Statsbudgeten 2009

4. Budgetpropositionens inkomstposter

Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2007—2009¹⁾

¹⁾ I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

År 2009 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettolåneupptagning till 45 908 miljoner euro. Av inkomsterna är ca 85 % skatter och inkomster av skattenatur. I tablå 6 anges inkomstsidans utveckling avdelningsvis i förhållande till den ordinarie budgeten för 2008.

Inkomstsidan i den ordinarie budgeten för 2008 har justerats i tilläggsbudgetarna för 2008, i vilka inkomstposterna har höjts med ett nettobelopp på 439 miljoner euro. I jämförelse med vad som budgeterats för år 2008 (dvs. i budgeten som kompletterats med tilläggsbudgetar) uppskattas de ordinarie inkomsterna minska med 0,1 % och skatteinkomsterna öka med 0,9 %.

4.1. Ändringar i skattebasen år 2009

Regeringens skattepolitiska riktlinjer behandlas mer detaljerat i kapitel 3.2.

De ändringar i skattebasen som föreslås för 2009 uppskattas på årsbasis sänka skatteintäkterna med ett nettobelopp på sammanlagt ca 1,8 miljarder euro. Detta gäller till stor del statens skatteinkomster. Via statsandelssystemet kompenseras kommunerna för de förlorade skatteinkomster som ändringarna i skattebasen medför.

Skatteintäkterna minskas (sammanlagt med ca 1,8 miljarder euro) på grund av

• Lättnader i beskattningen av arbete ca 700 miljoner euro
• Kompensation för en höjd inkomstnivå ca 160 miljoner euro
• En inflationsjustering på 4 % 340 miljoner euro
• Skattelättnader som avser pensionsinkomst knappt 225 miljoner euro
• En höjning av hushållsavdragets maximibelopp 70 miljoner euro
• En utvidgning av de skattefria resekostnadernas ersättningar 5 miljoner euro
• Skattefrihet för kultursedlar 10 miljoner euro
• Lättnader i beskattningen av inkomster av virkesförsäljning 105 miljoner euro
• Skattefrihet vid avverkning i samband med första gallring 5 miljoner euro
• En ändring av tonnagebeskattningen ca 10 miljoner euro
• Lättnader i beskattningen av begränsat skattskyldigas dividendinkomster 15 miljoner euro
• Lättnader i mervärdesskatten på livsmedel 40 miljoner euro

Skatteintäkterna ökar på grund av

• En höjning av självrisken för resekostnadsavdraget 31 miljoner euro.

4.2. Skatteinkomstposterna

Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess delområden utvecklas, inverkar på de influtna skatterna. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen.

Den ekonomiska tillväxten har fortsatt att vara stark under början av året, vilket även syns i form av en kraftig ökning i de influtna skatteinkomsterna. I slutet av 2008 väntas den ekonomiska tillväxten mattas av och ökningen i skatteinkomsterna avtar klart. Risken är att den ekonomiska tillväxten mattas av mera än väntat, vilket kan leda till att de konjunkturkänsliga skatteinkomsterna — i synnerhet kapitalskatten och samfundsskatten — minskar.

Hur väl uppskattningen av influtna skatteinkomster utfaller beror i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernas nivå och utveckling. Till exempel en förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhet inverkar på mervärdesskatteintäkterna med 100 miljoner euro och en förändring av lönesumman med en procentenhet inverkar på statens intäkter av inkomstskatten med ca 90 miljoner euro. En översyn av hur budgeterna under föregående regeringsperiod utfallit visade att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat, förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna.

