Statsbudgeten 2012

40. (26.40, delvis) Invandring

Förklaring:Inrikesministeriet styr och utvecklar migrationsförvaltningen, ansvarar för migrationspolitiken samt beredningen av lagstiftning som gäller migration och medborgarskap, representerar Finland i migrationsfrågor inom Europeiska unionen och inom internationellt samarbete samt sörjer för Migrationsverkets verksamhetsbetingelser. Inrikesministeriet samordnar den verksamhet som anknyter till migrationsfrågor mellan förvaltningsområdena.

Inrikesministeriet svarar för det allmänna utvecklandet, planeringen, styrningen, uppföljningen och samordningen av mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd samt för samordningen av arbetet mot människohandel.

Migrationsverket behandlar och avgör frågor som gäller utlänningars inresa, vistelse i landet, flyktingstatus och medborgarskap, svarar för styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd, för styrningen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet samt för styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel. Dessutom upprätthåller Migrationsverket ett elektroniskt system för hantering av utlänningsärenden (UMA) och producerar information för myndigheter och internationella organisationer.

¹⁾ År 2010: Statistikcentralen/Finlands befolkning 2010 Åren 2011 och 2012 IM:s uppskattning är gjord på basis av Statistikcentralens förhandsstatistik för januari—april 2011.

²⁾ År 2010: Statistikcentralen/Flyttningsrörelse 2010 Åren 2011 och 2012 IM:s uppskattning är gjord på basis av Statistikcentralens förhandsstatistik för januari—april 2011.

³⁾ I tablån anges antalet personer som förvärvat finskt medborgarskap på ansökan eller efter anmälan. I tablån under motiveringen till moment 26.40.01 anges antalet ansökningar som anhängiggjorts och avgjorts vid Migrationsverket. Samma ansökan kan gälla flera personer. Tidsfristen för det förfarande med medborgarskapsanmälan som är avsett för tidigare finska medborgare och deras avkomlingar gick ut den 31 maj 2008, vilket minskar antalet personer som får finskt medborgarskap.

Invandrarpolitiken

Invandrarpolitiken grundar sig på riktlinjerna i det invandrarpolitiska programmet och noteringarna i regeringsprogrammet.

De strategiska riktlinjerna i fråga om målen under planeringsperioden 2012—2015 är:

• I invandrarpolitiken beaktas inte bara det finska samhällets, arbetsmarknadens och kundernas intressen utan också effekterna på situationen i utreseländerna.
• Invandrare bereds möjlighet och har förutsättningar att delta i samhällsverksamheten.
• I samhället råder goda etniska förhållanden.
• Principerna för internationellt skydd iakttas och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Som stöd för beredningen och genomförandet av migrationspolitiken behövs tillförlitlig informationsstyrning och forskningsinformation. Inom inrikesministeriets förvaltningsområde är det nödvändigt att omorganisera och till ändamålsenliga delar samordna bl.a. utförandet och sammanställandet av undersökningar och utredningar, administrationen av utvecklingsprojekt som finansieras ur olika finansieringskällor, utvecklandet av enhetliga bedömningskriterier för bl.a. kostnadseffektiviteten, utvärdering och spridning av projektresultat och annan praxis, koordinering av referensnätverk, information, rådgivning, styrning och konsultation samt produktion av material.

En flermyndighetsmodell för invandrarmyndigheterna, MPR (Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet), tas i bruk. Samarbetet mellan aktörerna inom inrikesministeriets förvaltningsområde i fråga om utlänningars inresa och vistelse i landet effektiviseras. Migrationsverket, polisen och Gränsbevakningsväsendet skapar en liknande permanent samarbetsstruktur som har genomförts mellan polisen, tullen och Gränsbevakningsväsendet (PTR-modellen). Ett mål för samarbetet är att öka dessa myndigheters operativa samarbete i synnerhet ur övervakningsperspektiv. Tyngdpunkten för samarbete är att effektivisera bekämpningen av illegal inresa, människohandel och kringgående av migrationsbestämmelserna samt att främja välfungerande tillståndsförfaranden.

Då invandringen ökar måste man satsa på att göra finansieringskällorna mångsidigare. Man ingår strategiska partnerskap där finansieringen utgörs av offentlig finansiering och finansiering från företag och sammanslutningar samt andelar från olika fonder. På så sätt kan man på ett flexibelt och individuellt sätt bemöta olika slags behov som ökar i anslutning till invandring. I fråga om avgiftsbelagda prestationer som hänför sig till migration försöker man få intäkterna av avgifter att motsvara självkostnadspriser.

