Statsbudgeten 2009

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den ekonomiska tillväxten, som fortsättningsvis har varit snabb,har under de senaste åren betydligt stärkt den offentliga ekonominsfinansiella ställning. Den förbättrade sysselsättningen, företagensgoda resultatutveckling och uppsvinget i förmögenhetsvärdena harvisat sig i en ökning av den offentliga ekonomins skatte- och kapitalinkomster.Samtidigt har emellertid också utgifterna börjat öka snabbare. Iår är den offentliga ekonomins nettokreditgivning i själva verketnågot sämre än i fjol, och ligger vid ca 5 procent i förhållandetill bruttonationalprodukten.

När nu konjunkturutsikterna försvagas beräknas den offentligaekonomins överskott klart minska nästa år. De offentliga utgifternasandel av totalproduktionen stiger något. Ökningen i pensionsutgifternablir särskilt snabb på grund av demografiska faktorer och den accelererande inflationen.Skattegraden sjunker nästa år som en följd av skattelättnaderna.Det konjunkturjusterade överskottet inom den offentliga ekonominminskar 2009 i jämförelse med 2008, varför finanspolitiken kanbeskrivas som en politik som stöder tillväxten. Den offentliga skulden (EMU-skulden)sjunker i år till 32 procent i förhållande till totalproduktionenoch fortsätter att sjunka nästa år.

Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statens inkomster förväntas innevarande år öka med 6 %,uttryckt enligt begreppen i nationalräkenskaperna, och skatteinkomsternaförväntas öka något långsammare. Den vikande högkonjunkturens verkningarpå skatteinkomsterna förblir relativt små ännu under innevarandeår. Den lågkonjunktur som nu inleds syns med en viss fördröjningi skattebaserna och skatteintäkterna. Utgiftsökningen fortsätteroch är exceptionellt kraftig under innevarande år och överstigerinkomstökningen. Som en följd av detta försvagas statens nettokreditgivningenligt nationalräkenskaperna i år.

År 2009 ligger statens sammanlagda inkomster på samma nivå somi år. Ökningen i skatteinkomsterna minskar till följd av skattelättnadernaoch en mer blygsam ökning av skattebaserna än tidigare. Ser mantill skatteinkomsterna påverkar riskerna i samband med konjunkturväxlingentydligast hushållens kapitalinkomster och företagens resultatutveckling.Samfundsskatten förväntas de facto minska nästa år. Under de senasteåren har statens kapitalinkomster understödda av högkonjunkturenökat exceptionellt kraftigt. Denna situation håller dock på attförändras eftersom konjunkturutsikterna nu är sämre. Nästa år väntasstatens kapitalinkomster bli mindre än under toppåret 2008. Utgiftsökningenavmattas jämfört med innevarande år, men är ändå snabbare än underde fem föregående åren bl.a. på grund av att prisnivån stigit.

Statens finansiella sparande uppvisar ännu i år ett överskottpå knappt 2 % i förhållande till bruttonationalprodukten.Överskottet minskar nästa år till drygt ½ procent. Statsskuldensandel av bruttonationalprodukten fortsätter att minska även nästaår, och skulden förväntas nominellt stanna vid 2008 års nivå.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

Kommunalekonomin stärks och är på total nivå i balans år 2008,eftersom kommunernas skatteinkomster fortsätter att öka snabbt emedanden förbättrade sysselsättningen och ökningen av inkomstnivån ökarskattebasen. Vid sidan av skatteinkomsterna förbättrar den betydligaökningen av statsandelarna kommunernas finansiella ställning. Utgiftsökningeni kommuner och samkommuner blir dock allt snabbare samtidigt somden ekonomiska tillväxten försvagas. Den nominella ökningen av konsumtionsutgifternaöverstiger 6 procent som en följd av de stora avtalade löneförhöjningarnaoch den snabba ökningen av volymen av köpta tjänster. Även investeringarnaförväntas öka ytterligare.

