Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2012

2. Ekonomiska utsikter för de närmaste årenPDF-versio

2.1. Den internationella ekonomin

Det snabbaste tillväxtskedet inom världsekonomin är över, ävenom den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten växer underprognosperioden med ca 4 %. Tyngdpunkten för tillväxten liggerpå tillväxtländerna. Den bakomliggande orsaken till att tillväxtenhar börjat mattas av är nedtrappningen av de stöd- och stimulansåtgärdersom regeringarna och centralbankerna i industriländerna har vidtagitsamt den bräckliga privata efterfrågan. I många industriländer ska denoffentliga ekonomin, hushållen och de finansiella instituten samtidigtstärka sin finansiella ställning. Detta innebär att efterfråganförsvagas och tillväxten i industriländerna avtar under åren 2011—2012.Tillväxten dämpas också av naturkatastrofen i Japan och av att prisernapå många råvaror stigit kraftigt. Deras inverkan kommer dock attavta mot slutet av prognosperioden.

Förenta staternas ekonomi återhämtade sig rätt snabbt efterbankkrisen, men tillväxten har likväl avtagit och kommer under denärmaste åren att understiga 3 %. Tillväxten inom euroområdetoch i EU är långsam och understiger 1 ½ % underåren 2011—2012. Tillväxten varierar kraftigt i olika länder:I Tyskland och Sverige överstiger tillväxten 3 % år 2011,medan ekonomierna i de länder som brottas med ekonomiska och finansiellakriser hotar att krympa.

Den snabba tillväxtruschen efter recessionen syns även som enökande inflation. Inom euroområdet stiger konsumentpriserna nu ien takt på ca 2,5 %, i Förenta staterna i en takt på ca 3,5 %och i Storbritannien i en takt på 4,5 %. Förväntningarnapå inflationen har emellertid sänkts under de senaste månadernaoch på marknaden väntar man sig nu en inflation på 1,5 % inomeuroområdet. Producentpriserna och särskilt importpriserna har stigitklart mer än konsumentpriserna. Till en del beror råvaruprisernasuppgång på att det knappa utbudet och den stora efterfrågan är merbestående, varvid också den höga prisnivån är bestående.

Såväl de korta som de långa realräntorna har sjunkit under enlång tid, och exempelvis har tre månaders realräntan deflateradmed konsumentpriserna varit negativ inom euroområdet och i Förentastaterna redan i över ett år. Också de långa realräntorna har blivitnegativa. På kort sikt hålls marknadsräntorna i euroområdet, Japanoch Förenta staterna på en låg nivå eftersom de viktigaste centralbankernafortsätter bedriva en lätt penningpolitik. På medellång sikt finnsdet ett klart tryck på att genomföra räntehöjningar bl.a. på grundav den stora efterfrågan på investeringar i tillväxtekonomiernaoch industriländernas låga sparande.

Prognosen för den internationella ekonomin innefattar riskersom i huvudsak är negativa och de anknyter till den bräckliga ekonomiskatillväxten i industriländerna, skuldsättningen inom den offentligasektorn och obalansen inom finansieringen samt långvarig arbetslöshet.Omfattande och samtidiga konsolideringsåtgärder inom de offentligaekonomierna kan på kortare sikt minska efterfrågan och förvärraarbetslösheten mer än väntat, men på medellång sikt kan de öka konsumenternasoch företagens förtroende och skapa sådana förutsättningar för enökad privat efterfrågan som är bättre än prognosen utvisar.

Särskilt i Europa består risken i staternas höga skuldsättningoch kvaliteten på banksektorns balansräkningar. Staterna kan blitvungna att stödja banksektorn mer än väntat i en situation där finansieringenav den offentliga sektorn redan utgör en utmaning. Krisen i ländernai utkanten av euroområdet kan komma att lugna sig långsammare ochha större inverkan än väntat på aktiviteten inom hela euroområdet.