Enligt OECD:s uppskattning reagerade det finansiella läget inom vårt lands offentliga ekonomi på förändringarna i totalproduktionen med flexibilitetskoefficienten 0,5. Därmed inverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten på det finansiella läget inom hela den offentliga ekonomin med 0,5 procentenheter i relation till totalproduktionen (en ökande produktion stärker och en minskande produktion försvagar den offentliga ekonomin). Det mesta av verkningarna på balansen inom den offentliga ekonomin överförs via förändringar i inkomstbaserna. När det gäller staten antas ovan nämnda flexibilitetskoefficient vara 0,3. Om tillväxten ökar med med en procentenhet kommer detta att stärka den statliga ekonomin med nästan 600 miljoner euro. Om tillväxten sjunker med en procentenhet försvagas den statliga ekonomin med motsvarande summa. Härav får ca 200 miljoner euro sin förklaring av en ändring av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna och det resterande beloppet av en ändring av de influtna skatteinkomsterna.

Också den ekonomiska tillväxtens struktur inverkar på de influtna skatterna. Ju tydligare tillväxten grundar sig på inhemska efterfrågefaktorer, desto större blir de positiva verkningarna på de influtna skatterna, eftersom de omedelbara verkningarna av den ökande exporten reflekteras sämre i skatteintäkterna.

Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

¹⁾ I motsats till de övriga talen som gäller 2007 är det fråga om en prognos. Kapitalinkomstbeloppet fastställs när beskattningen för 2007 blir klar före utgången av oktober 2008.

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Skatter som uppbärs på grund av inkomst och förmögenhet är inkomstskatt, källskatt på ränteinkomster och skatt på arv och gåva. Av dessa beräknas 2009 flyta in sammanlagt 15 462 miljoner euro, dvs. 1,6 % mindre än vad som har budgeterats för 2008.

Den influtna inkomstskatten beräknas 2009 uppgå till 14 482 miljoner euro, vilket är 2,1 % mindre än vad som har budgeterats för 2008. Av detta betalar hushållen knappt två tredjedelar och företagen en dryg tredjedel i form av samfundsskatt. De influtna medlen under momentet består av förvärvs-, kapitalinkomst- och samfundsskatter som intäktsförs till staten under flera skatteår samt av källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga.

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Budgetpropositionens beskattningsutfall av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas vara 8 814 miljoner euro, dvs. 5,1 % mindre än vad som budgeterats för 2008. De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna beräknas öka med 5 % år 2009. Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen när det gäller lönerna och sysselsättningen har således en central betydelse för skatteinkomsterna. Löneinkomsterna beräknas öka med 5 %. Tillväxten i pensionsinkomsterna uppskattas vara 7½ %, medan arbetslöshetsförmånerna uppskattas sjunka i och med att arbetslösheten ytterligare minskar. Pensionsinkomsterna och övriga sociala förmåner beräknas inalles öka med 6½ %.

De skattepliktiga kapitalinkomsterna, av vilka de viktigaste posterna utgörs av överlåtelsevinster, dividendinkomster och inkomster av virkesförsäljning, beräknas öka med totalt 2 %. Även om kapitalinkomsternas andel av skattebasen understiger 10 %, är deras relativa betydelse stor med tanke på hur säkra inkomstposterna är. Staten är den enda skattetagaren i fråga om skatt på kapitalinkomst. Tillförlitliga uppgifter om beloppet av kapitalinkomster fås först i slutet av det år som följer på skatteåret när beskattningen är klar. Sålunda är nivån för 2007, som används som grund för budgetpropositionens inkomstposter, fortfarande en prognos när det gäller kapitalinkomsterna.

Överlåtelsevinster är den mest betydande posten av kapitalinkomsterna som hushållen får. Dessa uppkommer bl.a. vid försäljning av värdepapper och fastigheter. Åren 2003—2007 beräknas ökningen i överlåtelsevinsterna ha varit i genomsnitt 25 % per år som en följd av att förmögenhetsvärdena och i synnerhet börskurserna har stigit. Vinsten av försäljning av den egna bostaden är däremot för det mesta skattefri inkomst, och därför står bostadshandeln till stor del utanför inkomstbeskattningen.

