Statsbudgeten 2012

1. Sammandrag

Den internationella ekonomin

Det snabbaste tillväxtskedet inom världsekonomin är över, fastäntillväxten inom världsekonomin i genomsnitt kommer att vara ca 4 %åren 2011 och 2012. Tyngdpunkten för tillväxten ligger på tillväxtländerna.Den bakomliggande orsaken till att tillväxten har börjat mattasav är nedtrappningen av de stöd- och stimulansåtgärder som regeringarnaoch centralbankerna i industriländerna har vidtagit samt den bräckligaprivata efterfrågan. I många industriländer ska dessutom den offentligaekonomin, hushållen och de finansiella instituten samtidigt stärkasin finansiella ställning, vilket innebär att efterfrågan försvagasoch tillväxten i industriländerna avtar.

Förenta staternas ekonomi återhämtade sig rätt snabbt efterbankkrisen, men tillväxten har likväl avtagit och kommer nästa åratt vara ca 2 %. Tillväxten inom euroområdet och EU är långsam,och den kommer i år och nästa år att vara knappt 1 ½ %.Tillväxten varierar kraftigt i olika länder. Den snabba tillväxtruschenefter recessionen syns även som en ökande inflation. Förväntningarnapå inflationen har emellertid sänkts under de senaste månaderna.

Prognosen för den internationella ekonomin innefattar riskersom i huvudsak är negativa och de anknyter till den bräckliga ekonomiskatillväxten i industriländerna, till skuldsättningen inom den offentligasektorn och till obalansen inom finansieringen samt till långvarigarbetslöshet. Omfattande och samtidiga konsolideringsåtgärder inomde offentliga ekonomierna kan på kortare sikt minska efterfråganoch förvärra arbetslösheten mer än väntat, men på medellång siktkan de förbättra konsumenternas och företagens förtroende och skapasådana förutsättningar för en ökad privat efterfrågan som är bättreän prognosen utvisar. I synnerhet i Europa är staternas höga skuldsättningoch banksektorns balanser en risk. Det är ännu oklart på vilkennivå bl.a. riskpremierna inom banksystemet kommer att stabiliserasig under de närmaste åren och hur skötseln av bank- och stabilitetsproblemenavspeglar sig i den realekonomiska aktiviteten inom euroområdet.

Samhällsekonomin i Finland

År 2010 ökade Finlands ekonomi med 3,6 % och tillväxten varbred. Under början av innevarande år fortsatte tillväxten i samhällsekonominoch utsikterna för slutet av året var under början av sommaren fortfarandegoda. Atmosfären inom ekonomin har dock försämrats snabbt och osäkerheteninför den kommande ekonomiska utvecklingen har vunnit mark i såvälFinland som i andra tillväxtekonomier. Totalproduktionen förväntasöka med 3,5 % år 2011, när alla efterfrågeposter inverkarpositivt på ökningen. Tyngdpunkten för tillväxten håller emellertidi allt större utsträckning på att flyttas över på den inhemska efterfrågan.Den försvagade tillväxten inom den internationella ekonomin ochdet allt sämre utbytesförhållandet inverkar redan 2011 på Finlandsexport.

Under budgetåret 2012 kommer tillväxten att vara 1,8 procent,vilket delvis beror på att tillväxten inom den internationella handelnhar mattats av. Den ekonomiska tillväxten avtar i exportländer somär viktiga för Finland. Dessutom syns den ökande osäkerheten särskilti investeringarna, vars tillväxttakt avtar klart. Även en avmattningav tillväxten inom den privata konsumtionen är att vänta.

I år och nästa år väntas inflationen vara över tre procent.Detta förklaras till stor del av prisutvecklingen utomlands samtav ändringar som gjorts och kommer att göras i skattegrunderna. Detvore skadligt med tanke på konkurrenskraften att med inhemska åtgärderförstärka kostnadsspiralen.

