Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2012

5. Anslagen i budgetpropositionenPDF-versio

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 52 353 miljoner euro, vilket är 1,8 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011 och 1,0 miljarder euro mera än vad som budgeterats för 2011 när den tredje tilläggsbudgetpropositionen är inberäknad. Med beaktande av den ökade prisnivån och de strukturella ändringarna i budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdena reellt med ca ½ % jämfört med den ordinarie budgeten för 2011 och med 2 % jämfört med de budgeterade medlen för 2011 totalt sett. I anslagen för förvaltningsområdena har man beaktat dels de omfördelningar av utgifter till främjande av sysselsättning och tillväxt och till förbättrande av grundskyddet som anges i regeringsprogrammet, dels utgiftsbesparingar.

Av de i regeringsprogrammet avsedda utgiftsbesparingarna förläggs sammanlagt 1,1 miljarder euro till 2012, medan ca 410 miljoner euro av de i regeringsprogrammet avsedda omfördelningarna förläggs till det året. Utöver de inbesparingar som i regeringsprogrammet specificeras för de olika förvaltningsområdena har gemensamma inbesparingar riktats till alla förvaltningsområden. Av de inbesparingar som i propositionen riktas till alla förvaltningsområden förläggs sammanlagt 60 miljoner euro av omkostnaderna, 20 miljoner euro av ökandet av den gemensamma upphandlingen, ca 10,5 miljoner euro av stödet till och medlemsavgifter i organisationer och 5 miljoner euro av IT-anskaffningsutgifterna till 2012.

Utöver de ändringar som hänför sig till regeringsprogrammet påverkas anslagsnivån av vissa automatiska faktorer såsom pris- och indexjusteringar (ca 800 miljoner euro) och statens pensionsutgifter, som stiger med drygt 200 miljoner euro, närmast till följd av den stora ökningen i antalet nya begynnande pensioner. Effekterna av sådana beslut som man fattat redan tidigare, t.ex. paketet om förnybar energi och ökningen av anslagen till trafikprojekt, höjer också utgiftsnivån. Ränteutgifterna för statsskulden antas vara ca 200 miljoner euro större 2012 än vad som beräknats för 2011.

Tablå 9. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2010—20121)

Kod Huvudtitel År 2010
bokslut
mn euro
År 2011
ordinarie
budget
mn euro
År 2012
budgetprop.
mn euro

Förändring 2011—2012
mn euro %
             
21. Riksdagen 120 133 143 10 8
22. Republikens president 15 22 19 - 3 - 14
23. Statsrådets kansli 78 77 82 5 6
24. Utrikesministeriets förvaltningsområde 1 174 1 268 1 283 14 1
25. Justitieministeriets förvaltningsområde 813 836 856 20 2
26. Inrikesministeriets förvaltningsområde 1 329 1 222 1 245 23 2
27. Försvarsministeriets förvaltningsområde 2 732 2 856 2 853 - 3 - 0
28. Finansministeriets förvaltningsområde 16 278 15 294 16 196 902 6
29. Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde 6 370 6 730 6 663 - 67 - 1
30. Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2 761 2 829 2 704 - 124 - 4
31. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde 2 252 2 059 2 375 316 15
32. Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde 2 541 3 423 3 367 - 56 - 2
33. Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 10 972 11 518 12 111 592 5
35. Miljöministeriets förvaltningsområde 307 323 271 - 52 - 16
36. Räntor på statsskulden 1 890 1 933 2 185 252 13
  Sammanlagt 49 632 50 525 52 353 1 829 4

1) Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

5.1. Budgetpropositionen och ramarna för statsfinanserna

För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik som främjar ekonomisk stabilitet ska kunna säkerställas ingår i regeringsprogrammet en utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling under hela valperioden. Utgiftsregeln sätter ett maximibelopp för huvuddelen, ungefär fyra femtedelar, av utgifterna i statsbudgeten. Utanför utgiftsregeln och de ramar för statsfinanserna som fastställs på basis av den lämnas framför allt utgifter som växlar med konjunkturerna och den automatiska finansieringen, såsom utgifterna för utkomstskydd för arbetslösa, lönegaranti, bostadsbidrag och statens andel av utgifterna för utkomststöd. De nämnda utgifterna inkluderas likväl i ramarna när det gäller hur de ändringar som gjorts i grunderna för utgifterna inverkar på dem. Utanför ramarna lämnas dessutom bl.a. ränteutgifterna för statsskulden, mervärdesskatteutgifterna, finansinvesteringarna och de utgifter där staten fungerar som teknisk förmedlare av medfinansiering från utomstående.

I regeringsprogrammet har man kommit överens om att nivån på de utgifter som omfattas av ramarna ska vara 1 215,5 miljoner euro lägre 2015 jämfört med rambeslutet i mars 2011. Regeringens första rambeslut, ramen för valperioden 2012—2015 överlämnas till riksdagen den 5 oktober 2011. Här presenteras ramen för valperioden för 2012.

Av de ändringar i utgifterna som anges i bilaga 2 till regeringsprogrammet görs en nettoförändring på ca 450 miljoner euro i ramnivån för 2012 jämfört med rambeslutet i mars 2011. I regeringsprogrammet slås det fast att statens andel till Folkpensionsanstalten för utgifter som beror på folkpensionslagen och som tidigare inte har funnits med i ramarna nu tas med. Som en följd av detta görs i ramen för valperioden en teknisk korrigering på ca 3,2 miljarder euro 2012. I ramnivån beaktas dessutom 199 miljoner euro som en teknisk korrigering för att de andelar som hänför sig till utgifterna för förbättrandet av utkomstskyddet för arbetslösa och som under förra valperioden budgeterades inom ramarna nu lämnas utanför ramarna samt för att ersättningen för uppehälle tekniskt sett behandlas utanför ramarna.

Tablå 10. Ramen för valperioden för 2012 enligt regeringsprogrammet, mn euro

  2012
   
Rambeslutet 23.3.2011 39 885
Utgiftsbesparingar till följd av regeringsprogrammet (bil. 2) -1 063
Utgiftsökningar till följd av regeringsprogrammet (bil. 2) 412
Ofördelad andel av utgiftsökningarna enligt regeringsprogrammet 44
Tilläggsbudgetreserv 200
Statens andel till Folkpensionsanstalten för utgifter som beror på folkpensionslagen (33.40.60) 3 187
Överföring av de s.k. delade momenten från förra valperioden utanför ramen -199
Sammanlagt 42 466
Justeringar av pris- och kostnadsnivån jämfört med rambeslutet 23.3.2011 46
Strukturella förändringar -228
Sammanlagt 42 284

I det s.k. tekniska rambeslutet i mars 2011 justerades ramen för 2012—2015 så att den motsvarar pris- och kostnadsnivån 2012 i fråga om de lagstadgade och avtalsbaserade indexbundna utgifterna. Efter detta har den beräknade pris- och kostnadsnivån preciserats och därför höjs priskorrigeringen av de lagstadgat och avtalsbaserat indexbundna utgifterna med ca 74 miljoner euro. Den största delen av ändringen förklaras av en höjning på 0,3 procentenheter av prognosen för statsandelsindex (effekten på statsandelarna är ca 29 miljoner euro) och en höjning av prognosen för folkpensionsindex med 0,38 procentenheter (effekten på de indexbundna förmånerna är ca 24 miljoner euro). Däremot fryses universitetsindex för sex månader i enlighet med regeringsprogrammet, vilket minskar den lagstadgade indexhöjningen 2012 med 28 miljoner euro, varvid den justering som görs jämfört med rambeslutet från mars uppgår till ett nettobelopp av ca 46 miljoner euro.

Tablå 11. Justeringar av pris- och kostnadsnivån i ramen, mn euro

  2012
   
Justering av anslaget och ramnivån jämfört med rambeslutet 23.3.2011  
   Enligt lagstiftningen indexbundna utgifter (pensioner, kommunernas statsandelar och övriga enligt lagstiftningen indexbundna statsbidrag, EU-medlemsavgiften) 45,8
   Utgifter vilkas prisnivå ska justeras på basis av avtal (statens löner samt socialskydds- och pensionsavgifter, försvarsutgifter) 0,6
Sammanlagt 46,4

I ramnivån för 2012 beaktas dessutom strukturella ändringar av ramen till ett belopp av sammanlagt -228 miljoner euro. Den största förändringen föranleds av att den förbättring av grundskyddet som fastställs i regeringsprogrammet beaktas vid dimensioneringen av ramnivån för valperioden, i stället för att de moment som hänför sig till grundskyddet men som inte ingår i ramen ska delas in i en del som omfattas och en del som inte omfattas av ramen, vilket är onödigt invecklat. Dessutom korrigeras ramnivån bl.a. i enlighet med vissa ändringar i realiseringstidpunkterna. De justeringar som de strukturella ändringarna ger upphov till 2012 specificeras i tablå 12.

Tablå 12. Strukturella ändringar i ramen, mn euro

Moment Vad ändringen gäller 2011 2012 2012 2014 2015
             
22.02.75 Fördröjning av ombyggnaden av fastigheter (ändring i realiseringstidpunkten)   -7,9   2 5,9
27.10.18 Senareläggning av utbetalningen av beställningsfullmakter för 2011 -114,4 48,6 19,5 21,1 25,2
28.91.41 Ändring i energiskattestödets inverkan på utgifterna jämfört med kalkylerna i rambeslutet 2010—2013 och statsbudgeten för 2011, vilken föranleds av de höjda energiskatterna   -39,2 -39,2 -39,2 -39,2
31.10.77 Medfinansiering från Kotka stad till ett trafikprojekt (motsvarande inkomster under moment 12.31.10)   0,5 1,4 8,0 5,6
32.30.46 Förändring i betalningstidtabellen för innovationsstöd för skeppsbyggnad   4,6 -4,6    
35.20.56 Senareläggning av utbetalning av konjunkturrelaterade reparationsunderstöd (19 miljoner euro blev oanvänt 2010) 8,6 4,0      
33.20.50, 33.20.51, 33.20.52, 33.60.35 Teknisk ändring för att undvika delning av moment till följd av höjningen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet (netto)   -192 -204,5 -204,5 -204,5
33.10.54, 33.60.35 Teknisk ändring för att undvika delning av moment till följd av revideringen av det allmänna bostadsbidraget (netto)   -3 -4,5 -4,5 -23
33.60.35 Teknisk ändring för att undvika delning av moment till följd av höjningen av utkomststödets grunddel   -44 -44 -44 -44
  Sammanlagt -105,8 -228,4 -275,9 -261,1 -274,0

Ofördelad reserv

Med beaktande av alla de nämnda justeringarna ligger ramnivån för 2012 på 42 284 miljoner euro, i vilket ingår en tilläggsbudgetreservering på 200 miljoner euro.

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionen föreslås uppgå till 42 027 miljoner euro. Den ofördelade reserven för 2012 uppgår således till 57 miljoner euro. För 2012 har i ramen dessutom avdelats 200 miljoner euro för tilläggsbudgetarna.

Utgifter utanför ramen

Som utgifter utanför ramen föreslås 10 326 miljoner euro. Kalkylen för utgifterna utanför ramen minskar med ca 3,2 miljarder euro jämfört med vad som budgeterats för 2011.

Minskningen av utgifterna utanför ramen beror på att statens andel av de utgifter som föranleds av folkpensionslagen i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering i fortsättningen budgeteras som en utgift som omfattas av ramen. Den minskande effekt som detta har på ramutgifterna är ca 3,2 miljarder euro 2012 jämfört med rambeslutet av den 23 mars 2011.

De konjunkturrelaterade utgifterna, såsom utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget, är ca 60 miljoner euro högre 2012 än vad som har budgeterats för 2011, och dessutom bidrar de tekniska ändringar som hänför sig till dessa till att öka de konjunkturrelaterade utgifterna utanför ramen. Den tekniska ändringen av budgeteringen av utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa ökar 2012 utgifterna utanför ramen med 199 miljoner euro jämfört med rambeslutet i mars. De behovsprövade ändringar (den beslutsbaserade delen) som under förra valperioden gjordes i utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa hade budgeterats som utgifter inom ramen, men i budgetpropositionen för 2012 flyttas momenten i fråga utanför ramen i sin helhet, eftersom effekterna av de gamla besluten inte längre behöver följas enligt rambegränsningarna och eftersom rambehandlingen av ersättningen för uppehälle i fortsättningen kan beaktas direkt genom ramjusteringar. Den förbättring av grundskyddet som fastställs i regeringsprogrammet har dessutom tekniskt sett genomförts genom att ökningen av utgifter har budgeterats som utgifter utanför ramen i stället för att momenten har delats in i sådana som står utanför ramen och sådana som omfattas av ramen. Effekterna på ramen för valperioden har på det sätt som förutsätts i ramsystemet beaktats som en sänkning av ramnivån. Förbättrandet av grundskyddet ökar utgifterna utanför ramen med ca 239 miljoner euro 2012.

