Statsbudgeten 2009

5. Anslagen i budgetpropositionen

Anslagen i budgetpropositionen utan minskning av statsskuldenföreslås uppgå till 45 755 miljoner euro, vilket är 4,8 %mer än i den ordinarie budgeten för 2008. Med beaktande av stegringeni prisnivån och ändringarna i budgetpropositionens struktur ökaranslagen reellt 1,1 %. Förvaltningsområdenas anslag ökarreellt med 1,1 % och ränteutgifterna för statsskulden med 1,3 %.

Tablå 8. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2007—2009¹⁾

¹⁾ Itablån anges anslagen för varje huvudtitel i enlighet med tabelldelennedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exaktavärdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik skall kunnasäkerställas ingår i regeringsprogrammet en utgiftsregel som styrbudgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregelnsätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär tre fjärdedelar,av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de på basisav den fastställda ramarna för statsfinanserna lämnas framför alltutgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen,så som utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, bostadsbidrag,sådana överföringar till Folkpensionsanstalten som beror på folkpensionslagenoch statens andel av utgifterna för utkomststöd. De nämnda utgifternainkluderas likväl i ramen när det gäller hur de ändringar som gjortsi grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramen lämnasdessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna,finansiella placeringar och utgifter där staten fungerar som tekniskförmedlare av prestationen.

Ramen för valperioden som fastställdes genom rambeslutet i maj2007 realiserar den i regeringsprogrammet överenskomna utgiftsökningenpå 1,3 miljarder euro på 2011 års nivå. I rambeslutet i mars 2008justerades ramen för valperioden tekniskt så att den motsvarar pris-och kostnadsnivån 2009 och ändringarna i budgetens struktur. Utgiftsramenför 2009 enligt rambeslutet är 35 780 miljoner euro, varavsom en så kallad ofördelad reserv lämnades 97 miljoner euro utövertilläggsbudgetreserveringen på 300 miljoner euro.

I budgetpropositionen har ramen justerats tekniskt med sammanlagtca 187 miljoner euro så att den motsvarar de preciserade prisprognosernaoch ändringarna i budgetens struktur. De strukturella ändringarnai ramen och deras inverkan på 2009—2011 års ramnivå preciserasnärmare i tablå 9.

Tablå 9. Strukturella ändringar i ramen, mn euro

På grund av preciseringen av den beräknade pris- och kostnadsnivånhar ramnivån justerats till ett nettobelopp av 118 miljoner euro.Den justerade utgiftsramen för 2009 uppgår till 35 967 miljonereuro.

Tablå 10. Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen,mn euro

Ofördelad reserv

De anslag som skall hänföras till ramen för budgetpropositionenföreslås uppgå till 35 546 miljoner euro, vilket lämnaren ofördelad reserv på 121 miljoner euro utöver den årliga tilläggsbudgetreserveringenpå 300 miljoner euro.

Utgifter utanför ramen

Som utgifter utanför ramen föreslås 10 209 miljonereuro. De estimerade utgifter som blir utanför ramen har ökat med459 miljoner euro netto jämfört med rambeslutet av den 13 mars 2008.Av ökningen beror 374 miljoner euro på att staten kompenserar kommunernaför förlorade skatteinkomster på grund av den föreslagna lindringenav beskattningen av arbete och pensionsinkomster. Ökningen påverkasdessutom av höjningen av kalkylen för ränteutgifterna för statsskuldenmed 203 miljoner euro på grund av att den allmänna räntenivån harstigit, och av ökningen av mervärdesskatteutgifterna med 20 miljonereuro. Utgifterna utanför ramen sjunker på grund av att de beräknadeutgifterna för utkomstskydd för arbetslösa sjunker med 57 miljoner eurotack vare den goda sysselsättningsutvecklingen. Från momentet förFolkpensionsanstaltens omkostnader utanför ramen (33.40.60) överförsca 73 miljoner euro till det nya momentet 33.10.28 för omkostnaderför fonden för övrig social trygghet som inrättas inom ramen.

Tablå 11. Anslag utanför ramen, mn euro

5.2. De tväradministrativa politikprogrammen

Politikprogrammet för arbete, företagande ocharbetsliv

Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv genomförde åtgärder som är nödvändiga för att trygga den finansiella baseni ett välfärdssamhälle med anledning av förändringarna i befolkningensåldersstruktur och globaliseringsutvecklingen. Med åtgärderna iprogrammet eftersträvar man att höja produktiviteten av arbetetoch se till att arbetskraftsinsatserna är tillräckliga.

Man försöker på många sätt förhindra att arbetskraftsinsatsernaminskar:

• För kraven på trygghet och flexibiliteti arbetslivet utvecklas en modell som å ena sidan utökar medborgarnassysselsättningstrygghet och å den andra sidan ökar flexibiliteteni arbetslivet och som också förkortar arbetslöshetsperiodernas längd.
• För att höja sysselsättningsgraden för svårsysselsattapersoner utvärderas samordningen av socialskyddet och arbetet ochgörs en kartläggning av hindren för skapande av nya arbetsplatser ochanställning av den första arbetstagaren. Möjligheterna att öka deltagandeti arbetslivet för äldre och personer som redan uppnått pensionsåldernundersöks.
• Tillgången till arbetskraft förbättras med hjälp av riktlinjernaför revidering av arbetskraftspolitiken, genom vilka man i ett såtidigt skede som möjligt ingriper i arbetslösheten och förhindrarutslagning och långvarig arbetslöshet. Åtgärder som förlänger arbetskarriären,såsom en förkortning av studietiderna, främjas. Likaså försökerman minska mängden avbrott på grund av av hälsoskäl under arbetskarriären.Även inflyttningen av arbetskraft främjas.
• Lösningar söks på matchningsproblem som äventyrar arbetsmarknadernasfunktionsduglighet. Prognostiseringen av arbetskraftsbehovet förbättrasoch prognostiseringens inverkan på utbildningen effektiviseras.

En av utgångspunkterna för förbättrandet av produktivitetenav arbetet är att identifiera verkningarna av kvaliteten på arbetslivetpå innovationsförmågan inom arbetsorganisationerna och därigenompå produktiviteten. De utvecklingsåtgärder som förbättrar kvalitetenpå arbetslivet sammanställs till en helhet som har samma målsättning.En del av den programbaserade utvecklingen är satsningarna på ledarskapsom stöder företagens innovationsförmåga och på affärskompetensen.

Man bör sörja för förutsättningarna för företagsverksamhet blandannat genom att stödja de olika förvaltningsområdenas åtgärder föratt öka viljan att bli företagare och företagens vilja att växa.Företagens administrativa börda minskas. Avsikten är att ett särskiltprogram med åtgärder för att minska företagens administrativa bördaska utarbetas. I planen för genomförande av politikprogrammet ingåräven åtgärder för utveckling av jord- och skogsbruks- och landsbygdsföretagsamhet.

Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv harbeaktats vid dimensioneringen av arbets- och näringsministerietsomkostnader och i anslagen för de ministerier som deltar i genomförandetav programmet. Politikprogrammet leds av näringsministern, somi detta uppdrag biträds av en programdirektör som är placerad vidarbets- och näringsministeriet.

Politikprogrammet för hälsofrämjande

Som en del av regeringens strategidokument har man godkänt effektmålenoch de viktigaste strategiska prioriteringarna för politikprogrammetför hälsofrämjande.

Målet är att stärka strukturerna för hälsofrämjandet, ändralevnadsvanorna så att de bidrar till att förebygga folksjukdomar,utveckla sådana arbets- och levnadsförhållanden som främjar en sundlivsföring, stärka basservicen inom social- och hälsovården ochutveckla nya arbetsformer för hälsofrämjandet samt stärka organisationernasverksamhet och roll i samband med hälsofrämjande, i synnerhet iform av stöd för delaktighet och social gemenskap. Ett viktigt målär även att minska hälsoskillnaderna.

I politikprogrammet betonas följande delområden: förmedlingav information om den ekonomiska och samhälleliga nyttan med hälsofrämjandetill olika nivåer av beslutsfattandet, fastställande av ansvar ochskyldigheter inom hälsofrämjandet vid genomförandet av kommun- och servicestrukturreformenoch hälsovårdslagstiftningen, som för närvarande reformeras, produktifieringoch spridning av bästa praxis och verksamhetsmodeller samt kompetensförstärkning.

Politikprogrammet strävar för sin del efter att påverka försörjningsförhållandetoch sysselsättningsgraden positivt. Genom att påverka orsakernatill de viktigaste folksjukdomarna kan man hålla i styr de betydandekostnader som följer av social- och hälsovården, sjukfrånvaro ochtidig pensionering.

År 2009 prioriteras påverkan på kommunernas förtroendevaldaledning och tjänstemannaledning och de viktigaste nämnderna. Tillägnandetav verksamhetsmodellen för förebyggande, tidigt ingripande och hälsofrämjandekräver engagemang av kommunernas högsta ledning och förvaltningsområdenascentrala tjänstemän och därför behövs utbildning, arbetsmöten ochmaterial.

Enskilda tväradministrativa åtgärdshelheter är bland annat påverkandeav skolelevers matvanor och främjande av införandet av nya skolbespisningsrekommendationer,ökat förebyggande arbete inom arbetshälsovården, förbättrande avhälsovanorna hos yrkesskolelever på andra stadiet, utvidgande avutnyttjandet av miniinterventioner inom rusmedelsvården både inombashälsovården och arbetshälsovården och utvidgande av användningenav motionsrecept.

Utvecklandet av målgruppskommunikationen och bl.a. programmetsinteraktiva kampanjsidor fortsätts. Den nya forsknings- och utvecklingsinstitutetför social- och hälsovården, Arbetshälsoinstitutet, Centret förhälsofrämjande och de viktigaste folkhälsoorganisationerna spelar enviktig roll vid det praktiska genomförandet av projekt för hälsofrämjande.Genomförandet av programmet sker i nära samarbete med verkställarnaav kommun- och servicestrukturreformen och det nationella utvecklingsprogrammetför social- och hälsovården (KASTE) för uppnående av de gemensammamålen.

Politikprogrammet för hälsofrämjande har beaktats vid dimensioneringenav social- och hälsovårdsministeriets omkostnader och i anslagenför de ministerier och de inrättningar som lyder under SHM som deltari genomförandet av programmet. Politikprogrammet leds av omsorgsministern,som i detta uppdrag biträds av en programdirektör som är placeradvid social- och hälsovårdsministeriet.

Politikprogrammet för barns, ungas och familjersvälfärd

Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd genomförsi enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet, regeringens strategidokument2007 och barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet 2007—2011.Politikprogrammet består av tre delområden: ett barnvänligt samhälle,välmående barnfamiljer och förebyggande av utslagning. Jämställdhetenmellan könen och den kulturella mångfalden är teman som genomsyrarverksamheten och som lyfts fram inom varje delområde.

Programmet ska stärka ett barnvänligt Finland där man stöderbarns, ungas och familjers välfärd i vardagen, minskar marginaliseringen,ökar barns och ungas deltagande och hörandet av dem samt informerarom barnens rättigheter.