Det är ännu oklart på vilken nivå bl.a. riskpremierna inom banksystemetkommer att stabilisera sig under de närmaste åren och hur skötselnav bank- och stabilitetsproblemen avspeglar sig i den realekonomiskaaktiviteten inom euroområdet. Om riskpremierna stabiliseras på enlåg nivå kan de öka den internationella handeln och de internationellainvesteringarna och gagna vår export och på motsvarande sätt kanhöga riskpremier minska finansieringen av handeln och investeringar.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland


Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2012

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2012 Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP, % Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

År 2010 växte Finlands ekonomi med 3,6 % och tillväxtenskedde på bred bas. Under början av innevarande år fortsatte tillväxteni samhällsekonomin och utsikterna för slutet av året var under börjanav sommaren fortfarande goda. Atmosfären inom ekonomin har dockförsämrats snabbt och osäkerheten inför den kommande ekonomiskautvecklingen har vunnit mark i såväl Finland som andra utveckladeekonomier. En orsak till den ökade osäkerheten ligger i uppfattningenpå finansmarknaden att förmågan hos vissa av euroområdets länderatt sköta nuvarande och kommande åtaganden har försvagats. Ocksånär det gäller Förenta staterna nåddes enighet om höjningen av skuldtaketi sista stund och samma problem är att vänta på nytt om några år. Deförsvagade utsikterna har också påverkats av att uppgifterna omutvecklingen inom den internationella ekonomin är sämre än väntat.

Osäkerheten på finansmarknaden avspeglar sig i den realekonomiskaaktiviteten med en viss fördröjning. Det är sannolikt att den ekonomiskaaktiviteten kommer att mattas av i slutet av 2011 och att verkningarnaockså kommer att utsträcka sig till 2012.

Totalproduktionen förväntas öka med 3 ½ % år 2011,vilket alla efterfrågeposter inverkar positivt på (konsumtionen,exporten och investeringarna). Tyngdpunkten för tillväxten håller emellertidi allt större utsträckning på att flyttas över på den inhemska efterfrågan.Den försvagade tillväxten inom den internationella ekonomin ochdet allt sämre bytesförhållandet inverkar redan 2011 på Finlandsexport. Investeringarna ökar särskilt tack vare investeringarnai maskiner och anläggningar samt bostadsinvesteringarna. Arbetslöshetsgradenhar sjunkit långsammare än man väntat sig och den genomsnittligaarbetslöshetsgraden kommer att vara 7,9 %.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

  2008 2009* 2010* 2011** 2012**
           
Bruttonationalprodukt,gängse priser, md euro 185,7 173,3 180,3 191,5 200,2
Bruttonationalprodukt,volymförändring, % 1,0 -8,2 3,6 3,5 1,8
Arbetslöshetsgrad,% 6,4 8,2 8,4 7,9 7,6
Sysselsättningsgrad,% 70,6 68,3 67,8 68,6 69,2
Konsumentprisindex,förändring, % 4,1 0,0 1,2 3,5 3,3
Långa räntor(statsobligationer, 10 år), % 4,3 3,7 3,0 3,1 3,4

Under budgetåret kommer den ekonomiska tillväxtenatt avta

Under år 2012 kommer den ekonomiska tillväxten att vara 1,8 %,vilket delvis beror på att tillväxten inom den internationella handelnhar mattats av. Den ekonomiska tillväxten avtar också i exportländersom är viktiga för Finland. Dessutom syns den ökande osäkerhetensärskilt i investeringarna, vars tillväxttakt avtar klart. Ävenen avmattning av tillväxten inom den privata konsumtionen är attvänta.

