktiebolag som tasi bruk år 2009. Fullmakten för 2009 för stöd för investeringsprojektsom avser förnybar energi och energieffektivitet höjs med 30 miljonereuro och är sammanlagt 56,1 miljoner euro. Också kollektivtrafik,drivning av energivirke samt produktion och utredningar som gällerbioenergi stöds.

Åtgärder för att lindra matchningsproblemen påarbetsmarknaden

Av de medel som reserverats för utvidgandet av låglönestödetriktas 15 miljoner euro till åtgärder som stöder en lösning på matchningsproblemenpå arbetsmarknaden. Utbudet studieplatser inom den yrkesinriktadegrund- och tilläggsutbildningen och utbildningen för invandrare ökas.För att trygga tillgången på kunnig arbetskraft inom skogssektornanvisas tilläggsfinansiering för utbildning inom skogsmaskinbranschentill ett belopp av 4 miljoner euro. Sammalagt ökar antalet studieplatserinom den yrkesinriktade grundutbildningen med över 4 000studerande, inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med ca400 studerande och inom skogssektorns läroavtalsutbildning och denarbetskraftspolitiska utbildningen med över 200 elever. Tillläggsfinansieringanvisas också för behörighetsutbildning för lärare med invandrarbakgrund. Finansieringska också anvisas för åtgärder för att förebygga utslagning blandunga och främja deras sysselsättning, t.ex. med hjälp av ungdomsverkstäder.

Satsningar på att främja kunnandet

Kunnandet främjas genom stora satsningar på universitetsutbildningen.Aalto-universitetet inleder sin verksamhet år 2009. För universitetetsomkostnader anvisas 13,9 miljoner euro och för dess grundkapital200 miljoner euro. Anslagen för universitetens omkostnader ökari enlighet med regeringsprogrammet med 20 miljoner euro. Dessutominriktas i detta skede 50 miljoner euro på att säkerställa likviditetenoch driftskapitalet beträffande de övriga universiteten, som fråningången av 2010 omvandlas till offentligrättsliga institutioner.

De medel som inbesparas i och med att åldersklasserna minskarinriktas på åtgärder för att förbättra kvaliteten på den grundläggandenutbildningen. De anslag som reserverats för ändamålet ökar härvidmed drygt 20 miljoner euro. Tillägget inriktas bl.a. på åtgärderför att minska lärogruppernas storlek och på stöd- och specialundervisning.

Familjeförmånerna höjs

Den moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt sjukdagpenningoch rehabiliteringspenning som betalas till minimibelopp höjs tillsamma nivå som arbetsmarknadsstödet från och med den 1 januari 2009.Detta innebär en höjning av förmånen med ca 170 euro per månad. Vårdpenningenenligt stödet för hemvård höjs med 20 euro per månad och stödetför privat vård med 22,67 euro per månad från och med den 1 januari2009. Statsandelen för kommunernas social- och hälsovård höjs med6,3 miljoner euro till följd av reformerna. Dessutom höjs barnbidragetmed 10 euro i månaden från och med det tredje barnet vid ingångenav 2009.

Trafikledsprojekt som inleds 2009

År 2009 inleds sex nya trafikledsprojekt, nämligen förbättrandetav vägavsnittet Lusi—S:t Michel, byggandet av Ringbanan, projektet för fördjupning av infartsleden till Jakobstads havsfarled,den första fasen av E18 vid Ring III samt elektrifieringen av banavsnittetSeinäjoki—Vasa samt byggandet av en ny vägförbindelse tillSköldvik. De projekt som avser den första fasen av E18 vid RingIII och elektrifieringen av banavsnittet Seinäjoki—Vasagenomförs med den tidigarelagda finansiering som nämns i den trafikpolitiskaredogörelsen på så sätt att Vanda stad samt Vasa stad och Korsholmskommun finansierar projektet i det inledande skedet, och statenbetalar tillbaka kostnaderna till kommunerna senare räntefritt.Byggandet av den nya vägförbindelsen till Sköldvik genomförs somett näringspolitiskt projekt för förbättrandet av trafiksäkerhetenså, att Neste Oil Abp finansierar kostnaderna för statens projekti det inledande skedet, och staten betalar tillbaka utgifterna räntefritttill bolaget senare.

