Statsbudgeten 2012

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2012

År 2010 växte Finlands ekonomi med 3,6 % och tillväxtenskedde på bred bas. Under början av innevarande år fortsatte tillväxteni samhällsekonomin och utsikterna för slutet av året var under börjanav sommaren fortfarande goda. Atmosfären inom ekonomin har dockförsämrats snabbt och osäkerheten inför den kommande ekonomiskautvecklingen har vunnit mark i såväl Finland som andra utveckladeekonomier. En orsak till den ökade osäkerheten ligger i uppfattningenpå finansmarknaden att förmågan hos vissa av euroområdets länderatt sköta nuvarande och kommande åtaganden har försvagats. Ocksånär det gäller Förenta staterna nåddes enighet om höjningen av skuldtaketi sista stund och samma problem är att vänta på nytt om några år. Deförsvagade utsikterna har också påverkats av att uppgifterna omutvecklingen inom den internationella ekonomin är sämre än väntat.

Osäkerheten på finansmarknaden avspeglar sig i den realekonomiskaaktiviteten med en viss fördröjning. Det är sannolikt att den ekonomiskaaktiviteten kommer att mattas av i slutet av 2011 och att verkningarnaockså kommer att utsträcka sig till 2012.

Totalproduktionen förväntas öka med 3 ½ % år 2011,vilket alla efterfrågeposter inverkar positivt på (konsumtionen,exporten och investeringarna). Tyngdpunkten för tillväxten håller emellertidi allt större utsträckning på att flyttas över på den inhemska efterfrågan.Den försvagade tillväxten inom den internationella ekonomin ochdet allt sämre bytesförhållandet inverkar redan 2011 på Finlandsexport. Investeringarna ökar särskilt tack vare investeringarnai maskiner och anläggningar samt bostadsinvesteringarna. Arbetslöshetsgradenhar sjunkit långsammare än man väntat sig och den genomsnittligaarbetslöshetsgraden kommer att vara 7,9 %.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Under budgetåret kommer den ekonomiska tillväxtenatt avta

Under år 2012 kommer den ekonomiska tillväxten att vara 1,8 %,vilket delvis beror på att tillväxten inom den internationella handelnhar mattats av. Den ekonomiska tillväxten avtar också i exportländersom är viktiga för Finland. Dessutom syns den ökande osäkerhetensärskilt i investeringarna, vars tillväxttakt avtar klart. Ävenen avmattning av tillväxten inom den privata konsumtionen är attvänta.

Arbetsmarknaden återhämtar sig långsamt

I början av 2011 steg antalet sysselsatta inom service och byggande,där den goda tillväxten inom produktionen också ökade efterfråganpå arbetskraft. Sysselsättningsgraden stiger år 2011 till 68,6 %.Inom industrin har antalet sysselsatta däremot sjunkit och det ärväntat att sysselsättningen minskar också under hela året. Underbudgetåret kommer tillväxttakten inom sysselsättningen att avtaoch vara ungefär en halv procent och sysselsättningsgraden att vara69,2 %. Till följd av den avmattade ekonomiska tillväxtenoch de osäkra framtidsutsikterna är företagen allt försiktigaremed att rekrytera nya arbetstagare. Under de närmaste åren kommertillväxten inom sysselsättningen att vila på en ökning av sysselsättningeninom servicebranschen.

Arbetslösheten började minska redan förra året, och utvecklingenfortsatte att vara relativt positiv även i början av 2011. Mot slutetav året kommer minskningen av arbetslösheten emellertid att avta,och arbetslöshetsgraden att vara 7,9 procent år 2011. År 2012 kommerarbetslöshetsgraden att sjunka till 7,6 procent. Antalet arbetslösaär klart högre än före finanskrisen år 2008.

Exceptionellt stor osäkerhet

För närvarande utsätts den ekonomiska tillväxten i Finland förrisker från exceptionellt många olika håll. En stor del av dessarisker kan vi genom vår verksamhet inte påverka. Om den internationellahandeln stagnerar syns detta omedelbart och verkningarna är betydandepå grund av öppenheten i den finländska ekonomin. Även sådana ekonomisk-politiskabeslut som begränsar förutsättningarna för en tillväxt på marknadsvillkori exportländer som är viktiga för oss vållar problem.

Löne- och prisutvecklingen

Under åren 2011 och 2012 väntas inflationen överstiga 3 %. Dettaförklaras till stor del av prisutvecklingen utomlands samt av ändringarsom gjorts och kommer att göras i skattegrunderna. Att med inhemskaåtgärder förstärka kostnadsspiralen är skadligt med tanke på konkurrenskraften.Betydelsen av inhemska kostnadsfaktorer ska inte underskattas ikonkurrensen om internationella marknadsandelar. I detta avseendeaccentueras särskilt arbetsmarknadslösningarnas betydelse. Den yttrekonkurrenskraften är och kommer att vara en hörnsten för framgångi en liten, öppen ekonomi.