Dessutom ökar utgifterna utanför ramen med 263 miljoner euro till följd av kompensationerna till kommunerna för förlorade skatteintäkter till följd av de ändringar av beskattningsgrunderna som gjorts enligt regeringsprogrammet. Till refinansieringen för export avdelas 400 miljoner euro för 2012, men trots detta minskar finansinvesteringarna med ca 1,2 miljarder euro jämfört med 2011. Ränteutgifterna för statsskulden växer med ca 200 miljoner euro jämfört med vad som budgeterats för 2011.

Tablå 13. Anslag utanför ramen, mn euro

  2012
  budgetprop.
   
Enligt utgiftsregeln  
Utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidrag 3 072
Kompensation till kommunerna för skattelättnader 1 265
Utgifter motsvarande inkomster som erhålls från EU 1 152
Utgifter motsvarande tippningsvinstmedel och intäktsföringen från Penningautomatföreningen samt totospel 907
Utgifter som finansieras med aktieförsäljningsinkomster på basis av regeln för användning av inkomster av försäljning av aktier  
Ränteutgifter 2 185
Finansinvesteringar 515
Tekniska genomgångsposter 136
Mervärdesskatteanslag 1 095
Sammanlagt 10 326

5.2. Anslagen enligt förvaltningsområde

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

Under statsrådets huvudtitel föreslås anslag på sammanlagt 82,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 3 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Av anslagen utgör 34 miljoner euro partistöd, vilket är 2 miljoner euro mindre än 2011.

Ministrarnas löner är bundna till lagen om riksdagsmannaarvode. Ministrarnas arvoden höjdes med stöd av den lagen. Regeringen har som en del av utgiftsbesparingarna i regeringsprogrammet beslutat att sänka ministrarnas arvoden med 5 %, vilket dessutom kräver en ändring av lagen om arvoden och ersättningar som betalas till medlemmar av statsrådet (1096/2006), genom vilken arvodena är knutna till riksdagens talmäns arvoden. Antalet ministrar i den nya regeringen minskade från 20 till 19, men antalet specialmedarbetare ökade från 32 till 35.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag på sammanlagt 1 283 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 14 miljoner euro jämfört med budgeten för 2011. Anslagen för utvecklingssamarbetet ökar med 38 miljoner euro. Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 17 %, andelen för krishantering 6 %, andelen för närområdessamarbete 0,5 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 70 % och andelen för övriga utgifter 7 %.

För utrikesministeriets omkostnader föreslås ett anslag på 196 miljoner euro.

Krishantering

Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel av utgifterna för underhållet av de finländska krishanteringsstyrkorna är 56,3 miljoner euro enligt ramen från mars. För civil krishantering föreslås ett anslag på 17,4 miljoner euro.

Den personal som är anställd för uppgifter inom militär och civil krishantering beräknas 2012 motsvara ca 650 årsverken.

Närområdessamarbete

Det föreslås att 6 miljoner euro beviljas för närområdessamarbete, vilket innebär en minskning på 10 miljoner euro jämfört med 2011, främst till följd av inbesparingar i enlighet med regeringsprogrammet. Dessutom föreslås det att anslagen för kärnsäkerhet på 1,5 miljoner euro överförs till Strålsäkerhetscentralen som lyder under social- och hälsovårdsministeriet. Det primära föremålet för närområdessamarbetet är Ryska federationens nordvästra delar. Närområdessamarbetet styrs av det avtal om närområdessamarbete som ingicks mellan Finland och Ryssland 1992, av den strategi som statsrådet fastställde 2004 och av regeringsprogrammet. Samarbetet främjar i första hand miljövård och kärnsäkerhet samt förebygger spridningen av smittsamma sjukdomar.

Utvecklingssamarbete

Det föreslås i budgetpropositionen att anslag på sammanlagt 1,1 miljarder euro beviljas för internationellt utvecklingssamarbete. Det beräknas att anslagsnivån i fråga om utvecklingssamarbete ligger på 0,56 % av BNI och därmed överstiger Finlands internationella förbindelser. För utrikesministeriets huvudtitel föreslås under kapitel 30, Internationellt utvecklingssamarbete, anslag på sammanlagt 887 miljoner euro och fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 505 miljoner euro så, att utgifterna för dem infaller efter 2012.

För höjande av aktiekapitalet i Fonden för industriellt samarbete Ab (Finnfund) föreslås ett anslag på 10 miljoner euro.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 856 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Om man bortser från valutgifterna, som varierar stort från år till år, är ökningen av anslaget 9 miljoner euro jämfört med 2011. De inbesparingar som man kommit överens om i regeringsprogrammet och som gäller alla förvaltningsområden sänker anslagsnivån, men däremot anvisas förvaltningsområdet också anslagsökningar för bekämpning av den grå ekonomin. Anslagsnivån höjs också av bl.a. lönejusteringar.

Av anslagen är 35 miljoner euro avsedda för ministeriet och de ämbetsverk som verkar i samband med det, 341 miljoner euro för domstolarna, rättshjälpsverksamheten och intressebevakningstjänster inom förmyndarverksamheten, 227 miljoner euro för verkställighet av straff, 100 miljoner euro för utsökningsväsendet, 45 miljoner euro för åklagarväsendet, 51 miljoner euro för mervärdesskatteutgifter, 29 miljoner euro för valutgifter och 28 miljoner euro för övriga utgifter.

En systematisk uppföljning av utvecklingen av demokratin och medborgarsamhället inleds. Justitieministeriet sörjer för skötseln av de ärenden som gäller Åland som hör till ministeriets förvaltningsområde och avsikten är att förbättra samordningen av ärenden som gäller Åland i statsrådet.

Förkortande av den totala längden på rättegångsprocesserna

I syfte att förkorta den totala längden på rättegångsprocesserna vidtar justitieministeriet i samarbete med inrikesministeriet åtgärder enligt den plan för förbättring av förundersökningen, åtalsprövningen och påskyndande av domstolsbehandlingen som utarbetades i början av 2011. Ett särskilt prioritetsområde är behandlingen av ekonomiska brott, för vilket ett tillägg på sammanlagt 4,6 miljoner euro fördelas på åklagarämbetet, domstolarna och utsökningsmyndigheten. Förnyandet av åklagarnas och de allmänna domstolarnas ärendehanteringssystem fortsätter.

Bekämpning av brottsligheten

Särskilda mål inom kriminalpolitiken är en reducering av våldsbrottsligheten och återfallsbrottsligheten. När det gäller verkställandet av straff fortsätter man att förskjuta tyngdpunkten för straff från anstaltspåföljder till påföljder i frihet och från sluten till öppen anstalt. Programmet för sanering av fängelserna fortsätter. Reformbehoven när det gäller förvandlingsstraff för böter utreds utifrån det arbete som kommissionen för samhällspåföljder gjort.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 1 245 miljoner euro, vilket är 23 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Anslagsökningen beror bl.a. på den finansiering som för 2012 beviljats för anskaffningen av ett kombinationsfartyg och den finansiering som polisen beviljats för bekämpning av den grå ekonomin.

Civil krishantering

För utgifterna för den civila krishanteringen föreslås 1,4 miljoner euro. Den nationella handlingskraften inom den civila krishanteringen stärks i enlighet med regeringsprogrammet och riktlinjerna i den nationella strategin för civil krishantering, och samarbetet mellan de nationella myndigheterna och samanvändningen av resurser utvidgas i överensstämmelse med grunderna för den övergripande krishanteringen.

Polisväsendet

För utgifterna för polisväsendet föreslås 703 miljoner euro. Reformen av polisens förvaltningsstruktur slutförs så att produktiviteten förbättras genom att man i enlighet med målen för strukturreformen överför tyngdpunkten i fråga om personalen från Polisstyrelsens och polisinrättningarnas administration och ledning till den operativa verksamheten. För sysselsättning av arbetslösa poliser föreslås 5 miljoner euro.

Polisen prioriterar i synnerhet bekämpningen av den grå ekonomin. Effekterna av bekämpningen av ekonomisk brottslighet förbättras genom att man utarbetar en för myndigheterna gemensam strategi för bekämpning av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. Polisen föreslås få en tilläggsfinansiering på 5,6 miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi.

Polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendets arbetsfördelning i fråga om brottsbekämpning utvecklas ytterligare genom att man preciserar och effektiviserar bekämpningen av brott som sker över riksgränsen. Polisen utvecklar förutsättningarna för att förhindra, avslöja och utreda internationell grov brottslighet. De brottsbekämpande myndigheterna och andra myndigheters ömsesidiga informationsutbyte utvecklas i syfte att främja samarbetet mellan Europeiska unionens medlemsstater. Inom bekämpningen av våldsbrott prioriteras brottslighet som är riktad mot barn och unga samt våld i nära relationer. Polisen ingriper aktivt i brott med rasistiska inslag och människohandel.

Polisen fortsätter att utveckla tillståndsförvaltningen. Andelen tjänster som tillhandahålls elektroniskt och med tidsbeställning ökar betydligt.

Gränsbevakningsväsendet

För utgifterna för Gränsbevakningsväsendet anvisas 263 miljoner euro. Gränsbevakningsväsendet fortsätter anskaffningen av sammanlagt 23 patrullbåtar, för vilket anvisas 4,0 miljoner euro 2012, och förnyandet av fyra tvåmotoriga helikoptrar, för vilket anvisas 22,0 miljoner euro 2012. För båda dessa anskaffningar har man sökt eller söker man också finansiering hos Europeiska unionens fond för yttre gränser. För anskaffning av ett nytt ett utsjöbevakningsfartyg anvisas 16 miljoner euro 2012. Anskaffningen finansieras också delvis från oljeskyddsfonden.

En central utmaning för gränsbevakningsväsendet är att sörja för smidigheten och säkerheten i den ständigt ökande persontrafiken vid östgränsen vid de största internationella gränsövergångsställena. Detta förutsätter en utveckling av gränsövergångsställenas infrastruktur, trafiklederna och personalresurserna. Dessutom är det nödvändigt att skaffa sådan kontrollutrustning som behövs för en effektiv övervakning av den yttre gränsen. Målet är att utveckla högt automatiserade gränskontroller som baserar sig på biometrik. Samtidigt förbereder man sig för den visumfrihet som planeras mellan EU och Ryssland.

Räddningsväsendet och nödcentralsverket

Målet för räddningsväsendet är att minska antalet olyckor, i synnerhet eldsvådor och dödsfall i samband med bränder. För att nå målet genomför räddningsväsendet i samarbete med andra ansvarsmyndigheter ett åtgärdsprogram som gäller brandsäkerheten inom boendet och strävar efter en ökad användning av teknik som förbättrar säkerheten. Aktionsberedskapstiden för ankomsten av räddningsverkets första enhet till en olycksplats vid brådskande uppdrag förkortas. Ett mål är också att räddningsväsendet förmår handla snabbt vid olyckor med beaktande av riskerna och delta i den internationella räddningstjänsten.

Nödcentralsverksamhetens vision är att Nödcentralsverket 2015 är ett enhetligt, nätverksbaserat och tillförlitligt verk för hela Finland. Verket är den aktör som först tillgodoser behovet av hjälp, professionellt och utan dröjsmål. Nödcentralsverksamheten och datasystemen revideras före 2015 så att nödcentralerna kan bilda nätverk i syfte att stödja varandra vid arbetstoppar och vid störningar.

Invandring

För migrationsförvaltningen, mottagandet av asylsökande och samhällsorienteringen för återflyttare föreslås sammanlagt 82,9 miljoner euro i anslag. Migrationsverket föreslås få ett anslag på 2,7 miljoner euro för att avveckla anhopningen av ansökningsärenden. Till följd av det minskade antalet asylsökande beräknas utgifterna för mottagning vara ca 23 miljoner euro lägre 2012 än vad man bedömde på våren.