Flyttningsrörelse

Tillståndsförvaltningens samarbete inom inrikesministeriets förvaltningsområde stärks. Målet för utvecklandet av systemet med uppehållstillstånd för arbetstagare är att förenkla och klargöra processen. Invandringen av arbetskraft ska motsvara behoven på arbetsmarknaden vid rätt tidpunkt. Samtidigt ska man öka möjligheterna till övervakning. Tillståndsförvaltningens betydelse accentueras i förhandstillsynen. I eftergranskningen är det i praktiken i stor utsträckning fråga om polisens och arbetarskyddsförvaltningens kontrollverksamhets resurser och fördelningen av dem.

I samarbete med utbildningsförvaltningen skapas klara gemensamma kriterier för valet av utländska studerande som kommer från länder utanför EU. Studieplatserna riktas i första hand till de branscher inom vilka det kommer att finnas ett särskilt stort behov av utländsk arbetskraft i framtiden (t.ex. vårdbranschen). Detta kräver att studierna i de inhemska språken utökas under studietiden.

Strävan är en allt bättre samordning av invandrarpolitiken i EU-länderna med behoven inom utvecklings- och människorättspolitiken och EU-ländernas egen arbetskraftspolitik. Inom EU eftersträvar man en gemensam migrations- och asylpolitik bl.a. genom en harmonisering av lagstiftningen. Finland ser till att nationella intressen beaktas vid beredningen av rättsakterna.

Då den olagliga invandringen ökar, ökar också mängden olagligt arbete och människohandel. Myndighetssamarbetet ska effektiviseras inom bekämpningen av olaglig invandring. Dessutom ska man garantera tillräckliga resurser för övervakningen av illegalt arbete. Man utvecklar bättre metoder för att identifiera offer för människohandel och att styra systemet för att hjälpa offren. I länder med hög risk för utresa och centrala invandrarländer placeras fler migrationskontaktpersoner. Problemen med illegal invandring syns också som en ökning av de negativa följderna vid längre vistelse i landet då dessa personer hamnar utanför integrationsåtgärderna och samhällsservicen.

Man utarbetar strategier för att målmedvetet utveckla utlandsfinländarnas situation. Möjligheten att införa ett nordiskt samarbete i uppehållstillståndsfrågor utreds.

Internationellt skydd

Det sörjs för att de mänskliga rättigheterna, de grundläggande fri- och rättigheterna, en god förvaltning och rättsskyddet säkerställs i asylpolitiken. Man följer hur bestämmelserna om asylförfarandet fungerar och bereder eventuella lagändringar. Samarbetet mellan olika myndigheter stärks ytterligare i syfte att effektivisera asylprocessen. Man strävar efter att påskynda processen så att kostnaderna för mottagandet ska sjunka.

Genomförandet av ett gemensamt europeiskt asylsystem stöds för att medlemsstaterna ska få en så enhetlig lagstiftning som möjligt som uppfyller kraven i flyktingkonventionen och andra centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Man deltar i och påverkar aktivt behandlingen av förslagen i andra fasen när det gäller det gemensamma europeiska asylsystemet. Vid sidan av utvecklandet av lagstiftningen är det viktigt att man intensifierar det praktiska samarbetet mellan medlemsstaternas asylmyndigheter, för vilket inledandet av verksamheten vid Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) skapar ramar. Finland anser att inrättandet av stödkontoret och inledandet av dess verksamhet är ytterst viktigt för utvecklandet av det gemensamma europeiska asylsystemet och strävar efter att medverka för ett framgångsrikt resultat av arbetet.

I fråga om utvecklandet av asylpolitiken betonas enhetligheten såväl mellan olika politiska sektorer för invandrarfrågor, t.ex. gränsbevakningen, bekämpningen av olaglig invandring och återvändandepolitik , som med andra politiska sektorer, t.ex. utvecklings- och människorättspolitiken.

Genomförandet av kvotflyktingpolitiken fortsätter genom att man tar emot flyktingar på förslag av FN:s flyktingorganisation (UNHCR) i enlighet med riksdagens årliga beslut. Flyktingkvoten för 2012 är 750 personer. Med flyktingkvot avses att sådana utlänningar i behov av internationellt skydd som ska omplaceras tas emot i enlighet med de grunder som fastställts i statsbudgeten för respektive år (90 § i utlänningslagen, 301/2004).

Man fortsätter förberedelserna för att ingå avtal om återsändande med utreseländerna och utvecklar modeller till stöd för frivilligt återvändande genom projekt i återvändandefondens regi. Antalet nya asylsökande beräknas vara ca 3 000 per år och av dessa är ca 200 minderåriga utan vårdnadshavare.

¹⁾ Tolknings- och översättningsarvoden, utanför Migrationsverket utförda intervjuer av asylsökande, DNA-tester och elektroniska tjänster (Umarek).

