Statsbudgeten 2009

2. De ekonomiska utsikterna de närmaste åren

2.1. Den internationella ekonomin

De utvecklade ländernas ekonomiska tillväxt, som ännu på vårenvar livlig, uppvisar allt tydligare tecken på avmattning. De stegradeolje- och livsmedelspriserna har drivit på inflationen, urholkathushållens köpkraft och ökat företagens kostnader. Den ekonomiskasituationen förmörkas av de långvariga problemen på finans- ochbostadsmarknaden. Det förändrade konjunkturläget avspeglas i atthushållens och företagens förväntningar blivit allt negativare.Den avtagande tillväxten inom den internationella efterfrågan harockså börjat synas i prisutvecklingen beträffande olja och produktionsförnödenheter.Priset på råolja har sjunkit med omkring tjugo procent från toppnivåni juli, och också i fråga om många andra produktionsförnödenheterhar prisstegringen brutits. Trots detta förblir den globala inflationenhög långt in på nästa år. Tillväxten i världsekonomin saktar avfrån 5 procent i fjol till något under 4 procent åren 2008 och 2009.I många ekonomier i utveckling och oljeproducerande länder är produktionsökningen fortfarandekraftig.

I Förenta Staterna har man undgått att drabbas av en kris genomett ingripande från centralbanken, men bankernas ömsesidiga förtroendeär fortfarande lågt, vilket vidmakthåller en stor skillnad mellancentralbankens ränta och marknadsräntorna. Under de senaste tvååren har bostadsbyggandet stagnerat och antalet bostadsköp minskat.Denna konstellation kommer inte att förändras i någon väsentliggrad i år. Det förutspås att bostadspriserna kommer att fortsättaatt sjunka, vilket vid sidan av den ökande arbetslösheten ökar antalethushåll som råkar i trångmål. Styrräntan har pressats ner till tvåprocent, vilket klart underskrider prisstegringen, som skjutit upptill fem procent. Konsumtionsmöjligheterna begränsas förutom avbankernas minskade kreditgivningsmöjligheter också av hushållenshöga skuldsättningsgrad och av arbetslösheten som stigit till 5,7procent. Den avtagande tillväxten inom den internationella efterfrågandämpar exporttillväxten, även om den svaga dollarn har gjort prisernamer konkurrenskraftiga. Under årets senare hälft väntas den ekonomiskatillväxten ytterligare avmattas, i värsta fall rentav stagnera. Dennaperiod av långsam tillväxt torde fortgå långt in på nästa år, ochproduktionsökningen bedöms i år och nästa år stanna vid en drygprocent.

I Kina fortsätter den snabba ekonomiska tillväxten, även omfjolårets ekonomiska tillväxt på 11,4 % torde sakta avtill ca 10 procent i år. Investeringarna är fortfarande den viktigastetillväxtfaktorn, men också konsumtionen ökar i betydelse. Ett centraltproblem för den kinesiska ekonomin är inflationen, som huvudsakligenberor på höjda matpriser. Finanspolitiken har stegvis stramats åtbl.a. genom ökade depositioner i kassareserven och begränsningari kreditgivningen. Nästa år torde den ekonomiska tillväxten i Kinastanna vid knappt 10 procent.

Den ekonomiska tillväxten i Ryssland har ökat till följd avstegringen i oljepriserna. Två tredjedelar av exportinkomsternaoch hälften av centralförvaltningens inkomster härrör av energi. Därförär också en sänkning av oljepriserna det största hotet för den ekonomiskautvecklingen. Den starka inhemska efterfrågan stöder ekonomisk tillväxt.Investeringarna väntas öka med ca 15 % i år. De centralautmaningarna gäller inflationen och utgiftsökningen inom den offentliga sektorn.Åren 2008 och 2009 är den ekonomiska tillväxten fortfarande snabb.