Sysselsättningen ökar rätt långsamt under de närmaste åren.Till följd av den avmattade ekonomiska tillväxten och de osäkraframtidsutsikterna är företagen allt försiktigare med att rekryteranya arbetstagare. Tillväxten inom sysselsättningen är i år ungefären procent tack vare den relativt goda tillväxten inom sysselsättningeni början av året. Under de följande åren kommer tillväxttakten inomsysselsättningen att avta och vara ungefär en halv procent. Närtillväxten inom sysselsättningen och ekonomin avtar kommer ävennedgången i antalet arbetslösa att avta under de närmaste åren.Arbetslösheten började minska redan under 2010, och utvecklingen fortsatteatt vara relativt positiv även i början av 2011. Mot slutet av åretkommer minskningen av arbetslösheten emellertid att avta, och arbetslöshetsgradenför hela året kommer att vara 7,9 procent. År 2012 kommer arbetslöshetsgradenatt sjunka till 7,6 procent.

För närvarande utsätts den ekonomiska tillväxten för riskerfrån exceptionellt många olika håll. En stor del av dessa riskerkan vi inte påverka genom vår egen verksamhet. Om den internationellahandeln stagnerar syns detta omedelbart och verkningarna är betydandepå grund av öppenheten i den finländska ekonomin. Även sådana ekonomisk-politiskabeslut som begränsar förutsättningarna för en tillväxt på marknadsvillkori exportländer som är viktiga för oss vållar problem.

Den ekonomisk-politiska linjen

Målet för regeringens ekonomiska politik är en hållbar ökningav den ekonomiska tillväxtpotentialen, en ökad sysselsättningsgrad,en positiv utveckling av hushållens köpkraft och en förbättringav den internationella konkurrenskraften och industrins verksamhetsbetingelser.Det är viktigt för Finland att landets ekonomiska konkurrenskraftförbättras och att förtroendet för den offentliga ekonomins förmågaatt fullgöra sina skyldigheter i alla lägen upprätthålls. Ett konkret målär att statens kreditvärdering ska bibehållas på den nuvarande,optimala nivån.

För att trygga en hållbar offentlig ekonomi har regeringen sommål att få till stånd en tydlig minskning av statens skuldkvot förevalperiodens slut. För att nå detta mål eftersträvar regeringenbalans i statsfinanserna och en ökad ekonomisk tillväxt.

Den offentliga ekonomin stärks genom anpassningsåtgärder somvidtas under valperioden för utgifternas och inkomsternas del samtgenom strukturella åtgärder. Avsikten är att anpassningsåtgärdermotsvarande sammanlagt 2,5 miljarder euro netto per år ska vidtasi fråga om statens utgifter och inkomster i enlighet med regeringsprogrammetfram till 2015. I budgetpropositionen för 2012 ingår av regeringenfastställda utgiftsnedskärningar på 1,1 miljarder euro och skattehöjningarpå 1,1 miljarder euro jämfört med den föregående regeringens sistarambeslut av den 23 mars 2011. I propositionen ingår också utgiftsökningarpå ca 410 miljoner euro och skattelättnader på 0,9 miljarder euro(inklusive den ändring av beskattningsgrunderna som genomförs medanledning av högre förvärvsinkomster och inflationen samt förhöjdasamfundsskatteandelar) främst för att förbättra sysselsättningenoch tillväxten och minska utslagning och ojämlikhet. Trots anpassningsåtgärdernakommer statsfinanserna fortfarande att uppvisa ett underskott år2012. Finanspolitiken är tillväxtbegränsande till följd av anpassningsåtgärdernai statsfinanserna.

Inkomstposterna

År 2012 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utannettoupplåning till 45,3 miljarder euro. Av inkomsterna är ca 85 %skatter och inkomster av skattenatur.

Jämfört med den ordinarie budgeten för 2011 uppskattas bådede ordinarie inkomsterna i budgetekonomin och skatteinkomsternaöka med ca 7 % år 2012. En ökande sysselsättning och inhemskefterfrågan samt regeringens skattepolitiska åtgärder för att stärkabalansen i statsfinanserna ökar skatteutfallet. Kalkylen över skatteinkomsternaär emellertid förknippad med mera osäkerhet än normalt. Den undersommaren ökade instabiliteten på den internationella finansmarknadenoch den försvagade allmänna tilltron till ekonomin kastar en skuggaöver utvecklingsprognoserna för ekonomin, som är grunden för skatteinkomsterna.

