Statsbudgeten 2012

7. Granskning av basservicebudgeten

7.1. Kommunalpolitiken enligt statsminister Jyrki Katainensregeringsprogram

Målet med den kommunalpolitik som statsminister Jyrki Katainensregering bedriver är att trygga högklassiga och enhetliga kommunalatjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningarför utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligandeav samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsenoch lokala demokratin. I syfte att göra den kommunala ekonomin stabilaregenomförs en reform av kommun- och servicestrukturen, förstärkskommunernas inkomstbas, förbättras den kommunala produktivitetenoch effektiviteten och begränsas utvidgningen av kommunernas uppgifter.

Regeringen genomför en omfattande kommunreform vars mål är enkommunstruktur som bygger på starka primärkommuner. En stark primärkommunsom består av naturliga pendlingsregioner har förutsättningar attsjälvständigt sörja för basservicen, med undantag av den specialiseradesjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommunkan också framgångsrikt bedriva utvecklingsarbete och den kan effektivtbemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. Genomkommunreformer skapas en servicestruktur där ansvaret för att ordnaoch finansiera tjänster koncentreras till en aktör med ett tillräckligtomfattande invånar- och kompetensunderlag. Kommunernas förmåga attklara sina uppgifter och förpliktelser huvudsakligen genom egenskatteintäktsfinansiering ska främjas.

7.2. Det ekonomiska läget och utvecklingsperspektivenför den kommunala ekonomin fram till 2015

Under början av året har tillväxten i samhällsekonomin fortsattoch utsikterna för slutet av året var under början av sommaren fortfarandegoda. Under de senaste månaderna har dock atmosfären försämratsinom ekonomin och osäkerheten inför den kommande utvecklingen harvunnit mark i såväl Finland som i andra tillväxtekonomier. Skuldkriseni Europa och de osäkra utsikterna för den internationella ekonominkastar sin skugga över tillväxtutsikterna. I egenskap av en litenoch öppen ekonomi är Finlands samhällsekonomi mycket mottaglig föryttre störningar. Även om den internationella ekonomin skulle utvecklastillfredsställande och klara sig undan skadliga yttre störningar,hotar den ekonomiska tillväxten ändå att bli blygsam under de närmasteåren jämfört med tidigare.

Utsikterna för den kommunala ekonomin stramas åt under de närmasteåren i och med anpassningsåtgärderna i statsfinanserna och denlångsammare tillväxten i skatteintäkerna. När inkomstutvecklingenförsvagas kommer det att krävas en stram utgiftspolitik för atthålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Detviktiga är att ökningen i löneutgifterna dämpas och att de åtgärdersom siktar till en ökad produktivitet genomförs.

Förbättrat årsbidrag 2010

Enligt de preliminära boksluten för 2010 uppgick kommunernasoch samkommunernas årsbidrag till 3,0 miljarder euro, vilket var700 miljoner euro mer än året innan. Årsbidraget översteg rejältavskrivningarna på anläggningstillgångar. Den faktiska utvecklingenär klart bättre än vad som uppskattades i granskningen av basservicebudgetenså sent som i september 2010. Årsbidraget var också knappt 300 miljonereuro större än i bokslutsprognosen för 2010, som publicerade i februari2011. Verksamhetsbidraget sjönk mindre än vad som förutspåddes ibokslutsprognosen. Omkostnaderna steg med 4 %. Inköpensnominella ökning fortsatte i tämligen snabb takt och var cirka 7 %.Trots det försvagade verksamhetsbidraget bibehölls jämvikten tackvare ökningen av skattefinansieringen; statsandelarna ökade med7½ % och skatteinkomsterna med drygt 4 %. Bakgrundentill att utvecklingen var gynnsammare än beräknat var i synnerhetatt skatteinkomsterna ökade snabbare än väntat.

Vid granskningen av resultat- och finansieringsanalysen förden kommunala ekonomin för 2010 bör det beaktas att vattenverksfunktionernai huvudstadsregionen överfördes till samkommunen för Helsingforsregionensmiljötjänster (HRM). Överlåtelsen av vattenverkens funktioner (cirka950 miljoner euro) påverkar i väsentlig utsträckning vissa posteri resultat- och finansieringsanalysen och därmed utformningen avkommunalekonomins bokföringsresultat. Exempelvis ser räkenskapsperiodensresultat för kommunernas del avsevärt bättre ut än vad som faktisktär fallet tack vare de bokföringsposter som gäller HRM. Den kommunalaekonomins faktiska finansiella ställning, såsom årsbidraget ellerfinansieringsbehovet, påverkas dock inte av dessa arrangemang.

Årsbidraget fortsätter att öka något 2011, såvidautgiftsökningen förblir måttlig

Kommunernas skatteinkomster beräknas öka med 4½ %,även om skatteinkomstprognosen skrivits ner i förhållande till denuppskattning som ingick i den granskning av basserviceprogrammetsom gjordes i mars. Bakgrunden till att uppskattningen av skatteinkomsternahar sänkts är de rättelser av utdelningen skatteåren 2010 och 2011,som sänker kommunernas skatteintäkter med 230 miljoner euro jämförtmed den tidigare uppskattningen. I rättelserna höjdes statens utdelningoch sänktes kommunernas. Bakgrunden till rättelserna är de uppgiftersom framgått av den slutförda beskattningen för 2010, enligt vilkabeloppet av kapitalinkomstskattenen år 2010 ökade mera än beräknat.Intäkterna av kommunalskatten beräknas öka med drygt 3½ %i och med den gynnsamma utvecklingen inom sysselsättningen. Skattelättnadernasänker intäkterna från kommunalskatten med ca 130 miljoner euro.Kommunerna höjde inkomstskatten med i genomsnitt 0,2 %enheter, vilket i sin tur ökar intäkterna av kommunalskatten medca 180 miljoner euro. Inflödet av samfundsskatten ökade snabbt underbörjan av året, men företagens resultatutsikter har försämrats något.Intäkterna av samfundsskatten uppskattas emellertid öka med 15 %.Höjningarna av samfundsskatten förblev mindre än året innan, ochskatteintäkten ökar med 3 %.