Den totala mängden ärenden som Migrationsverket ska handlägga har ökat årligen. Mängden ärenden beräknas öka också 2012. År 2010 inleddes sammanlagt ca 52 000 ärenden. I flera kategorier skedde en ökning, t.ex. i ansökningarna om uppehållstillstånd för studerande, ansökningarna om uppehållstillstånd för arbetstagare och familjeåterföreningsärendena. Den enda tydliga minskningen gällde asylansökningar. År 2010 kom sammanlagt 4 018 asylsökande till Finland. Antalet minderåriga som kom utan vårdnadshavare var 329, vilket var 41 % mindre än året innan. Antalet beräknas minska ytterligare 2011.

Tack vare invandringen kan man lappa på en eventuell kommande brist på arbetskraft och också stärka kunskapsunderlaget som till följd av befolkningens stigande medelålder på olika håll i landet annars hotar krympa. Den arbetsrelaterade invandringen kommer att öka och inom många sektorer har invandringen en stor betydelse när det gäller tillgången på arbetskraft.

Ledningen av integreringsåtgärderna för invandrare samlas i enlighet med regeringsprogrammet under arbetsministern, och integrationsanslagen har därför budgeterats under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 2 853 miljoner euro, vilket är 3 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2011. Minskningen av anslaget föranleds av de i regeringsprogrammet fastställda utgiftsminskningarna på sammanlagt 46 miljoner euro 2012 i vilket ingår förvaltningsområdets andel av de allmänna inbesparingarna inom statsförvaltningen. Från 2011 har man till följd av försenade leveranser överfört 49 miljoner euro i anslag för beställningsfullmakter till 2012.

Försvarsmaktens nya beställningsfullmakter enligt budgetpropositionen för 2012 och de tidigare beviljade beställningsfullmakterna föranleder utgifter på sammanlagt 840 miljoner euro 2012 och på sammanlagt 1 327 miljoner euro åren efter budgetåret. En anslagsnivå enligt budgetpropositionen för 2012 kräver, med beaktande av utgiftsminskningarna i enlighet med regeringsprogrammet, omedelbara anpassningsåtgärder och en sänkning av försvarsmaktens verksamhetsnivå.

Militärt försvar

Till försvarsmaktens uppgifter hör det militära försvaret av Finland, stödjande av andra myndigheter samt deltagande i internationell krishantering. Den viktigaste uppgiften av dessa är det militära försvaret av Finland, vilket utgör grunden för de övriga uppgifterna. Det militära försvaret av Finland genomförs så att en uppdaterad och till säkerhetsmiljön relaterad försvarsförmåga upprätthålls i enlighet med verksamhetslinjerna i statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse 2009. Resurser som har anvisats försvarsmakten kanaliseras så att prioriterade uppgifter kan genomföras i alla situationer.

År 2012 bereds en reform av försvarsmaktens verksamhet och struktur. Reformen utgår från kontinuitet i försvarsmaktens nuvarande uppgifter, att säkerställa en välfungerande allmän värnplikt och att utveckla försvarsprincipen utgående från det territoriella försvaret. Genom reformen skapas en balanserad krigs- och fredstida helhet, som motsvarar 2020-talets krav. Reformen är nödvändig för att tillräckliga resurser ska kunna anvisas för upprätthållandet och utvecklandet av försvarsförmågan.

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag på 1 712 miljoner euro, vilket är 14 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Ökningen beror på avtalsenliga lönejusteringar och på förhandsjusteringar som föranleds av kostnadsnivån.

Försvarsmaktens kosthållning bolagiseras den 1 januari 2012. Personalen vid Försvarsmaktens servicecentral för bespisning, med undantag för de personer som behövs för skötseln av de förvaltningsuppgifter för kosthållningen som blir kvar vid försvarsmakten, övergår i sin helhet i det nya aktiebolagets tjänst. Den personal som överförs uppgår till ca 560 personer. Kosthållningen konkurrensutsätts senast efter en övergångsperiod på fyra år.

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag på 712 miljoner euro, vilket är 26 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2011. Minskningen beror främst på utgiftsminskningar i enlighet med regeringsprogrammet.

Militär krishantering

För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 67 miljoner euro för utrustnings- och förvaltningsutgifter för den militära krishanteringen, vilket är 7 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Ökningen av anslaget beror främst på en ökning av anslaget under punkten reserv.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 16 196 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 902 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Ökningen beror närmast på de tilltagande utgifterna för statsandelarna, energiskattestödet och pensionerna. Av förvaltningsområdets anslag utgör andelen för understöd till kommunerna 52 %. Andra viktiga poster är de pensioner och ersättningar staten betalar ut (26 % av utgifterna) och avgifterna till EU (11 % av utgifterna).

Skatte- och tullförvaltningen

Skatteförvaltningens kärnområden är bl.a. nya kunder, utländska företag och främjande av kampen mot grå ekonomi. Som ett av projekten för bekämpning av grå ekonomi genomförs projektet för publicering av uppgifter om skatteskulder. Ett förfrågningssystem för direktanvändning byggs för ändamålet. I byggbranschen införs dessutom fotoförsedda skattenummer och passersedlar samt ett förfarande för anmälan om entreprenaduppgifterna. Med hjälp av dessa handlingar kan man bl.a. kontrollera om innehavaren av kortet med skattenummer är införd i Skatteförvaltningens register och därmed underkastad skattekontroll. Skatteförvaltningens organisationsreform går in i ett nytt skede när man slopar de regionala skatteverken och övergår till en sektormodell.

Tullverkets organisation föreslås bli omlagd så att de nuvarande Tullförvaltningen, tulldistrikten och tullaboratoriet bildar en myndighet kallad Tullförvaltningen som har hela landet som sitt verksamhetsområde. Tullverket fortsätter med att utveckla system för elektroniska tjänster som omfattar hela EU. Samtidigt bereder sig tullverket på att bygga ut gränsstationen i Vaalimaa. Avsikten är att gränsstationen blir färdig vid årsskiftet 2013—2014.

För skatteförvaltningen och tullverket föreslås ett belopp på sammanlagt 7,4 miljoner euro för bekämpning av grå ekonomi.

Tjänster för statssamfundet

Statskontoret fortsätter med att utveckla de centrala projekten på koncernnivå, bl.a. informationssystemet för ekonomi- och personalförvaltning, Kieku, och går vidare med anpassningen av funktionerna i och med att utbetalningen av de statliga pensionerna övergått till Kommunernas pensionsförsäkring vid ingången av 2011.

Statens IT-servicecentral övergår till självfinansiering vid produktionen av tjänsterna 2012.

Vid Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning binds tillfälligt 34 årsverken i konversions- och projektarbete när Kieku tas i bruk.

ICT-lösningarna på hela statsförvaltningens nivå behandlas noggrannare i kapitel 6, Utveckling av förvaltningen.

Statistikväsendet, den ekonomiska forskningen och registerförvaltningen

Statistikcentralens mest betydande projekt i syfte att förbättra statistik- och serviceproduktionen är utvecklandet av kommunstatistiken och forskarservicen (inkl. mikrosimulering). Statistikcentralen genomför 2011—2012 en undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter (PIAAC) som en avgiftsbelagd tjänst, vilket ökar antalet årsverken tillfälligt med drygt 30 årsverken. För obligatoriska av EU-författningar föranledda projekt anvisas 0,5 miljoner euro och för nya utvecklingsprojekt totalt 0,6 miljoner euro.

Befolkningsregistercentralen reviderar behandlingen av byggnads- och fastighetsuppgifterna. Målet med projektet är att automatisera processerna för behandling av byggnads- och fastighetsuppgifterna, vilket innebär produktivitetsvinster för kommuner, magistrater, Lantmäteriverket och Skatteförvaltningen. För projektet anvisas statliga produktivitetsmedel till ett belopp av totalt 2,7 miljoner euro och ett anslag på 0,2 miljoner euro.

Statens regional- och lokalförvaltning

Regionförvaltningsverkens verksamhet arbetas in och den gemensamma informationsförvaltningen läggs om. För detta ändamål anvisas verket ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro.

Magistraternas omkostnader är 34,5 miljoner euro. Magistraterna genomför ett produktivitetsprojekt för digitalisering av familjeakter. Projektet anvisas statliga produktivitetsmedel till ett belopp av totalt 2,5 miljoner euro.

Stöd till kommunerna

I statsandelen för ordnande av basservicen föreslås sammanlagt 8 433 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 394 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Som höjande faktorer i anslaget ingår främst en 3,7 procents indexjustering till ett belopp av ca 282 miljoner euro, en justering av kostnadsfördelningen som görs vart fjärde år till ett belopp av ca 373 miljoner euro och en kompensation av kommunernas inkomstskattebortfall till ett belopp av 263 miljoner euro. I statsandelen riktas däremot, i enlighet med regeringsprogrammet, besparingar till ett belopp av 631 miljoner euro som en tillfällig sänkning av statsandelsprocenten.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Granskning av basservicebudgeten.

Stöd till landskapet Åland

De inkomstöverföringar som ska betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 288 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 73 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Till grund för avräkningsbeloppet till Åland ligger statens ordinarie inkomster, som beräknas öka på grund av den förbättrade ekonomiska utvecklingen och de skattelösningar som ingår i regeringsprogrammet. Dessutom föreslås extra anslag på 50 miljoner euro till landskapet för att bygga en elkabelförbindelse mellan landskapet och fastlandet.

Statens pensionsutgifter

För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 4 285 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 229 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Ökningen beror främst på den stora ökningen i antalet nya pensioner jämfört med tidigare år.

EU och internationella organisationer

Det föreslås att Finlands medlemsandel i Internationella valutafonden höjs från 1 263,8 miljoner särskilda dragningsrätter till 2 410,6 särskilda dragningsrätter med Finlands Banks medel. Dessutom föreslås att statsrådet, utan krav på motsäkerhet, ska kunna bevilja statsgaranti för 2 410,6 miljoner särskilda dragningsrätter för de eventuella förluster som utnyttjandet av medlemsandelen medför för Finlands Bank.

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 850 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 90 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Finlands finansiella bidrag i fråga om de avgifter som grundar sig på mervärdesskattebasen och bruttonationalprodukten är större på grund av EU-budgeten och den ekonomiska utvecklingen.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 6 663 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 67 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Den reducerande inverkan av universitetens kapitalplaceringar på årsjämförelsen är 236 miljoner euro. Anslagsnivån sänks dessutom av bl.a. de inbesparingar, som överenskommits om i regeringsprogrammet och som gäller finansieringen av universiteten och yrkeshögskolorna, statsandelen för läroinrättningarnas anläggningskostnader, finansieringen av fritt bildningsarbete, Finlands Akademis forskningsbemyndigande och finansieringen av teatrar, orkestrar och museer samt de inbesparingar som gäller alla förvaltningsområdens omkostnader och anskaffningsutgifter. Tilläggsanslagen riktas i enlighet med regeringsprogrammet till att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen, satsningar på forskningsinfrastrukturen och verkställandet av samhällsgarantin för de unga.

Största delen av anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel utgörs av anslag för den statliga finansieringen av universiteten och för stödjande av forskningen samt av statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisningen, den allmänbildande utbildningen, yrkesutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen och det fria bildningsarbetet och för konst och kultur, idrottsväsendet och ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av de utgifter för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete som ingår i anslagen under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel finansieras med tippnings- och penninglotterivinstmedel till sammanlagt 49,3 %.

Statsandelar för undervisning och kultur

Den statliga finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra utbildningsanordnare samt den statliga finansieringen av kulturverksamheten fastställs huvudsakligen enligt ett kalkylmässigt statsandelssystem utifrån priserna per enhet och prestationsvolym. För statsandelarna och statsunderstöden för utbildnings- och kulturväsendets driftskostnader föreslås 2,7 miljarder euro, varav 2012 års indexjustering är 805 miljoner euro. För förbättring av den grundläggande utbildningen, såsom mindre gruppstorlekar och utveckling av morgon- och eftermiddagsverksamheten föreslås 10 miljoner euro i tilläggsanslag.

Enligt regeringens beslut riktas en inbesparing på 11,5 miljoner euro på statsandelarna för det fria bildningsarbetets läroanstalter. På statsandelarna och statsunderstöden för teatrar och orkestrar samt statsandelarna och statsunderstöden för museer riktas en inbesparing på 5 miljoner euro på vardera.

Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Granskning av basservicebudgeten.