I jämförelse med inkomstposterna för 2011 (inklusive de tvåtilläggsbudgetar och årets tredje tilläggsbudgetproposition somöverlämnades till riksdagen 2011, i vilka kalkylen över ordinarie inkomsterhar höjts med ett nettobelopp på ca 0,6 miljarder euro) uppskattasde ordinarie inkomsterna 2012 öka med 5,0 % och skatteinkomsternamed 5,7 %. Av skatteinkomstökningen på ca 2,1 miljardereuro jämfört med vad som budgeterats för 2011 är 160 miljoner euroen följd av ändringar i beskattningsgrunderna som den föregåenderegeringen fastställt, medan det resterande beloppet är en följdav de nu föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna och tillväxteni skattebaserna. Statens inkomster av blandad natur beräknas ökamed ca 2 %, och ränteinkomsterna och intäktsföringen avvinst beräknas minska med ca 1 %.

Ändring av beskattningsgrunderna i enlighet medregeringsprogrammet

Ett grundläggande mål med beskattningen är att trygga finansieringenav välfärdstjänsterna samtidigt som regeringen eftersträvar balansi statsfinanserna. Skattebasen ska utvidgas och beskattningsgrundernajusteras för att stärka statsfinanserna. Tyngdpunkten inom beskattningen flyttasfrån sådan beskattning av arbete och företagande som är skadligareför den ekonomiska tillväxten mot sådan beskattning som utgår frånmiljö och hälsa.

Beskattningen av förvärvsinkomster kommer att justeras. På såsätt försöker man hindra att beskattningen av arbete skärps på allainkomstnivåer på grund av inflationen och den stigande inkomstnivån.Beskattningen av personer med små förvärvsinkomster lindras genomatt grundavdraget vid kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdragethöjs. För att beskattningen av dem som bor på hyra och dem som bori ägarbostad ska bli enhetligare införs det stegvis under valperiodenen måttfull begränsning av rätten att dra av räntorna på bostadslån.Hushållsavdraget minskas. I syfte att göra beskattningen socialtsett rättvisare och beakta skattebetalningsförmågan höjs skattesatsenför kapitalinkomster till 30 %, och skatten görs progressivgenom att skattesatsen är 32 procent till den del kapitalinkomsternaöverstiger 50 000 euro. Den övre gränsen för det skattefriabeloppet av utdelning från icke-börsnoterade företag sänks till 60 000euro. De ändringar i beskattningsgrunden som föreslås vid förvärvs-och kapitalinkomstbeskattningen minskar statens skatteintäkter medett nettobelopp på 210 miljoner euro år 2012. Kommunernas förloradeskatteinkomster, sammanlagt ca 260 miljoner euro, som föranledsav ändringar i beskattningsgrunden ska kompenseras till fullt belopp.

För att förbättra företagens sysselsättnings-, tillväxt- ochinvesteringsmöjligheter sänks samfundsskattesatsen med en procentenhettill 25 %. Kommunernas förlorade skatteintäkter till följdav detta kompenseras genom en höjning av kommunernas samfundsskatteandeloch genom en sänkning av statens andel i motsvarande utsträckning.Dessa ändringar uppskattas sänka statens skatteutfall med ca 190miljoner euro år 2012. Kommunernas samfundsskatteandel höjs ytterligaretemporärt med 5 procentenheter och församlingarnas samfundsskatteandelmed 0,4 procentenheter. I arvs- och gåvobeskattningen införs enny nivå och lotteriskatten höjs.

Mervärdesskattebasen utvidgas till att också omfatta tidnings-och tidskriftsprenumerationer. Inom punktbeskattningen höjs skattenpå produkter som är skadliga både för miljön och hälsan. För attförhindra skador som alkohol och tobak orsakar skärps beskattningenav dessa produkter, vilket ökar statens skatteinkomster med sammanlagtca 165 miljoner euro. En höjning av accisen på sötsaker, glass ochläskedrycker ökar skatteinkomsterna med ca 50 miljoner euro. Avsiktenär att skattenivån för flytande trafikbränslen ska höjas i två faserunder regeringsperioden med sammanlagt ca 10 procent, varvid effektenblir ytterligare intäkter på ca 125 miljoner euro år 2012. Fordonsskattenhöjs och skattetabellen för bilskatten justeras för att stärka miljöstyrningen.