Statsandelarna ökar med 3½ %, bl.a. till följd av kompensationernaför indexhöjningarna och skattelättnaderna. Den sammanlagda ökningenav skatteinkomster och statsandelar beräknas uppgå till ca 4 %.

Kommunernas och samkommunernas omkostnadsökningar beräknas fortfarandeförbli moderata. Bedömningen grundar sig på att kommunerna tvingasdämpa sina utgiftsökningar för att korrigera följderna av recessionenoch bereda sig på en långsammare inkomstutveckling i framtiden liksompå att den allmänna ekonomiska utvecklingen är osäker. Pris- ochkostnadsutvecklingen inom den kommunala ekonomin beräknas förblirelativt moderat, även om konsumentpriserna stiger och leder tillett ökat utgiftstryck. Kommunsektorns inkomstnivå uppskattas öka medca 2½ % och lönesumman med ca 3 %. Omkostnadsvolymenantas öka med ungefär en procent, vilket motsvarar det ökade utgiftstrycksom befolkningsstrukturen ger upphov till när det gäller efterfråganpå social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster. Antalet kommunaltanställda uppskattas förbli på 2010 års nivå, varvid volymökningensyns i form av en ökning av köpta tjänster. Enligt dessa antagandenberäknas den nominella omkostnadsökningen uppgå till drygt 4 %.

Om kommunernas omkostnader ökar på det sätt som kalkylerna förutsätter,förbättras årsbidraget även detta år något och täcker klart avskrivningarnapå anläggningstillgångar. Trots den goda utvecklingen i fråga omårsbidraget, växer kommunernas lånestock eftersom nettoinvesteringarnaväntas förbli fortsatt höga.

Kommunernas årsbidrag blir mindre 2012

År 2012 uppskattas kommunernas skatteinkomster öka med en knappprocent. Detta är en följd av såväl regeringsprogrammets riktlinjerför beskattningen som den långsammare ökningen i skatteunderlagentill följd av den avtagande ekonomiska tillväxten. De ändrade skattegrundernasänker intäkterna från kommunalskatten med ett nettobelopp av sammanlagt309 miljoner euro. Sänkningen av samfundsskatten kompenseras genomatt höja kommunernas andel av intäkterna av samfundsskatten med0,88 procentenheter och resten kompenseras genom statsandelssystemet.Däremot fortsätter den förhöjda utdelningen av intäkterna från samfundsskatten ocksåunder år 2012 och 2013, men förhöjningen är hälften mindre än underåren 2009—2011. Den minskade utdelningen minskar kommunernasskatteintäkter med ca 259 miljoner euro jämfört med 2011.

Statsandelarna för år 2012 minskar i och med den nedskärningpå 631 miljoner euro av statsandelarna för basservicen som ingåri regeringsprogrammet och inbesparingarna i bl.a. läroanstalternasanläggningskostnader och yrkesutbildningen. Däremot bidrar bl.a.justeringen av kostnadsfördelningen (412 miljoner euro), kompensationernaför förlorade skatteinkomster (263 miljoner euro) och de tilläggsom tillkommer för utveckling av undervisningens kvalitet (10 miljonereuro), genomförande av samhällsgarantin (14 miljoner euro) och ersättningarnatill invandrare (10 miljoner euro) till att öka statsandelarna.Totalt ökar statsandelarna till följd av de ovannämnda statligaåtgärderna¹⁾ med 122 miljoner euro. Indexhöjningen ökarkommunernas och samkommunernas statsandelar med 341 miljoner euro.Den ändrade åldersstrukturen och befolkningsmängden ökar nettobeloppetav statsandelarna med 68 miljoner euro. Totalt ökar statsandelarnamed 444 miljoner euro, dvs. ca 4 % 2012.

Kommunernas omkostnader beräknas öka med 4 %. Kostnadsnivånstiger och blir drygt 3 %, men volymökningen beräknas stannapå en knapp procent på grund av att takten i kommunernas inkomstökningaravtar. Kommunernas årsbidrag minskade med drygt 500 miljoner euromen räcker klart för att täcka avskrivningarna av anläggningstillgångar.Investeringarna antas 2012 förbli på samma nivå som året innan,dvs. 4,4 miljarder euro, vilket innebär att kommunernas lånestockfortsätter att öka.

För att hejda skuldsättningen krävs en stram utgiftspolitikoch en höjning av produktiviteten

I tablå 21 har den kalkylerade utvecklingen när det gäller inkomsternaoch utgifterna inom den kommunala ekonomin fram till år 2015 åskådliggjorts.I kalkylen²⁾ harbeaktats finansministeriets uppskattningar av den totalekonomiskautvecklingen på medellång sikt samt riktlinjerna gällande statsandelaroch beskattning i budgetpropositionen för 2012 och rambeslutet för 2013—2015.

Skatteinkomsterna och statsandelarna beräknas öka med sammanlagti genomsnitt 3,4 % per år. Varje år görs justeringar igrunderna för inkomstskatten för att kompensera den ökade inkomstnivå,vilket sänker kommunernas skatteintäkter med ca 100 miljoner europå årsbasis. Den förhöjda utdelningen av intäkterna från samfundsskattenfaller bort efter 2013. Utgående från dessa antaganden ökar skatteinkomsternamed i genomsnitt 2½ % årligen.

Enligt kalkylen kommer omkostnaderna att öka med ca 4 %om året. Enligt antagandena förblir antalet anställda på 2011 årsnivå och den kalkylerade ökningen av servicebehovet, som härlettspå demografiska grunder, hanteras med hjälp av köpta tjänster.

I enlighet med den beskrivna utvecklingen kommer årsbidragetinom den kommunala ekonomin att täcka avskrivningarna under helagranskningsperioden, dock endast med knapp marginal åren 2014—2015.