Resurser inom olika sektorer anvisas till en sund och tryggutveckling av barn och unga samt till familjers välfärd. Man strävarefter att minska behovet av korrigerande specialtjänster genom atti barn- och ungdomsåldern skapa en solid grund för god hälsa ochsocial välfärd; familjernas välfärd är en central framgångsfaktor.Inom politikprogrammet kommer också kunskapsunderlaget för uppföljningav barns och ungas välfärd att utvecklas samt bedömningen av hur beslutenpåverkar barnen att främjas i enlighet med FN:s konvention om barnetsrättigheter. Under år 2009 betonas åtgärder för information om innehålleti konventionen om barnets rättigheter, då den fyller 20 år, medtemat att främja barns och ungas deltagande.

Barns och ungdomars välbefinnande uppstår i första hand inomfamiljen. För att föräldrar skall växa in i rollen som förälderoch för att föräldraskapet skall bevaras som en fungerande mänskligrelation krävs stödåtgärder från samhället, av vilka en del riktastill relationen mellan barn och förälder och en del till upprätthållandetav den inbördes relationen mellan föräldrar. Det ska vara möjligtför såväl mammor som pappor att samordna familjens och barnens behov samtkraven från arbetslivet.

Vid förebyggandet av hot om utslagning som avser barns och ungdomarsvälbefinnande och vid lösningen av problem som uppstått skall enav de genomgående principerna vara att i ett tidigt skede identifieraproblemen och erbjuda stöd. Stöd och ett ingripande i ett tidigtskede minskar väsentligt samhällets totala kostnader i jämförelsemed en situation då ett försämrat välbefinnande skall återställasmed hjälp av korrigerande åtgärder. Det förutsätter tväradministrativplanering och verkställighet av politiken på alla nivåer inom förvaltningen.Förvaltningens aspekt sammanfaller i politikprogrammet med näraväxelverkan och funktionellt partnerskap med medborgarsamhället.

Vid sidan om barnfamiljernas förbättrade ekonomiska ställningär det centrala redskapet för stöd i ett tidigt skede och för ingripandei problemen ett nätverk av välfärdstjänster med tillräckliga resurseroch fungerande struktur.

Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd harbeaktats vid dimensioneringen av undervisningsministeriets omkostnaderoch i anslagen för de ministerier som deltar i genomförandet avprogrammet. För samordningen av programmet svarar kultur- och idrottsministern, somi detta uppdrag biträds av en programdirektör som är placerad vidundervisningsministeriet.

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli (huvudtitel23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 79,2miljoner euro. Av anslagen utgör 36 miljoner euro partistöd, varav18 miljoner euro består av en överföring av anslaget för att stödjainformationsverksamhet och kommunikation från kommunikationsministerietshuvudtitel.

Utrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på sammanlagt 1 170miljoner euro, vilket innebär en ökning på 35 miljoner euro jämförtmed budgeten för 2008. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitelutgör andelen för utrikesförvaltningen 19 %, andelen förkrishantering 7 %, andelen för närområdessamarbetet 2 %,andelen för internationellt utvecklingssamarbete 64 % ochandelen för övriga utgifter 9 %. För utrikesministerietsomkostnader föreslås ett anslag på 202 miljoner euro.

Krishantering

För militär krishantering föreslås anslag på sammanlagt 113,6miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än 2008. Ökningenföranleds av utgifterna för krishanteringsoperationen i Afghanistansamt av andra ökningar inom krishanteringsverksamheten. Utrikesministerietsförvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländskakrishanteringsstyrkorna är 58,9 miljoner euro. Inom försvarsministerietsförvaltningsområde föreslås 54,7 miljoner euro för utgifter förkrishanteringsverksamhetens materiel och förvaltning.

För den civila krishanteringen föreslås ett anslag på 18,3 miljonereuro. Den personal som är anställd för uppgifter inom militär ochcivil krishantering motsvarar enligt uppskattning ca 1 150årsverken år 2009.

Närområdessamarbete

Det föreslås att 18,5 miljoner euro beviljas för närområdessamarbetet.Det primära föremålet för samarbetet är Ryska federationens nordvästradelar. Närområdessamarbetet styrs av det mellan Finland och Rysslandår 1992 ingångna avtalet om närområdessamarbete samt av den strategisom statsrådet fastställt år 2004. Verksamheten riktas i allt högregrad på att främja det ekonomiska samarbetet.

Utvecklingssamarbete

För internationellt utvecklingssamarbete föreslås i budgetpropositionenett anslag på sammanlagt 916 miljoner euro, som motsvarar ca 0,46 %av BNI. För utrikesministeriets huvudtitel under kapitel 30. Internationelltbistånd föreslås sammanlagt 746 miljoner euro. Det föreslås att utöveranslaget för utvecklingssamarbete för budgetåret i budgetpropositionenbeviljas fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 581,3miljoner euro så att utgifterna för dem infaller efter 2009.

Aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund)höjs med 15 miljoner euro.

Justitieministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslagpå 795 miljoner euro, vilket är 46 miljoner euro (6 %)mera än i den ordinarie budgeten för 2008. Om man bortser från valutgifterna,som varierar stort från år till år, är ökningen av anslaget förförvaltningsområdet 36 miljoner euro (5 %) jämfört medår 2008. Av anslagsökningen föranleds 13,6 miljoner euro av överföringenav intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten från kommunernatill de statliga rättshjälpsbyråerna. Anslagsnivån sjunker med 7,3miljoner euro till följd av nettning av alla inkomster från verkställighetav straff.

Av anslagen är 34 miljoner euro avsedda för ministeriet ochde ämbetsverk som verkar i samband med det, 328 miljoner euro fördomstolarna, rättshjälpsverksamheten och intressebevakningstjänsterinom förmyndarverksamheten, 219 miljoner euro för verkställighetav straff, 93 miljoner euro för utsökningsväsendet, 40 miljonereuro för åklagarväsendet, 43 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter,16 miljoner euro för valutgifter och 21 miljoner euro för övrigautgifter. Den nettobudgeterade verksamheten vid justitieförvaltningensservicecentral och justitieförvaltningens datateknikcentral finansierasmed serviceavgifter.

Inom justitieministeriets förvaltningsområde fortsätter detparlamentariska beredningsarbete som syftar till att eventuelltändra grundlagen, förbättras det proportionella valsystemet vidriksdagsval och ökas genomskinligheten i fråga om val- och partifinaniseringen.Regeringens lagstiftningsplan genomförs. Man bereder ombildningenav tingsrättsnätet till 27 landskapskanslier och några biträdandefilialkanslier samt överföringen av inskrivningsärenden som gäller fastigheterfrån tingsrätterna till Lantmäteriverket. Dessa strukturella reformergenomförs 2010.

Rättssäkerhet samt betalningsstörningar och behandlingav dem

Ett av målen för rättssäkerheten är att korta behandlingstidernavid domstolarna, minska de ärenden som varit anhängiga längre änett år samt att minska de regionala skillnaderna i behandlingstid.Ett annat mål är att den totala behandlingstiden för ärenden skabli kortare genom en effektiverad uppföljning av behandlingens allaskeden, från förundersökning till domstolsbehandling. För tryggandeav domstolarnas verksamhetsförutsättningar föreslås en nivåförhöjning på2 miljoner euro och ett tillägg av engångsnatur på 1,3 miljonereuro för att minska anhopningen av ärenden. Intressebevakningstjänsternai förmyndarverksamheten uppskattas förutsätta en arbetsinsats på480—540 årsverken vid rättshjälpsbyråerna. Målet för utsökningenär att indriva skulderna effektivt och att främja utsökningsgäldenärernasmöjligheter att komma ur situationen.

Bekämpning av brottsligheten

Inom kriminalpolitiken framhävs särskilt minskningen av våldriktat mot kvinnor och barn. Genom en effektivering av polisensoch åklagarnas samarbete kring förundersökningarna samt åklagarnasoch domstolarnas samarbete strävar man efter att förkorta den totalabehandlingstiden i synnerhet för krävande brottmål.

Man försöker reducera återfallsbrottsligheten så att av demsom varit en gång i fängelse återvänder högst 32 % inomfem år efter frigivningen år 2011, (35 %, år 2007).

Hälso- och sjukvården, den övriga basvården och verksamhetenför fångarna ordnas på ett kostnadseffektivt sätt samt så att förutsättningarnaför ett liv utan brottslighet för den som avtjänar ett straff förbättras.Det föreslås att en nivåförhöjning på 1,5 miljoner euro och etttillläggsanslag på 1,9 miljoner euro för hyresutgifter görs i anslagetför verkställighet av straff.

Inrikesministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag påsammanlagt 1 169 miljoner euro, vilket är 51 miljoner euromera än i den ordinarie budgeten för 2008. De största anslagsökningarnagäller polisväsendet, gränsbevakningsväsendet samt mottagandet avflyktingar och asylsökande.

Civil krishantering

För uppgifter inom civil krishantering föreslås ett anslag på200 000 euro under ministeriets omkostnadsmoment.

Polisväsendet

Antalet polisinrättningar minskar vid ingången av år 2009. Besluthar fattats att antalet polisinrättningar är 24. För personalbehoveninom polisen uppgörs en långsiktig plan som gör det möjligt attstabilisera polisens verksamhet.

För polisväsendets utgifter föreslås anslag på 663 miljonereuro, vilket är 25 miljoner euro mera än i den ordinarie budgetenför 2008. De föreslagna ökningarna på 15 miljoner euro föranledshuvudsakligen av upprätthållandet av nivån på verksamheten och antaletpolismän. Dessutom föreslås 1 miljon euro för utgifter som föranledsav kompensation till teleföretagen för lagring av teleidentifieringsuppgifteroch 550 000 euro för anskaffning av två bepansrade trupptransportfordon.Den mest betydande helheten när det gäller minskningarna är de interna anslagsöverföringarnainom förvaltningsområdet, sammanlagt 3,7 miljoner euro, för inrättandet avförvaltningsområdets IT-central.

Gränsbevakningsväsendet

Situationen när det gäller gränssäkerheten hålls på en god nivåi synnerhet vid östgränsen. En effektiv funktionsförmåga vid deinternationella gränsövergångsställena tryggas. Beredskapen attförebygga och avvärja storolyckor till havs och miljöförstöringutvecklas. När det gäller brottsbekämpningen prioriterar man i synnerhetbekämpning av ordnande av olaglig inresa och människohandel. Förkärnfunktionerna och de växande ansvarsområdena lösgörs behövligaresurser genom interna åtgärder. Förvaltnings- och stödåtgärdernaförblir lätta. Ett omfattande myndighetssamarbete främjas framförallt i anknytning till gränssäkerhetssystemet som omfattar fyramoment och uppgifterna till havs. Man deltar aktivt i utvecklandetav EU:s integrerade gränssäkerhetssystem och genomförandet av gränsstrategin.Förnyandet av de lätta helikoptrarna och patrullbåtarna har inlettsoch för dessa används budgetfinansiering till ett belopp av ca 8,7miljoner euro och stöd från fonden för de yttre gränserna till ettbelopp av 3,8 miljoner euro.