Anslag

Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till52,4 miljarder euro, vilket är 1,8 miljarder euro mera än i denordinarie budgeten för 2011 och 1,0 miljarder euro mera än vad sombudgeterats för 2011 när den tredje tilläggsbudgetpropositionenär inberäknad. Det faktum att utgifterna ökar jämfört med 2011 fårsin förklaring inte bara av ändringarna i prisnivån utan också avde ökade ränteutgifterna. Också vissa automatiska faktorer, såsomstatens ökade pensionsutgifter, ökar anslagen. Dessutom höjs utgiftsnivånav beslut som den föregående regeringen fattat, t.ex. paketet omförnybar energi och anslagen till trafikprojekt. Utgiftsinbesparingar iöverensstämmelse med regeringsprogrammet för att balansera den offentligaekonomin och en sänkning av utgifterna för finansekonomin dämparutgiftsökningen.

Med beaktande av den ökade prisnivån och de strukturella ändringarnai budgetpropositionen minskar anslagen under förvaltningsområdenareellt med ca ½ % jämfört med den ordinarie budgeten för2011 och med ca 2 % jämfört med de budgeterade medlen för2011 totalt sett. Ränteutgifterna uppskattas vara 2,2 miljardereuro år 2012. Beloppet inbegriper en ökning med ca 200 miljonereuro jämfört med de ränteutgifter som uppskattats för år 2011 tillföljd av den ökade statsskulden.

Tablå 1. Budgetekonomins inkomstposter, anslag och balans,mn euro

¹⁾ Inbegriper skuldhanteringsutgifterpå 234 miljoner euro år 2010, -50 miljoner euro år 2011 och -50miljoner euro år 2012, redovisat som netto.

Ram för valperioden och ofördelad reserv

För att en ansvarsfull och långsiktig utgiftspolitik som främjarekonomisk stabilitet ska kunna säkerställas ingår i regeringsprogrammeten utgiftsregel som styr budgetekonomins utgiftsutveckling underhela valperioden. I regeringsprogrammet har man kommit överens omatt nivån på de utgifter som omfattas av ramarna ska vara 1 215,5miljoner euro lägre 2015 jämfört med rambeslutet i mars 2011. Regeringensförsta rambeslut, ramen för valperioden 2012—2015 överlämnastill riksdagen den 5 oktober 2011.

De anslag som ska hänföras till ramen för budgetpropositionenföreslås uppgå till 42 027 miljoner euro år 2012, varvid57 miljoner euro kvarstår som en så kallad ofördelad reserv. För2012 har i ramen dessutom reserverats 200 miljoner euro för tilläggsbudgetarna.

De uppskattade utgifterna utanför ramen är ca 10,3 miljardereuro. De konjunkturrelaterade utgifterna stiger från 2011 års nivå.Utgifterna utanför ramen ökar också på grund av kompensationernatill kommunerna till följd av skatteändringar. I enlighet med regeringsprogrammet harvissa ändringar gjorts i ramsystemet som bl.a. påverkar utgifternautanför ramen. Dessa ändringar behandlas närmare i avsnitt 5.

Ändringar i anslagen i enlighet med regeringsprogrammet

För att säkerställa en hållbar offentlig ekonomi vidtar regeringenanpassningsåtgärder för utgifternas del. I budgetpropositionen ingårutgiftsnedskärningar på sammanlagt 1,1 miljarder euro i de punktersom anges i bilaga 2 till regeringsprogrammet. I regeringsprogrammetfattades också beslut om en ökning av utgifterna, bl.a. för bekämpningav ungdoms- och långtidsarbetslöshet, förbättrande av grundskyddet,åtgärder som främjar sysselsättningen och tillväxten samt åtgärdersom främjar miljön och naturvården. I budgetpropositionen anvisassammanlagt ca 410 miljoner euro för dessa åtgärder.