Investeringarna beräknas enligt kalkylen förbli på hög nivåpå grund av trycket på att göra investeringar som man redan harkännedom om. Med en sådan utveckling som beskrivs ovan skulle årsbidragetunder hela granskningsperioden bli klart lägre än nettoinvesteringarna.Detta innebär i praktiken att skuldsättningen inom den kommunalaekonomin fortsätter och att trycket på höjningar av kommunalskatteprocenternaökar. För att den kommunala ekonomin ska hållas stabil och nödvändigainvesteringar tryggas utan ständig skuldökning krävs det att omkostnadsökningenhålls inom de gränser som bestäms av inkomstutvecklingen. Räntornahar efter recessionen legat på en exceptionellt låg nivå, men påmedellång sikt hotar också en stegring i räntenivån att öka kommunernasränteutgifter. Dessutom kommer de lån som lyftes i början av 2000-taletatt börja förfalla till betalning, och återbetalningen kommer attminska kommunernas handlingsutrymme. Det tryck som den åldrandebefolkningen skapar på samhällsekonomin och den kommunala ekonominökar år från år, vilket ytterligare accentuerar nödvändigheten avreformer som ökar basservicens produktivitet.

Tablå 21. Den uppskattade utvecklingen i kommunalekonominsinkomster och utgifter enligt kommunernas bokföring, md euro

¹⁾ I dessa poster ingår i frågaom år 2010 de noteringar som beror på grundandet av HRM. Grundandetav HRM påverkar inte kommunernas finansiella ställning.

²⁾ Lånestocken i kalkylerna bestäms enligtutvecklingen av den finansiella ställningen. När t.ex. kommunalbeskattningenblir strängare (övriga faktorer förblir oförändrade) förbättrasden finansiella ställningen och ökningen i lånestocken mattas av.

Kommunalekonomins utveckling enligt kommungrupp

Enligt den kalkylbaserade prognosmodell som kommunavdelningenvid finansministeriet gjort upp förbättras kommunernas årsbidragfrån 2010 till 2011 i hela landet, men årsbidraget för 2012 blirnågot sämre. Samkommunerna har tills vidare inte tagits med i prognosmodellen.

Kommunernas lånestock beräknas under innevarande år minska ikommunstorleksgrupper med ett invånarantal på 6 000—40 000och öka i övriga kommunstorleksgrupper. Som mest ökar lånestockeni kommuner med fler än 100 000 invånare. Enligt den kalkylbaseradeprognosmodellen bedöms ökningen i lånestocken stanna av år 2012och hålla sig på nivån för hela landet. Endast i de minsta kommunernaökade lånestocken något.

Enligt boksluten för 2010 uppgick antalet kommuner med ett negativtårsbidrag till sju. År 2011 bedöms antalet sådana kommuner vara28 och år 2012 ca 32. Att årsbidraget är svagt eller negativt ärtypiskt för kommuner med ett mindre invånartal än genomsnittet.

Årsbidraget räckte inte till för att täcka avskrivningarna isammanlagt 54 kommuner 2010. År 2011 bedöms antalet sådana kommunervara ca 75 och år 2012 ca 90.

Enligt boksluten för 2009 och 2010 kommer två kommuner, Tarvasjokioch Vihanti, att omfattas av utvärderingsförfarandet för kommunersom befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning. De femgånger ett sådant förfarande har tillämpats gör att sammanlagt 25olika kommuner har genomgått förfarandet.

Tablå 22. Den ekonomiska utvecklingen 2010—2012för kommunerna på det finländska fastlandet, euro/invånare enligtkommungrupp¹⁾

¹⁾ År 2010 följer kommunernas bokföringoch innehåller inte någon höjning av kommunernas statsandel enligtprövning. Ökningen i verksamhetsbidraget överensstämmer med basserviceprogrammet.

Figur 5. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över-eller underskott i bokslutet för 2010

7.3. Kommunernas utgifter

Utgiftsutvecklingen 2010

Kommunernas och samkommunernas totala utgifter (omkostnader,finansieringsutgifter och investeringar sammanlagt) ökade år 2010enligt de preliminära bokslutsuppgifterna med nära 9 %.De bokföringsposter som gäller grundandet av samkommunen för Helsingforsregionens miljötjänsterökade bruttoinvesteringarna avsevärt. Omkostnadsökningen förblevpå samma nivå som året innan, dvs. 4 %. Utgiftsökningeni kommunerna avtog märkbart 2009 och trots den förbättrade ekonomiskautvecklingen förblev utgiftsökningen på en moderat nivå även 2010.Antalet anställda i kommunerna ökade något och kom upp till 2008års nivå. Inköpen till nominella priser steg med 7 %. Räntenivånförblev låg, och ränteutgifterna steg därför inte trots att lånestockenökade. Kommunernas och samkommunernas investeringar förblev på enhög nivå.

Utvecklingen av omkostnaderna 2011—2015

Kommunernas omkostnader förväntas öka med ca 4 % under2011 och 2012. Under åren 2013—2015 förväntas i denna granskningen omkostnadsökning på ca 4 % om året. Siffran baserarsig på antaganden om utvecklingen i fråga om det kalkylerade servicebehovetsamt prisutvecklingen inom basservicen. Den faktiska utgiftsutvecklingenmed avseende på kommunernas omkostnader på medellång sikt beroremellertid på många faktorer, såsom den allmänna ekonomiska utvecklingen,den kommande löneuppgörelsen samt hur man lyckas förbättra produktivitetenmed hjälp av strukturella reformer.

Som en följd av löneuppgörelsen i februari 2011 beräknas kommunernasinkomstnivå stiga med ca 2,5 % år 2011. Ökningen i kommunernaslönesumma uppskattas bli 3 % på basis av uppgifterna ominflutna belopp.