Räddningsväsendet och nödcentralsverket

Räddningsväsendet genomför i samarbete med andra ansvarsmyndigheterett åtgärdsprogram som gäller brandsäkerheten inom boendet och effektiverarrådgivnings- och upplysningsarbetet samt strävar efter att utökaantalet vård- och omsorgsinrättningar som skyddas med automatiska släckningsanläggningar.Målet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall isamband med bränder. Aktionsberedskapstiden för räddningsverketsförsta enhets ankomst till en olycksplats vid brådskande uppdragförbättras och avsikten är att minska antalet falska brandalarm.Räddningsväsendet gör upp en hotbedömning för särskilda situationersom kräver riksomfattande koordinering. Det projekt som påbörjadesinom räddningsväsendet 2007 för att trygga räddningspersonalensfunktions- och serviceförmåga slutförs.

Som en del av arbetet med att revidera räddningslagen fortsätterden författningsberedning som gäller förebyggande av olyckor ochbyggande av skyddsrum samt andra ändringsbehov år 2009. Avsiktenär att den ändrade räddningslagen ska träda i kraft från och medingången av 2011.

För räddningsväsendets utgifter föreslås en ökning på 2,0 miljonereuro, varav 0,9 miljoner euro används till en ökning av antaletnybörjarplatser inom räddningsutbildningen och 1,1 miljon euro tillatt trygga Finlands resurser för internationell räddningsverksamhet.

Nödcentralsverkets mål är att producera säkerhet samt främjahälsa och funktionsförmåga inom sitt eget ansvarsområde genom atti brådskande fall förmedla omedelbar hjälp. Tiden innan ett nödsamtaltas emot förbättras och omläggningen av datasystemen inleds. Avsiktenär att nödcentralerna kan bilda nätverk på ett sådant sätt att dekan stödja varandra vid rusning och i undantagsförhållanden.

Invandring

Regeringens invandrarpolitiska mål är att utveckla en aktiv,övergripande och konsekvent politik som fullt ut beaktar såväl behovetav arbetskraft som invandrarnas varierande utgångspunkter och deinternationella förpliktelserna. Öppenheten i myndigheternas verksamhetökas och förutsägbarheten förbättras. År 2009 införs ett gemensamtelektroniskt system för ärendehantering (UMA) för alla invandrarmyndigheter.Biometriska uppehållstillstånd tas också i bruk. Invandringen avarbetskraft utvecklas och främjas. Integrationens effekter förbättras.De ersättningar som betalas till kommunerna för flyktingar och antaletminderåriga asylsökande har ökat. Av denna anledning föreslås etttilläggsanslag på 8,2 miljoner euro för mottagande av flyktingaroch asylsökande.

Försvarsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagpå 2 778 miljoner euro, vilket är 360 miljoner euro meraän i den ordinarie budgeten för 2008. Nu föreslagna och tidigarebeviljade fullmakter föranleder utgifter på sammanlagt 782,4 miljonereuro år 2009 och ett utgiftsåtagande på 2 209,4 miljonereuro åren efter budgetåret. De största anslagsökningarna går tillatt främja nätsäkerheten inom den offentliga förvaltningen, försvarsmaterielanskaffningaroch försvarsmaktens omkostnader. Med anslagen i budgetpropositionenför 2009 bibehålls verksamheten på 2008 års nivå.

Främjande av nätsäkerheten inom den offentligaförvaltningen

På föredragning från statsrådets kansli tillsatte statsrådetden 13 december 2007 ett projekt som ska främja nätsäkerheten inomförvaltningen. Avsikten med projektet är att planera ett säkerttelekommunikationsnät och nättjänster i synnerhet för säkerhetsmyndigheternamen också för förvaltningen i allmänhet. För ändamålet anvisas 197miljoner euro.

Militärt försvar

Med hjälp av det militära försvarets resurser upprätthålls ochutvecklas försvarsmaktens prestationsförmåga för det militära försvaretav Finland, för stödjandet av andra myndigheter och för internationellmilitär krishantering.

Försvarsmaktens resurser koncentreras på skötseln av uppgiftersom är centrala för försvarsmakten, vilket stöds med olika typerav partnerskapsarrangemang. Från och med början av 2009 överförsunderhållet av arméns materiel genom ett strategiskt partnerskapsavtalpå Millog Oy. Till övriga delar etableras försvarsmaktens förnyadeförvaltningsstruktur år 2009.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på 1 517miljoner euro, vilket är ca 67 miljoner euro mera än i den ordinariebudgeten för 2008. Ökningen beror huvudsakligen på statens tjänstekollektivavtaloch arbetsgivarens lönepolitiska utvecklingsåtgärder samt en föregripande justeringav kostnadsnivån. Dessutom höjs anslagsnivån till följd av förarutbildningenför beväringar enligt nya författningar och de pensionskostnadersom föranleds av omorganiseringen av tjänsterna i fråga om underhålletav arméns materiel.

Alla män i den givna åldersklassen utbildas som med tanke påsitt hälsotillstånd är lämpliga för beväringstjänst, sammanlagt6 500 000 tjänstgöringsdygn. Reservister utbildasvid reservövningar under 125 000 tjänstgöringsdygn.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 713,9miljoner euro, vilket är 90,2 miljoner euro mera än i den ordinariebudgeten för 2008. Ökningen utgörs huvudsakligen av ändringar avrealiseringstidpunkten för utgifterna för tidigare beviljade beställningsfullmakter,en föregripande justering av kostnadsnivån och betalningsandelenför 2009 för beställningsfullmakten Effektivering av kapacitetenför huvudstadsregionens luftförsvar.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde för utgifter förden militära krishanteringens materiel och förvaltning föreslåsanslag på 54,7 miljoner euro, vilket är 6,5 miljoner euro mera än iden ordinarie budgeten för 2008. Under utrikesministeriets förvaltningsområdeåterfinns anslaget för utgifterna för underhållet av de finländskakrishanteringsstyrkorna på 58,9 miljoner euro. Anslagen för denmilitära krishanteringen har dimensionerats enligt styrkan för ochuppgifterna inom de finska krishanteringsgrupperna med beaktandeav de krishanteringsoperationer som Finland sannolikt kommer attdelta i år 2009.

Finansministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag påsammanlagt 7 323 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 453 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Statens pensionsutgifter

Av utgifterna inom förvaltningsområdet är ca hälften pensioneroch ersättningar. För de pensioner och ersättningar som staten betalarföreslås 3 746 miljoner euro, vilket innebär en ökning på258 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås1 771 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 170 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Budgetförslagetvad gäller EU-avgifterna är uppgjort med antagandet att det nyabeslutet om egna medel (2007/436/EG) träder retroaktivt i kraftfrån och med ingången av 2009, varav följer att avgifterna stigermed 100 miljoner euro för 2007—2008 och med 50 miljonereuro för 2009. Utöver det nya beslutet gällande egna medel inverkaräven den höga nivå på lättnaden i betalningsvillkoren som beviljasFörenade Konungariket höjande på Finlands finansiella bidrag.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Ålandberäknas uppgå till sammanlagt 241 miljoner euro. Anslagen ökarmed 4 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.Avräkningsbeloppet till Åland ökar med 2 miljoner euro i motsvarighettill ökningen av statens inkomster. Återbäringen av intäkterna frånlotteriskatten till landskapet Åland blir enligt uppskattning 2miljoner euro större än år 2008. Uppskattningen grundar sig på detantagandet att spelverksamhetens popularitet fortsätter att öka.

Anslag för utvecklande av förvaltningen

För beredning av ändringar av datasystem och andra behövligaändringar till följd av regionalförvaltningsreformen föreslås förstödåtgärder inom regional- och lokalförvaltningen en anslagsökningpå 0,55 miljoner euro som intern överföring. För omkostnader förstatens IT-servicecentral som inleder verksamheten från och medingången av 2009 föreslås ett anslag på 6 miljoner euro, varav 5miljoner euro genomförs genom resursöverföringar från förvaltningsområden.

Kommunerna

Av anslaget under huvudtiteln utgör andelen för understöd tillkommuner 4,5 procent. För kommunernas allmänna stadsandel föreslåsett belopp på 160 miljoner euro, i vilket ingår en justering avkostnadsnivån på 3,9 procent.

För sammanslagningsunderstöd till kommuner, för kommunindelningoch för understöd för kommunsamarbete föreslås 142 miljoner euro,vilket innebär en ökning på 98 miljoner euro jämfört med den ordinariebudgeten för 2008. Genom anslaget har man berett sig på 32 kommunsammanslagningarår 2009. För understöd enligt prövning till kommunerna föreslåsanslag på 15 miljoner euro, vilket är 5 miljoner euro mindre äni den ordinarie budgeten för 2008.

Stöd för sysselsättningen och näringslivet

För det låglönestöd som på vissa villkor beviljas arbetsgivareföreslås ett anslag på 100 miljoner euro. För energiskattestöd föreslås165 miljoner euro, vilket är 76 miljoner euro mera än i den ordinariebudgeten för 2008. Den försämrade lönsamheten inom jordbruket somorsakats av de höjda priserna på insatsvaror lindras genom att mangör elaccisen för gårdsbruk enhetlig med elaccisen för industrin.Dessutom höjs återbäringen av accis på brännolja som används inomjordbruket. Tillsammans minskar dessa åtgärder gårdsbrukens kostnadermed ca 10 miljoner euro på årsnivå. Anslaget för energiskattestödstiger till följd av återbäringar av skattefri användning som berorpå den ändring av systemet med accisfrihet inom energibeskattningen somträdde i kraft vid ingången av 2008. Ändringen inverkar inte pånettobeloppet eftersom energiskatteintäkten är större än återbäringarnasbelopp.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagpå sammanlagt 7 498 miljoner euro, vilket innebär en ökningpå 508 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitelbestår av anslag för universitetens verksamhet och stödjande avvetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning,allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildningoch fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst,idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings-och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna.Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhetoch ungdomsarbete finansieras 45 % med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetensomkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar,svarar för en andel på ca 15 procent av den totala finansieringen.Av universitetens omkostnader täcks ca 12 procent med inkomsternaav den avgiftsbelagda servicen. Grundfinansieringen av universitetensomkostnader bestäms utifrån målet för antalet examina och avlagdaexamina. Universitetsväsendets omkostnadsanslag ökar med sammanlagt65 miljoner euro, varav en ökning på 20 miljoner euro för tryggandeav universitetens verksamhetsförutsättningar och 13,9 miljoner euroför Aalto-universitetets omkostnader. För Aalto-universitetets grundkapitalinvesteras 200 miljoner euro. Dessutom anvisas 50 miljoner euroför tryggande av likviditeten och driftskapitalet för andra universitetsom blir offentligrättsliga inrättningar från ingången av 2010.Till bevillningsfullmakten för Finlands Akademis forskningsanslagföreslås en ökning på 12,9 miljoner euro.

Studiestöd

Beaktandet av makens inkomster slopas vid beviljandet av bostadstillägg.

Statsandelar för undervisning och kultur

Statsfinansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunernaoch andra huvudmän samt statsfinansieringen av kulturverksamhetenfastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystemutifrån priserna per enhet och prestationsvolym. För statsandelaroch statsunderstöd för driftskostnaderna för undervisnings- ochkulturverksamheten föreslås 3 797 miljoner euro, vilketinnebär en ökning på 166 miljoner euro jämfört med den ordinariebudgeten för 2008.