Trots den avtagande ekonomiska tillväxten fortsätter den kommunalaekonomin att vara rätt god också år 2009. Skatteinkomsterna ökaremellertid långsammare jämfört med året innan i och med att sysselsättningeninte längre förbättras och skattelättnaderna verkställs delvis via kommunalbeskattningen.Å andra sidan ökar statsandelarna klart i och med att det inkomstbortfallsom bl.a. skatteavgörandena medför ersätts till kommunerna och kommunsammanslagningarstöds i klart större utsträckning än tidigare. Konsumtionsutgifternasnominella tillväxt förväntas mattas av till ca 5 procent. Dettaberor huvudsakligen på att ökningen av inkomstnivån inom kommunsektornpå grund av tidpunkten för löneförhöjningarna blir svagare än denvar 2008. Kommunernas utgiftstryck lättas vidare av att kommunarbetsgivarenspensionsavgift sänks och av att flera uppgifter överförs från kommunernatill staten. Kommun- och servicestrukturreformens genomförandefasoch svårigheterna med att få arbetskraft kan emellertid öka kommunernasutgifter mera än beräknat.

Kommunalekonomin behandlas mer utförligt i kapitel 6 i basservicebudgeten.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna betalar ut understöd, förmåner och olikasjukvårdsersättningar till ett belopp av närmare 26 miljarder euroår 2008. Därutöver betalas av medel ur stadsbudgeten arbetspensionersom grundar sig på statliga anställningsförhållanden till ett beloppav 3,4 miljarder euro. Socialskyddsförmånerna ökar med 6½ %jämfört med året innan. Snabbast ökar utgifterna för folkpension,arbetspension och sjukförsäkring. Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna minskari takt med att arbetslösheten minskar. Indexhöjningarna av folk-och arbetspensionerna är något större än under tidigare år. De socialaförmånerna, understöden och ersättningarna ligger på samma nivåsom år 2007, d.v.s. vid ca 15½ procent i förhållande till totalproduktionen.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar år 2008 mednärmare 3½ %, d.v.s. klart långsammare än ökningen av denlönesumma som ligger till grund för avgifterna. Detta beror på attmånga socialförsäkringsavgiftsprocenter sänktes från föregåendeår. Inkomstöverföringarna från statsbudgeten till Folkpensionsanstaltenökar i någon mån. Socialskyddsfondernas finansiella överskott beräknasuppgå till 6 miljarder euro, varav merparten inflyter till arbetspensionsfonderna.Genom fondering av arbetspensionerna förbereder man sig på en ökningav pensionsutgifterna. Även arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisarett överskott, som används för att stärka konjunkturbufferten.

Socialskyddsförmånerna och understöden förväntas öka år 2009med drygt 6½ %, dvs. snabbast sedan recessionsåren. Arbetspensionsutgifternaökar särskilt kraftigt. Indexförhöjningarna är exceptionellt storapå grund av den allt snabbare inflationen och de löneuppgörelsersom man ingått. Dessutom kan man vänta sig att antalet personersom går i pension ökar, eftersom de två första av de stora årsklasserna,d.v.s. de medborgare som är födda 1945 och 1946, har rätt att gå iicke nedsatt ålderspension. Vissa förmåner höjs också; miniminivånför föräldradagpenningen, sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningenlyfts upp till samma nivå som arbetsmarknadsstödet och barnbidragenhöjs från och med det tredje barnet. Dessutom höjs stödet för hemvård ochstödet för privat vård av barn.

Socialskyddsfondernas inkomster av avgifter ökar med ca 5½ %,dvs. betydligt långsammare än utgifterna för förmåner. Procentsatsernaför privata arbetsgivares arbetspensionsavgift bibehålls på 2008års nivå, medan löntagarnas arbetspensionsavgift stiger. De försäkradessjukförsäkringsavgift stiger något, medan arbetslöshetsförsäkringsavgifternasjunker. Socialskyddsfondernas överskott minskar något jämfört medår 2008, till ca 5,5 miljarder euro. Nästan hela överskottet inflytertill arbetspensionsfonderna.