Enligt uppskattningarna kommer kommunernas inkomstnivå 2012att stiga med 3 % och åren 2013—2015 med ca 3½ %,dvs. i något långsammare takt än ökningen i den allmänna inkomstnivån.Antalet anställda i kommunerna antas vara ca 461 000 fr.o.m.år 2011, och kommunernas lönesumma kommer enligt detta antagandeatt öka i enlighet med tendensen för den allmänna förtjänstutvecklingenmed i genomsnitt ca 3½ %.

Den kommunala arbetsgivarens socialskyddsavgift steg med 0,1procentenheter 2011, men under åren 2012—2015 kommer avgifternaatt förbli nära nog på 2011 års nivå. Arbetsgivares KomPL-avgiftkommer enligt Kommunernas pensionsförsäkring att vara 23,6 %under de närmaste åren. Arbetslöshetsförsäkringspremien steg år2011 med 0,2 procentenheter, men väntas under de närmaste åren förblipå 2011 års nivå.

Man bedömer att köpen till nominella priser kommer att öka medknappt 7 % år 2011. Prisen i fråga om köpen antas förblimåttlig, och också volymutvecklingen bedöms sakta in något på grundav det strama ekonomiska läget. Köpen väntas emellertid också ifortsättningen öka avsevärt snabbare än omkostnaderna. Det störstatrycket på att kommunernas omkostnader ökar i volym beror på köpav tjänster.

De understöd som betalas ut av kommunerna hålls i balans påmedellång sikt. Utkomststödets grunddel och stödet till ensamförsörjareföreslås bli höjt 2012. Däremot minskar höjningen av grundskyddetoch inkomstgränserna för bostadsbidrag utgifterna för utkomststödet.Nettoökningen i kommunernas utgifter för utkomststödet beräkna uppgåtill 44 miljoner euro och den motsvarande utgiftsbesparingen tillca 22 miljoner euro. Utgifterna för utkomststödet minskar småningomnär sysselsättningen förbättras. Det finns en risk för att utgifternaför utkomststödet hålls kvar på en hög nivå flera år efter recessionenifall perioderna av arbetslöshet förlängs och de inkomstrelateradeinkomsterna minskar.

Kommunernas verksamhetsintäkter förväntas enligt kalkylen utvecklasi en takt som motsvarar omkostnadsökningen, dvs. med ca 4 %om året.

Ränteutgifter

Kommunernas ränteutgifterna steg 2011 på grund av den ökadelånestocken och den höjda räntenivån. Trots den betydande ökningenav lånestocken har ränteutgifterna under de senaste åren förblivitlåga tack vare den låga räntenivån. Under åren 2012—2015antas ränteutgifterna öka på grund av såväl den ökade räntenivånsom den växande lånestocken.

Investeringar

Kommunernas och samkommunernas investeringar antas under denärmaste åren förbli på 2011 års nivå och uppgå till 4,4 miljardereuro. Investeringstrycket är stort på grund av såväl grundliga renoveringaroch tillväxtcentrumens nyinvesteringar som de pågående strukturellareformerna. Enligt den uppskattade utvecklingen i fråga om inkomsteroch omkostnader kommer den beräknade investeringsnivån att ledatill fortsatt skuldsättning i kommunerna.

Tablå 23. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2010—2015,md euro

¹⁾ I dessa poster ingår i fråga om år 2010de noteringar som beror på grundandet av HRM Grundandet av HRM påverkarinte kommunernas finansiella ställning.

7.4. Kommunernas skatteinkomster

En positiv utveckling av ekonomin är av stor vikt för utvecklingenav kommunernas skatteinkomster. När det gäller kommunernas skatteinkomsterblev följderna av den ekonomiska kris som började 2008 mindre änväntat. Statens beslut, speciellt beslutet gällande en temporärhöjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten, bidrog tilldetta. Med undantag av samfundsskatten ökade skatteinkomsterna ocksåunder krisåret 2009. Den ekonomiska tillväxten och den demografiskautvecklingen fastställer till stor del utvecklingen av skatteinkomsterna inomden kommunala ekonomin, men också ändringar i skattegrunderna spelaren viktig roll. Tablå 24 som beskriver skatteinkomsternas utvecklingutgår från antagandet att skattesatserna för kommunal- och fastighetsskattenligger på samma nivå som 2011. Om lönesumman växer med en procentenhetmindre eller en procentenhet mera än förväntat, leder detta tillatt intäkterna från kommunalskatten på motsvarande sätt ändras medett belopp på 170 miljoner euro. Även utvecklingen av de kraftigtvarierande kapitalinkomsterna inverkar indirekt på kommunernas skatteutfall,även om kommunerna inte är skattetagare när det gäller kapitalinkomstskatten.En avvikelse från den prognostiserade utvecklingen av kapitalinkomsternaär den enskilda faktor som mest inverkar på förändringarna av skattetagargruppernasutdelning.

Kommunernas skatteinkomster förväntas öka med 4,4 %år 2011. Uppskattningsvis 19,2 miljarder euro inflyter i skatteinkomster.Förvärvsinkomsternas andel av kommunernas skatteinkomster är över85 %. Antalet sysselsatta beräknas stiga med en halv procentoch lönesumman med knappt fyra procent 2012. Ökningen av skatteinkomsternaväntas dock bli långsammare, framför allt till följd av ändringari skattegrunderna. För att främja sysselsättningen och för att förbättraden ekonomiska ställningen för småinkomsttagare höjs arbetsinkomstavdragetoch grundavdraget vid ingången av 2012. Dessa höjningar uppskattassänka intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt cirka 250 miljonereuro 2012. Däremot ökar en begränsning av ränteavdragsrätten vidbostadslån och en minskning av hushållsavdraget intäkterna frånkommunalskatten med cirka 100 miljoner euro. För att kompenserahöjningen av inkomstnivån och inflationsnivån görs det dessutomi enlighet med regeringsprogrammet årliga justeringar i skattegrundernaför förvärvsinkomster. Den justering som görs för 2012 sänker intäkternafrån kommunalskatten med cirka 90 miljoner euro. Enligt regeringsprogrammetska de förändringar i kommunernas inkomster som skatteändringarnamedför kompenseras till fullt belopp. En kompensation kan dock intei ett första skede tas i bruk inom skattesystemet, eftersom detförutsätter så stora ändringar av skattegrunderna för förvärvsinkomsternaatt de inte kan genomföras vid ingången av 2012.

Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har också ökat kommunernasintäkter från samfundsskatten 2010—2011. Samfundsskattensandel av kommunernas skatteinkomster är ca 8 %. I år beräknaskommunernas intäkter från samfundsskatten öka med 15 %jämfört med i fjol, även om förväntningarna i fråga om företagensresultattillväxt har minskat något under sommaren. Den starka utvecklingenav samfundsskatten stöds av att kommunernas andel av skatteintäkternatemporärt höjdes med tio procentenheter 2009—2011 som stimulansåtgärd.I enlighet med regeringsprogrammet fortsätter kommunernas förhöjdautdelning av intäkterna från samfundsskatten också 2012—2013,men förhöjningen är hälften mindre, dvs. 5 procentenheter. Förhöjningenökar kommunernas intäkter från samfundsskatten med 260 miljonereuro. Vid ingången av 2012 sänks samfundsskattesatsen med en procentenhettill 25 %. En sänkning av skattesatsen minskar statisktberäknat intäkterna från samfundsskatten med ca 208 miljoner europå årsnivå, varav kommunernas andel är 46 miljoner euro. Kommunerna kompenserasdock de förlorade skatteinkomsterna till följd av sänkningen avskattesatsen genom att kommunernas utdelning av intäkterna frånsamfundsskatten höjs med motsvarande belopp.

Inom den kommunala ekonomin och för enskilda kommuner är fastighetsskattenden skatteinkomst som till sin utveckling är mest stabil och förutsägbar.Kommunerna fattar själva beslut om sina fastighetsskatteprocenter,inom ramen för det variationsintervall som föreskrivs i lag. Ändringarav de nedre och övre gränserna för fastighetsskatteprocenterna gjordessenast 2010, vilket höjde skatteintäkterna med drygt 20 %.År 2011 ökar intäkterna av fastighetsskatten med 3 % och2012 med knappt 2 %. Vid ingången av 2012 utesluts fastighetsskattenur det system för utjämning av statsandelarna som baserar sig påskatteinkomsterna.

Under ramperioden 2013—2015 beräknas kommunernas skatteinkomsterutvecklas på det sätt som framgår av tablå 24. Det beräknas atttillväxten inom skatteinkomsterna kommer att avta, närmast tillföljd av den avtagande ekonomiska tillväxten. Även om det beräknasatt sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar, kommer denpositiva utvecklingen att avta i slutet av den aktuella perioden.

Tablå 24. Kommunernas skatteinkomster 2010—2015(mn euro)

7.5. Statsbidrag till kommunerna under ramperioden 2013—2015

Under ramperioden 2013—2015 ökar de statsbidrag somomfattas av granskningen av kommunernas basservicebudget nominelltmed ca 1,4 miljarder euro netto, från 10,5 miljarder euro år 2012.Den temporära minskning av statsandelarna på 631 miljoner euro somanges i regeringsprogrammet genomförs till fullt belopp från ochmed 2012. I ramarna för statsfinanserna beräknas statsandelarnaför ramåren enligt 2012 års kostnadsnivå, varför förändringen avstatsandelarna endast omfattar indexhöjningen för 2012. I övrigtär förändringen reell.

De utgiftsinbesparingar inom undervisnings- och kulturministerietsförvaltningsområde som omfattas av granskningen av kommunernas basservicebudgetoch som ingår i regeringsprogrammet genomförs huvudsakligen 2013—2015.Inbesparingen på 11,5 miljoner euro som hänför sig till det friabildningsarbetet och inbesparingen på 10 miljoner euro som hänförsig till statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar görs dockredan från och med 2012. Av den inbesparing på 20 miljoner eurosom hänför sig till läroanstalternas anläggningsprojekt görs redan 2012en inbesparing på 6 miljoner euro. Inbesparingarna på 39 miljonereuro gällande gymnasieutbildningen, 36 miljoner euro gällande yrkesutbildningen,21 miljoner euro gällande läroavtalsutbildningen och 51 miljonereuro gällande yrkeshögskolorna ska göras före 2015.

Genomförandet av samhällsgarantin för unga inleds 2012. Underramperioden 2013—2015 anvisas undervisnings- och kulturministerietsförvaltningsområde 30 miljoner euro på årsnivå för genomförandetav samhällsgarantin. Till kommunernas sysselsättningsunderstöd anvisas dessutomett tillägg på 4 miljoner euro per år. För att minska långtidsarbetslösheteninleds ett försök som pågår hela regeringsperioden, där huvudansvaretför sysselsättningen senast efter 12 månaders arbetslöshet övergårtill kommunen eller solidariskt till alla kommuner. Under ramperioden2013—2015 anvisas sammanlagt 20 miljoner euro per år förförsöket.

Till statsandelen för kommunernas basservice görs i enlighetmed regeringsprogrammet ett tillägg för utvecklandet av social-och hälsovårdtjänsterna. Tillägget uppgår 2015 till 145 miljonereuro. Anslaget fördelas stegvis från och med 2013 på bl.a. äldreomsorg,service för funktionshindrade, familjevård, barnskydd, elevvård,hemservice för barnfamiljer samt på utveckling av servicestrukturenoch stärkande av primärvården. Av tillägget till statsandelen anvisas frånoch med 2013 stegvis 132 miljoner euro för utvecklandet av äldreomsorgenoch övrig social- och hälsovård samt 13 miljoner euro för utvecklandetav studerandehälsovården.