Den kalkylerade inbesparingen på grund av de mindre åldersklassernainom undervisningsväsendet beräknas uppgå till ca 22 miljoner euro.Det föreslås att denna inbesparing anvisas för att utveckla undervisningenskvalitet, bl.a. genom minskande av undervisningsgruppernas storlek.

I syfte att stödja lösningarna på matchningsproblem mellan denbefintliga arbetskraften och behovet av arbetskraft föreslås attden grundläggande yrkesutbildningen ökas med i genomsnitt 3 000studerande och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen med ca 400studerande. Antalet studerande inom yrkesutbildningen ökar ävenp.g.a. att de statliga specialyrkesläroanstalterna överförs tillatt utgöra en del av de privata anordnarna av specialundervisningfrån ingången av 2009. I samband med överföringsprocessen kan detsammanlagda antalet inom den yrkesinriktade grundutbildningen utökasmed 1 195 studerande inom gränserna för den förra ramen.Tillläggsfinansiering anvisas också till utbildning som förberederför grundläggande utbildning och till behörighetsutbildning förlärare med invandrarbakgrund samt till förebyggande av utslagningbland unga och främjande av ungas sysselsättning. För statsandelarför anläggningsprojekt föreslås 56 miljoner euro för skolprojektoch 5 miljoner euro för biblioteksprojekt.

Användningen av tippningsvinstmedel

I enlighet med lotterilagen används avkastningen av penninglotteriersamt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysiskfostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Vinstmedlen från tippningutgör en viktig finansieringskälla inom vetenskapens, konstens, idrottensoch ungdomsarbetets område. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgetenvarje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperiodeni fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovan nämndaspel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljatsav vinstmedlen.

Tippningsvinstmedel beräknas inflyta till ett belopp av 431miljoner euro. Av utgifterna för vetenskap finansieras 25 %med avkastningen från tippning och penninglotterier. Av det totala beloppetav den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhetoch ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas55 % av tippningsvinstmedel. I enlighet med den lag somgäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås att ca 13 miljonereuro av konstens andel används till statsandelar för bibliotek,vilket utgör 11 % av statsandelarna för bibliotek. I enlighetmed den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslåsatt av avkastningen av vinstmedel används 25 % till attfrämja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete,17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till attfrämja konst. Även den 10 % av tippningsvinstmedlen somenligt lagen kan fördelas fritt föreslås användas för ovan nämndasyften i det förhållande som anges i lagen.

Jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag på sammanlagt 2 836 miljoner euro, vilket innebären ökning på 23 miljoner euro jämfört med budgeten för 2008.

Tablå 12. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministerietsförvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

De viktigaste anslagsökningarna föranleds bl.a. av statens tjänste-och arbetskollektivavtal, det ökade räntestödet för räntestödslån,en överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond, särskilda åtgärderför sockerproduktion, utvecklingen av datasystem, Landsbygdsverketsomkostnader och av ändring av systemet med köpta tjänster när detgäller veterinärmedicinsk övervakning. Ökningar föranleds ocksåav statsbidrag till skogscentraler och av stöd för tryggande av virkesproduktionen.Den viktigaste anslagsminskningen föranleds av att en ny programperiod inledsi den EU-delfinansierade projektverksamheten.

Enligt budgetpropositionen för 2009 uppgår inkomsterna frånEU till 893,6 miljoner euro, vilket är 75,1 miljoner euro mindrejämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Minskningen föranledsav 2008 års exceptionellt höga nivå, som innehåller förskotten förprogramperioden 2007—2013.

Förvaltning och övrigt

Förändringen i utgifterna för politiksektorn föranleds främstav regionaliseringen av Landsbygdsverket och av dess datasystem.Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag harbudgeterats inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde,sköter uppgifter på regional nivå för att verkställa EU:s gemensammajordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik,och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden, vilken utgör en förutsättningför beviljandet av stöd, utövas i överensstämmelse med författningarna.De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeteratsinom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministerietsuppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar.Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inomfinansministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifteri anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmågasamt medicinering. Skogscentralerna sköter på regional nivå uppgifteri anslutning till främjandet av och tillsynen över skogsbruket.

Utveckling av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft ska upprätthållaspå ett hållbart sätt. För programperioden 2007—2013 haren nationell strategi för utveckling av landsbygden utarbetats.Strategin genomförs inom ramen för programmet för utveckling avlandsbygden i fasta Finland med medel för politiksektorerna förjordbruk och utvecklande av landsbygden. Åtgärder som finansierasfrån politiksektorn för utvecklande av landsbygden har betydelseför att basnäringarna på landsbygden bevaras och blir mångsidigare,annan företagsverksamhet utvecklas och lokal frivillig verksamhetstärks. En balanserad utveckling på den glest bebyggda och den egentligalandsbygden i förhållande till utvecklingen i hela landet stödsmed finansiella prioriteringar inom programmet. Bevillningsfullmaktenför projekt inom program kvarstår på samma nivå som föregående år(133 miljoner euro), men p.g.a. att betalningar föranledda av förbindelsersom ingåtts under programperioden 2000—2006 upphör minskaranslagsbehovet med ca 4 miljoner euro.

Landsbygdens framtid påverkas också med nationella medel genomlandsbygdsrådgivning och riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt.År 2009 överlämnas en landsbygdspolitisk redogörelse till riksdagenoch det femte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet samt statsrådetssärskilda landsbygdspolitiska program verkställs.

Jordbruk

Målet är att jordbruksproduktionen ska fortsätta i hela Finland,att råvaror av hög kvalitet produceras för den inhemska livsmedelskedjanoch att den finska matens status höjs, att lönsamheten inom jordbrukettryggas samt att den näringsbelastning som jordbruksproduktionenförorsakar minskar. Också en ökad jordbruksbaserad produktion avbioenergi eftersträvas. Dessa mål eftersträvas med hjälp av EU:sgemensamma jordbrukspolitik, nationell stödpolitik, forskning ochrådgivning. Med hjälp av medel från programmet för utveckling avlandsbygden i fasta Finland främjas förbättrandet av miljöns tillståndoch en hållbar användning av de förnybara naturtillgångarna samtäven utvecklandet av bioenergiproduktionen.

Totalbeloppet av de jordbrukarstöd som betalas ut bibehållspå ungefär samma nivå som 2008. I budgetpropositionen har inte beaktatseffekterna av reformen (den s.k. hälsokontrollen) av systemet meddirektstöd från EU (EU:s inkomststöd). Kommissionen har tillställtsFinlands förslag till ändring av systemet för nordligt stöd. Måletär att det förnyade systemet ska kunna börja tilllämpas vid ingångenav 2009. Behovet av EU-marknadsstöd minskar med 15 miljoner euro (30 %)som en följd av högre marknadspriser.

Räntestödslån i fråga om jordbruket beviljas till ett beloppav högst 300 miljoner euro. År 2009 fortsätter också genomförandetav programmet för främjande av finländsk mat i enlighet med regeringsprogrammet.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Målet för verksamheten är skyddande av människors, djurs ochväxters hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna ochförbättra djurens välbefinnande. Inom hanteringen av säkerhetsriskerligger tyngdpunkten på att bekämpa sjukdomar som sprids mellan djuroch människor och på att utveckla krishanteringen.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Målet är att fisk- och viltbestånden ska utnyttjas på ett hållbartoch allsidigt sätt. Till riksdagen har överlämnats en propositionmed förslag till viltskadelag och med anledning av den har i budgetensom tillägg beaktats ett anslag på 0,45 miljoner euro för ersättningav exceptionellt stora skador som stora rovdjur förorsakar renhushållningen.

Vattenhushållning

Syftet är att förbättra beredskapen inför extrema väderleksfenomenoch vattenförhållanden samt specialsituationer när det gäller vattentjänster.Genomförandet av EU:s översvämningsdirektiv fortsätter. Stödet förvatten- och avloppstjänster riktas fortfarande till utbyggnad avavloppsnäten i glesbygden.

Skogsbruk

Målet är att öka avverkningen av inhemsk skog och användningav trä som energikälla, förbättra skogarnas tillstånd i virkesproduktionshänseende,trygga skogarnas mångfald samt bibehålla skogsbrukets lönsamhetpå en hög nivå.

Dessa mål eftersträvas genom att Finlands nationella skogsprogram(KMO 2015), som godkändes av statsrådet i mars 2008, och den handlingsplanför mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) som hänför sigtill skogsprogrammet verkställs i enlighet med regeringsprogrammet.Det centrala målet för det nationella skogsprogrammet är att permanenthöja den årliga avverkningsvolymen med 10—15 miljoner kubikmeter,vilket tryggar industrins virkesförsörjning utan att virkesproduktionensuthållighet äventyras. I syfte att öka avverkningarna i betydligomfattning effektiviseras såsom nödvändiga åtgärder inom jord- ochskogsbruksministeriets förvaltningsområde rådgivningen till skogsägarnaoch insamlingen och användningen av information om skogstillgångarnautvecklas och ses över. Finansieringen för ändamålet ökas med 2miljoner euro år 2009.

I syfte att förbättra virkestillgången, främja en god skogsskötselsamt öka storleken på skogsbruksenheterna genomförs en partielloch temporär skattefrihet för försäljningsintäkter av virke, entemporär skattefrihet för försäljningsintäkter av virke i sambandmed första gallring samt förnyande av skogsavdraget. De skattelättnadersom riktas till dem som säljer virke åren 2008—2011 främjaroch snabbar upp industrins tillgång till inhemskt virke och medförmöjligheter och flexibilitet när det gäller strukturella anpassningarför branschen.

Syftet med lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk somträder i kraft vid ingången av 2009 är att öka antalet prestationersom avser skogsvårdsarbeten och grundliga förbättringar samt attförbättra transportförhållandena för förbättring av skogarnas tillståndi virkesproduktionshänseende och främjande av tillväxten i skogarna.För ändamålet har reserverats 65,8 miljoner euro i budgetpropositionen.Beredskap finns att understöda skogscentralerna och Skogsbruketsutvecklingscentral Tapio med 47,5 miljoner euro.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

Nödvändiga lagstiftningsmässiga ändringar bereds och utvecklandetav datasystemen slutförs i syfte att överföra registreringsuppgifterfrån justitieministeriets förvaltningsområde till lantmäteriverketi början av 2010. Utvecklandet av samanvändningen av geografiskinformation och av den nationella infrastrukturen för geografiskinformation fortgår i enlighet med INSPIRE-direktivet (2007/2/EG).