Konjunkturutvecklingen i euroområdet följer konjunkturen i FörentaStaterna. Efter en gynnsam period i början av året har den ekonomiskatillväxten börjat avta. Den starka euron minskar företagens lönsamhetoch försvårar exporten. De europeiska ekonomiernas problem har ökat: endel länder lider av försvagad konkurrenskraft, andra åter av problemsom beror på en överhettad bostadsmarknad. Den avtagande tillväxteninom den internationella efterfrågan dämpar investeringsivern, varförökningen i investeringarna i år och nästa år kommer att vara blygsam. Hushållenhar bara måttligt ökat sin konsumtion, och deras kraftigt försvagadeförväntningar tyder inte på att konsumtionsivern kommer att öka.Den starka sysselsättningsutvecklingen i euroområdet under de senasteåren har börjat plana ut och den säsongrensade sysselsättningsgradenhar börjar stiga en aning. Produktionsökningen mattas av till 1½procent i år och 1,3 procent nästa år.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

I Finland inleddes en lågkonjunktur i början av sommaren. Utvecklingenär emellertid tudelad när det gäller innevarande år, eftersom sysselsättningslägetfortsätter att vara gott ännu fram till slutet av året. Den oväntatkraftiga ökningen av konsumentpriserna har fått hushållens förtroendeatt vackla, vilket i kombination med en hög skuldsättningsgrad kanminska konsumtionen på ett sätt som är svårt att förutsäga. Denallt svagare efterfrågan får emellertid stöd av den tidsmässigafördelningen på nästa år av skattelättnader som främjar konsumtionen.Den stegrade kostnadsnivån försvårar företagens verksamhet och tillväxteninom investeringarna avstannar nästa år.

Konjunkturerna försvagas snabbt, och tillväxten inom totalproduktionenför hela det innevarande året bedöms vara 2,8 %. I etteuropeiskt perspektiv är detta ännu en gynnsam ekonomisk utveckling,men den baserar sig huvudsakligen på en stark tillväxt inom andraindustrier än skogsindustrin, byggandet och den inhemska handelnunder årets första hälft. Under årets senare hälft är tillväxtenfortfarande svag, och i nästa år väntas en tillväxt på endast 1,8procent. Det finns också en risk för att tillväxten kommer att avmattasännu snabbare, i synnerhet mot slutet av innevarande år.

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2009**

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

På grund av den internationella utvecklingen har exportutsikternaförsvagats under våren. Svårast är läget för skogsindustrin ochi synnerhet för virkesindustrin, där efterfrågan i början av åretminskade kraftigt som en följd av att byggandet stagnerade i mellaneuropaoch de inhemska kostnaderna steg, allt detta kombinerat med en starkeuro. Efterfrågan på pappersindustrins produkter har också fortsattatt vara svag, och produkternas försäljningspriser har knappt stigitalls. Antalet nya beställningar inom metallindustrin har minskat,men ännu på sommaren var orderstocken hög. Det är i synnerhet deför maskinindustrin typiska stora beställningarna och långa leveranstidernasom säkerställer en god utveckling till nästa år. På grund av denavtagande tillväxten inom världshandeln och de särskilda utmaningarsom skogssektorn står inför sjunker tillväxten inom varuexporteni år till omkring 3½ procent. Nästa år avtar tillväxten inom exportenfortfarande långsamt. Den starka metallindustrin fungerar fortfarandesom en tillväxtmotor, men också livsmedelsindustrin och den kemiskaindustrin uppvisar måttliga tillväxtutsikter.

Ökningen i importvolymen minskar till 3 procent under innevarandeår, eftersom importen av råvaror och produktionsnyttigheter blirnågot mindre än under fjolåret samtidigt som tillväxten inom denindustriella produktionen försvagas. Importen av anläggningstillgångarär i år lika livlig som i fjol, eftersom de inhemska maskin- ochanläggningsinvesteringarna visar en kraftig ökning. Efter svackani våras ökar importen av sällanköpsvaror snabbt. Också importenav andra konsumtionsvaror ökar måttfullt till följd av den inhemskakonsumtionsefterfrågan. Nästa år stannar tillväxten inom exportenvid 2½ procent.