Beredningen, förvaltningen och styrningen av den lagstiftningsom gäller förskoleverksamhet och barndagvårdstjänster överförsfrån social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet.Samarbetet med social- och hälsovården i fråga om förskoleverksamhetenintensifieras.

Av statsandelarna för kultur-, idrotts- och ungdomspolitik betalasmed tippningsvinstmedel de statsandelar som särskilt hänför sigtill idrott och ungdomsarbete, cirka 27 miljoner euro per år, ienlighet med ungdomslagen (72/2006) och idrottslagen (1054/1998).Med dessa medel betalas också bidrag till byggande av idrottsanläggningari kommunerna, närapå 29 miljoner euro per år. Verkstadsverksamhetför unga och uppsökande ungdomsarbetet enligt ungdomslagen bistås genombidrag av undervisnings- och kulturministeriet med sammanlagt över22 miljoner euro år 2012. Av statsandelarna för teatrar, orkestraroch museer består 56,2 miljoner euro på årsnivå av tippningsvinstmedeli enlighet med teater- och orkesterlagen (730/1992) och museilagen (729/1992).Dessutom stöder man museerna med över 5 miljoner euro i statsunderstödsom beviljas ur tippningsvinstmedel. Också kommunala och regionalakulturutvecklingsprojekt beviljas bidrag ur tippningsvinstmedlen.

7.6. Statsbidrag för kommunerna 2012

Statsbidragen för kommunerna är i huvudsak kalkylerade och icke-öronmärkta.De kalkylerade statsbidragen ändras automatiskt på basis av förändringari invånarantalet och åldersstrukturen samt kostnadsnivån. Dessutomändras statsbidragen beslutsbetingat på basis av ändringar av lagstiftningensamt budgetbeslut (statens åtgärder).

Statsbidragen för kommunerna uppgår 2012 till sammanlagt 10,463miljarder euro. För de kalkylerade statsandelarna föreslås sammanlagt9,479 miljarder euro och för övriga statsbidrag 0,983 miljardereuro. Statsbidragen ökar med sammanlagt 368 miljoner euro år 2012jämfört med vad som budgeterats för 2011.

Tablå 25. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattasav basservicebudgeten 2010—2011, mn euro, och förändring2011—2011, %

¹⁾ Budgeten och tilläggsbudgetarna.

Kommunernas andel av finansieringen av den basservice som omfattasav statsandelssystemet ökar år 2012 med över 2 miljarder euro ochfinansieringsandelen för utbildning på andra stadiet och yrkeshögskoleutbildningmed över 93 miljoner euro.

Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernasekonomi av statens åtgärder från 2011 till 2012

Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändringar avlagstiftningen och andra normer samt, då det gäller anslag som baserarsig på prövning, på budgetbeslut.

De statliga åtgärderna ökar kommunernas utgifter med 48 miljonereuro netto 2012. De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionenbedöms ha en sådan sammanlagd effekt på utgifterna, inkomsternaoch ändringarna i skattegrunderna att kommunernas finansiella ställningförsämras med 448 miljoner euro netto jämfört med 2011.

Den lagfästa justeringen av kostnadsfördelningen mellan statenoch kommunerna beaktas i statsandelarna för 2012. Statsandelarnaför kommunal basservice ökas med 374 miljoner euro inom finansministerietsförvaltningsområde. Justeringen av priserna per enhet för statsandelarnainom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde ledertill en ökning på sammanlagt 38 miljoner euro, varav kommunernasandel uppskattas vara 28 miljoner euro. Statsandelarna ökas ocksåav den effekt justeringen av kostnadsfördelningen av statsandelenför kommunal basservice har på de statsandelar för grundläggandeutbildning, 14 miljoner euro, som finansieras av undervisnings-och kulturministeriet. Den totala effekten av justeringen av kostnadsfördelningenär 426 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andeluppgår till sammanlagt 412 miljoner euro.

Utgående från regeringsprogrammet minskas statsandelarna förbasservice med 631 miljoner euro genom en tillfällig sänkning avstatsandelsprocenten. Detta sänker statsandelsprocenten med 2,69procentenheter, vilket emellertid beaktar det tillägg på 0,01 procentenhetersom ansluter sig till revideringen av familjevårdslagstiftningen.Statsandelsprocenten för kommunal basservice år 2012 är 31,42. Statsandelsprocentenför driftskostnaderna för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildningoch yrkeshögskolor inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområdeär 41,89.

Den kompensation till kommunerna som sker via statsandelssystemetför förlusten av skatteinkomster på grund av ändringarna i skattegrundernauppgår till 263 miljoner euro 2012.

Fastighetsskatten utelämnas 2012 från den utjämning av statsandelarnasom baserar sig på skatteinkomsterna. För den summa som motsvararändringen i utjämningen (5,1 miljoner euro) görs ett kostnadsneutraltavdrag från statsandelarna för basservice. Ändringen i utjämningenvarierar i tämligen hög grad från kommun till kommun. Den störstaökningen är 640 euro och den största minskningen 114 euro per invånare.Inkomsterna minskar med över 50 euro/invånare i sammanlagt hundrakommuner. På motsvarande sätt ökar inkomsterna i 37 kommuner.

Statsandelen till kommunerna för basservicen ökas genom återföringenav ett avdrag på 45 miljoner euro enligt den övre gränsen för sammanslagningsunderstödet(200 miljoner euro) och genom reserveringen av ett anslag på 1,25miljoner euro för finansiering av en IT-servicecentral för den offentligaförvaltningen. Dessutom föreslås som justering i anslutning tillutgiftsbesparingarna 1 miljon euro för finansiering av datasystemprojekt.