Arbetsmarknaden återhämtar sig långsamt

I början av 2011 steg antalet sysselsatta inom service och byggande,där den goda tillväxten inom produktionen också ökade efterfråganpå arbetskraft. Sysselsättningsgraden stiger år 2011 till 68,6 %.Inom industrin har antalet sysselsatta däremot sjunkit och det ärväntat att sysselsättningen minskar också under hela året. Underbudgetåret kommer tillväxttakten inom sysselsättningen att avtaoch vara ungefär en halv procent och sysselsättningsgraden att vara69,2 %. Till följd av den avmattade ekonomiska tillväxtenoch de osäkra framtidsutsikterna är företagen allt försiktigaremed att rekrytera nya arbetstagare. Under de närmaste åren kommertillväxten inom sysselsättningen att vila på en ökning av sysselsättningeninom servicebranschen.

Arbetslösheten började minska redan förra året, och utvecklingenfortsatte att vara relativt positiv även i början av 2011. Mot slutetav året kommer minskningen av arbetslösheten emellertid att avta,och arbetslöshetsgraden att vara 7,9 procent år 2011. År 2012 kommerarbetslöshetsgraden att sjunka till 7,6 procent. Antalet arbetslösaär klart högre än före finanskrisen år 2008.

Exceptionellt stor osäkerhet

För närvarande utsätts den ekonomiska tillväxten i Finland förrisker från exceptionellt många olika håll. En stor del av dessarisker kan vi genom vår verksamhet inte påverka. Om den internationellahandeln stagnerar syns detta omedelbart och verkningarna är betydandepå grund av öppenheten i den finländska ekonomin. Även sådana ekonomisk-politiskabeslut som begränsar förutsättningarna för en tillväxt på marknadsvillkori exportländer som är viktiga för oss vållar problem.

Löne- och prisutvecklingen

Under åren 2011 och 2012 väntas inflationen överstiga 3 %. Dettaförklaras till stor del av prisutvecklingen utomlands samt av ändringarsom gjorts och kommer att göras i skattegrunderna. Att med inhemskaåtgärder förstärka kostnadsspiralen är skadligt med tanke på konkurrenskraften.Betydelsen av inhemska kostnadsfaktorer ska inte underskattas ikonkurrensen om internationella marknadsandelar. I detta avseendeaccentueras särskilt arbetsmarknadslösningarnas betydelse. Den yttrekonkurrenskraften är och kommer att vara en hörnsten för framgångi en liten, öppen ekonomi.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagades 2009med mer än 12 miljarder euro, dvs. med 7 procentenheter i förhållandetill totalproduktionen. Den offentliga ekonomin började uppvisaett underskott på knappt 3 %, vilket fortgick också under 2010.Finanspolitiken stödde den ekonomiska tillväxten. Det gynnsammakonjunkturläget, åtstramningen av den indirekta beskattningen ochupphörandet av stimulansåtgärderna har förbättrat den offentligaekonomins finansiella ställning 2011, så att de offentliga samfundensunderskott minskar märkbart.

Den fortsatta ekonomiska tillväxten samt regeringens anpassningsåtgärderkommer ytterligare att förbättra de offentliga samfundens finansiellaställning 2012. Den finansiella ställningen beräknas uppvisa ettunderskott på 1 % i förhållande till totalproduktionen.Finlands offentliga ekonomi bör dock uppvisa ett rejält överskott,för att den ska vila på en hållbar grund. En risk är dessutom attinstabiliteten inom den internationella ekonomin och skuldkriseni Europa kommer att försvaga den ekonomiska tillväxten och därmedockså de offentliga samfundens finansiella ställning.

Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionenvar 2008 som lägst sedan början av 1990-talet. År 2009 steg skuldkvotenmed 10 procentenheter och skuldsättningen ökar fortfarande. I nästaår kommer den offentliga skulden att uppgå till 100 miljarder euro.Även om skuldkvoten håller på att växa, kommer den under de närmasteåren att hålla sig under det gränsvärde på 60 % som angesi EU:s grundfördrag.


Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP, %

Figur 2. Totalproduktion och sysselsättning 1990—2012 Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Figur 3. De offentliga samfundens finansiella finansieringsbehovi förhållande till BNP, % Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

  2007 2008 2009 2010* 2011** 2012**
  i förhållande till bruttonationalprodukten,%
             
Skatter ochsocialskyddsavgifter 42,8 42,8 42,5 42,1 42,8 42,9
Offentligasamfunds utgifter 47,4 49,3 55,9 55,3 54,2 54,1
Offentligasamfunds nettokreditgivning 5,3 4,2 -2,7 -2,8 -1,1 -0,8
  Statsförvaltningen 1,0 0,5 -4,8 -5,5 -3,8 -3,3
  Lokalförvaltningen -0,2 -0,4 -0,6 -0,3 -0,2 -0,4
  Arbetspensionsanstalterna 4,2 4,1 3,0 3,0 3,0 3,0
  Övrigasocialskyddsfonder 0,3 0,1 -0,3 0,0 0,0 0,0
Primärt sparande 4,7 3,3 -3,3 -3,0 -1,6 -1,5
De offentligasamfundens skuld (EMU) 35,2 33,9 43,3 48,3 48,7 50,3
Statsskulden 31,2 29,3 37,1 41,7 42,6 44,4

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna utgör den konjunkturkänsligaste delen av denoffentliga ekonomin. Konjunkturerna sprider sig dock med en vissfördröjning och således ökade statens skatteinkomster med bara någraprocent år 2010, trots en god ekonomisk tillväxt. I år beräknasskatteinkomsterna öka med så mycket som 12 % till följdav den ekonomiska tillväxten och skatteförhöjningarna. Konjunkturväxlingarnamärks i allmänhet starkast i intäkterna från samfunds-, kapitalinkomst- ochbilskatten.

Statsfinanserna uppvisar ett djupt underskott under åren 2009—2011,trots att underskottet minskar 2011. Regeringens anpassningsåtgärderkommer att förbättra statens finansiella ställning från och med2012. De räcker dock inte till för att balansera den finansiellaställningen, eftersom befolkningens stigande medelålder gör attden finansiella basen för den offentliga ekonomin växer allt långsammareunder de närmaste åren. Följande år är underskottet i statsfinanserna3 ½ % av BNP och statsskulden 44 ½ %av BNP.

Den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna

Den kommunala ekonomin klarade av recessionen med betydligtmindre skador än väntat. Lokalförvaltningen är nästan i balans 2011,skatteinkomsterna och skatteandelarna växer och samtidigt beräknasutgiftsökningen inom kommunerna, med undantag av köp av tjänster,förbli på en relativt moderat nivå.

De sparåtgärder i regeringsprogrammet som hänför sig till kommunernasstatsandelar kommer att strama åt kommunernas ekonomi 2012. Skatteinkomsternaväxer bara med en knapp procent på grund av ändringarna i skattegrundernaoch den långsammare ekonomiska tillväxten, men statsandelarna ökarmed ca 4½ % i och med bl.a. justeringen av kostnadsfördelningen,indexhöjningen och skattekompensationerna. I och med att den kommunalaekonomin stramas åt antas utgiftsutvecklingen förbli måttlig. Underskotteti den kommunala ekonomin ökar något och är -0,4 % i förhållandetill totalproduktionen.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna uppvisar som helhet ett klart överskott.Överskottet samlas uteslutande i arbetspensionsfonderna, vilka användstill att möta den ökning av pensionsutgifterna som beror på befolkningensstigande medelålder. Övriga socialskyddsfonder är nästan i balans.Den djupa recessionen de senaste åren försvagade socialskyddsfondernasställning, men utsikterna ser något ljusare ut de närmaste åren.

Ökningen av lönesumman och de höjningar av socialförsäkringsavgifternasom är att vänta år 2012 gör att socialskyddsfondernas överskottkommer att förbli ca 3 % i förhållande till totalproduktionen.Arbetspensionsutgifterna ökar nästa år på grund av att indexhöjningenär klart högre än 2011. Arbetslöshetsgraden sjunker, vilket stärkerde övriga socialskyddsfondernas ekonomi.