Konsumtion

Hushållens konsumtion ökade i början av året snabbare än i fjol,och visar tills vidare inga betydande tecken på att mattas av. Tillväxtentorde bibehållas kring 3 procent i år och nästa år. Tillväxten ikonsumtionen främjas vid sidan av sysselsättningen och inkomstökningenav lindringarna av statens inkomstbeskattning, vilka i synnerhetnästa år i betydande grad kommer att öka hushållens köpkraft, somförväntas förbättras med ca 3½ %. Prisstegringen sväljeremellertid en del av ökningen av köpkraften. Samtidigt har hushållensframtidstro börjat försvagas. Förutom när det gäller bilköp ochköp av tjänster förväntas hushållens konsumtionsutgifter därföröka långsammare än under de tidigare åren av snabbt ökande konsumtionsutgifter,eftersom återbetalningar av lån och beredskapen inför en långsammareekonomisk tillväxt dämpar den största köpivern hos konsumenterna.

Statens konsumtionsvolym beror i stor utsträckning på antaletanställda, som under de närmaste åren kommer att minska i takt medatt statens produktivitetsprogram genomförs. Kommunernas konsumtionsvolymförväntas öka med 1½ % både innevarande år och i nästaår. Ökningen beror i huvudsak på att volymen av social- och hälsovårdstjänstersom kommunerna köper och som de själva producerar har ökat.

Investeringar

Investeringarna ökar i år med närmare 4 %, men tillväxtenavstannar år 2009. Investeringarna i bostadshusbyggen minskar undervartdera året, även om behovet av bostäder fortfarande är storti tillväxtcentren och man strävar efter att öka det statsunderstöddabyggandet av ägar- och hyresbostäder till rimliga priser. Det investerasfortfarande livligt i husbyggnad för produktion i år och investeringsivernär i genomsnitt mer livlig också nästa år, även om antalet byggprojekt somär klara att inledas redan har minskat betydligt. Maskin- och anläggningsinvesteringarna samtmark- och vattenbyggnadsinvesteringarna ökar fortfarande kraftigti år men mattas av något i nästa år.

Industrin investeringskvot är drygt 12 %. Nästan hälftenav företagen investerar i syfte att ersätta kapacitet, en dryg fjärdedelinvesterar i syfte att öka kapaciteten och en femtedel investerar irationaliseringssyfte. En betydande del av industrins investeringskostnader,i synnerhet för FoU-verksamhet, hänförs till utlandet, främst EU-länderna.

De offentliga investeringarna ökade i fjol med 9½ %och de ökar också i år på grund av omfattande infrastrukturprojekt. Dessutom underlättar kommunernas förbättrade finansiella ställningbl.a. fullföljandet av infrastrukturåtaganden som gäller planlagdaområden. Nästa år väntas de offentliga investeringarna minska något,men antalet är fortfarande rätt stort.

Sysselsättning

I år ökar antalet sysselsatta med ytterligare ca 40 000personer trots den vikande konjunkturen. I många branscher harman problem med tillgången på arbetskraft trots att utbudet på arbetskraftökar snabbt i synnerhet bland dem som närmar sig pensionsålder ochbland unga vuxna under 25 år. Också den arbetsrelaterade invandringenökar. Antalet sysselsatta ökar närmast i fråga om tjänster för affärslivet,inom handeln, hotell-, pensionats- och restaurangverksamhetet ochinom byggbranschen, medan antalet sysselsatta inom industrin minskarnågot. Den strukturella arbetslösheten minskar tack vare högkonjunkturen,effektivare arbetskraftsservice och reformen av arbetsmarknadsstödet2006, men den står fortfarande för drygt två tredjedelar av det totalaantalet arbetslösa. Inom ramen för arbetsförvaltningens utbildnings-och stödsysselsättningsåtgärder finns i år drygt 3 % avarbetskraften.