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslagpå sammanlagt 2 109 miljoner euro, vilket närmast p.g.a.anslagsökningarna av engångskaraktär för 2008 är 22 miljoner euromindre jämfört med den ordinarie budgeten för 2008. Av anslagetföreslås 1 488 miljoner euro till trafiknäten, 24 miljonereuro till trafiksäkerheten och trafikövervakningen, 201 miljonereuro till stödet för trafiken och köp av tjänster för trafiken samt9 miljoner euro till kommunikationstjänsterna och kommunikationsnätensamt stöd till kommunikationen och 41 miljoner euro till forskning.Av den finansiering, 165 miljoner euro, som anvisats närmast för atttrygga virkesförsörjningen 2008—2012 ingår 30 miljonereuro i budgetpropositionen för 2009. För förvaltningen och för gemensammautgifter inom förvaltningsområdet föreslås användas 346 miljonereuro, som inkluderar förvaltningsområdets mervärdesskatt.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomstervid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgåtill ca 185 miljoner euro. Det totala beloppet av influtna avgifterav skattenatur beräknas uppgå till ca 107 miljoner euro. Enligtberäkningarna uppgår det totala beloppet av den finansiering somkan disponeras till 2 293 miljoner euro. Fullmaktsbeslutom icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtagandenpå 1 629 miljoner euro åren efter budgetåret.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket sköter administrativa uppgifter. Verketsomkostnader på 34,0 miljoner euro finansieras i huvudsak med inkomsternaav de avgifter kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringensandel är 6,8 miljoner euro. Verksamhetsområdet får direkt stöd förunderstöjdande av tidningspressen till ett belopp av 0,5 miljonereuro. För de televisions- och radiotjänster från Finland som ingåri Rundradion Ab:s allmännyttiga uppdrag och som tillhandahålls utomlandsanvisas 2,0 miljoner euro. Rundradion Ab:s verksamhet finansierasmed ca 420 miljoner euro genom de televisionsavgifter som betalastill televisions- och radiofonden.

Trafikpolitik

Trafikpolitiken grundar sig på den trafikpolitiska redogörelsensom regeringen överlämnade till riksdagen. Av redogörelsen framgårlinjerna för trafikpolitiken och utvecklings- och finansieringsprogrammetför transportnätet till år 2020.

I fråga om trafiktjänsterna verkställs trafikpolitiken med utnyttjandeav de medel som lagstiftningen och styrningen ger samt genom attman upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligttrafiktjänstsystem. Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg-och busstrafiktjänster tryggas behovet av basservice i fråga omsamfärdsel i hela landet och främjas bevarandet av trafiktjänster.

Trafikpolitiken genomförs av kommunikationsministeriet, av säkerhets-och tillsynsverk, Fordonsförvaltningscentralen, Järnvägsverket ochLuftfartsförvaltningen samt av trafikledsverken Vägverket, Banförvaltningscentralenoch Sjöfartsverket. Trafikpolitiken verkställs också genom att andraän statsägda trafiknät stöds och genom att trafiktjänster upphandlasoch stöds.

Kommunikationsministeriets utgifter beräknas uppgå till 20,1miljoner euro.

Inom Vägförvaltningens basväghållning prioriteras vägnätetsdagliga framkomlighet, omsorgen om vägnätets skick och trafiksäkerheten.För basväghållningen anvisas 510,6 miljoner euro och för investeringarför utveckling av vägnätet föreslås 246,4 miljoner euro. Av finansiering förbasväghållningen används 4,9 miljoner euro för att sköta akuta säkerhetsprobleminom vägnätet förorsakade av trafiken över östgränsen. Nya projektsom inleds år 2009 är förbättring av vägen Lusi—S:t Micheloch, genom tidigarelagd kommunal finansiering, skede 1 av förbättringenav Ring III samt genom tidigarelagd finansiering byggande av enny vägförbindelse till sköldvik.

Banförvaltningscentralen koncentrerar sig inom basbanhållningenpå att hålla hela bannätet i trafikerbart skick. Inom basbanhållningenprioriteras säkerhet, precision samt de delar av bannätet som ärde mest trafikerade inom tågtrafiken. Utgifterna för basbanhållningenberäknas uppgå till 355,8 miljoner euro. På grund av banavgifteroch andra inkomster är behovet av budgetfinansierat nettoanslagför basbanhållningen 303,1 miljoner euro. För projekt för utvecklandeav bannätet föreslås ett anslag på 163 miljoner euro. Nya projektsom inleds är genomförandet av Ringbanan och genom tidigarelagdkommunal finansiering elektrifieringen av banavsnittet Seinäjoki—Vasa.

Det totala anslaget för Sjöfartsverket är 119,4 miljoner eurovarav 4,4 miljoner euro utgörs av en ökning. Sjöfartsverkets omkostnaderberäknas till 35 miljoner euro och utgifterna för farledshållningentill 62 miljoner euro. Inkomsterna av farledsavgifterna beräknasuppgå till 75,4 miljoner euro. I samband med budgetpropositionenöverlämnar regeringen en proposition till riksdagen med förslagtill ändring av lagen om farledsavgift (1122/2005) så att avgifternasänks med 1,6 %. Farledsnätverket utvecklas genom att projektetför fördjupning av infartsleden till Jakobstads havsfarled inleds.

Fordonsförvaltningscentralens utgifter beräknas uppgå till 84,5miljoner euro, varav 72,4 miljoner euro finansieras med inkomsternaav avgifter och uppgifterna i anslutning till fordonsbeskattningmed ett anslag på 12,1 miljoner euro. Järnvägsverkets utgifter beräknasuppgå till 4,5 miljoner euro, varav 4,3 miljoner euro finansierasmed anslag. Luftfartsförvaltningens utgifter beräknas uppgå till11,8 miljoner euro, varav 4,2 miljoner euro finansieras med inkomsternaav avgifter och 7,6 miljoner euro med anslag.

För privata vägar föreslås ett statsunderstöd på 23 miljonereuro. För stöd till andra flygfält med linjeflyg än sådana som Luftfartsverketansvarar för föreslås 3 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslåssammanlagt 200,5 miljoner euro, varav 100,2 miljoner euro anvisasför att främja sjöfarten och annan sjötrafik. I syfte att förbättrakonkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport utsträcksåterbäringen av källskatt för begränsat skattskyldiga och av arbetsgivaressocialskyddsavgift till att även gälla passagerarfartyg i utrikessjöfart. Dessutom utvidgas stödet till att gälla den sammanlagdatrafiken. Utvidgningen av stödet innebär en ökning på 0,55 miljonereuro år 2009. Dessa åtgärder utgör en del av de åtgärder som skautföras i syfte att förbättra den finländska handelsflottans konkurrenskraft.Hit hör även reformen av tonnageskattelagen samt en utvidgning aversättandet av kostnader vid byte av besättning. Dessutom föreslås60,2 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom kollektivtrafiken,31,4 miljoner euro för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster samt7,9 miljoner euro för köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafikeni skärgården.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas till 55,8 miljonereuro, varav 15,1 miljoner euro finansieras med inkomster och 40,7miljoner euro med anslag.

Arbets- och näringsministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslåsanslag på 2 322 miljoner euro, vilket innebär en minskningpå 112 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten för2008, vilket huvudsakligen beror på en reform av strukturfondssystemetoch anslagsöverföringar.

Innovationspolitik

Genom innovationspolitiken främjas näringslivets konkurrenskraftoch förnyelse. För att förbättra konkurrenskraften och produktivitetenförutsätts förutom teknologiska innovationer utveckling av nya affärsmodelleroch servicekoncept samt utveckling av arbetsorganisationers innovationeroch sociala innovationer. Viktiga prioriteringsområden är dessutomatt stärka förutsättningarna för tillväxtföretagsamhet och företagsinternationalisering. Målet är att Finland ska erbjuda företagenen internationellt högklassig verksamhetsmiljö som lockar ocksåutländska företag att göra FoU-investeringar här.

Av utgifterna inom förvaltningsområdet går 736 miljoner eurotill innovationspolitiken. Finansieringen för utvecklingscentralenför teknologi och innovationer (Tekes) uppgår till sammanlagt ca529 miljoner euro vilket utgör en ökning på sammanlagt 36 miljonereuro jämfört med år 2008. Vid dimensioneringen av fullmakterna ochanslagen för Tekes har som tillägg beaktats 8,3 miljoner euro föröverföringen av finansiering för arbetslivsprogrammen (Tykes) till Tekesoch som avdrag sammanlagt 11 miljoner euro i överföring till olikamoment för att användas till små och medelstora företags beredningsprojektinom innovationsverksamhet, finansiering av uppfinningsverksamhetoch utvärdering av innovationsverksamhet av engångskaraktär. Förstatens tekniska forskningscentral (VTT) föreslås anslag på drygt85 miljoner euro, vilket innebär en ökning på nästan 5 miljonereuro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Den primära tyngdpunkten i sysselsättnings- och företagsamhetspolitikenär att svara på matchningsproblemen på arbetsmarknaden, eftersomproblemen med tillgång på arbetskraft börjar bli ett hinder förföretagens tillväxt. Centralt inom politikområdet är också att kunnautöka ny företagsamhet och förbättra företagens betingelser i omvärlden.Anslagen föreslås uppgå till 844 miljoner euro. Sysselsättnings-och företagspolitiken bedrivs även delvis med hjälp av anslagenunder kapitlet Regionutveckling och strukturfondspolitik. Med medelunder social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel finansierasäven vissa arbetskraftspolitiska åtgärder samt studiesociala förmånerför dem som deltar i arbetskraftsutbildning.

I enlighet med regeringsprogrammet förnyas arbetskraftspolitikenmed målet att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan påarbetskraft, att främja uppkomsten av nya arbetsplatser och företagsamt att minska arbetslösheten och förebygga utslagning. Sysselsättningsanslag anvisasyrkesinriktad arbetskraftsutbildning som genomförs tillsammans medföretag och lönesubventionerad sysselsättning vid företag. Den yrkesinriktadearbetskraftsutbildningen och arbete med stöd av lönesubvention samtandra arbetskraftspolitiska åtgärder effektiviseras väsentligt ochmålet ska klart och tydligt vara att den som deltagit i åtgärdernablir sysselsatt. I medeltal 23 400 personer omfattas avarbetskraftsutbildning, och i medeltal 35 600 personer sysselsättsgenom sysselsättningsanslagen. Anslagen minskar från 554 miljonereuro i budgeten för år 2008 till 477 miljoner euro i budgeten för2009, vilket är en följd av sjunkande arbetslöshet samt anslagsöverföringartill undervisningsministeriets förvaltningsområde för sådana behovsom aktivt främjar sysselsättning. Bevillningsfullmakten för investeringari sysselsättningsfrämjande syfte minskar till 13 miljoner euro fråndrygt 18 miljoner euro i budgeten för 2008.

Med hjälp av företagspolitiken stärks förutsättningarna förföretagsamhet och förbättras företagens omvärld. I synnerhet stärksteknologibasen, affärskompetensen och produktiviteten vid små ochmedelstora företag samt förbättras förutsättningarna för tillväxtoch internationalisering. Genom företagspolitiken utvecklas ny företagsverksamhetsamtidigt som man svarar på de regionala utmaningarna till följdav omstrukturering. För att främja företagande bland kvinnor uppmuntraskvinnliga företagare att utöka företagsverksamheten samt stöds företagsamhet blandunga kvinnor och invandrarkvinnor. Dessutom görs branschstrukturenför företag grundade av kvinnor mångsidigare.