Finansiering av universiteten och av vetenskap

Universitetsindexets kostnadseffekt är enligt universitetens finansieringssystem ca 56 miljoner euro för 2012. I enlighet med regeringsprogrammet dras finansieringen av universiteten ned 2012 så att bara hälften av indexhöjningen genomförs. Dessutom dras finansieringen av universiteten ned med totalt 50 miljoner euro genom att man skär ned den tilläggsfinansiering av Aaltouniversitetet och andra universitet som det redan tidigare tagits beslut om. Däremot är man emellertid beredd att ersätta universitetens arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie till fullt belopp fr.o.m. ingången av 2012.

Av totalnivån för Finlands Akademis fullmakt föreslås en nedskärning på 12 % år 2012 som också beror på regeringsprogrammet.

I enlighet med regeringsprogrammet anvisas forskningsinfrastrukturerna en tilläggssatsning till ett belopp av sammanlagt 8,5 miljoner euro, varav ett belopp av 4 miljoner euro anvisas undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde under budgetåret.

Studiestöd

Som en följd av den strukturella utvecklingen av studiestödet och dels på grund av att stödtagarnas antal gått ned har det reserverats 6 miljoner euro mindre för studiepenning och bostadstillägg till studiestöd än året innan. Det uppskattade beloppet av stöd för skolresor för studerande inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ökar däremot så att behovet av finansiering ökar med ca 6 miljoner euro.

Rättsskyddsnämnden för studerande

Som en del av revideringen av lagstiftningen om olämplighet för studier inrättas en rättsskyddsnämnd för studerande. Avsikten är att nämnden inleder sitt arbete den 1 januari 2012. Nämnden är första besvärsinstans hos vilken läroanstalterna lämnar in besvärsärenden om indragning och återställande av studierätt.

Samhällsgarantin för unga

Verkställandet av samhällsgarantin för unga inleds tillsammans med arbets- och näringsministeriet. År 2012 är tilläggssatsningen på detta ändamål 14 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringen riktas till finansiering av ungdomsarbete och fritt bildningsarbete. Samhällsgarantin för unga behandlas även i arbets- och näringsministeriets allmänna motivering under punkten sysselsättnings- och företagsamhetspolitik.

Kultur-, idrotts- och ungdomspolitik

Målet för kulturpolitiken är att trygga grunden för kulturen, förbättra sysselsättningen och uppehället för utövare av skapande arbete, främja likställd tillgång till kulturtjänster och stärka kulturen och den kreativa ekonomin. Dessutom är målet för kulturpolitiken att säkra att kulturtraditionen bevaras med hjälp av minnesorganisationer. Det motionspolitiska målet är att stärka motionens ställning som basservice, öka intresset för motion som levnadssätt och säkra en jämställd tillgång till motionstjänster och bygga en grund för framgångar inom den internationella elitidrotten. I ungdomsarbetet och ungdomspolitiken framhålls de ungas aktiva medborgarskap och stärkandet av dem socialt främst genom att man utvecklar de ungas arbetsverkstadsverksamhet och det uppsökande ungdomsarbetet.

Överföringen av Nationalmuseets förvaltning till Senatfastigheter genomförs och den underjordiska utbyggnaden av Nationalmuseet beräknas bli färdig 2012.

Förberedelserna för att ombilda Statens konstmuseum till en stiftelse inleds så att ombildningen till en stiftelse kan genomföras vid ingången av 2014.

Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) inleder sin verksamhet den 1 januari 2012 när verksamheten vid Statens filmgranskningsbyrå i och med lagreformen upphör i sin nuvarande form.

Den inbesparing som i enlighet med regeringsprogrammet riktas till ungdomsarbetet ersätts genom att man riktar tippnings- och penninglotterivinstmedel till främjande av ungdomsarbetet. År 2012 uppgår inbesparingen till 3 miljoner euro.

Användningen av tippningsvinstmedel

I enlighet med lotterilagen används avkastningen av penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete. Tippningsvinstmedlen utgör en viktig finansieringskälla inom sektorerna för vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbetets sektorer. I enlighet med lotterilagen tas i statsbudgeten varje år in ett anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för den penningspelsammanslutning som ordnar ovannämnda spel samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen.

Veikkaus vinstmedel beräknas uppgå till ca 520,4 miljoner euro. I enlighet med den lag som gäller fördelning av tippningsvinstmedel föreslås att av avkastningen av vinstmedel används 25 % till att främja idrott och fysisk fostran, 9 % till att främja ungdomsarbete, 17,5 % till att främja vetenskap och 38,5 % till att främja konst. Av vetenskapens utgifter finansieras 25 % med avkastningen av tippnings- och penninglotterier. Av det totala beloppet av den statliga finansieringen av konst, kultur-, musei- och biblioteksverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete (inkl. statsandelarna till kulturen) beviljas 65 % av tippningsvinstmedel.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 704 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 124 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

Utveckling av landsbygden

Målet är att landsbygden ska kunna hållas livskraftig genom att den utvecklas som en konkurrenskraftig boendemiljö, förläggningsort för företag och lokal sysselsättare. Dessutom är det en utmaning att stabilisera befolkningsutvecklingen i glesbygden och den egentliga landsbygden, förbättra sysselsättningen och göra näringsverksamheten mångsidigare. Anslagen minskar med ca 0,7 miljoner euro, vilket delvis beror på att statsbidraget för utvecklande av landsbygdsnäringarna minskar. Anslagen för riksomfattande utveckling av landsbygden överförs till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde.

Jordbruk

Målet är att jordbrukets och livsmedelskedjans lönsamhet och konkurrenskraft tryggas, att produktionen fortsätter i hela Finland, att den råvara av hög kvalitet som den inhemska livsmedelskedjan behöver produceras och konsumenternas värderingar och förväntningar beaktas inom hela livsmedelskedjan samt att näringsbelastningen från jordbruksproduktionen och jordbrukets utsläpp av växthusgaser minskar. Man försöker nå dessa mål med hjälp av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, nationell stödpolitik, forskning och rådgivning. Anslagen minskas med 90 miljoner euro, vilket delvis beror på att ingen överföring från budgeten föreslås till Gårdsbrukets utvecklingsfond och på att avträdelsestöden anvisas ca 28,5 miljoner euro mindre medel och miljöstödet för jordbruket minskas med sammanlagt 24,1 miljoner euro. Tilläggen för "grön ekonomi" i enlighet med regeringsprogrammet är 1,58 miljoner euro, vilket riktas bl.a. till forskning och program för utveckling av ekobranschen och närproducerad föda. Av anslagen under huvudtiteln utgör jordbrukets andel 76,3 %.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Målet är att skydda människors, djurs och växters hälsa samt miljön, minska riskerna för konsumenterna och upprätthålla och förbättra den höga nivån för djurens välbefinnande. Som utgiftsinbesparing i enlighet med regeringsprogrammet minskas utgifterna för bekämpning av skadegörare med 0,5 miljoner euro.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Målet är att fisk- och viltbestånden ska utnyttjas på ett hållbart och allsidigt sätt. Anslagsnivån för politiksektorn minskar med 4,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

Vattenhushållning

Målet är att trygga en samhälleligt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar vattenförsörjning samt att vara beredd på säkerhets-, hälso- och miljörisker. Anslagsnivån sjunker med 7,0 miljoner euro främst på grund av inbesparingarna i regeringsprogrammet.

Skogsbruk

Målet är att bättre tillgodogöra sig möjligheterna till avverkning genom att öka användningen av inhemskt gagn- och energivirke, trygga hållbar virkesproduktion i skogarna och skogsbrukets lönsamhet samt att garantera skogsnaturens mångfald. Man försöker nå målen genom att verkställa åtgärderna i det nationella skogsprogrammet 2015. Stödet för tryggande av hållbar virkesproduktion minskar med 15,8 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Till energistöd för klenträd föreslås 7,25 miljoner euro och eftersom överföringsposterna från 2011 kommer att uppgå till ca 9,75 miljoner euro finns det totalt 17 miljoner euro till godo för energistöd för klenträd 2012. I enlighet med regeringsprogrammet riktas inbesparingar till ett belopp av 5 miljoner euro på energistödet för klenträd. Den planerade Metso-finansieringen minskas med 4 miljoner euro i enlighet med inbesparingsåtgärden i regeringsprogrammet. Minskningen är 3 miljoner euro jämfört med 2011 års budget.

Forststyrelsen

I enlighet med regeringsprogrammet ökas Forststyrelsens intäktsföring med 20 miljoner euro på årsnivå. Som höjning av intäktsföringen för 2012 för resultatet för 2011 föreslås 10 miljoner euro.

Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

Målet är att fastighets- och terrängdatasystemet för sin del tryggar tillgången till information om det enskilda markägandet och om fastigheter och terräng. Av de inbesparingar som i enlighet med regeringsprogrammet riktats till jord- och skogsbruksministeriet riktas en inbesparing på 3 miljoner euro till lantmäteriverket och en inbesparing på 0,5 miljoner euro till understödjandet av fastighetsförrättningar.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 2 375 miljoner euro, vilket är 316 miljoner euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Detta beror i huvudsak på ökade anslag för utveckling av trafiknätet, eftersom det redan pågår flera stora trafikinvesteringar om vilka beslut fattats tidigare. Det föreslås att av anslaget anvisas 1 662 miljoner euro till trafiknäten, 40 miljoner euro till myndighetstjänster för trafiken, 202 miljoner euro till stöd för trafiken och köp av tjänster för trafiken, 20,3 miljoner euro till kommunikationstjänster och kommunikationsnät samt stöd för kommunikation samt 42,6 miljoner euro till forskning. Det föreslås att ett belopp av 408 miljoner euro används för förvaltningen och för gemensamma utgifter inom förvaltningsområdet, vilket belopp inkluderar förvaltningsområdets mervärdesskatt.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och övriga inkomster vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till ca 195 miljoner euro. Det totala beloppet av influtna avgifter av skattenatur beräknas uppgå till ca 116 miljoner euro.

Kommunikationspolitik

Kommunikationsverket, som sköter administrativa uppgifter, har omkostnader på 38,6 miljoner euro som finansieras i huvudsak med inkomsterna av de avgifter Kommunikationsverket tar ut. Anslagsfinansieringens andel är 8,8 miljoner euro. Som direkt stöd till verksamhetsområdet föreslås ett belopp av 0,5 miljoner euro för understödjande av tidningspressen. Rundradion Ab:s verksamhet finansieras med de televisionsavgifter på uppskattningsvis 461 miljoner euro som tas ut för televisions- och radiofonden utanför statsbudgeten.

Det föreslås att genomförandet av det riksomfattande bredbandsprojektet finansieras år 2012 så att sammanlagt 11 miljoner euro används till det statliga stödet.

Trafikpolitik

I fråga om trafiktjänsterna drivs trafikpolitiken med utnyttjande av de medel som lagstiftningen och styrningen tillhandahåller samt genom att man upphandlar trafiktjänster i syfte att skapa ett tryggt och miljövänligt trafiktjänstsystem. Genom inköp av och stöd för tåg-, sjö-, flyg- och busstrafiktjänster tryggas behovet av basservice i fråga om samfärdsel i hela landet och främjas bevarandet av trafiktjänster.

Trafikverkets omkostnader beräknas uppgå till 87 miljoner euro och utgifterna för bastrafikledshållningen till 1 014 miljoner euro, varav anslagsfinansieringens andel är 935 miljoner euro. I bastrafikledshållningen prioriteras den spårbundna trafiken i enlighet med regeringsprogrammet genom att man riktar en tilläggsfinansiering på 20 miljoner euro till den 2012. I syfte att trygga vardagens mobilitet på farlederna används totalt 552 miljoner euro till underhållet av dem.

För privata vägar föreslås ett statsunderstöd på 8 miljoner euro. För stöd till andra flygfält med reguljärflyg än sådana som Finavia ansvarar för föreslås 1 miljon euro.

Trafiksäkerhetsverkets utgifter beräknas uppgå till 130 miljoner euro, varav 90 miljoner euro finansieras med inkomsterna av avgifter och med ett anslag på 40 miljoner euro.

För stödet till trafiken och köp av tjänster för trafiken föreslås sammanlagt 202 miljoner euro, varav 93 miljoner euro anvisas för att främja sjöfarten och den övriga sjötrafiken, 97 miljoner euro för köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster, varav 33 miljoner euro används för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster. För köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården föreslås ett anslag på 11 miljoner euro.

Affärsverksamhet

Under kommunikationsministeriets ägarstyrning verkar de statliga bolagen Finavia Abp och Finnpilot Pilotage Ab som har som mål att stöda genomförandet av de mål för samhälleliga verkningar som uppställts för trafiksektorn.