Ökningen av efterfrågan på arbetskraft fortsätter att avta år2009, och antalet sysselsatta är i medeltal ca 3 000 flerän i år. I bedömningen har man utgått ifrån att andelen anställningsförhållandenpå viss tid av det totala antalet sysselsatta kommer att öka i någonmån. Bara inom servicenäringarna fortsätter antalet arbetstillfällenatt öka. Antalet sysselsatta inom byggbranschen är oförändrad ochinom industrin minskar efterfrågan på arbetskraft något. Utbudetpå arbetskraft förväntas i någon mån börja minska, dels på grundav de vikande konjunkturerna, dels på grund av att de stora åldersklassernabörjar gå i pension. Antalet arbetslösa minskar till i medeltal160 000 och arbetslöshetsgraden sjunker till 5,9 procent.

Löne- och prisutvecklingen

Inflationen har accelererat betydligt under det innevarandeåret. Trycket på att höja livsmedelspriserna spred sig till stordel till konsumentpriserna i januari. Världsmarknadspriserna påråolja fortsatte att stiga brant i början av året och steg i börjanav juli till över 140 dollar per fat; sedermera har priset per oljefatsjunkit till drygt 110 dollar. Arbetskostnaderna ökar klart snabbareän tidigare och inflationen har ytterligare underblåsts av accishöjningaroch höjningar av klientavgifterna inom hälsovården. Bostadsprisernasoch räntornas inflationshöjande effekt förväntas avta, men å andrasidan har hyresstegringen blivit snabbare. Konsumentpriserna bedöms islutet av året stiga i samma takt som under sommarmånaderna. År2008 stiger konsumentprisindex med i genomsnitt 4,1 %.Priskalkylen för 2009 baserar sig på antagandet att världsmarknadsprisernapå råolja och livsmedel i euro endast stiger en aning högre än medelvärdetför innevarande år. Arbetskostnadsökningen förblir i det närmasteoförändrad under år 2009, men bostadsprisernas och räntornas förhöjandeinverkan på konsumentpriserna minskar alltjämt. Inflationen liggeri början av nästa år ännu vid omkring 3½ procent och börjar därefterlångsamt sjunka. Om sänkningen av mervärdesskatten på livsmedelenligt förväntningarna överförs på konsumentpriserna kan tillväxttakteni konsumentprisindex sakta av till omkring 2 procent mot slutetav året. År 2009 stiger index emellertid ännu med i genomsnitt 2,8 %.

Löntagarnas förtjänstnivåindex beräknas under innevarande årstiga nominellt med 5½ %. Lönesumman ökar med 7 %,eftersom arbetsinsatsen beräknas öka med ytterligare 1½ %.Arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter stiger långsammare än lönesummanfrämst på grund av att arbetslöshetsförsäkringsavgiften sjunkit.År 2009 stiger löntagarnas förtjänstnivåindex med 5 % jämförtmed innevarande år. Eftersom löneförhöjningarna till största delenverkställs mot slutet av året minskar det löneöverhäng som överförstill följande år endast en aning jämfört med siffrorna för slutetav 2008. Ökningen av lönesumman saktar av och ligger vid drygt 5procent eftersom antalet arbetstimmar knappast alls ökar. Arbetsgivarenssocialförsäkringsavgifter ökar med 4 % eftersom arbetslöshetsförsäkringsavgiftenförväntas sjunka och statens och kommunernas arbetspensionsavgiftersjunker.