Som Finnvera Abp:s fullmakter för räntestödslån föreslås 243miljoner euro, varav utgifter på 9,5 miljoner euro beräknas uppkomma.I ersättningar för kreditförluster till bolaget betalas enligt uppskattning19,6 miljoner euro. Det föreslås att bevillningsfullmakten för stödjandeav företagens investerings- och utvecklingsprojekt ska uppgå till44 miljoner euro, varav 12 miljoner euro reserveras för att användastill understöd för lindrande av sådana störningar som omstruktureringenav ekonomin förorsakar sysselsättningen och produktionsverksamheten.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering ocharbetslivet föreslås ett anslag på 25,2 miljoner euro. Inom dennasektor verkställer regeringen statsrådets konsumentpolitiska programför 2008—2011. Genom programmet strävar man bl.a. efteratt främja en hållbar konsumtion, stärka de svagaste konsumenternasställning samt förnya konsumentförvaltningen.

Det föreslås att anslagen för regionutveckling och strukturfondspolitikska uppgå till sammanlagt ca 512 miljoner euro, varav ca 32 miljonereuro utgörs av landskapsutvecklingspengar, ca 48 miljoner euro avKajanalands utvecklingspengar och ca 433 miljoner euro av anslagför genomförande av Europeiska strukturfondsprogram. Anslagen minskarmed ca 83 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

Det föreslås att anslagen för verkställigheten av energipolitikenska uppgå till drygt 63 miljoner euro, vilket innebär en ökningmed 17,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.Europeiska unionen har förbundit sig att före år 2020 ensidigt minskasina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå och att föreår 2020 öka andelen förnybar energi till 20 % inom helaunionen. Regeringen bereder i enlighet med regeringsprogrammet sinklimat- och energipolitiska strategi så att dessa mål kan nås förFinlands del. I strategin fastställs åtgärder med hjälp av vilkasamtidigt energisparandet kan tryggas, energieffektiviteten ochtillgången på energi förbättras, energisjälvförsörjningen förbättrasoch utsläppen minskas.

Social- och hälsovårdsministerietsförvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslåsett anslag på 14,8 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 697miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.

De strategiska målen för social- och hälsovårdsministerietsförvaltningsområde är att främja hälsan och funktionsförmågan, ökaarbetslivets dragningskraft, minska fattigdom och utslagning ochsäkerställa välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd.I regeringsprogrammet prioriteras dessutom familjernas välfärd ochjämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och deförsäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel avkostnaderna varierar från system till system. Med avgifter och premiersom arbetsgivarna och de försäkrade betalar finansieras i förstahand de inkomstrelaterade förmånerna. När det gäller utkomstskyddssystemensvarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag avfolkpensionerna, utkomststödet och arbetsmarknadsstödet. Dessutomgaranterar staten finansieringen av folkpensionsförsäkrings- ochföretagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för att social- ochhälsovårdstjänster ordnas samt för utkomstskyddet, och staten deltari finansieringen av dessa. Andelen under social- och hälsovårdsministerietshuvudtitel är nästan en fjärdedel av socialutgifterna.

Barnfamiljer

Det föreslås att barnbidraget höjs med 10 euro per kalendermånadfrån och med det tredje barnet fr.o.m. den 1 januari 2009. Barnbidragetstiger för det tredje barnet till 141 euro, för det fjärdebarnet till 161,50 euro och för det femte barnet och därpåföljande barn till 182 euro i månaden. Förslagets kostnadseffektuppgår till 17,0 miljoner euro om året.

Det föreslås att vårdpenningen enligt stödet för hemvård avbarn höjs med 20 euro i månaden och enligt stödet för privat vårdav barn med 22,67 euro i månaden. Efter höjningen är vårdpenningenför barn under 3 år 314,28 euro och stödet för privat vård 160,00euro i månaden. Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunalasocial- och hälsovården höjs med 6,7 miljoner euro till följd avändringen.

I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreformoch den regeringsproposition som behandlar lagen överförs uppgifternai anslutning till verkställandet av underhållsstöd från kommunernatill Folkpensionsanstalten från och med den 1 april 2009. Ansvaretför ordnandet och finansieringen av de uppgifter som föreskrivsi lagen om underhållstrygghet förs över på staten, förutom när detgäller åtgärder för att fastställa underhållsskyldighet. Till Folkpensionsanstaltenöverförs således bl.a. uppgifterna att bevilja och betala underhållsstödoch att driva in underhållsbidrag.

Folkpensionsanstaltens fonder

Folkpensionsanstaltens finansiering klarläggs. Alla förmånerförutom sjukförsäkrings- och rehabiliteringsförmånerna separerasfrån sjukförsäkringsfonden och bildar en ny fond för övrig socialtrygghet, och Folkpensionsanstaltens omkostnader förs noggrannareän för närvarande in under olika förmånsfonder.

Folkpensionsfonden

Bestämmelserna om finansieringen av folkpensionsförsäkringenförtydligas så att staten finansierar 53 procent av folkpensionerna,barnförhöjningarna och omkostnaderna som basfinansieringsandel.Den återstående andelen finansieras genom arbetsgivares folkpensionsavgifter, avkastningenpå folkpensionsfonden och statens tilläggsfinansieringsandel. Statenfinansierar även i fortsättningen helt familjepensionerna och dehandikappförmåner och bostadsbidrag för pensionstagare som betalasmed medel ur fonden. Folkpensionsfondens miniminivå fastställs som5 procent av folkpensionsförsäkringens totala kostnader. Genom statenstilläggsfinansieringsandel säkerställs det att miniminivån uppnås.

Statsandelen av folkpensionsutgifterna för 2009 är 1 344miljoner euro, och av de familjepensioner, bostadsbidrag för pensionstagareoch handikappförmåner som staten finansierar är statsandelen sammanlagtca 844 miljoner euro. För att folkpensionsfondens miniminivå på5 procent ska uppnås krävs det en statlig tilläggsfinansieringsandelpå uppskattningsvis 59,5 miljoner euro. Ändringen i sättet på vilketfolkpensionsfondens miniminivå räknas leder till en engångssänkningav statens utgifter med ca 12 miljoner euro.

Sjukförsäkringsfonden

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och enarbetsinkomstförsäkring.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarnasamt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringengenom att stå för minimidagpenningen, en andel av företagarnas ochlantbruksföretagarnas företagshälsovård och en andel av föräldradagpenningen.Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringenav arbetsinkomstförsäkringen år 2009 är 2 005 miljonereuro och statens andel är 127 miljoner euro.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten desjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnadersom föranleds kommunerna av sjukvård som ges i Finland till personersom är bosatta utomlands och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. Iövrigt finansierar löntagarna, företagarna och förmånstagarna hälftenav sjukvårdsförsäkringen med en andel på sammanlagt 1 100miljoner euro, medan staten deltar med en andel på sammanlagt 1 116miljoner euro. Staten ska också säkra sjukförsäkringsfondens likviditet.

Sjukförsäkringsfondens marginaler utökas så att den andel avfondens finansieringstillgångar som används till utgifterna försjukförsäkringen kan variera mellan 8 och 12 procent. Genom ändringensträvar man efter att jämna ut de variationer i procentsatsernasom uppstår på grund av de små ändringar som sker i förmånsutgifternaoch avgiftsunderlaget.

Fonden för övrig social trygghet

För att skapa klarhet i Folkpensionsanstaltens finansieringinrättas en ny fond för övrig social trygghet. Andra förmåner ändem som gäller sjukförsäkring och som tidigare betalades med medelur sjukförsäkringsfonden betalas nu med medel ur fonden för övrigsocial trygghet. Exempel på sådana förmåner är bl.a. arbetslöshetsförmåner,barnbidrag, bostadsbidrag och studiestöd. Cirka 37 procent av Folkpensionsanstaltenstotala förmånsutgifter betalas med medel ur den nya fonden. Frånoch med den 1 april 2009 betalas även de underhållsstöd som kommunernatidigare betalade med medel ur fonden.

Finansieringen av Folkpensionsanstaltens omkostnader

Folkpensionsanstaltens omkostnader börjar riktas in noggrannareän för närvarande på så sätt att utgifterna fördelas på förmånsfondernai proportion till de kostnader som uppstår vid verkställandet avförmånerna. Folkpensionsanstaltens omkostnader 2009 beräknas uppgåtill 380 miljoner euro. Av detta är sjukförsäkringsfondens andeluppskattningsvis 180 miljoner euro, folkpensionsfondens andel 83miljoner euro och andelen för fonden för övrig social trygghet 117miljoner euro. Det nya sättet att rikta in omkostnaderna påverkarinte betalningen av förmåner.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen för utkomstskyddssystemen förblir strukturelltsett oförändrad. Inga större förändringar sker i det sammanlagdabeloppet av de obligatoriska socialförsäkringarna. Från 2008 sjunkerarbetsgivares socialskyddsavgift med 0,009 procentenheter hos allaarbetsgivare och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie igenomsnitt beräknas sjunka. Arbetsgivarnas avgifter påverkas ävenav självriskpremien för utkomstskydd för arbetslösa som börjar tasut av arbetsgivare från och med den 1 januari 2009. Arbetsgivarnasgenomsnittliga arbetspensionsavgift beräknas förbli oförändrad.Löntagarnas socialförsäkringsavgifter beräknas stiga med 0,08 procentenheteroch företagarnas avgifter med 0,18 procentenheter.

Tablå 13. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

¹⁾ År2007 var gränsen för lönesumman 840 940 euro, 2008 vargränsen 1 686 000 euro och 2009 var gränsen 1 781 000euro.

²⁾ Självriskpremienför utkomstskydd ingår.

³⁾ I arbetspensionsavgiften har man uppskattaten temporär sänkning med 0,6 procentenheter år 2007 och 1,0 procentenhetåren 2008—2009, med vars hjälp det överskott som bildatsav invalidpensionsavgiften utjämnas.

Arbetsgivares socialskyddsavgift

Arbetsgivares socialskyddsavgift fastställs på grundval av detsammanlagda beloppet av arbetsgivares folkpensionsavgift och arbetsgivaressjukförsäkringsavgift. Från 2008 stiger det sammanlagda beloppetav avgifterna med 0,009 procentenheter hos samtliga arbetsgivare.

Regionala försök med sänkt socialskyddsavgift för arbetsgivarepågår i Lappland och i skärgårdskommunerna, inom det område somomfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland, i Pielinen-Karelensekonomiska region och i kommunerna Ilomants och Rautavaara. Föratt täcka det underskott i Folkpensionsfonden som uppstår på grundav befrielserna från avgift, har folkpensionsavgiften för övrigaarbetsgivare höjts med 0,001 procentenheter från 2008, vilket innebäratt höjningen av folkpensionsavgiften är sammanlagt 0,012 procentenheter.

Tablå 14. Arbetsgivares socialskyddsavgift, %

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas stiga till totalt cirka4,4 miljarder euro 2009, från ca 4,2 miljarder euro 2008. Den störstaökningen beror på ökade utgifter för föräldradagpenningar och läkemedelsersättningar.Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstaltenanvänds 104 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen överspecialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats8,4 miljoner euro.

Det föreslås att minimibeloppen för sjukdagpenningen, föräldrapenningenoch rehabilteringspenningen höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödetden 1 januari 2009. Kostnaderna för förslaget beräknas uppgå tillca 41 miljoner euro om året. Höjningen är ca 170 euro i månaden, varefterminimibeloppet på dagpenningsförmånen är ca 550 euro i månaden.

Det föreslås att sjukförsäkringslagen och läkemedelslagen ändras2009 så att ett referensprissystem tas i bruk inom systemet förläkemedelsersättning och utbytet av läkemedel utsträcks till attäven gälla sådana preparat som föll utanför systemet med utbyteav läkemedel när läkemedelslagen ändrades 2006. Om referensprissystemettas i bruk på det sätt som föreslås, minskar det enligt bedömningarnautgifterna för läkemedelsersättning med ca 19,5 miljoner euro 2009 ochefter det med 26 miljoner euro om året.

Pensionsutgifter

Under pensionsmomenten under social- och hälsovårdsministerietshuvudtitel har det reserverats 2,9 miljarder euro för 2009, vilketär ca 20 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2008.Minskningen beror inte på pensionsutgifterna, utan på att omkostnadernaför övriga förmåner som nuförtiden ska betalas till folkpensionsfondenöverförs till egna moment.

Av anslaget används 2,2 miljarder euro till folkpensioner ochfamiljepensioner, 497 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna,95 miljoner euro till företagarpensionerna, 46 miljoner euro tillsjömanspensionerna, 17 miljoner euro till lantbruksföretagarnasolycksfallspensioner, 5,5 miljoner euro till pensionsstöd till vissalångtidsarbetslösa och 24,7 miljoner euro till särskilt stöd tillinvandrare.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnasförsäkringsavgifter och de försäkrades försäkringspremier. Statendeltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensionerna.Folkpensionerna finansieras huvudsakligen med statens medel och medarbetsgivarnas försäkringsavgifter.

Vid dimensioneringen av anslaget för folkpensionerna har manbeaktat den överenskommelse om social trygghet som ingåtts med Australienfrån och med den 1 juli 2009 och som utökar statsandelen för 2009med 2 miljoner euro. På årsnivå är ökningen av statsandelen 4 miljoner euro.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex stiger med uppskattningsvis ca 4,7 procentjämfört med 2008. Folkpensionsindex stiger med uppskattningsvis4,3 procent. Lönekoefficienten ökar med ca 5,9 procent jämfört med2008.

Tablå 15. Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

¹⁾ uppskattning

Social trygghet för stipendiater

Stipendiaternas sociala trygghet ordnas vid Lantbruksföretagarnaspensionsanstalt från och med den 1 januari 2009, så att stipendiaterhar rätt till pensionsskydd och skydd vid olycksfall, LPA-sjukdagpenningoch grupplivförsäkring. Detta beräknas medföra kostnader på 1,6miljoner euro för staten år 2009.

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskydd för arbetslösa beräknas uppgåtill 1 383 miljoner euro 2009. Arbetslöshetsgraden beräknassjunka från 6,2 procent år 2008 till 5,9 procent år 2009, vilket minskarsåväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna somutgifterna för arbetsmarknadsstödet. Grunddagpenningen för arbetslösahöjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna. Grunddagpenningensfulla belopp beräknas vara 25,56 euro per dag 2009. Den genomsnittligainkomstrelaterade dagpenningen beräknas stiga från 49,6 euro till51,6 euro 2009.

Statsandelen för den inkomstrelaterade dagpenningen beräknasuppgå till 430 miljoner euro 2009, vilket är 22 miljoner euro mindreän föregående år. Av grunddagpenningen finansierar staten 71 miljonereuro, vilket är en ökning på 9 miljoner euro jämfört med året innan.Det anslag på 663 miljoner euro som föreslås för arbetsmarknadsstödetför 2009 är ca 37 miljoner lägre än under föregående år. År 2009har 140 miljoner euro beräknats för studiesociala förmåner för deltagarei arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilket är något mindre änåret innan.

Tablå 16. Centrala sifferserier för utkomstskyddet för arbetslösa

Elektroniskt arkiv för klientuppgifter

Arbetet med att definiera och ta i bruk det riksomfattande elektroniskaarkivet för klientuppgifter inom social- och hälsovården fortsätter.Efter det inledande skedet tar Folkpensionsanstalten ut avgifterav användarna, som ska täcka de kostnader som upprätthållandet avinformationssystemtjänsterna och utlämnandet av klientuppgiftermedför.

Social- och hälsovårdstjänster

Målet med kommunernas social- och hälsovårdstjänster är attgarantera att det i hela landet finns tjänster som fungerar väl,är tillgängliga och heltäckande samt att garantera den grundläggandeförsörjningen. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett flerautvecklingsprojekt som stöd för kommunerna när de ska tillhandahållakommuninvånarna de social- och hälsovårdstjänster som uppställtssom mål.

För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social-och hälsovården föreslås 5 570 miljoner euro, vilket innebären ökning på ca 494 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgetenför 2008. En justering av kostnadsnivån med 3,9 procent ökar statsandelarnamed 198,5 miljoner euro och en ändring i invånarantalet och andraberäkningsfaktorer ger 46,8 miljoner euro.

Av statsandelsökningen hänför sig 21,3 miljoner euro till utvecklingsåtgärderenligt regeringsprogrammet, såsom att inleda verksamhet som följerkvalitetsrekommendationerna för service för åldringar, att sänkaåldersgränsen för bedömning av behovet av socialvårdstjänster till 75år och att revidera lagstiftningen om handikappade så att gravthandikappade har rätt till personlig hjälp och personligt stöd.

Statsandelen för driftskostnaderna för den kommunala social-och hälsovården stiger 2009 från nuvarande 32,74 procent till 34,64procent. Av ökningen beror 2,34 procentenheter på att kompensationentill kommunerna för förlorade skatteinkomster på grund av ändringari statens skattegrunder ökar statsandelarna med 374 miljoner euro.Däremot minskar statsandelsprocenten på grund av överföringarnaav uppgifter i anslutning till kommun- och servicestrukturreformenoch den minskning av statsandelen som de interna överföringarnaenligt regeringsprogrammet kräver. År 2009 minskar överföringarnaav uppgifter statsandelarna med sammanlagt 83 miljoner euro, avvilket den största delen består av en minskning på 72 miljoner eurosom hänför sig till underhållsstödet. När andelen för underhållsstödetdras bort från de kalkylerade kostnaderna minskar statsandelarnamed 49,2 miljoner euro, och den resterande delen av minskningen fåsgenom en sänkning av statsandelsprocenten med 0,14 procentenheter.Den minskning som hänför sig till sjukvårdsersättningar för utlänningarär 7 miljoner euro, medan den minskning som hänför sig till rättspsykiatriskaundersökningar av barn och unga är 4 miljoner euro. Dessa överföringarminskar statsandelsprocenten med 0,07 procentenheter. Den minskningpå 35 miljoner euro som hänför sig till interna överföringar minskarstatsandelsprocenten med 0,22 procentenheter.

Jämfört med 2008 minskar statsandelarna med 14,5 miljoner euronär det gäller den utjämning av statsandelarna som grundar sig påkommunernas skatteinkomster.

Som statsunderstöd för projekt inom den kommunala social- ochhälsovården föreslås 25,8 miljoner euro, vilket innebär en ökningmed 1 miljoner euro jämfört med 2008. Prioriteringsområdena förprojekt som stöds med statsunderstöd har fastställts i det nationellautvecklingsprogrammet för social- och hälsovården för åren 2008—2011.Avsikten är att 2 miljoner euro av anslaget ska användas till attordna stödtjänster för långtidsbostadslösa, 2 miljoner euro till attutveckla psykiatriska tjänster för barn och ungdomar och 10 miljonereuro till projekt som främjar välbefinnande i arbetet.

Den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter förkostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning ökar med 5 miljonereuro jämfört med 2008. Den statliga ersättningen till hälso- ochsjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiseradsjukvård sjunker med 8,7 miljoner euro jämfört med 2008. Som statsunderstödför verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området föreslås3,5 miljoner euro.

Förvaltningsenheten för läkarhelikoptrar

Arbetet med att inrätta en nationell förvaltningsenhet för läkarhelikopterverksamhetenfortsätter och inom ramen för det anslag som fastställts deltarstaten i de kostnader för inrättande och upprätthållande av förvaltningsenhetensom uppstår under den förberedande fasen.

Utvidgning av det nationella vaccinationsprogrammet

Det nationella vaccinationsprogrammet utökas med rotavirusvaccinsom ett nytt, och i synnerhet med tanke på barns hälsa, viktigtvaccin. För anskaffningen av vaccinet reserveras 6 miljoner euro.

Miljöministeriets förvaltningsområde(huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås det ett anslagpå sammanlagt 316 miljoner euro, vilket innebär en minskning medca 13 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2008.Till 2008 hänförde sig vissa utgifter av engångsnatur - anskaffningenav ett oljebekämpningsfartyg, vattenvården inom jordbruket och ändringari budgeteringen av EU-finansiering - och deras konsekvenser föranslaget är en minskning på sammanlagt 32 miljoner euro. Cirka 435miljoner euro av statens bostadsfonds medel beräknas dessutom blianvända för betalning av bostadsväsendets räntestöd och bidrag ochav fondens låneräntor och amorteringar.

Inom förvaltningsområdet läggs tonvikten på åtgärder för avvärjningav och anpassning till klimatförändringen och strävanden att förhindravidare utarmning av naturens mångfald och att minska näringsbelastningenoch miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. I enlighet med regeringensbostadspolitiska program främjas utbudet på tomter och bostadsproduktioneni Helsingforsregionen och andra växande stadsregioner.

Miljö- och naturvård

Genom samarbete och åtgärder på internationell och nationellnivå försöker man nå de klimat- och energimål som ställts inom EU.Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillståndinriktas på reducering av näringsbelastningen från jordbruket ochen effektivare hantering av avloppsvatten. En utredning görs omvilka behov av investeringar som finns för att en bättre oljebekämpningsberedskapska uppnås och riskerna med ökade oljetransporter ska minska.

För genomförandet av handlingsprogrammet för mångfald i skogarnai södra Finland (METSO) 2008—2016 anvisas ca 13,5 miljonereuro. Arbetet med att genomföra de återstående åtgärderna inom nätverketNatura 2000 och tidigare skyddsprogram fortsätter.

Vad arrangemangen kring Havsforskningsinstitutets funktionerbeträffar, så överförs forskningen om och övervakningen av Östersjönskemiska och biologiska tillstånd från Havsforskningsinstitutet tillFinlands miljöcentral från och med den 1 januari 2009.

Samhällen, byggande och boende

För att man ska kunna kontrollera klimatförändringen krävs detatt behovet av energi minskar i samhället, byggandet och boendet.Det stigande priset på energi kräver samma sak, och detta har gjortenergisparande mycket lönsamt för konsumenterna ekonomiskt sett.