Forskning

Meteorologiska institutets utgifter beräknas till 65 miljoner euro, varav 22 miljoner euro finansieras med inkomster och 43 miljoner euro med anslag. För beredning, planering och byggande av infrastrukturen för ett högkvarter i Finland för ICOS-projektet, dvs. det projekt för uppföljning av växthusgasutsläpp som godkänts inom Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur, reserveras 1 miljon euro.

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 3 367 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 56 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Minskningen beror på genomförandet av de utgiftsinbesparingar som avtalats i regeringsprogrammet och som riktas på näringsunderstöd, stöd för förnybar energi och alla förvaltningsområdens omkostnader och anskaffningsutgifter. Dessa inbesparingar utgör totalt drygt 75 miljoner euro för förvaltningsområdet 2012. Däremot ökar förvaltningsområdets anslag när tidsbestämningen för de betalningar som beror på användningen av fullmakterna för exportfinansieringen preciseras och på grund av att energistödens betalningsanslag och anslaget för förnybar energi ökar. Dessutom har huvudtitelns anslag ökats i enlighet med regeringsprogrammet främst i fråga om åtgärder som främjar sysselsättning och tillväxt, särskilt sådana som förbättrar sysselsättningen för långtidsarbetslösa och unga.

I enlighet med regeringsprogrammet läggs ansvaret för ledningen av de integrationsfrämjande åtgärderna på arbetsministern och det förvaltningsövergripande samarbetet stärks. I samband med detta överförs den personal som har hand om integrationsfrämjande ärenden och de motsvarande anslagen från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet fr.o.m. den 1 januari 2012. I enlighet med regeringsprogrammet överförs även personalen vid sektionen för landsbygdspolitik under enheten för utveckling av landsbygden som hör till jord- och skogsbruksministeriets jordbruksavdelning till arbets- och näringsministeriet fr.o.m. den 1 januari 2012. Anslagen följer med.

Förvaltning

För förvaltningen föreslås anslag på 394 miljoner euro, varav 204 miljoner euro utgörs av Närings-, trafik- och miljöcentralens (NTM-centralerna) omkostnader.

NTM-centralerna främjar företagsamhet, arbetsmarknadens funktion, kunnande och kultur, landsbygdens livskraft, kollektivtrafiken och utvecklandet av den, trafiksystemets funktion och trafiksäkerhet, en god miljö och ett hållbart utnyttjande av naturen och naturresurserna inom regionerna samt invandring av arbetskraft till regionerna. NTM-centralerna har ett nära samarbete med landskapsförbunden och kommunerna. Arbets- och näringsbyråerna hör till centralernas styrning.

En allmänadministrativ styrning av NTM-centralerna hör till arbets- och näringsministeriet och de övriga ministerierna svarar för den operativa styrningen inom sina ansvarsområden.

Innovationspolitik och företagens internationalisering

För innovationspolitiken och politikområdet för företagens internationalisering föreslås anslag på 814 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 13 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

För Teknologiska forskningscentralen VTT föreslås anslag på 93 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 6,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för föregående år. För företagens internationaliseringsunderstöd föreslås en bevillningsfullmakt till ett belopp av 17,7 miljoner euro. Som en del av de nedskärningar av näringsstöden som godkänts i regeringsprogrammet avdras från bevillningsfullmakterna för stöden för Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (Tekes) ett belopp av 48,9 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

Målet för närings- och innovationspolitiken är att öka antalet innovativa företag med snabb tillväxtpotential och med ökande internationell verksamhet. Till de viktigaste åtgärderna hör en inriktning av innovationsfinansieringen så att den i allt större utsträckning stödjer tillväxten i nystartade företag och en ökad risktagning i den offentliga tillväxtfinansieringen. Dessutom beaktas serviceproduktionens allt viktigare roll i innovationspolitiken.

Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

Det föreslås att anslagen för sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken ska uppgå till 1 201 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 156 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

Utöver dessa drivs sysselsättnings- och företagspolitiken även delvis med anslag under kapitlet Regionutveckling och strukturfondspolitik. Med medel under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel finansieras vissa arbetskraftspolitiska åtgärder samt studiesociala stöd för dem som deltar i arbetskraftsutbildning.

Sysselsättnings- och företagspolitiken fokuserar på att försnabba tillväxten genom att skapa förutsättningar för ny företagsverksamhet och investeringar och genom att svara på företagens behov av arbetskraft och kompetens. Åtgärder inriktas på att främja tillväxten i små och medelstora företag och på att främja deras utveckling och internationalisering samt på att trygga företagens tillgång på finansiering. Företagsutveckling, hanteringen av omställningar och kontinuiteten i arbetskarriärerna stöds med hjälp av arbetskraftsutbildning enligt företagens behov och genom utvecklingsåtgärder inom företagen.

Ungas och nyutexaminerades etablering på arbetsmarknaden stöds i ett tidigt skede av sysselsättningsperioden. Unga som saknar utbildning styrs primärt till yrkesutbildning, läroavtalsutbildning eller andra former av lärande i arbetet. Företagandet bland de unga stöds genom tjänster för nya företagare som specialanpassas för de ungas behov. Samhällsgarantin för unga förbereds. Unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år erbjuds arbets-, praktik-, studie-, verkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader efter det de blivit arbetslösa. Det föreslås att anslaget i anslutning till samhällsgarantin för unga utökas med totalt 55 miljoner euro, varav 36 miljoner euro för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder, 14 miljoner euro under undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel och 5 miljoner euro under inrikesministeriets huvudtitel. Kompetensen och arbetsförmågan hos de arbetslösa och arbetssökande som är på väg ut på arbetsmarknaden förbättras, tröskeln för arbetsgivare att erbjuda sysselsättning sänks och den regionala och professionella rörligheten ökas. Långtidsarbetslösas deltagande i lönesubventionsarbete, utbildning och andra tjänster ökas. I samband med detta har beloppet för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder utökats med 13,5 miljoner euro. I samband med utvidgningen av arbetsbanksverksamheten har 1,5 miljoner euro tillförts under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. För att minska långtidsarbetslösheten inleds ett försök som pågår hela regeringsperioden, där huvudansvaret för sysselsättningen senast efter 12 månaders arbetslöshet övergår till kommunen eller solidariskt till alla kommuner. I anslutning till försöket föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro för 2012. Verksamhetsmodellen för arbets- och näringsbyråerna, FPA:s och kommunernas gemensamma servicecentrer för arbetskraften ska börja utvidgas så att den täcker hela landet. I samband med utvidgningen ökas anslaget med 5 miljoner euro.

För sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder föreslås ett anslag på 481 miljoner euro och för stöd till företagens investerings- och utvecklingsprojekt en bevillningsfullmakt till ett belopp av ca 15 miljoner euro. För stöd till sysselsättningsrelaterade investeringar föreslås en fullmakt på 4 miljoner euro. I snitt 18 800 personer omfattas av arbetskraftsutbildning 2012 och genom sysselsättningsanslagen sysselsätts i snitt 28 400 personer.

Finnvera Abp har en central roll i fråga om finansieringen av särskilt nystartade företag och tillväxtföretag. I Finnvera-koncernens kapitalplaceringsverksamhet som riktar sig till små och medelstora företag fäster man särskild uppmärksamhet vid det behov av eget kapital som företag har i den allra tidigaste fasen. Finnveras möjligheter till risktagning ökas. Det föreslås 263 miljoner euro för Finnvera Abp:s räntestödsfullmakter. I ersättningar för kreditförluster betalas det till bolaget uppskattningsvis 33 miljoner euro.

Den tillfälliga modellen för refinansiering, som Finlands Exportkredit Ab administrerar och som tagits i bruk för att trygga exportfinansieringen, upphörde i juni 2011. För utbetalningarna behövs uppskattningsvis 400 miljoner euro 2012.

Energipolitik

Det föreslås att anslagen för energipolitik ska uppgå till 235 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 98 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. För energistödet föreslås en bevillningsfullmakt till ett belopp av 80 miljoner euro. Av fullmakten för energistöd reserveras 50 miljoner euro till stöd för demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafiken. Det föreslås att produktionsstödet för förnybar energi ska uppgå till 98 miljoner euro.

Europeiska unionen har förbundit sig att före 2020 ensidigt minska sina växthusgaser med 20 % från 1990 års nivå. Som en del av EU:s gemensamma mål bör Finland minska utsläppen från funktioner som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter (bl.a. utsläpp från markbunden trafik och jordbruk) med 16 % från 2005 års nivå fram till år 2020. Under samma period ska användningen av förnybar energi öka från 28,5 % till 38 % räknat från slutanvändningen av energi. Utsläppen av de funktioner som omfattas av handeln med utsläppsrätter bör i EU minska med i snitt 21 %. Dessutom ska andelen biobränslen i trafiken år 2020 utgöra minst 10 %. Målen innebär bl.a. att uppgången i förbrukningen av energi bör vändas i en nedgång redan under detta årtionde.

Övriga politiksektorer

För politiksektorn företagens omvärld, marknadsreglering och arbetslivet föreslås anslag på 22 miljoner euro.

Den reviderade konkurrenslagen gör det möjligt för Konkurrensverket att mera uttalat än hittills kunna koncentrera sig på väsentliga konkurrensbegränsande arrangemang. Konkurrensverkets anslag utökas från 5,5 miljoner euro till 6,2 miljoner euro.

Statsrådets principbeslut om minskning av företagens administrativa börda verkställs i samarbete med centrala ministerier, myndigheter och intressentgrupper. Utgående från utvärderingen av resultaten av gällande konsumentpolitiska program bereds ett nytt konsumentpolitiskt program. Beaktandet av konsumentperspektivet inom socialpolitikens olika segment stärks genom ett fastare samarbete mellan myndigheter, näringslivet och konsument- och medborgarorganisationer.

I enlighet med regeringsprogrammet läggs ansvaret för ledningen av integreringsåtgärderna på arbetsministern. Det föreslås att anslagen för integrationspolitiksektorn ska uppgå till 113 miljoner euro, vilket innebär en ökning med 9,6 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011.

För regionutvecklingen och strukturfondspolitiken föreslås ett anslag på totalt 587 miljoner euro, varav 526 miljoner euro är anslag för genomförande av Europeiska strukturfondsprogram. Som en del av de utgiftsinbesparingar som godkänts i regeringsprogrammet minskas landskapsutvecklingspengarna från 32 miljoner euro till 13,6 miljoner euro 2012 och Kajanalands utvecklingspengar från 56 miljoner euro till 44 miljoner euro.

Närmare om regionutvecklingen i allmänna motiveringen i kapitel 5.4 Regionutvecklingen och strukturfonderna.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på 12,1 miljarder euro, vilket innebär en ökning på 592 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Det ökade behovet av anslag föranleds till största delen av genomförandet av reformer enligt regeringsprogrammet, indexhöjningar och justeringar av utgiftsposter för förmåner i anslutning till social trygghet och utkomstskydd.

Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel är något under en femtedel av socialutgifterna. Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system så att det i första hand är de inkomstrelaterade förmånerna som finansieras med avgifter och premier som tas ut hos arbetsgivarna och de försäkrade. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för finansieringen av grundskyddet, med undantag av utkomststödet, grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Dessutom garanterar staten att finansieringen av företagarpensionssystemen är tillräcklig. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt för utkomstskyddet, och staten deltar i finansieringen av dessa.

Familje- och boendekostnader

För familje- och boendekostnader och vissa tjänster föreslås 2,5 miljarder euro – en höjning på 67 miljoner euro jämfört med den föregående budgeten. Den största ökningen, 56 miljoner euro, föranleds av ökningen av utgifterna för barnbidrag. För barnbidragen föreslås ett belopp på ca 1,5 miljarder euro, vilket innebär ett tillägg på 4 % jämfört med den förra budgeten. Tilllägget beror främst på en indexjustering av barnbidragen. Antalet familjer och barn som får barnbidrag sjunker 2011 och 2012, eftersom antalet barn som fyller 17 år är större än antalet barn som föds.