I takt med att arbetskostnaderna ökar och produktivitetsutvecklingenmattas av försvagas fabriksindustrins konkurrenskraft under innevarandeår inom de flesta industribranscher. Utvecklingen följer samma linjeockså nästa år; inom alla andra industrier utom den elektrotekniskaser det ut som om konkurrenskraften år 2009 redan kommer att sjunkaunder det långsiktiga medelvärdet. Den negativa utvecklingen måstekunna stoppas och konkurrenskraften fås in på ett bättre bana, vilketskapar rätt so trånga ramar för löneutvecklingen under de kommandeåren.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den ekonomiska tillväxten, som fortsättningsvis har varit snabb,har under de senaste åren betydligt stärkt den offentliga ekonominsfinansiella ställning. Den förbättrade sysselsättningen, företagensgoda resultatutveckling och uppsvinget i förmögenhetsvärdena harvisat sig i en ökning av den offentliga ekonomins skatte- och kapitalinkomster.Samtidigt har emellertid också utgifterna börjat öka snabbare. Iår är den offentliga ekonomins nettokreditgivning i själva verketnågot sämre än i fjol, och ligger vid ca 5 procent i förhållandetill bruttonationalprodukten.

När nu konjunkturutsikterna försvagas beräknas den offentligaekonomins överskott klart minska nästa år. De offentliga utgifternasandel av totalproduktionen stiger något. Ökningen i pensionsutgifternablir särskilt snabb på grund av demografiska faktorer och den accelererande inflationen.Skattegraden sjunker nästa år som en följd av skattelättnaderna.Det konjunkturjusterade överskottet inom den offentliga ekonominminskar 2009 i jämförelse med 2008, varför finanspolitiken kanbeskrivas som en politik som stöder tillväxten. Den offentliga skulden (EMU-skulden)sjunker i år till 32 procent i förhållande till totalproduktionenoch fortsätter att sjunka nästa år.

Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statens inkomster förväntas innevarande år öka med 6 %,uttryckt enligt begreppen i nationalräkenskaperna, och skatteinkomsternaförväntas öka något långsammare. Den vikande högkonjunkturens verkningarpå skatteinkomsterna förblir relativt små ännu under innevarandeår. Den lågkonjunktur som nu inleds syns med en viss fördröjningi skattebaserna och skatteintäkterna. Utgiftsökningen fortsätteroch är exceptionellt kraftig under innevarande år och överstigerinkomstökningen. Som en följd av detta försvagas statens nettokreditgivningenligt nationalräkenskaperna i år.

År 2009 ligger statens sammanlagda inkomster på samma nivå somi år. Ökningen i skatteinkomsterna minskar till följd av skattelättnadernaoch en mer blygsam ökning av skattebaserna än tidigare. Ser mantill skatteinkomsterna påverkar riskerna i samband med konjunkturväxlingentydligast hushållens kapitalinkomster och företagens resultatutveckling.Samfundsskatten förväntas de facto minska nästa år. Under de senasteåren har statens kapitalinkomster understödda av högkonjunkturenökat exceptionellt kraftigt. Denna situation håller dock på attförändras eftersom konjunkturutsikterna nu är sämre. Nästa år väntasstatens kapitalinkomster bli mindre än under toppåret 2008. Utgiftsökningenavmattas jämfört med innevarande år, men är ändå snabbare än underde fem föregående åren bl.a. på grund av att prisnivån stigit.

Statens finansiella sparande uppvisar ännu i år ett överskottpå knappt 2 % i förhållande till bruttonationalprodukten.Överskottet minskar nästa år till drygt ½ procent. Statsskuldensandel av bruttonationalprodukten fortsätter att minska även nästaår, och skulden förväntas nominellt stanna vid 2008 års nivå.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

Kommunalekonomin stärks och är på total nivå i balans år 2008,eftersom kommunernas skatteinkomster fortsätter att öka snabbt emedanden förbättrade sysselsättningen och ökningen av inkomstnivån ökarskattebasen. Vid sidan av skatteinkomsterna förbättrar den betydligaökningen av statsandelarna kommunernas finansiella ställning. Utgiftsökningeni kommuner och samkommuner blir dock allt snabbare samtidigt somden ekonomiska tillväxten försvagas. Den nominella ökningen av konsumtionsutgifternaöverstiger 6 procent som en följd av de stora avtalade löneförhöjningarnaoch den snabba ökningen av volymen av köpta tjänster. Även investeringarnaförväntas öka ytterligare.