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 18 418 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till projekt som finansieras av EU

2) till utvecklande av migrationsförvaltningens verksamhet.

Förklaring:När Migrationsverket behandlar och avgör frågor som gäller invandring, vistelse i landet, flyktingstatus och finskt medborgarskap utnyttjar och utvecklar verket det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden som ett uppdaterat myndighetsregister för ärendehantering och informationstjänst. Migrationsverket tillhandahåller aktuell information i frågor som gäller migration och medborgarskap. Vidare svarar verket för styrningen och planeringen av den praktiska verksamheten vid mottagande av asylsökande och mottagande av personer som får tillfälligt skydd, för styrningen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet samt för styrningen av verkställigheten av hjälp till offer för människohandel.

Inrikesministeriet ställer upp följande preliminära resultatmål för Migrationsverkets verksamhet:

Snabbhet och rättssäkerhet i beslutsfattandet

Tiderna för behandling av anhängiga ärenden håller sig minst på nuvarande nivå. Den anmärkning som riksdagens biträdande justitieombudsman gav om alltför långa behandlingstider när det gäller familjeåterförening beaktas genom att samarbetet mellan utrikesministeriet och polisen intensifieras och att en utredningsman tillsätts. Polisen har en central roll i hörandet av anknytningspersonen, där väntetiden kan vara t.o.m. sex månader. Hela behandlingstiden för ansökningar om familjeåterförening får vara högst 9 månader. Klienternas rättsskydd bibehålls på god nivå. Personresurser och tekniska resurser används på ett flexibelt och effektivt sätt. Beslutsprocesserna är kvalitativt mätbara samt öppna, styrande och sådana som sparar rutinartat arbete. Riktlinjer för tillämpningsfrågorna dras upp i interna anvisningar.

¹⁾ Genomsnittliga behandlingstider vid Migrationsverket.

Övergång till elektroniska processer inom migrationsförvaltningen

Det elektroniska ärendehanteringssystemet för alla myndigheter inom migrationsförvaltningen (UMA) används effektivt och förvaltningen av systemet ombesörjs. Man strävar efter att öka användningen av de elektroniska tjänsterna och samtidigt försnabba processerna. Den beräknade nyttan av investeringen i UMA börjar uppnås.

Hantering av mänskliga resurser

(03.) Främjande av invandrares integration och sysselsättning (reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.70.03. Dessutom överförs 70 000 euro från momentet till moment 26.01.01 och 130 000 euro till moment 26.40.01.

20. Samhällsorientering för återflyttare(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 876 000 euro.

Anslaget får användas

1) till den samhällsorientering som ordnas på basis av 48 § i utlänningslagen (301/2004)

2) till ordnande av den språkexamen som utarbetats för att testa kunskaperna i finska eller svenska och till andra utgifter

3) till betalning av högst 40 000 euro i sakkunnigarvoden.

Anslaget budgeteras enligt prestationsprincipen.

Förklaring:En person som på basis av 48 § i utlänningslagen ansöker om uppehållstillstånd i Finland ska förete ett intyg över att han eller hon avlagt en språkexamen som ordnats av en finsk myndighet, om det inte med beaktande av sökandens omständigheter ska anses oskäligt att han eller hon avlägger språkexamen. Språkexamina ordnas flera gånger per år och antalet deltagare uppgår som högst till 2 000 per år. Avsikten är att den samhällsorientering som är en förberedelse inför språkexamen ska ordnas för ca 600 personer per år.

Som sakkunnigarvoden betalas resekostnader och arvoden jämte bikostnader till dem som bedömer språkproven.

(30.) Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Förklaring:Det föreslås att momentet överförs till moment 32.70.30.

63. Mottagande av flyktingar och asylsökande(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 63 627 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av omkostnaderna för statliga förläggningar

2) i enlighet med 7 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (mottagningslagen), till betalning av kostnaderna för inrättande och upprätthållande av förläggningar och flyktingslussar samt ersättning till tjänsteproducenten för kostnader för ordnandet av mottagningstjänster, betalning av kostnader för hjälp till offer för människohandel som befinner sig i Finland men inte har en hemkommun som avses i lagen om hemkommun (201/1994), betalning av arvode till en företrädare för en minderårig som inte har uppehållstillstånd i Finland samt betalning av kostnader för rättshjälpstjänster för dem som söker internationellt skydd.

3) till ordnande av utkomst och vård enligt 3 kap. i lagen om förvarsenheter (116/2002) för utlänningar som tagits i förvar

4) till finansiering av verksamheten för hjälp till offer för människohandel enligt 33 § i mottagningslagen

5) till betalning av ersättning för olycksfall och gruppansvarsförsäkring enligt 30 § i mottagningslagen för personer som deltar i arbete och studier som ordnas som mottagningstjänster samt till betalning av de skötselkostnader som Statskontoret tar ut för dem

6) till betalning av utgifter för anskaffning av service som i särskilda situationer är nödvändig för att mottagandet ska kunna ske samt till betalning av utgifter för utveckling av mottagningssystemet

7) till betalning av tolknings- och översättningsutgifter i samband med asylsamtal, anskaffning av rättshjälpstjänster för asylsökande, kostnader för frivilligt återvändande och för av EU finansierade projekt som stöder frivilligt återvändande

8) till betalning av resekostnader i samband med asylsamtal som förs någon annanstans än vid Migrationsverkets verksamhetsställen, kostnader för DNA-test och rättsmedicinska tester som utförs för att klarlägga familjebanden samt kostnader för språkanalyser som görs för att utreda hemort eller medborgarskap

9) till betalning av utgifterna för ordnande av kvotflyktingars och deras familjemedlemmars inresa i landet, hälsoundersökningar i utreselandet och utbildning (kulturorientering) samt ordnande av utbildning och information i syfte att främja mottagningsverksamheten.

Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut med undantag för de statliga förläggningarnas omkostnader som budgeteras enligt prestationsprincipen och inklusive mervärdesskatt.

Anslaget får också användas till betalning av de statliga förläggningarnas konsumtionsutgifter.

Omkostnadsanslaget för de statliga förläggningarna får användas till avlöning av personal som motsvarar högst 103 årsverken.

Förklaring:Mottagningstjänster för personer som söker internationellt skydd och personer som får tillfälligt skydd ordnas av en förläggning med stöd av 13 § i mottagningslagen. Mottagningstjänster i samband med massinvandring ordnas av en flyktingsluss i enlighet med 12 § i samma lag. De statliga förläggningarna är underställda Migrationsverket. Migrationsverket avtalar med kommuner, samkommuner och andra sammanslutningar eller stiftelser om ordnandet av mottagningstjänster och ersättningen för de kostnader det innebär.

Verksamheten inom systemet för att hjälpa dem som fallit offer för människohandel samordnas av de statliga förläggningarna i Uleåborg och Joutseno. Verksamheten kan utöver ordnande av bostäder, social- och hälsovårdstjänster och annan nödvändig omsorg även innefatta andra stödtjänster och specialtjänster som offret behöver samt åtgärder för offrets säkerhet.

Personer som söker internationellt skydd kan få stöd för skäliga resekostnader för frivilligt återvändande. Personer som får tillfälligt skydd och offer för människohandel kan vid återvändande få stöd för skäliga rese- och flyttkostnader samt bidrag för återresa.

Internationella organisationen för migration (IOM) ordnar inresor för kvotflyktingar som köpta tjänster. Avtalet innefattar en hälsoundersökning inför resan. I särskilda situationer i samband med mottagandet ersätts särskild service, såsom läkartjänster som behövs under resan eller kostnader för genomresevisum eller visum som krävs för resa ur landet.

Kostnaderna för tolkning och översättning i samband med asylsamtal varierar enligt antalet asylsökande och vilka språk de sökande talar. På blanketten för asylansökan utreds grunderna för ansökan före asylsamtalet. Den av sökanden ifyllda blanketten samt den sökandes dokument och utredningar på främmande språk översätts vid Migrationsverket. Vid asylsamtal ordnade av Migrationsverket används den sökandes modersmål eller tolkning till ett språk som den sökande förstår.

Enligt 65 § i utlänningslagen (301/2004) kan Migrationsverket ge sökanden och anknytningspersonen tillfälle att bevisa den biologiska släktskapen genom en DNA-analys som betalas med statens medel, om det inte är möjligt att på något annat sätt få en tillräcklig utredning om de på biologiskt släktskap baserade familjebanden och om det med hjälp av en DNA-analys är möjligt att få fram väsentliga bevis som gäller familjebanden. Enligt 6 a § i utlänningslagen kan rättsmedicinsk undersökning genomföras för bestämning av åldern på en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd eller på en anknytningsperson, om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat om sin ålder inte är tillförlitliga. Om man inte har kunnat fastställa en anknytningspersons identitet, kan det i vissa fall vara nödvändigt att man som en del av utredningen av identiteten gör en språkanalys för att fastställa sökandens språkliga identitet och bakgrund och på det sättet fastställa hemtrakten. Med hjälp av språkanalysen utreder man i samband med behandlingen av ansökan om familjeåterförening huruvida förutsättningarna för familjeåterförening uppfylls.