Bekämpning av ungdoms- och långtidsarbetslöshet

Samhällsgarantin för unga, som sätts i full kraft under 2013,innebär att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 årska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- ellerrehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslöshetenbörjat. Genomförandet av samhällsgarantin för unga inleds år 2012och 55 miljoner euro föreslås för ändamålet.

För att minska långtidsarbetslösheten inleds ett försök sompågår hela regeringsperioden, där huvudansvaret för sysselsättningensenast efter 12 månaders arbetslöshet övergår till kommunen ellersolidariskt till alla kommuner. Man kartlägger sysselsättningsmöjligheternaindividuellt för alla arbetslösa och följer aktivt framstegen. Ibudgetpropositionen anvisas 5 miljoner euro för detta ändamål. Dessutomökas de långtidsarbetslösas deltagande i lönesubventionerat arbete,utbildning och andra tjänster genom att ett tilläggsanslag på 20miljoner euro anvisas för ändamålet.

Förbättrande av grundskyddet

För att förbättra ställningen för dem som är beroende av grundskyddföreslås det att grunddagpenningen för arbetslösa och arbetsmarknadsstödetsamt inkomstgränserna för bostadsbidraget höjs den 1 januari 2012med hundra euro per månad, vilket omfattar indexhöjningar. Inomutkomststödet föreslås det att grunddelen höjs med 6 %och att utkomststödet för ensamförsörjare höjs fr.o.m. den 1 januari2012. Höjningarna av grundskyddet föranleder staten tilläggskostnadertill ett belopp av ca 248 miljoner euro år 2012.

Förbättring av kvaliteten på den grundläggandeutbildningen

För åtgärder för att förbättra kvaliteten på förskoleundervisningenoch den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, morgon-och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande konstundervisningenföreslås ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro.

Åtgärder som främjar sysselsättningen och tillväxten

Regeringen fortsätter verkställigheten av det femte programmetför bekämpning av ekonomisk brottslighet och kommer omedelbart attinleda beredningen av ett sjätte åtgärdsprogram. Bekämpningen avgrå ekonomi kräver ett övergripande samarbete. För bekämpningenav den grå ekonomin anvisas det ett tilläggsanslag på sammanlagt20 miljoner euro, som fördelas på justitie-, inrikes-, finans-,arbets- och närings- samt social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområden.

Finnveras möjligheter till risktagning ökas.

För främjande av den gröna ekonomin anvisas ett tilläggsanslagpå 8,5 miljoner euro. Forskningsinfrastrukturen förbättras genomtilläggsfinansiering på 8,5 miljoner euro.

Inom bastrafikledshållningen prioriteras spårtrafiken i enlighetmed regeringsprogrammet. För spårtrafiken anvisas tilläggsfinansieringtill ett belopp av 20 miljoner euro.

Åtgärder som främjar miljö- och naturskyddet

Regeringen kommer att effektivisera skyddsåtgärderna för attförbättra Östersjöns tillstånd både nationellt och i samarbete medandra Östersjöstater. Det föreslås att den nationella finansiellabasen för skyddsåtgärderna ska stärkas i budgetpropositionen genomett anslagstillägg på 1 miljon euro år 2012.

För stärkandet av resurserna för skötseln och rekreationsanvändningenav de områden som hör till Forststyrelsens naturtjänster föreslåsen miljon euro. För finansieringen av de offentliga förvaltningsuppgiftersom hör till Forststyrelsen och som genomförs i miljöministerietsregi föreslås sammanlagt 26,9 miljoner euro.

För anskaffningen av naturskyddsområden föreslås dessutom etttilläggsanslag på 15 miljoner euro.

Den kommunala ekonomin

År 2010 var utvecklingen inom den kommunala ekonomin mer positivän vad man hade väntat, närmast på grund av att kommunernas skatteinkomsterökade snabbare än beräknat. I år bedöms kommunernas skatteinkomsteröka med 4 ½ %. Intäkterna av kommunalskatten beräknas öka med 3½ % i och med den gynnsamma utvecklingen inom sysselsättningen.Statsandelarna ökar med drygt 3 ½ % bl.a. tillföljd av indexhöjningarna och kompensationerna för skattelättnader.Kommunernas och samkommunernas omkostnader beräknas öka relativtmåttligt i likhet med år 2010. Bedömningen grundar sig på att kommunernatvingas dämpa sina utgiftsökningar för att korrigera följderna avrecessionen och bereda sig på en långsammare inkomstutveckling liksompå att det allmänna ekonomiska läget är osäkert. Trots den godautvecklingen i fråga om årsbidraget, växer kommunernas lånestockeftersom nettoinvesteringarna väntas förbli fortsatt höga.