Revideringar av bostadsbidraget

Behovet av anslag för bostadsbidraget beräknas uppgå till 602 miljoner euro, vilket är 6 miljoner mindre än anslaget för 2011. Avsikten är att grunderna för bostadsbidraget bibehålls på 2011 års nivå så att de maximala boendeutgifterna höjs i analogi med stödtagarnas hyresutveckling och så att självriskandelarna korrigeras i enlighet med den allmänna kostnadsutvecklingen. I enlighet med den reform av bostadsbidraget som ingår i regeringsprogrammet höjs inkomstgränserna för bostadsbidraget i stödgrunderna för 2012 motsvarande höjningen på 100 euro av arbetsmarknadsstödet, så att en person som bor ensam och får arbetsmarknadsstöd också efter höjningen av arbetsmarknadsstödet har rätt till bostadsbidrag till fullt belopp. Till höjningen av inkomstgränserna behövs det uppskattningsvis 5,0 miljoner euro 2012 och i fortsättningen 8,5 miljoner euro på årsnivå.

Det beräknas att det genomsnittliga bostadsbidraget stiger med ca 6,7 % år 2012 främst på grund av ökade hyresutgifter och höjningen av inkomstgränserna. Antalet stödtagare beräknas sjunka med 800 personer 2012 då antalet arbetslösa stödtagare minskar.

Förbättringar i småinkomsttagarnas försörjning

Försörjningen under arbetslöshetstiden förbättras genom att grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet höjs med 100 euro i månaden från och med den 1 januari 2012, vilket inkluderar en indexhöjning. Nivåförhöjningen av grundskyddet ökar statens utgifter med uppskattningsvis 221 miljoner euro år 2012. Förmånen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet till fullt belopp stiger från 553 till 653 euro per månad. Samtidigt höjs inkomstgränserna för bostadsbidraget för att motsvara nivån på det höjda arbetsmarknadsstödet.

Utkomststödets grunddel höjs med 6 % från och med den 1 januari 2012. Höjningen anpassas till alla grunddelar i enlighet med förhållandet mellan dem. På utkomststödets grunddel enligt den gällande lagen för en person som bor ensam skulle höjningen vara 25,15 euro per månad, varvid grunddelen blir 444,26 euro per månad. Behovet av anslag för reformen beräknas uppgå till 39 miljoner euro år 2012. Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd år 2012 beräknas vara 240 000.

Dessutom riktas 5 miljoner euro år 2012 till en höjning av utkomststödet för ensamförsörjare. Grunddelen för utkomststödet för ensamförsörjare höjs med 10 % från och med den 1 januari 2012. Antalet ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd beräknas vara ca 28 400 år 2012.

Höjningarna av grunddagpenningen enligt utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet samt reformen av bostadsbidraget medför en inbesparing i utgifterna för utkomststödet. Höjningen av självriskgränsen för bostadsbidraget så att den motsvarar nivån för det höjda arbetsmarknadsstödet innebär en inbesparing i statens utgifter för utkomststöd på uppskattningsvis 2,0 miljoner euro år 2012. Höjningen av grunddagpenningen beräknas utgöra en inbesparing i statens utgifter för utkomststöd på ca 20 miljoner euro år 2012.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Hos arbetsgivarna tas ut sjukförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Den totala summan av arbetsgivarnas försäkringsavgifter ökar när arbetspensionsavgifterna stiger. Dessutom betalar arbetsgivare olycksfallsförsäkrings- och grupplivförsäkringspremie.

Hos de försäkrade tas sjukförsäkringens sjukvårdspremie ut, och hos löntagare och företagare dessutom sjukförsäkringens dagpenningspremie. Hos de försäkrade tar man dessutom ut arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetspensionsförsäkringsavgift. Det sammanlagda beloppet av de försäkrades socialförsäkringsavgifter stiger då arbetspensionsförsäkringsavgifterna stiger.

Tablå 14. Socialförsäkringsavgifter, % av lönen

  2010 2011 2012
       
Arbetsgivare:      
Sjukförsäkring      
Alla arbetsgivare 2,23 2,12 2,11
       
Arbetslöshetsförsäkring1)      
lägre avgift 0,75 0,80 0,8
högre avgift 2,95 3,2 3,2
       
Arbetspensionsförsäkring2)      
Arbetsgivarens genomsnittliga ArPL-avgift 16,9 17,1 17,3
Fast avgift 16,7 16,9 17,3
       
De försäkrade:      
Sjukförsäkring      
Sjukvårdsförsäkring      
Sjukvårdspremie      
Förmånstagare (pensioner och inkomster av förmåner) 1,64 1,36 1,39
Löntagare och företagare 1,47 1,19 1,22
Arbetsinkomstförsäkring      
Dagpenningspremie      
Löntagare 0,93 0,82 0,81
Företagare 1,05 0,92 50,96
       
Arbetslöshetsförsäkring 0,40 0,60 0,60
       
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 4,5 4,7 5,2
personer över 53 år 5,7 6,0 6,6
       
Företagare och lantbruksföretagare:      
Arbetspensionsförsäkring, personer under 53 år 21,2 21,6 22,5
personer över 53 år 22,4 22,9 23,9

1) Arbetsgivares lägre premie betalas upp till en viss gräns för lönesumman. År 2010 var gränsen 1 846 500 euro, år 2011 var den 1 879 500 euro och år 2012 beräknas den vara 1 932 000 euro. För lönebelopp som överstiger detta betalas den högre premie.

2) I arbetspensionsavigifterna har man uppskattat en tillfällig sänkning på 0,6 % och 0,4 % åren 2010—2011, med vars hjälp det överskott som bildats av invalidpensionsavgifterna har utjämnats.

Sjukförsäkringen är uppdelad i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.

Arbetsinkomstförsäkringen finansieras av arbetsgivarna och löntagarna samt av företagarna. Staten deltar i finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen genom att finansiera de dagpenningar som betalas till minimibelopp, en andel av företagarnas och lantbruksföretagarnas företagshälsovård och en liten andel (0,1 %) av föräldradagpenningarna. Arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas andel av finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen år 2012 är uppskattningsvis 2 347 miljoner euro och statens andel uppskattningsvis 138 miljoner euro.

Av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen finansierar staten de sjukvårdsersättningar som betalas till EU-länder i sin helhet, kostnader som föranleds kommunerna av sjukvård som ges till personer som är bosatta utomlands och en del av Folkpensionsanstaltens omkostnader. I övrigt finansieras sjukvårdsförsäkringen delvis av de försäkrade med en andel på uppskattningsvis 1 110 miljoner euro och delvis av staten med en andel på sammanlagt uppskattningsvis 1 204 miljoner euro. Staten ska också trygga sjukförsäkringsfondens likviditet.

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas stiga till totalt ca 4,93 miljarder euro år 2012 (från 4,70 miljarder euro år 2011). Den största ökningen föranleds av ökade utgifter för sjuk- och föräldradagpenningar, läkemedelsersättningar och reseersättningar. För individuell rehabilitering enligt prövning och till projekt för utveckling av den används 90,2 miljoner euro (99,7 miljoner euro år 2011). För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har det liksom tidigare reserverats 8,4 miljoner euro. Av sjukvårdsförsäkringen betalas de ersättningar som föranleds av det försöksprojekt som gäller mun- och tandvård (åren 2010—2013) och av försöket med en modell för att ordna studerandehälsovården för yrkeshögskolestuderande (SHVS-modellen) (åren 2011—2014). För försöken används cirka 0,5 miljoner euro.

Ett samarbetsprojekt inom mun- och tandvård har inletts i Jyväskylä och kommer stegvis att utvidgas till hela landet. Samarbetsprojektet omfattar patienter som vid besök på hälsovårdscentralen bedöms vara i behov av förebyggande vård. Patienterna kan välja att få förebyggande vård för främjande av munhälsan antingen inom den privata eller inom den offentliga sektorn. Avsikten är att stödja hemvård av patienten. En vårdhelhet per patient ersätts under tiden för försöket. Efter försöket fattas beslut om projektets fortsättning.

Enligt regeringsprogrammet ska man garantera en jämlik ställning för högskolestuderandena när det gäller tillgången på hälsovårdstjänster. Avsikten med försöket med studerandehälsovård för yrkeshögskolestuderande är att utreda hur SHVS-modellen lämpar sig för anordnandet av hälso- och sjukvård för yrkeshögskolestuderande. Utgående från resultaten och en utvärdering av det treåriga försöket utarbetas förslag till fortsatta åtgärder för ordnandet av hälso- och sjukvården för högskolestuderande.

Miniminivån på sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och rehabiliteringspenningen har bundits till ett folkpensionsindex som beskriver förändringen i konsumentpriserna, vilket ökar statens andel av minimidagpenningarna med uppskattningsvis 5,0 miljoner euro år 2012.

Pensioner

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivarnas och de försäkrades försäkringsavgifter och -premier. Staten deltar i finansieringen av företagarpensionerna, lantbruksföretagarpensionerna och sjömanspensionerna. Folkpensionerna finansieras med statsmedel.

Under de pensionsmoment som finns under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel har det reserverats 4,43 miljarder euro för 2012 (4,26 miljarder euro för 2011). Tillväxten beräknas vara ca 172 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2011. Tillväxten beror på statens andel av ökningen i fråga om lantbruksföretagarnas pensioner samt ökningen av utgifterna för garantipensionerna, bostadsbidragen för pensionstagare och handikappförmånerna.

Staten finansierar folkpensionerna med ca 2,4 miljarder euro, garantipensionerna med 158 miljoner euro, bostadsbidraget för pensionstagare med 443 miljoner euro och handikappförmånerna med 554 miljoner euro. Dessutom används 569 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 114 miljoner euro till företagarpensionerna, 55 miljoner euro till sjömanspensionerna och 15 miljoner euro till lantbruksföretagarnas olycksfallspensioner.

För att förenhetliga pensionssystemet föreskriver man att den som har rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa kan få garantipension vid 62 års ålder utan förtidsminskning av garantipensionen. Tidigare har de som får arbets- och folkpension haft en motsvarande rättighet. Ändringen ökar garantipensionsutgifterna med ca 0,2 miljoner euro.

Förändringar i pensionsindex och lönekoefficienten

Arbetspensionsindex beräknas stiga med 3,6 % jämfört med år 2011 (år 2011 steg det med 1,35 % ). Det beräknas att folkpensionsindex jämfört med år 2011 ökar med 3,9 % (0,4 % år 2011) och lönekoefficienten med 2,8 % (1,78 % år 2011). Uppskattningarna har gjorts medan budgetpropositionen utarbetades och kommer att justeras i oktober 2011.

Tablå 15. Index och lönekoefficient

  2010 2011 2012
       
Arbetspensionsindex 2 292 2 323 2 407
FP-index 1 502 1 508 1 567
Lönekoefficient 1,231 1,253 1,288

Utkomstskydd för arbetslösa

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa beräknas uppgå till sammanlagt 2,18 miljarder euro år 2012 (1,92 miljarder euro år 2011). Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka från 7,9 % år 2011 till 7,6 %, vilket i sin tur minskar utgifterna för såväl statsandelar till arbetslöshetskassorna som grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet. Grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet höjs, vilket i sin tur bidrar till att höja statsandelarna också när det gäller förtjänstskyddet, vuxenutbildningsstödet och alterneringsersättningen.

I enlighet med regeringsprogrammet sänks ersättningsnivån för alterneringsledigheten på så sätt att statsandelen minskar med 6 miljoner euro år 2012 och på årsnivå med 7,5 miljoner euro.

Det beräknas att den ersättning som staten betalar för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte stiger med 3,3 miljoner euro (17 %) år 2012. Antalet personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte beräknas uppgå till ca 19 000.

Veteranerna

Det föreslås att det för stödjande av veteranerna anvisas sammanlagt 308 miljoner euro, varav 163 miljoner euro avsätts för ersättning för skada ådragen i militärtjänst, 65 miljoner euro för driftskostnaderna för krigsinvalidernas inrättningar, 44 miljoner euro för fronttillägg och 27 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner. Anslagen anvisas dessutom till rehabilitering av makar till krigsinvalider, till vissa utländska frivilliga och till vissa andra för rehabiliteringsverksamhet.

Social- och hälsovårdstjänster

Familjevårdslagstiftningen revideras med målet att flytta fokus till familjevård när det gäller vård utom hemmet. Familjevårdarnas arvoden höjs från och med den 1 januari 2012, vilket har en inverkan på ca 8,4 miljoner euro på statsandelen. Genom den ändring av barnskyddslagen som träder i kraft den 1 januari 2012 strävar man efter att minska på institutionsvården, vilket beräknas utgöra en inbesparing av statens utgifter på ca 7,8 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammet reserveras under regeringsperioden 145 miljoner euro för utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Anslaget fördelas stegvis från och med år 2013 på bl.a. en äldreomsorgslag, handikappservicen, familjevården, barnskyddet, utvecklandet av servicestrukturen, stärkande av primärvården, elevvården och hemservice för barnfamiljer.