Sjöfartens konkurrenskraft

Verksamhetsförutsättningarna för den finska sjöfarten stödsi syfte att främja sysselsättningen inom sjöfarten och säkerställaatt fartyg seglar under finsk flagg. Stödet för kostnaderna förbesättningen på fartyg utsträcks till att gälla nya grupper av fartyg.Sjöarbetstidslagen ändras så att arbetsgivaren framdeles även fårersättning för resekostnader i samband med byte av besättning. Detotala kostnaderna av dessa ändringar är ca 2 miljoner euro perår. Tonnageskatten revideras så att den blir internationellt konkurrenskraftig.

Kommunalekonomin

Trots den avtagande ekonomiska tillväxten fortsätter den kommunalaekonomin att vara rätt god år 2009. Kommunernas skatteinkomsterökar emellertid i allt långsammare takt i och med att sysselsättningeninte längre förbättras och lindringen av inkomstbeskattningen verkställs delvisvia kommunalbeskattningen. Statsunderstöden stiger fortfarande rättsnabbt bl.a. på grund av att det bortfall i skatteintäkter som skattelättnadernamedför kompenseras via systemet med statsandelar. Omkostnadernaberäknas öka något långsammare än år 2008.

I takt med att konjunkturläget försämrats och antalet osäkerhetsfaktorerökat har också riskerna ökat för en åtstramning av den kommunalaekonomin. Den exceptionellt goda tillväxten av kommunernas skatteinkomsterunder de senaste åren kan avta förvånansvärt snabbt. Samtidigt fortsätterkommunernas utgifter att öka snabbt, och svårigheterna med att fåarbetskraft kan öka löne- och anskaffningsutgifterna ännu mer änväntat. Vid sidan av den snabba utgiftsökningen inom driftsekonominfinns det också fortfarande ett stort investeringstryck i kommunernabl.a. på grund av infrastrukturinvesteringar i tillväxtcentren,det stora behovet av grundläggande förbättringar på det kommunalafältet samt de investeringar som behövs för att genomföra de strukturellareformerna. Om utvecklingen av driftsekonomins utgifter inte hållsunder kontroll och investeringarna inte dimensioneras och tidsmässigtförläggs på ett hållbart sätt hotar den kommunala ekonomins tillståndatt åter försvagas. Kommunerna skulle då fortsätta att skuldsättasig och beredskapen inför den ökade efterfrågan på tjänster underde kommande årtiondena skulle avsevärt försämras.

Den statsekonomiska balansen

Budgetpropositionen för 2009 uppvisar ett överskott på 153 miljonereuro. Det föreslås att överskottet används till amorteringar påstatsskulden.

Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknasöverskottet inom statsfinanserna år 2009 uppgå till 0,7 %i förhållande till bruttonationalprodukten.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro

¹⁾ Inklusive första och andra tilläggsbudgetenför 2008.

²⁾ Budgetekonominsoch fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknassamman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Överskottet i budgetekonomin år 2009 är enligt budgetpropositionen153 miljoner euro. 180 miljoner euro används för betalning av skuldinom budgetekonomin till kärnavfallshanteringsfonden. Statens bostadsfondsskuld bedöms minska med 155 miljoner euro. Utgifterna för skuldskötselberäknas uppgå till 48 miljoner euro. På basis av dessa bedöms statsskuldenminska med 80 miljoner euro. Statsskulden beräknas uppgå till ca54 miljarder euro i slutet av 2009, vilket är ca 27 % iförhållande till bruttonationalprodukten. År 2009 beräknas ränteutgifterna förstatsskulden uppgå till 2,4 miljarder euro.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % avBNP