Trots den avtagande ekonomiska tillväxten fortsätter den kommunalaekonomin att vara rätt god också år 2009. Skatteinkomsterna ökaremellertid långsammare jämfört med året innan i och med att sysselsättningeninte längre förbättras och skattelättnaderna verkställs delvis via kommunalbeskattningen.Å andra sidan ökar statsandelarna klart i och med att det inkomstbortfallsom bl.a. skatteavgörandena medför ersätts till kommunerna och kommunsammanslagningarstöds i klart större utsträckning än tidigare. Konsumtionsutgifternasnominella tillväxt förväntas mattas av till ca 5 procent. Dettaberor huvudsakligen på att ökningen av inkomstnivån inom kommunsektornpå grund av tidpunkten för löneförhöjningarna blir svagare än denvar 2008. Kommunernas utgiftstryck lättas vidare av att kommunarbetsgivarenspensionsavgift sänks och av att flera uppgifter överförs från kommunernatill staten. Kommun- och servicestrukturreformens genomförandefasoch svårigheterna med att få arbetskraft kan emellertid öka kommunernasutgifter mera än beräknat.

Kommunalekonomin behandlas mer utförligt i kapitel 6 i basservicebudgeten.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna betalar ut understöd, förmåner och olikasjukvårdsersättningar till ett belopp av närmare 26 miljarder euroår 2008. Därutöver betalas av medel ur stadsbudgeten arbetspensionersom grundar sig på statliga anställningsförhållanden till ett beloppav 3,4 miljarder euro. Socialskyddsförmånerna ökar med 6½ %jämfört med året innan. Snabbast ökar utgifterna för folkpension,arbetspension och sjukförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna minskari takt med att arbetslösheten minskar. Indexhöjningarna av folk-och arbetspensionerna är något större än under tidigare år. De socialaförmånerna, understöden och ersättningarna ligger på samma nivåsom år 2007, d.v.s. vid ca 15½ procent i förhållande till totalproduktionen.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar år 2008 mednärmare 3½ %, d.v.s. klart långsammare än ökningen av denlönesumma som ligger till grund för avgifterna. Detta beror på attmånga socialförsäkringsavgiftsprocenter sänktes från föregåendeår. Inkomstöverföringarna från statsbudgeten till Folkpensionsanstaltenökar i någon mån. Socialskyddsfondernas finansiella överskott beräknasuppgå till 6 miljarder euro, varav merparten inflyter till arbetspensionsfonderna.Genom fondering av arbetspensionerna förbereder man sig på en ökningav pensionsutgifterna. Även arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisarett överskott, som används för att stärka konjunkturbufferten.

Socialskyddsförmånerna och understöden förväntas öka år 2009med drygt 6½ %, dvs. snabbast sedan recessionsåren. Arbetspensionsutgifternaökar särskilt kraftigt. Indexförhöjningarna är exceptionellt storapå grund av den allt snabbare inflationen och de löneuppgörelsersom man ingått. Dessutom kan man vänta sig att antalet personersom går i pension ökar, eftersom de två första av de stora årsklasserna,d.v.s. de medborgare som är födda 1945 och 1946, har rätt att gå iicke nedsatt ålderspension. Vissa förmåner höjs också; miniminivånför föräldradagpenningen, sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningenlyfts upp till samma nivå som arbetsmarknadsstödet och barnbidragenhöjs från och med det tredje barnet. Dessutom höjs stödet för hemvård ochstödet för privat vård av barn.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar med ca 5½ %,dvs. betydligt långsammare än utgifterna för förmåner. Procentsatsernaför privata arbetsgivares arbetspensionsavgift bibehålls på 2008års nivå, medan löntagarnas arbetspensionsavgift stiger. De försäkradessjukförsäkringsavgift stiger något, medan arbetslöshetsförsäkringsavgifternasjunker. Socialskyddsfondernas överskott minskar något jämfört medår 2008, till ca 5,5 miljarder euro. Nästan hela överskottet inflytertill arbetspensionsfonderna.