Riksdagen har godkänt en proposition med förslag till lagarom ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård.Familjevårdslagstiftningen revideras med målet att flytta fokustill familjevård när det gäller vård utom hemmet. Genom lagändringenhöjs familjevårdarnas arvoden, görs den förberedande utbildningenobligatorisk samt tryggas ett tillräckligt stöd för familjevårdarenunder vårdtiden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2011,men de lagändringar som gäller arvodena, den förberedande utbildningenoch stödet kommer att träda i kraft den 1 januari 2012. Dessa ändringarberäknas öka kommunernas utgifter med 16,7 miljoner euro, varavstatens andel är 8,35 miljoner euro. Dessutom godkände riksdagenen proposition med förslag till lag om ändring av 50 §i barnskyddslagen. Denna lagändring träder i kraft den 1 januari2012. Placeringen i familjevård i stället för institutionsvård beräknasminska kommunernas utgifter med 24,95 miljoner euro, varav statsandelenär 7,84 miljoner euro.

I understöd för genomförda kommunsammanslagningar anvisas 44,19miljoner euro. År 2012 genomförs inte några kommunsammanslagningaroch anslaget minskar med ca 70 miljoner euro jämfört med 2011. Förhöjningen av kommunernas statsandel enligt prövning föreslås 20 miljonereuro, och summan ligger därmed på samma nivå som året innan.

Utkomststödets grunddel höjs från ingången av 2012 med 6 %och dessutom höjs utkomststödet för ensamförsörjare med 10 %.Sammanlagt beräknas dessa höjningar öka utgifterna för utkomststödetmed 88 miljoner euro i årsgenomsnitt, varav staten ersätter kommunernamed hälften, dvs. 44 miljoner euro. Däremot sänker höjningen avgrundskyddet och av inkomstgränserna för bostadsbidraget i enlighetmed regeringsprogrammet utgifterna för det grundläggande utkomstskyddet.

I enlighet med regeringsprogrammet minskas statsunderstödenför projekt för utveckling av kommunernas hälso- och sjukvård med4,5 miljoner euro. Statlig finansiering av undersökning på universitetsnivåför enheterna inom hälsovården minskas med 4,5 miljoner euro medanledning av en utgiftsinbesparing.

För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna förutbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2 694 miljonereuro.

För fortbildning för undervisningspersonalen (Osaava-programmet)anvisas tilläggsfinansiering på 2 miljoner euro. Osaava-programmetfinansieras med sammanlagt 10 miljoner euro.

Kvaliteten på på förskoleundervisningen, gymnasieutbildningen,morgon- och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande konstundervisningenförbättras. Åtgärderna omfattar bl.a. minskade gruppstorlekar inomden grundläggande undervisningen, befästande av klubbverksamhetenoch förbättrande av studerandehälsovården. Sammanlagt 10 miljonereuro i tillläggsfinansiering riktas till utvecklingsåtgärder 2012.

Det föreslås att utbudet av studieplatser inom yrkesinriktadtilläggsutbildning i form av läroavtal minskas med ca 600 och studieplatsernainom yrkesinriktad tilläggsutbildning vid läroanstalter med 350på grund av bortfallet av det tidsbestämda tillägget.

För statsandelar och statsunderstöd för anläggningsprojekt föreslås56 miljoner euro för skolprojekt och 5,3 miljoner euro för biblioteksprojekt.Detta är 6 miljoner euro mindre än året innan.

Understöden av tippningsvinstmedel för att främja kommunernaskulturverksamhet ökas i syfte att stöda tillgången på kulturtjänsteroch minska ojämlikheten mellan olika kommuner och deras invånare.

Samhällsgarantin för unga genomförs genom att finansiering påsammanlagt 14 miljoner euro riktas till ungdomsarbete och frittbildningsarbete. Samhällsgarantin för unga genomförs även med sysselsättningsstöd.

Till det tidsbundna försöket för att minska långtidsarbetslöshetenriktas medel på 5 miljoner euro 2012.

Tablå 26. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernasekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudgetar),mn euro, förändringar från 2011 till 2012

(Tillägg och inbesparingar inkl. en inbesparing på 100 miljonereuro, som under budgetmanglingen kommit överens om att anvisas).

Indexhöjningar

År 2012 görs en indexhöjning på 3,7 % i statsandelarna,i vilken ingår en ökning med 0,6 procentenheter från 2010 års nivå.Indexhöjningen ökar statsandelarna för basservicen med 363 miljonereuro, och kommunernas och samkommunernas andel av denna ökning är341 miljoner euro.

Tablå 27. Indexhöjningarna år 2012, mn euro

Ändringar som gäller befolkningen och åldersstrukturen

Kommunernas statsbidrag påverkas även av förändringen i åldersstrukturen,invånarantalet och de övriga beräkningsfaktorerna. De kalkyleradekostnaderna för social- och hälsovård ökar med ca 238 miljoner euro2012. Detta leder till en ökning av statsandelarna med ca 81 miljoner euro.

Antalet barn i förskoleåldern ökar medan antalet barn i grundskoleålderminskar. Den åldersklass som inleder gymnasieutbildning eller grundläggandeyrkesutbildning börjar minska, men antalet personer som börjar studerapå högskolenivå ändras inte i nämnvärd grad. Andelen barn och ungamed invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Också efterfråganpå vuxenutbildning ökar.

På grund av dessa faktorer ökar statsandelarna med ca 68 miljonereuro 2012.

Tablå 28. Verkningarna av förändringarna i invånarantaletoch åldersstrukturen på kommunernas statsandelar och utgifter år2012, mn euro

Utjämning av statsandelarna

Statsandelen för den kommunala basservicen höjs eller sänkskommunvis genom en utjämning av statsandelen på basis av kommunenskalkylerade skatteinkomster. Utjämningen 2012 baserar sig på skatteuppgifternaför 2010.

Tablå 29. Utjämningar av statsandelarna 2010—2012,mn euro

I enlighet med regeringsprogrammet kommer fastighetsskatteninte längre att omfattas av utjämningen av skatteinkomsterna frånoch med ingången av 2012. Utjämningstilläggen till statsandelarnapå basis av skatteinkomsterna uppgår till ca 773 miljoner euro,vilket innebär en minskning med 30 miljoner euro jämfört med föregåendeår. Utjämningstillägg betalas till 256 kommuner. I statsandelarnaför 64 kommuner görs ett utjämningsavdrag till ett belopp av ca797 miljoner euro.