Överlåtelsevinsternas utveckling är svår att förutspå, eftersom överlåtelsevinstbeloppet till stor del beror på prisutvecklingen på värdepappers- och fastighetsmarknaden som är svår att förutsäga.

På aktiemarknaden har den fyra år långa stigande kurstrenden brutits innevarande år. Kurserna sjunker i år med ca 19 %, om aktiekurserna håller sig på samma nivå som i juli hela slutet av året. Inkomstsidan i budgetpropositionen baserar sig på antagandet att överlåtelsevinsterna av värdepapper i år håller sig på samma nivå som föregående år och att de sjunker med 5 % år 2009. Eftersom den kraftiga stegringen i förmögenhetsvärdena räckte relativt länge, kan överlåtelsevinsterna dock fortsättningsvis öka trots att kursutvecklingen gått nedåt. Verkningarna av de minskade förmögenhetsvärdena syns med en fördröjning i de influtna skatterna. Riskerna för att överlåtelsevinsterna minskar och därmed också de skatter som betalas på dem har dock klart ökat.

Det föreslås att beskattningen av förvärvs- och kapitalinkomster lindras med sammanlagt ca 1,8 miljarder euro, vilket inbegriper lättnader i beskattningen av arbete och en inflationsjustering samt lättnader i beskattningen av pensionsinkomst, inkomster av virkesförsäljning och aktieinkomster. Lättnaderna föranleder staten förlorade skatteintäkter på knappt 1,4 miljarder euro och andra skattetagare ca 0,4 miljarder euro.

Beskattningen av arbete lindras med ca 870 miljoner euro. Dessutom kompenseras den skärpta beskattning som en höjning av inkomstnivån medför med 160 miljoner euro. Vidare görs en inflationsjustering på 4 % i statens inkomstskatteskala, vilket beräknas minska skatteintäkterna på årsnivå med ca 340 miljoner euro jämfört med de skattegrunder som gäller år 2008. Justeringen grundar sig på inflationsprognosen (2,8 %) för 2009 och på en korrigering av eftersläpningen i fråga om inflationsjusteringen 2008. Skattelättnaderna genomförs en sänkning av marginalskatteprocentsatserna på inkomstskatteskalan och genom ett nytt arbetsinkomstavdrag som ersätter förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen. Ändringarna sänker statens skatteinkomster med ca 1,2 miljarder euro och andra skattetagares skatteinkomster med ca 150 miljoner euro.

Höjningen av hushållsavdragets maximibelopp till 3 000 euro minskar skatteinkomsterna med uppskattningsvis 70 miljoner euro, varav statens inkomstskatt står för 43 miljoner euro. Höjningen av självrisken för resekostnadsavdraget till 600 euro ökar skatteinkomsterna med ca 31 miljoner euro, varav statens andel är 12 miljoner euro. Utvidgningen av de skattefria resekostnadsersättningarna för utsänd arbetskraft beräknas minska skatteinkomsterna med 5 miljoner euro, varav statens andel är 3 miljoner euro. Skattefriheten på upp till 400 euro för kultursedlar minskar skatteinkomsterna med uppskattningsvis 10 miljoner euro, varav statens andel är ca 6 miljoner euro.

Beskattningen av pensionsinkomst lindras så att den inte är strängare än beskattningen av arbetsinkomst. Samtidigt ändras även skattegraden för pensionerade makar så att den högst är samma som skattegraden för löntagare. Dessa åtgärder beräknas minska skatteinkomsterna med knappt 225 miljoner euro, varav statens inkomstskatt står för ca 80 miljoner euro.

Det föreslås att beskattningen av inkomster av virkesförsäljning lindras så att 50 % av försäljningsinkomsten är skattefri. För inkomster av försäljning av förstagallringsvirke föreslås skattefrihet i fråga om avverkningsavtal eller avtal om virkesanskaffning som ingåtts mellan den 1 april och den 31 augusti 2008, där inkomsten av virkesförsäljningen har fåtts före utgången av 2009. Dessutom höjs skogsavdraget. Dessa åtgärder beräknas minska kapitalinkomstskatten med 110 miljoner euro.