Vid ingången av 2010 överfördes statsandelarna för driftskostnaderna för social- och hälsovården till finansministeriets huvudtitel till statsandelen för kommunernas basservice under moment 28.90.30. Den kommunala ekonomin och det statliga stödet till kommunerna behandlas mera ingående i avsnitt 7, Basservicebudgeten.

Som statsunderstöd för projekt för utveckling av kommunernas hälso- och sjukvård föreslås 17,5 miljoner euro för år 2012. Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste II) 2012—2015. Avsikten är att anslaget också ska användas för ordnande av stödtjänster för långtidsbostadslösa.

Den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning bibehålls på 2011 års nivå. För forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård används 35 miljoner euro från och med år 2012 i form av statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter.

För statsandelen till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet föreslås 357 miljoner euro, vilket är 14,7 miljoner euro mer än 2011 års nivå. Ökningen beror på höjningar av utkomststödet.

För tolktjänster för gravt handikappade föreslås ett anslag på 28,2 miljoner euro, vilket är 10,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2011. Utgiftsökningen beror på en ökning av efterfrågan på tolktjänster och utvecklandet av tolkning på distans.

För anskaffning av vacciner föreslås ett anslag på 22,9 miljoner euro (25,4 miljoner euro år 2011).

Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare, pälsdjursuppfödare och renskötare

För avbytarverksamheten för lantbruksföretagare föreslås ett anslag på 207 miljoner euro (200 miljoner euro år 2011).

Ämbetsverk och inrättningar

Arbetarskyddstillsynens resurser stärks med 1,5 miljoner euro i syfte att bekämpa den grå ekonomin.

För närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland i frågor som hänför sig till strål- och kärnsäkerheten föreslås ett anslag på 1,5 miljoner euro som en överföring från utrikesministeriets förvaltningsområde.

Ett anslag på 0,5 miljoner euro föreslås till Institutet för hälsa och välfärd för ordnandet av utbildning av specialister i rättsmedicin. För fortsatt genomförande av likalönsprogrammet föreslås ett anslag på 0,2 miljoner euro. För en riksomfattande utvidgning av försöket med arbetsbanker föreslås 1,5 miljoner euro.

Ytterligare 0,2 miljoner euro föreslås till besvärsnämnden för social trygghet för att avveckla anhopningen av ärenden vid besvärsnämnden och förkorta behandlingstiderna. Anslaget kan användas för omplacering av extra arbete av den nuvarande personalen. Samtidigt genomförs också andra åtgärder för att förkorta behandlingstiderna.

Till ett projekt för elektronisk informationshantering inom social- och hälsovården (KanTa) föreslås 16,7 miljoner euro. Anslaget används bl.a. till den strategiska och operativa planeringen och styrningen av KanTa-projektet, till uppgörandet och upprätthållandet av nationella definitioner i anslutning till projektet samt till betalning av ersättningar till FPA i enlighet med lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007). Avsikten är att anslaget dessutom används till att fastställa och verkställa det elektroniska kunduppgiftssystemet för det sociala området (TikeSos) och till att samordna utvecklingssamarbetet, ibruktagandet och spridandet av systemet.

Via den nya servicefonden som inrättas vid FPA administreras driftskostnaderna för det patientarkiv som hör till det nationella hälso- och sjukvårdsarkivet (KanTa), det elektroniska receptcentret och arkivet. Till servicefonden föreslås ett anslag på knappt 1,6 miljoner euro 2012. Då användningen av KanTa-tjänsterna utvidgas ska inkomsterna av avgifter täcka fondens utgifter.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 271 miljoner euro, vilket är 52 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2011. Detta beror i huvudsak på en minskning av utgifterna för konjunkturrelaterade åtgärder för reparation av bostäder. Dessutom används ca 480 miljoner euro av statens bostadsfonds medel till betalning av bidrag och räntestöd inom bostadsväsendet samt till skötseln av fondens skulder. Från statens bostadsfond intäktsförs liksom förut 130 miljoner euro i budgeten.

Inom förvaltningsområdet betonas åtgärder för att bromsa upp klimatförändringen och att anpassa sig till förändringen. Förbättrandet av byggnaders energiprestanda spelar en viktig roll i Finlands energi- och klimatpolitik. Det behövs åtgärder inom flera sektorer för att man ska kunna säkerställa naturens mångfald och ekosystemtjänsterna samt främja en hållbar användning av naturresurserna, liksom även för att minska näringsbelastningen och miljöriskerna för Östersjöns vidkommande. Det omfattande sociala hyresbostadsbestånd som producerats med statligt stöd har avsevärd betydelse framför allt för tryggandet av utbudet av hyresbostäder för dem som har det sämre ställt ekonomiskt samt för grupper med särskilda behov. Miljöförvaltningens verksamhetsförutsättningar förbättras genom samarbete och genom styrning av den statliga regionförvaltningens miljöuppgifter.

Miljö- och naturvård

Genomförandet av handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (METSO) 2008—2016 samt genomförandet av Natura 2000 och naturskyddsprogram som man beslutat om tidigare fortsätter. För detta föreslås ett anslag i budgeten på sammanlagt 50,8 miljoner euro och dessutom en fullmakt att ingå avtal och förbindelser på 10 miljoner euro. I anslaget ingår tilläggsfinansiering till ett belopp av 15 miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet. Resurserna för skötseln och rekreationsanvändningen av de områden som hör till Forststyrelsens naturtjänster stärks och för finansieringen av de offentliga förvaltningsuppgifter som hör till Forststyrelsen och som genomförs i miljöministeriets regi föreslås sammanlagt ca 27 miljoner euro.

För den gröna ekonomin föreslås 2,5 miljoner euro för förvaltningsområdet. Avsikten är att beloppet ska användas bl.a. till analyser av målen för minskade utsläpp och av internationella klimatförhandlingar, till verksamhet inom klimatpanelen samt till utvecklings- och försöksprojekt som gäller program för hållbar konsumtion och produktion.

Genom internationellt och nationellt samarbete och åtgärder strävar man efter att uppnå de klimat- och energimål som godkänts inom EU och de som ställts på nationell nivå. För att spara på naturresurserna förbättrar man materialeffektiviteten och verkställer den nya avfallslagstiftningen som träder i kraft 2012 i syfte att minska avfallsmängden och öka avfallsåtervinningen.

Man fortsätter att förbättra Östersjöns tillstånd i ett internationellt och nationellt samarbete mellan olika förvaltningsområden, där målet är att skyddsåtgärderna ska ha så god effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt. För den Östersjöpolitik som hänför sig till detta kommer regeringen att tillsätta en koordineringsgrupp. Åtgärderna för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd inriktas på att reducera näringsbelastningen i synnerhet från jordbruket och att effektivisera behandlingen av avloppsvatten. Genomförandet av de vattenvårdsplaner som statsrådet godkänt effektiviseras i samarbete med övriga aktörer. Rådgivningen i avloppsvattenfrågor inom glesbygdsområden fortsätter genom ett anslag på 1 miljon euro.

Samhällen, byggande och boende

När det gäller att bedöma byggnaders energiprestanda övergår man den 1 juli 2012 till en helhetsbedömning av nybyggen, där även uppvärmningsmetoden beaktas. Det utarbetas också bestämmelser om energiprestanda vid renoveringar. I syfte att minska fukt- och mögelproblemen i byggnader och förhindra nya problem fortsätter de riksomfattande åtgärderna mot fukt och mögel 2009—2013.

För understöd för reparation av bostäder samt energiunderstöd för bostäder anvisas sammanlagt 70,5 miljoner euro, varav 15 miljoner euro är betalningar av understöd som beviljats på konjunkturrelaterade grunder. Genom understöd för reparation av bostäder och energiunderstöd stöds bl.a. en övergång till förnybar energi i el- och oljeuppvärmda bostadshus, byggande av hissar i det existerande bostadsbeståndet och reparationer som främjar äldre personers möjligheter att bo hemma.

Utbyggnaden av vindkraften styrs genom planläggning till de platser som lämpar sig så bra som möjligt med tanke på miljön och ekonomin och samordnas med landskapet, bebyggelsen och naturmiljön. Stödet till förbunden på landskapsnivå och kommunerna fortsätter för att påskynda planläggningen.

Genom de riksomfattande målen för områdesanvändningen styrs förenhetligandet av samhällsstrukturen. För att förnya kommun- och servicestrukturen och styra stadsregionerna i riktning mot en hållbar samhällsstruktur främjas i synnerhet en tillräcklig planläggning av bostadstomter samt samordningen av markanvändningen, boendet och trafiken. För huvudstadsregionens specialfrågor drivs en metropolpolitik, och avsiktsförklaringen mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen genomförs.

Före utgången av 2011 bereds ett bostadspolitiskt verksamhetsprogram för regeringsperioden, där de centrala åtgärderna för de närmaste åren specificeras. För att trygga stabiliteten på bostadsmarknaden och stoppa ökningen av bostadspriserna är det viktigt att efterfrågan och utbudet på ägarbostäder balanseras. Både behovet av ägarbostäder och hyresbostäder är på lång sikt stort i tillväxtcentrum, i synnerhet i Helsingforsregionen, där efterfrågan på bostäder upprätthålls framför allt av den fortsatta urbaniseringen, befolkningens stigande medelålder, de allt mindre hushållen och den ökande invandringen. För den statsunderstödda sociala bostadsproduktionen föreslås räntestödsfullmakter för 1 025 miljoner euro och borgenslånefullmakter för 250 miljoner euro. Huvuddelen av produktionen riktas till de största tillväxtcentrumen.

Det föreslås att byggandet och reparationen av bostäder för grupper med särskilda behov förutom genom räntestöd stöds genom investeringsunderstöd till ett belopp av 110 miljoner euro. Produktionen av sociala hyresbostäder som är avsedda för andra än grupper med särskilda behov understöds genom att man halverar självriskräntan på räntestödslån för åren 2012—2014, varefter åtgärdens effekt utvärderas.

Tablå 16. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2010—20121)

Kod Utgiftsart År 2010
bokslut
mn euro
År 2011
ordinarie
budget
mn euro
År 2012
budgetprop.
mn euro

Förändring 2011—2012
mn euro %
             
01-14 Omkostnader 6 069 6 091 6 195 104 2
15-17 Pensioner 3 733 3 920 4 131 211 5
18-19 Anskaffning av försvarsmateriel 577 750 720 - 31 - 4
20-28 Övriga konsumtionsutgifter 1 577 1 510 1 646 136 9
29 Mervärdesskatteutgifter 1 000 1 008 1 095 87 9
01-29 Konsumtionsutgifter 12 956 13 279 13 787 508 4
30-39 Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl. 11 125 11 519 12 062 543 5
40-49 Statsbidrag till näringslivet 3 273 3 541 3 634 93 3
50-59 Statsbidrag till hushåll och allmännyttiga samfund 9 710 10 157 10 373 216 2
60 Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten 4 570 4 812 5 090 277 6
61-65 EU:s strukturfondsfinansiering, finansieringen från andra EU:s fonder och den motsvarande statliga med finansieringen och övriga överföringar inom landet 943 1 156 1 129 - 28 - 2
66-69 Överföringar till EU och utlandet 2 431 2 754 2 872 118 4
30-69 Överföringsutgifter 32 053 33 939 35 159 1 219 4
70-73 Anskaffning av inventarier 31 30 50 20 67
74-75 Husbyggen 35 41 40 - 1 - 2
76 Jordområden, byggnader och fastigheter 38 28 35 7 25
77-79 Jord- och vattenbyggen 529 378 561 183 48
70-79 Realinvesteringar 633 479 687 209 44
80-86 Lån som beviljas av statens medel 1 696 605 501 - 104 - 17
87-89 Övriga finansinvesteringar 287 254 14 - 240 - 94
80-89 Lån och övriga finansinvesteringar 1 983 859 515 - 344 - 40
70-89 Investeringsutgifter 2 617 1 337 1 202 - 135 - 10
90-92 Räntor på statsskulden 1 867 1 894 2 146 252 13
93-94 Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering2)
95-99 Övriga och icke specificerade utgifter 140 75 60 - 15 - 20
90-99 Övriga utgifter 2 006 1 969 2 206 237 12
  Sammanlagt 49 632 50 525 52 353 1 829 4

1) Utgifterna har samlats i grupper enligt sin ekonomisk art på basis av momentets nummerkod. Varje tal har avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

5.3. Vetenskaps-, teknologi- och innovationspolitiken

Genom forsknings- och innovationsverksamheten stärker man förutsättningarna för en hållbar tillväxt som skonar miljön och stöder en positiv utveckling inom ekonomin samt konkurrenskraften, förnyelsen av samhällsstrukturerna och välfärden. Den öppna, globala verksamhetsmiljön och konjunkturväxlingarna ställer höga krav. För att ha framgång i den hårdnande konkurrensen måste man ändra på etablerade verksamhetssätt, utveckla strukturerna, göra försök, ta större risker än tidigare, införa en ny företagsamhetskultur och styrning som stöder den samt skapa sporrar. Med tanke på hållbarheten i den offentliga ekonomin är det allt viktigare att FoU-finansieringen producerar högkvalitativ utbildning och forskning, framgångsrika innovationer och nya tillväxtföretag. Satsningar ska göras på att sätta fart på den praktiska tillämpningen och kommersialiseringen av forskningsresultaten.