Tablå 30. Kommunernas finansieringsandel för ordnande avbasservicen ¹⁾(FM)

¹⁾ Innehåller också den finansieringsandelför den grundläggande utbildning som finansieras under undervisnings-och kulturministeriets huvudtitel.

Tablå 31. Kommunernas finansieringsandelar för utbildningpå andra stadiet och yrkeshögskoleutbildningen (UKM)

7.7. Social- och hälsovårdstjänster, inkomster av klientavgifter

Andelen av de avgifter som tas ut hos dem som använder social-och hälsovårdstjänster i förhållande till den totala finansieringenav tjänsterna har minskat på 2000-talet. Inom den kommunala sektornvar klientavgifternas andel av finansieringen av social- och hälsovårdsväsendets driftskostnader1 431 miljoner euro, dvs. 7,7 procent, år 2009. År 2000var den motsvarande andelen 9,1 procent och år 2003 var den 8,3procent.

Klientavgiftsreformen trädde i kraft den 1 augusti 2008. I detnya systemet görs det vartannat år en indexjustering av avgifterna.Följande indexjusteringar publiceras i november 2011 och de träderi kraft den 1 januari 2012. Indexhöjningen av inkomstgränserna ochklientavgifterna inom barndagvården träder dock i kraft den 1 augusti2012.

7.8. Kommunernas statsandelssystem

Den största delen av statsandelen för kommunal basservice, ca90 %, består av skillnaden mellan beräkningsgrunden ochkommunens självfinansieringsandel för förskoleundervisning och grundläggandeundervisning, social- och hälsovård, allmänna bibliotek, kommunernasallmänna kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. Denandel som kommunen själv ska finansiera är i alla kommuner likastor per invånare. I statsandelen för kommunens basservice ingåren allmän del, en utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna,tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning för skärgårdskommuneroch kommuner inom samernas hembygdsområde, övriga minskningar ochökningar av statsandelen samt en utjämning till följd av ändringenav statsandelssystemet. Statsandelen för kommunal basservice förvaltasav finansministeriet. Det är möjligt att som en del av statsandelenför kommunal basservice enligt prövning bevilja en höjning av kommunensstatsandel för sådana kommuner som befinner sig i en speciellt svårekonomisk situation. Det fattas årligen beslut om totalbeloppetav höjningen.

Undervisnings- och kulturministeriet står för finansieringenav utbildningen på andra stadiet (det s.k. systemet med huvudmän)och för den finansiering av den grundläggande undervisning som beviljasper elev. Till följd av systemet med huvudmän finansierar kommunernamed kommunens finansieringsandel per invånare även verksamhet anordnadav privata aktörer eller samkommuner. Systemet med huvudmän omfattarutbildning efter den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildning,yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolor. Undervisnings-och kulturministeriets budget och förvaltning omfattar också finansieringenav idrotts- och ungdomsverksamhet samt museer, teatrar och orkestrar,konstundervisning som finansieras per undervisningstimme samt morgon-och eftermiddagsverksamhet. Statsunderstöden, såsom utvecklingsunderstöden,ingår i undervisningsministeriets och social- och hälsovårdsministerietsbudgetar och förvaltning.

Genom systemet för utjämning av statsandelarna som baserar sigpå skatteinkomsterna är kommunernas skatteinkomster bundna tillstatsandelssystemet. Vid utjämningen antingen ökas (utjämningstillägg)eller minskas (utjämningsavdrag) den beviljade statsandelen på basisav kommunens egna kalkylerade skatteinkomster. Kommunen har rätttill ett utjämningstillägg om kommunens kalkylerade skatteinkomsterper invånare understiger 91,86 % (utjämningsgräns) av dengenomsnittliga kalkylerade skatteinkomsten per invånare för helalandet. Med hjälp av utjämningstillägget garanteras varje kommunen skatteinkomst per invånare som uppgår till åtminstone denna utjämningsgräns.Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överstiger utjämningsgränsen,görs ett utjämningsavdrag från kommunens statsandel. Utjämningsavdragetär 37 procent av de kommunala skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen.År 2012 uppgår utjämningstilläggen till ca 773 miljoner euro ochutjämningsavdragen till ca 797 miljoner euro. Om de sammanlagdautjämningstillägg som betalas till kommunerna är större än utjämningsavdragenfrån kommunernas statsandelar, avdras från kommunernas statsandelarett belopp som motsvarar denna differens. Om däremot utjämningsavdragenär större än utjämningstilläggen läggs det till kommunernas statsandelarett belopp som motsvarar denna differens. Minskningen eller höjningenav statsandelen är i alla kommuner lika stor per invånare.

Den statsandelsprocent som ingår i statsandelssystemet beskriverkostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. År 2012 är statsandelsprocentenför kommunal basservice 31,42. Kommunernas finansieringsandel avbasservicen är därmed 68,58 %. Statsandelsprocenten för sådanutbildning efter den grundläggande utbildningen som undervisnings-och kulturministeriet finansierar är 41,89 och kommunernas motsvarandeandel 58,11. Den statliga finansiering som baserar sig på statsandelssystemetär ett allmänt bidrag utan öronmärkning som kommunerna internt fårfördela som de själva vill.

Finansministeriet fattar beslut om statsandelen för kommunalbasservice, utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsternasamt grunddelarna för hemkommunsersättningen. År 2012 beviljas detstatsandelar för anordnande av kommunal basservice till ett beloppav sammanlagt ca 8,433 miljarder euro. Den finansieringsom förvaltas av undervisnings- och kulturministeriet uppgår till2,694 miljarder euro. Statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarnaför förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt undervisnings-och kulturministeriets statsandelar och övrig finansiering enligtlagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet betalasut som en helhet av servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning.