Statsbudgeten 2012

2.1. Den internationella ekonomin

Det snabbaste tillväxtskedet inom världsekonomin är över, även om den köpkraftskorrigerade bruttonationalprodukten växer under prognosperioden med ca 4 %. Tyngdpunkten för tillväxten ligger på tillväxtländerna. Den bakomliggande orsaken till att tillväxten har börjat mattas av är nedtrappningen av de stöd- och stimulansåtgärder som regeringarna och centralbankerna i industriländerna har vidtagit samt den bräckliga privata efterfrågan. I många industriländer ska den offentliga ekonomin, hushållen och de finansiella instituten samtidigt stärka sin finansiella ställning. Detta innebär att efterfrågan försvagas och tillväxten i industriländerna avtar under åren 2011—2012. Tillväxten dämpas också av naturkatastrofen i Japan och av att priserna på många råvaror stigit kraftigt. Deras inverkan kommer dock att avta mot slutet av prognosperioden.

Förenta staternas ekonomi återhämtade sig rätt snabbt efter bankkrisen, men tillväxten har likväl avtagit och kommer under de närmaste åren att understiga 3 %. Tillväxten inom euroområdet och i EU är långsam och understiger 1 ½ % under åren 2011—2012. Tillväxten varierar kraftigt i olika länder: I Tyskland och Sverige överstiger tillväxten 3 % år 2011, medan ekonomierna i de länder som brottas med ekonomiska och finansiella kriser hotar att krympa.

Den snabba tillväxtruschen efter recessionen syns även som en ökande inflation. Inom euroområdet stiger konsumentpriserna nu i en takt på ca 2,5 %, i Förenta staterna i en takt på ca 3,5 % och i Storbritannien i en takt på 4,5 %. Förväntningarna på inflationen har emellertid sänkts under de senaste månaderna och på marknaden väntar man sig nu en inflation på 1,5 % inom euroområdet. Producentpriserna och särskilt importpriserna har stigit klart mer än konsumentpriserna. Till en del beror råvaruprisernas uppgång på att det knappa utbudet och den stora efterfrågan är mer bestående, varvid också den höga prisnivån är bestående.

Såväl de korta som de långa realräntorna har sjunkit under en lång tid, och exempelvis har tre månaders realräntan deflaterad med konsumentpriserna varit negativ inom euroområdet och i Förenta staterna redan i över ett år. Också de långa realräntorna har blivit negativa. På kort sikt hålls marknadsräntorna i euroområdet, Japan och Förenta staterna på en låg nivå eftersom de viktigaste centralbankerna fortsätter bedriva en lätt penningpolitik. På medellång sikt finns det ett klart tryck på att genomföra räntehöjningar bl.a. på grund av den stora efterfrågan på investeringar i tillväxtekonomierna och industriländernas låga sparande.

Prognosen för den internationella ekonomin innefattar risker som i huvudsak är negativa och de anknyter till den bräckliga ekonomiska tillväxten i industriländerna, skuldsättningen inom den offentliga sektorn och obalansen inom finansieringen samt långvarig arbetslöshet. Omfattande och samtidiga konsolideringsåtgärder inom de offentliga ekonomierna kan på kortare sikt minska efterfrågan och förvärra arbetslösheten mer än väntat, men på medellång sikt kan de öka konsumenternas och företagens förtroende och skapa sådana förutsättningar för en ökad privat efterfrågan som är bättre än prognosen utvisar.

Särskilt i Europa består risken i staternas höga skuldsättning och kvaliteten på banksektorns balansräkningar. Staterna kan bli tvungna att stödja banksektorn mer än väntat i en situation där finansieringen av den offentliga sektorn redan utgör en utmaning. Krisen i länderna i utkanten av euroområdet kan komma att lugna sig långsammare och ha större inverkan än väntat på aktiviteten inom hela euroområdet.

Det är ännu oklart på vilken nivå bl.a. riskpremierna inom banksystemet kommer att stabilisera sig under de närmaste åren och hur skötseln av bank- och stabilitetsproblemen avspeglar sig i den realekonomiska aktiviteten inom euroområdet. Om riskpremierna stabiliseras på en låg nivå kan de öka den internationella handeln och de internationella investeringarna och gagna vår export och på motsvarande sätt kan höga riskpremier minska finansieringen av handeln och investeringar.