Det föreslås att källskatten på dividend som betalas till begränsat skattskyldiga samfund och fysiska personer på grund av Europeiska gemenskapens bestämmelser delvis ska slopas. Detta beräknas minska källskatten med 15 miljoner euro.

Samfundsskatt

Av inkomstskatten från samfund beräknas inflyta 5 668 miljoner euro, vilket är ca 3,1 % mer än vad som har budgeterats för 2008. Budgetekonomins samfundsskatteintag består av skatter som intäktsförs till staten för flera skatteår, men den största betydelsen har förskott från samma år och förskottskompletteringar från föregående år. Den slutliga samfundsskatten för skatteåret 2008 beräknas hålla sig på samma nivå som 2007.

År 2008 har företagens konjunkturutsikter börjat bli sämre efter en lång högkonjunktur. Tillväxten i företagens resultat antas bli ännu långsammare 2009 som en följd av de ökande arbetskrafts- och råvarukostnaderna. Exportsektorns priskonkurrenskraft börjar minska i år och denna utveckling väntas fortgå på samma sätt också nästa år. Osäkerheten på den internationella finansmarknaden har avspeglat sig på de riskpremier som företagen betalar på sina krediter. Detta tillsammans med den höjda räntenivån ökar företagens finansieringskostander och försämrar företagens resultatutveckling.

Ändringen av tonnagebeskattningen minskar intäkterna av samfundsskatt med ca 10 miljoner euro 2009.

Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet

I källskatt på ränteinkomster beräknas inflyta ca 40 % mera än vad som har budgeterats för 2008. Ökningen beror på den fortsatt kraftiga ökningen i depositionsstocken och depositionsräntorna 2008. År 2009 väntas depositionsstocken minska något och räntenivån börjar sjunka, men effekterna av förändringarna syns först i utfallet för 2010.

Intäkterna av skatten på arv och gåva beräknas sjunka med ca 24 % jämfört med vad som har budgeterats för 2008. Skattebasen för skatt på arv och gåva beräknas växa med ca 4 %, men den lättnad i arvsbeskattningen som genomfördes vid ingången av 2008 minskar ännu 2009 års intäkter med ca 140 miljoner euro på grund av en fördröjning i beskattningen.

Skatter på grund av omsättning

Skatter som grundar sig på omsättningen är mervärdesskatt, försäkringspremieskatt och apoteksavgifter. Av dem beräknas inflyta 15 658 miljoner euro, vilket är 4,9 % mera än vad som har budgeterats för 2008. Mervärdesskattens andel av nämnda belopp är 14 971 miljoner euro.

Den privata konsumtionen ökar med uppskattningsvis ca 5,6 %. År 2009 gäller ökningen främst efterfrågan på tjänster. När ökningen i efterfrågan på kapitalvaror avtar beräknas mervärdesskatteintäkterna öka måttfullare än hela den privata konsumtionen, dvs. med ca 4,5 % år 2009. Hushållens konsumtionsvilja kan också minskas på grund av skuldsättning, höjda räntor, inflation och osäkerhetsfaktorer i anslutning till världsekonomin.

I oktober 2009 genomförs en sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 17 % till 12 %. Sänkningen gäller inte mervärdesskatten i fråga om matservering på restauranger, utan mervärdesskattesatsen för den kvarstår alltjämt på 22 %. Verkningarna av sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel på de skatter som inflyter till staten konkretiseras närmast först under 2010. År 2009 beräknas sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel minska statens skatteinkomster med uppskattningsvis ca 40 miljoner euro. Det första år som följer på det år då sänkningen gjordes kommer statens skatteinkomster att sjunka med ca 500 miljoner euro, varav en del återbördas i form av skatteinkomster när den privata konsumtionen ökar.