En åtstramning är att vänta i den kommunala ekonomin 2012. Kommunernasskatteinkomster bedöms öka endast med en knapp procent som en följdav såväl regeringsprogrammets riktlinjer för beskattningen som denlångsammare ökningen i skatteunderlagen. Höjningen av utdelningenav samfundsskatten med 10 procentenheter bortfaller efter år 2011,men den förhöjda utdelningen fortsätter ännu under åren 2012 och2013, dock hälften mindre.

Statsbidragen till kommunerna år 2012 uppgår till sammanlagt10,463 miljarder euro, varav de kalkylmässiga statsandelarna utgör9,479 miljarder euro. Statsbidragen ökar med 368 miljoner euro jämförtmed 2011, alltså med ca 4 %. Sänkningen av statsandelarnaberor på en nedskärning i statsandelarna för basservicen med 631miljoner euro i enlighet med regeringsprogrammet, och på inbesparingarsom görs i fråga om bl.a. läroanstalternas anläggningskostnader,yrkeshögskoleutbildningen, det fria bildningsarbetet och kulturen.Samtidigt ökar statsandelarna bl.a. på grund av en justering avkostnadsfördelningen (412 miljoner euro), kompensationer för skatteförluster(263 miljoner euro) samt tillägg som avser utvecklandet av utbildningenskvalitet, genomförande av samhällsgarantin för unga, sysselsättningsstödoch ersättningar för invandrare. Dessutom höjs kommunernas och samkommunernasstatsandelar med 341 miljoner euro på grund av indexhöjningen ochmed 68 miljoner euro på grund av förändringarna i åldersstrukturenoch befolkningsmängden.

Utgiftstrycket på kommunerna är dock stort, och man bedömeratt investeringarna kommer att hållas på en hög nivå även 2012.Kommunernas årsbidrag beräknas under de närmaste åren bli klartlägre än nettoinvesteringarna, vilket i praktiken innebär att skuldsättningeninom den kommunala ekonomin fortsätter och att det uppkommer etttryck på höjning av kommunalskatteprocenterna. För att den kommunalaekonomin ska hållas stabil och nödvändiga investeringar tryggasutan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningen hållsinom de gränser som bestäms av inkomstutvecklingen. För att stävjautgiftsökningen måste även reformer som förbättrar produktivitetengenomföras.

Balansen i statsfinanserna

Budgetpropositionen för 2012 uppvisar ett underskott på 7,1miljarder euro, vilket ska finansieras genom ökad skuldsättning.Fondekonomin som står utanför statsbudgeten uppvisar ett överskottpå 0,3 miljarder euro år 2012 (inklusive Statens pensionsfond). Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknasunderskottet inom statsfinanserna 2012 uppgå till ca 3 ½ %i förhållande till bruttonationalprodukten.

Tablå 2. Balansen inom budgetekonomin och fondekonomin,mn euro

¹⁾ Inklusive den tredje tilläggsbudgeten, exklusiveanvändningen av det kumulativa överskottet.

²⁾ Budgetekonominsoch fondernas inkomster och utgifter kan inte som sådana räknassamman på grund av inbördes överföringar.

Statsskulden

Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknasuppgå till ca 89 miljarder euro i slutet av 2012, vilket är ca 44½ % i förhållande till bruttonationalprodukten. Skuldkvotenberäknas öka med knappt två procentenheter fr.o.m. år 2011. Ränteutgifternaför statsskulden beräknas till 2,2 miljarder euro, vilket är drygt0,2 miljarder euro mera än i den ordinarie budgeten för 2011. Påränteutgiftsökningen inverkar statsskulden som ökat kraftigt underde senaste åren.

Figur 1. Statsskuldens utveckling, md euro och % avBNP