Den utspridda samhällsstrukturen, och trafiken med sina miljökonsekvensersom ett resultat av den, är en utmaning för de växande stadsregionerna.För att kunna möta denna utmaning krävs det en ökning av planlagdabostadstomter som stöder sig på den befintliga samhällsstrukturenoch ligger nära goda kollektivtrafikförbindelser. I Helsingforsregionennärmar man sig målet genom en gemensam avsiktsförklaring för statenoch kommunerna, som innehåller varje kommuns mål för planläggningenav bostadstomter och produktionen av bostäder. I takt med att konjunkturernaför husbyggandet sjunker från sin toppnivå och den fritt finansieradebostadsproduktionen minskar, utökas den statsstödda bostadsproduktionen.För produktionen av sociala hyresbostäder anvisas en fullmakt förräntestödslån som gäller byggandet av ca 6 000 nya bostäderoch som omfattar sammanlagt 920 miljoner euro, dvs. 250 miljonereuro mera än 2008. Dessutom föreslås en borgensfullmakt på 250 miljonereuro för byggandet av ca 2 000 nya hyresbostäder enligtden nya modell som placerar sig mellan modellerna för sociala och fritt finansierade hyresbostäder. Byggandet av bostäder för särskildagrupper såsom bostadslösa och handikappade understöds med 85 miljonereuro. Långtidsbostadslöshet motverkas dessutom genom ett åtgärdsprogramdär man även betonar förebyggande åtgärder och effektiviserar samarbetetmellan de statliga och de kommunala bostadsmyndigheterna och socialamyndigheterna, kyrkan, organisationer och företag.

När bostadsbyggandet ska främjas i ren allmänhet innehar denovan nämnda avsiktsförklaringen och en utveckling av markanvändnings-och bygglagen en viktig position, eftersom man genom dem kan göraplanläggningen mera smidig och avhjälpa den tomtbrist som har varittill hinder för byggandet.

Understödet till hyreshusbolag som är i ekonomiska svårigheterutvidgas till att även gälla räntestödshyreshus. Genom statsunderstödgör man det lättare att slå ihop aravalån och att byta ut dem motbanklån, vilket är ett sätt att säkra att bostäder förblir hyresbostäder.I det nya förortsprogrammet för åren 2009—2011 riktas stödtill utvecklingen av och utfyllnadsbyggandet i förorterna med målatt stärka deras identitet som område. För att energianvändningeni byggnader och boende ska effektiveras, utökas informationsservicenoch upplysningen och moderniseras och åtstramas energibestämmelsernaom byggande. Räntestödslån tas i användning för energiekonomiskareparationer i bostadsaktiebolagshus och räntestödslånets andelhöjs till högst 50 procent av byggnadskostnaderna. I fråga om energiekonomiskareparationer i småhus övergår man till att använda höjt hushållsavdragsom huvudsaklig stödform och dessutom kan behovsprövat energiunderstödbeviljas till låginkomsthushåll. Energiunderstöden för höghus och radhusutökas.

Tablå 17. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2007—2009¹⁾

¹⁾ Varjeutgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten.På basis av dessa nummer-koder har utgifterna samlats i grupperenligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från detexakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alladelar.

²⁾ Utgifter för skuldhanteringbeaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01),om budgeten uppvisar ett underskott.

5.4. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken är i ett exceptionelltviktigt utvecklingsskede. Regeringen har vidtagit betydande åtgärder,vars gemensamma mål är att höja forskningen och innovationsverksamhetenkvalitativt och kvantitativt till en internationell toppnivå.

Ett av målen i regeringsprogrammet är att forskningsfinansieringenska vara fyra procent av bruttonationalprodukten före utgången avdenna valperiod.

Universitetsväsendet håller på att förnyas i sin helhet. Regeringenöverlämnar till riksdagen en proposition om en ny universitetslagunder vårsessionen 2009. Med Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskolaoch Konstindustriella högskolan som grund har det bildats ett universiteti stiftelseform: Aalto-universitetet. Också alla de övriga universitetenkommer att bli självständiga juridiska personer. Förändringarnakräver betydande finansiering i fråga om såväl Aalto-universitetetsgrundkapital som säkrandet av likviditeten och rörelsekapitaletför de universitet som verkar som offentligrättsliga institutioner.

Den nationella innovationsstrategi som håller på att bli färdiginnehåller centrala rekommendationer och åtgärdsförslag för genomförandetav en ny innovationspolitik på bred front. Genom att betona efterfrågeorienteringoch kundanpassning försöker man främja konkurrenskraften och förnyelseni näringslivet. Regeringen har för avsikt att överlämna strategintill riksdagen för behandling. En internationell helhetsbedömningav innovationssystemet ska inledas.

Statens sektorsforskning förnyas utifrån undervisningsministerietsberedning. Man fortsätter med den strukturreform i fråga om forskningsinstitutensom redan inletts. Nationella forskningsinfrastrukturer och Finlandsdeltagande i Europeiska unionens gemensamma infrastrukturer stärks.

Genom strukturella utvecklingsåtgärder stöder man även en övergångtill fyrstegsmodellen för forskarkarriärer i universitet och forskningsinstitutioner.Högskolornas internationalisering effektiviseras utifrån den nationellastrategi som blir färdig före utgången av 2008.

Finansieringen för forskning och innovationer riktas selektivttill de viktigaste ändamålen. Koncentrationerna av strategisk spetskompetens(SHOK) är i central position i detta sammanhang. Ett centralt redskapför att stärka innovationsbasen i regionerna är programmet för kompetenscentra(OSKE). De utvecklingsåtgärder som pågår säkerställer samtidigten bred tillväxt i fråga om kompetens och innovationskapacitet.

Europeiska unionens verksamhet på forsknings- och innovationsområdetblir allt viktigare även för medlemsstaternas nationella utvecklingsverksamhet.Stora förväntningar ställs på det europeiska området för forskningoch innovation (ERIA) som helhet, samtidigt som många enskilda verksamhetsformerinom ramprogrammet för unionen och dess forskning även har en betydandeställning när det gäller utformandet av nationell utvecklingspolitik.

I det forskningsanslag som föreslås för universiteten för 2009 i tablå 18 ingår 60 miljoner euro som en del av den finansinvesteringav engångsnatur på 200 miljoner euro som anvisats för Aalto-universitetetsgrundkapital.

Tablå 18. Utvecklingen av de centrala anslagen för forskningoch utvecklingsarbete, mn euro

5.5. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Utveckling av regionerna

Staten, kommunerna och landskapsförbunden, som är regionalautvecklingsmyndigheter i regionerna, ansvarar för regionutvecklingen.Ett av syftena med lagen om ändring av regionutvecklingslagen (954/2005),som trädde i kraft vid ingången av 2007, är att effektivisera åtgärdernai samband med utvecklingen av regionerna och att styra regionutvecklingenpå landskaps- och riksnivå på ett sådant sätt att utvecklingsarbetetresulterar i en helhet av åtgärder för utveckling av regional- ochcentralförvaltningen som står i växelverkan med varandra.

Regeringsprogrammet och det beslut som statsrådet fattade islutet av 2007 om rikstäckande mål för regionutvecklingen fastställertyngdpunkterna och de viktigaste åtgärderna i regionutvecklingensstrategi. Regionutvecklingsarbetet genomförs både med nationellaprogram och åtgärder och med program som delvis finansieras av EU.Den nationella regional- och landsbygdspolitiken och de regional-och landsbygdspolitiska riktlinjerna och åtgärderna i EU:s strukturfonds-och landsbygdsprogram integreras till en fungerande helhet.

Den finansiering som hänför sig till regionutvecklingen fastställsårligen i samband med ramförfarandet och budgetprocessen. Budgetpropositionenför 2009 innehåller sammanlagt 18 moment under fyra huvudtitlardär anslaget helt eller delvis har upptagits som finansiering avregionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. De viktigasteav dessa är de anslag som reserverats för genomförande av EU:s strukturfondsprogram.

Det nationella regionalpolitiska programmet som helhet kommeratt förenklas och förnyas i enlighet med regeringsprogrammet. Nationellaspecialprogram som ska genomföras 2009 är programmet för kompetenscentraoch programmet för sammanhållning och konkurrenskraft, som inleds2009. De nationella specialprogrammen och strukturfondsprogrammengranskas i kapitel 32.50.

Europeiska unionens strukturfonders verksamheti Finland

År 2009 fortsätter genomförandet av programperioden 2007—2013.I Finland genomförs under programperioden 2007—2013 måletför EU:s regionala konkurrenskraft och sysselsättning, som primärtfokuserar på forskning, innovation, tillgänglighet och främjandeav sysselsättning. Dessutom kommer man i Finland att genomföra måletför territoriellt samarbete i Europa med syfte att bl.a. stärkaintegreringen inom unionens område på alla delområden samt öka det gränsöverskridandesamarbetet och utbytet av bästa praxis. EU:s finansiering av dessamål kommer från två strukturfonder: Europeiska regionutvecklingsfonden(ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Som förvaltningsmyndighetoch attesterande myndighet fungerar arbets- och näringsministeriet.

De åtgärdsprogram som ska genomföra målen följer prioritetsområdenai den nationella region-, struktur- och sysselsättningspolitiskastrategin för 2007—2013. Åtgärdsprogrammen grundar sigpå riktlinjer för verksamheten som är gemensamma och som bl.a. beaktarde regionala särdragen. Varje program finansieras ur en fond. Deåtgärdsprogram som finansieras med medel ur Europeiska regionalautvecklingsfonden är regionala strukturfondsprogram och de tas fram storregionvis.Det åtgärdsprogram som finansieras med medel ur Europeiska socialfondenär ett nationellt program som innehåller både en riksomfattandedel och en regional del.

Den strukturfondsfinansiering som Finland fått för programperioden2007—2013 är totalt 1 716 miljoner euro enligtgängse pris. Statsbudgeten omfattar dock inte EU:s finansieringför åtgärdsprogram som genomför gränsöverskridande samarbete. Dennafinansiering inkomstförs enligt programmens förvaltningsmodell direkttill en förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet utanförbudgetekonomin. Den statliga medfinansiering för dessa program sommotsvarar EU-stödet ingår i statsbudgeten. I statsbudgeten ingårinte medel för de åtgärdsprogram som genomförs på Åland, eftersomdessa program ingår i landskapets behörighet.

Tablå 19. Åtgärdsprogram för EU:s strukturfonder 2007—2013enligt gängse pris inklusive en indexering på 2 % per år

Strukturfondsmedlen i budgeten för 2009

Strukturfondsmedel väntas bli intäktsförda i statsbudgeten tillett belopp av sammanlagt ca 181 miljoner euro. Här ingår inkomsternafrån Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfondenför programperioderna 2000—2006 och 2007—2013.

Figur 5. Bevillningsfullmakt för EU:s strukturfondsprogramper fond 2009, mn euro

Figur 6. Uppskattning av hur EU:s strukturfondsverksamhetfördelas enligt förvaltningsområde 2009

I budgeten för 2009 ingår en bevillningsfullmakt på sammanlagt234 miljoner euro i EU-strukturfondsmedel och 215 miljoner euroi statlig medfinansiering. Exakta uppgifter om EU-finansieringenoch den motsvarande statliga finansieringen finns under moment 32.50.64och 32.50.65 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel samti tabellerna under momenten.