Hushållens konsumtion utgör ca 60 % av mervärdesskattens hela skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst.

Acciser

I acciser beräknas 2009 flyta in sammanlagt 5 129 miljoner euro, dvs. 0,8 % mera än vad som har budgeterats för 2008. Utvecklingen i fråga om accisernas skattebas har det senaste åren varit mycket stabil, och några stora förändringar väntas inte heller 2009.

Ungefär två tredjedelar av acciserna flyter in av energiskatter, och man beräknar att sammanlagt 3 309 miljoner euro flyter in i acciser 2009. I den influtna energiskatten ingår den tekniska ändring av skatteåterbäringarna som gjordes 2008 och som ökar de influtna energiskatterna, men samtidigt ökar de återbäringar som inom energiskattesystemet betalas från moment 28.91.41.

Av energiskatterna inflyter ca 75 % från trafiken i form av accis på motorbensin och dieselolja och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. Prognosen för energiskatteintäkterna grundar sig på en prognos för förbrukningen av energiprodukter som gjorts upp i samarbete med arbets- och näringsministeriet. Enligt prognosen sjunker förbrukningen av motorbensin med ca 2 %, medan förbrukningen av dieselolja ökar med ca 2 % år 2009. Elförbrukningen beräknas minska med ca 1 % år 2009.

År 2009 beräknas intäkten av skatt på alkoholdrycker öka med ca 3 % jämfört med vad som har budgeterats för i år. Den skattepliktiga alkoholkonsumtionen beräknas öka med 2 %.

I tobaksacciser beräknas inflyta 650 miljoner euro 2009, dvs. 6 % mera än vad som har budgeterats för 2008. Det föreslås att tobaksaccisen höjs så att accisen på rulltobak höjs med 25 % och accisen på cigarretter och övriga tobaksprodukter med 10 %. Höjningen beräknas öka intäkterna av tobaksaccisen med 35 miljoner euro. Den accisbelagda konsumtionen av tobaksprodukter påverkas dessutom av att Estland under 2009 beräknas uppnå EU:s minimiaccisnivå för cigarretter, varvid Finlands rätt till den gällande kvoten för resandeinförsel upphör. Den totala konsumtionen av tobaksprodukter beräknas minska med 2½ % år 2009.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas inflyta till ett belopp av 2 630 miljoner euro, och intäkterna av dem minskar med 5,6 % i jämförelse med vad som har budgeterats för 2008. I bilskatt beräknas inflyta 1 100 miljoner euro. Denna siffra baserar sig på en uppskattning att ca 150 000 nya personbilar kommer att säljas 2009. Försäljningen av nya bilar har ökat under innevarande år på grund av lättnaderna i bilskatten, men antalet sålda bilar beräknas sjunka 2009 när den uppdämda efterfrågan upplöses. Importen av begagnade personbilar beräknas uppgå till ca 25 000 stycken.

4.3. Övriga inkomstposter

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 805 miljoner euro, dvs. 1,0 % mindre än vad som har budgeterats för 2008. Nettoinkomsterna från aktieförsäljning har beräknats uppgå till 400 miljoner euro. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 135 miljoner euro, dvs. drygt 14 % mindre än vad som budgeterats för i år. Från statens pensionsfond intäktsförs 1 418 miljoner euro i budgetekonomin. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet, dvs. 40 % av de årliga pensionsutgifterna. Inom budgetekonomin intäktsförs drygt 5 % mer av tippningsvinstmedel och drygt 3 % mindre av Penningautomatföreningens avkastning jämfört med 2007.

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 1 991 miljoner euro, vilket är 15,2 % mindre än vad som har budgeterats för 2008. Ränteinkomsterna beräknas uppgå till 255 miljoner euro. Statens ränteinkomster består av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven uppskattas till 4,75 miljarder euro 2009 och genomsnittsavkastningen till 3,75 %. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 1 350 miljoner euro och intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst till 196 miljoner euro.