Regeringen går målmedvetet vidare med förnyandet av innovationssystemet som en del av den utvecklingslinje för forsknings- och innovationspolitiken som man följer sedan länge. Målet är att skapa goda förutsättningar att ta fram ny kunskap och hög kompetens och bedriva affärsverksamhet. En tillräcklig forsknings- och innovationsfinansiering är avgörande för hur väl reformerna lyckas. Genom satsningarna på forskning skapas förutsättningar för en förnyelse inom ekonomin och näringsstrukturen. Ny tillväxt genereras genom innovationer och tillväxtföretagsamhet samt genom specialisering på uppgifter som kräver hög utbildning och specialkunnande.

Regeringens mål på en FoU-intensitet (FoU-utgifter/BNP) på 4 % nåddes 2009. Detta berodde främst på att bruttonationalprodukten minskade. År 2010 vände FoU-intensiteten nedåt. Målet för valperioden är en nivå på 4 %.

Det strukturella utvecklandet av högskolorna och forskningsinstituten fortsätter. Högskolornas nätverk av verksamhetsställen ska samlas till omfattande helheter av högkvalitativa forsknings- och inlärningsmiljöer. Den strategiska styrningen av de statliga forskningsinstituten stärks på statsrådsnivå. Arbetsfördelningen mellan forskningsinstituten och universiteten görs tydligare och man ökar samarbetet. Nätverket av forskningsinstitut ska bli glesare.

Universitetens och yrkeshögskolornas finansiering ses över. Finansieringsmodellerna stöder en förbättring av kvaliteten på forskningen och undervisningen, en snabbare övergång till arbetslivet, utnyttjandet av forskningsrön, internationalisering samt profileringen av högskolorna på sina respektive styrkeområden. Den lagstiftning som gäller yrkeshögskolornas förvaltning och finansiering ska ses över. Ansvaret för basfinansieringen av yrkeshögskolorna överförs på staten och yrkeshögskolorna blir självständiga juridiska personer.

I forsknings- och innovationsrådets riktlinjer för åren 2011—2015 betonas behovet av att försnabba reformarbetet inom forsknings- och innovationspolitiken. Arbetsfördelningen mellan de offentliga finansiärerna av forskning, utveckling och innovation tydliggörs. Tyngdpunkten inom finansieringen förskjuts till små och medelstora, tillväxtorienterade, sysselsättande och internationellt inriktade företag. Detta har uppmärksammats bl.a. i Tekes nya strategi och i de utvecklingsplaner som gäller finansieringen av den offentliga forskningen.

Man fortsätter att genomföra arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för en efterfrågeorienterad och användarrelaterad innovationspolitik. Programmet strukturerar upp innovationspolitikens mål och nya linjer, såsom offentlig upphandling som främjar forskning och innovationer, tillämpande av pionjärmarknadsinitiativet och utveckling av författningsmiljön.

Avsikten är att säkerställa att den finländska forskningens kvalitet inte faller ifrån den internationella toppen. De långsiktiga satsningarna på mänskliga resurser fortsätter och man främjar forskningsmiljöer med stor dragningskraft. Systemet med forskarskolor vid universiteten utvecklas så att det blir mer professionellt och internationellt attraktivt. Forskningsinfrastrukturer är centrala förutsättningar för högklassig forskning, utbildning och innovationsverksamhet och påverkar utländska företags etablering i landet. Utvecklandet av de nationella forskningsinfrastrukturerna och Finlands deltagande i EU:s gemensamma infrastrukturer förbereddes utifrån den nationella färdplan som färdigställdes 2009. De fortsatta åtgärderna riktas till att skapa urvals- och finansieringsmekanismer och verksamhetsförutsättningar för infrastrukturen. Regeringen bedriver en forskningspolitik som innebär att datalager som producerats med offentliga medel görs tillgängliga för användning inom utbildning, forskning och innovationsverksamhet.

Betydelsen av globalt samarbete har ökat snabbt. EU:s utveckling har en direkt inverkan på den nationella politiken. Med hjälp av FinNode-innovationscenter i utlandet främjas internationellt samarbete, skapas nya multilaterala verksamhetsmodeller och sprids information om globala utvecklingstrender.

Utvärderingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten utvecklas. Samtidigt säkerställer man att resultaten av utvärderingarna knyts närmare till organisationernas beslutsfattande och till att förbättra effekterna av verksamheten. Finlands Akademi har inlett en utvärdering av vetenskapens tillstånd och nivå i Finland. Arbets- och näringsministeriet utvärderar åren 2011—2012 sina två största aktörer, Tekes och Finnvera. Det internationella samarbetet i samband med utvärderingarna och den utbildning som tjänar utvärderingsverksamheten kommer att utvidgas.

Verksamheten vid de strategiska centren för spetskompetens (SHOK) fortsätter och man säkerställer finansieringen av verksamheten. År 2012 ska verksamheten vid centren och dess effektivitet utvärderas. Mot slutet av programperioden för kompetenscentrumprogrammet för främjande av forskning, utbildning och innovationer i regionerna (OSKE 2007—2013) fokuserar kompetenscentren sin verksamhet på att bygga upp internationella nätverk och partnerskap, på användarorienterade innovationer och utvecklande av affärsverksamhetskompetens samt på att stärka det strategiska samarbetet mellan de olika kompetensområdena.

Tablå 17. Utveckling av de centrala anslagen för forskning och utvecklingsarbete, mn euro

  2011
ordinarie
budget
2012
budgetprop.
2011—2012
förändring
2011—2012
förändring, %
         
Högskolor 600 602 2 0
Statliga forskningsanstalter 298 309 10 3
— varav statens tekniska forskningscentral 86 93 7 8
Forskningsorganisationernas forskningsanslag, sammanlagt 899 911 12 1
         
Finlands Akademi 346 312 -34 -10
Teknologiska utvecklingscentralen 637 601 -36 -6
Finansieringsorganisationer sammanlagt 983 914 -69 -7
         
Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt samt uppfinningsverksamhet 10 5 -5 -50
         
Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård 40 35 -5 -13
Sammanlagt 1 931 1 864 - 67 - 3

5.4. Regionutvecklingen och strukturfonderna

Utveckling av regionerna

Staten och kommunerna samt landskapsförbunden, som är regionutvecklingsmyndigheter i regionerna, ansvarar för regionutvecklingen. Målet är ett regionutvecklingssystem som baserar sig på växelverkan och nätbildning mellan myndigheter och andra parter som är viktiga för regionutvecklingen och som skapar förutsättningar för en balanserad utveckling av de olika regionerna och för en sådan välfärd och ekonomisk tillväxt som grundar sig på hållbar utveckling.

De strategiska tyngdpunkterna och de viktigaste åtgärderna inom regionutvecklingen fastställs i regeringsprogrammet och i statsrådets beslut om de riksomfattande målen för regionutvecklingen. Regionutvecklingsarbetet genomförs både genom nationella program och åtgärder och genom program och åtgärder som delvis finansieras av EU. Den nationella regional- och landsbygdspolitiken och de regional- och landsbygdspolitiska riktlinjerna och åtgärderna i EU:s strukturfonds- och landsbygdsprogram integreras till en fungerande helhet.

Verksamhetssystemet för regionutveckling samt nationella specialprogram för genomförande av de nationella målen för regionutvecklingen och andra åtgärder behandlas närmare i kapitel 32.50 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

Europeiska unionens strukturfonders verksamhet i Finland och strukturfondsmedlen i budgetpropositionen för 2012

År 2012 fortsätter genomförandet av programperioden 2007—2013. I Finland genomförs under programperioden 2007—2013 målet EU:s regionala konkurrenskraft och sysselsättning, som primärt fokuserar på forskning, innovation, tillgänglighet och främjande av sysselsättning. Dessutom kommer man i Finland att genomföra målet för territoriellt samarbete i Europa med syfte att bl.a. stärka integreringen inom unionens område på alla delområden samt öka det gränsöverskridande samarbetet och utbytet av bästa praxis.

De åtgärdsprogram som genomför målen följer tyngdpunktsområdena för den nationella region-, struktur- och sysselsättningspolitiska strategin för 2007—2013. Åtgärdsprogrammen grundar sig på riktlinjer för verksamheten som är gemensamma och som bl.a. beaktar de regionala särdragen.

De åtgärdsprogram som finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden är regionala strukturfondsprogram och de tas fram storregionvis. Det åtgärdsprogram som finansieras ur Europeiska socialfonden är ett nationellt program som innehåller både en riksomfattande del och en regional del.

Den strukturfondsfinansiering som Finland fått för programperioden 2007—2013 är totalt ca 1,7 miljarder euro enligt gängse pris och statens medfinansiering beräknas vara ca 1,5 miljarder euro.

Tablå 18. Åtgärdsprogram för EU:s strukturfonder 2007—2013 enligt gängse pris inklusive en indexering på 2 % per år och den finansiering som föreslås i budgetpropositionen för 2012 (EU:s och statens finansiering sammanlagt), mn euro1)

  2007—2013 Budgetprop.
2012
     
Regional konkurrenskraft och sysselsättning (ERUF):    
— Östra Finland 671,176 65,755
— Norra Finland 549,708 60,331
— Södra Finland 273,607 29,728
— Västra Finland 322,032 34,934
Mål 3 och ENPI CBC 74,729 9,500
Sammanlagt 1 891,252 200,248
     
Regional konkurrenskraft och sysselsättning för Fastlandsfinland (ESF):    
— Riksomfattande del 462,880 49,605
— Östra Finland 314,627 26,063
— Norra Finland 120,936 13,213
— Södra Finland 146,693 15,720
— Västra Finland 169,337 18,146
Sammanlagt 1 214,473 122,747
ERUF och ESF sammanlagt 3 105,725 322,995

1) Statsbudgeten omfattar inte EU:s finansiering för åtgärdsprogram som genomför gränsöverskridande samarbete. Denna finansiering inkomstförs enligt programmens förvaltningsmodell direkt till en förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet utanför budgetekonomin. Den statliga medfinansiering för dessa program som motsvarar EU-stödet ingår i statsbudgeten. I statsbudgeten ingår inte heller medel för de åtgärdsprogram som genomförs på Åland, för dessa program ingår i landskapets behörighet.

Strukturfondsmedel väntas år 2012 bli intäktsförda i statsbudgeten till ett belopp av sammanlagt 258 miljoner euro. Här ingår inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för programperioden 2007—2013.

År 2012 riktas finansiering ur strukturfondsprogrammen i synnerhet till åtgärder som främjar företagande och ny affärsverksamhet och skapar nya arbetstillfällen samt till sysselsättande åtgärder och utbildningsåtgärder på så sätt att också branscher och områden som genomgår strukturomvandlingar beaktas.

Exakta uppgifter om EU-finansieringen och den motsvarande statliga finansieringen finns i tabellerna i förklaringsdelen under moment 32.50.64.

Tablå 19. Uppskattning av hur EU:s strukturfondsverksamhet fördelas enligt förvaltningsområde 2012

Förvaltningsområde %
   
Undervisnings- och kulturministeriet 20,4
Jord- och skogsbruksministeriet 0,2
Kommunikationsministeriet 0,9
Arbets- och näringsministeriet 73,6
Social- och hälsovårdsministeriet 1,5
Miljöministeriet 3,4