Statsbudgeten 2012

10. Domstolar och rättshjälp

Förklaring:Oberoende domstolar som fungerar bra och effektivt utgör en förutsättning för förverkligande av en rättssäkerhet som överensstämmer med kraven på grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter samt för den rättssäkerhet som krävs för såväl den ekonomiska verksamheten som ordnandet av medborgarnas inbördes relationer. Likaså är de en förutsättning för att den allmänna ordningen och säkerheten ska bevaras och för att konflikter ska kunna utredas på lika villkor utifrån på förhand fastställda allmänna regler.

Domstolarna får allt oftare behandla omfattande ärenden och juridiskt krävande ärenden samt rättsliga frågor av ny typ. En orsak till detta är att EU-bestämmelserna så småningom sträcker sig till ett allt större område inom förvaltningsprocessen och till privaträttsliga och straffrättsliga frågor. Även den inhemska lagstiftningen inom olika områden ändras kontinuerligt, vilket kräver sakkännedom och tolkningsförmåga av domstolarna. Förväntningarna på rättssäkerheten har också ökat. Dessa omständigheter ställer både i fråga om de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna allt större krav på att rättskipningssystemet fungerar och personalen är yrkeskunnig. Samtidigt ökar personalens omsättning när de stora årskullarna går i pension.

Det blir möjligt att göra domstolspraktik även i hovrätterna och förvaltningsdomstolarna genom en ändring av lagstiftningen som träder i kraft den 1 oktober 2011. För att systemets nyttjoområde ska kunna utvidgas krävs det att man inrättar tingsnotarietjänster vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna.

Utvecklingen av informationsteknik och användningen av videokonferensutrustning ger möjligheter att effektivisera arbetet och förbättra elektroniska rättstjänster. De projekt som gäller förbättring av rättskipningens kvalitet bör fortsätta och domstolarnas arbetsmetoder och informationsadministration utvecklas.

Vid de allmänna domstolarna har antalet brottmål, omfattande tvistemål och skuldsanerings- och företagssaneringsärenden ökat. Antalet konkursärenden och summariska ärenden har ökat avsevärt under några år och antalet beräknas vara ännu större år 2011. Antalet ärenden beräknas ligga på en hög nivå även år 2012. Vid förvaltningsdomstolarna har antalet socialärenden inte stigit på förutsatt sätt. Däremot har antalet asylärenden och även andra utlänningsärenden samt skatteärenden ökat.

Domstolarna säkerställer rättsskyddet, vilket är statens viktigaste grundläggande uppgift. Rättsskyddsuppgifterna regleras inte bara i den nationella lagstiftningen utan även genom internationella fördrag. Europeiska människorättsdomstolen bedömer genom sin rättspraxis hur medlemsstaterna iakttar de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Finland har fått flera fällande domar för alltför långa rättegångar. För att rättegångarna inte ska dra ut på tiden, är det viktigt att domstolarna har de resurser som krävs för behandlingen av ärenden. Dessutom bör det säkerställas att verksamhetsmetoderna är sådana att man i varje skede av behandlingen av ett ärende tar tillräckligt ansvar för den tid som rättegångarna sammanlagt tar.

Med tanke på genomförandet av rättssäkerheten är det viktigt att den totala tid som rättegången tar inte är oskäligt lång ur parternas synvinkel. Dessutom är det viktigt när det gäller lika tillgång på rättssäkerhet att handläggningstiderna vid de olika enheterna inte avviker särskilt mycket från landets genomsnitt.

Vid de allmänna domstolarna behandlas och avgörs åtalsärenden som gäller straffrättsligt ansvar samt tvistemål och ansökningsärenden som gäller rättsförhållanden av privaträttslig natur. De allmänna domstolarna ser således till att de straffrättsliga åtgärderna fullföljs inom alla områden av privat och samhällelig verksamhet. De ansvarar även för att enskilda, företag och andra sammanslutningar garanteras rättsskydd i sina inbördes relationer och även i relation till offentliga samfund när det inte är fråga om tillämpning av förvaltningsrättslig lagstiftning. En god och fungerande rättskipning vid de allmänna domstolarna utgör en förutsättning för en rättssäkerhet som överensstämmer med kraven på grundläggande fri- och rättigheter och mänskliga rättigheter och för den rättssäkerhet som utgör grunden för att människor, företag och sammanslutningar ska kunna ordna sin verksamhet förvissade om att de rättigheter och skyldigheter som anges i lagar och överenskommelser realiseras.

I enlighet med regeringsprogrammet effektiviseras åtgärderna för bekämpning av ekonomiska brott och grå ekonomi. Vid behandlingen av ärenden som gäller ekonomiska brott fästs särskild uppmärksamhet och till behandlingen riktas tilläggsresurser. Dessutom kommer domstolarna att fortfarande vara tvungna att inrikta betydande resurser på behandlingen av andra exceptionellt omfattande brottmål. Vid hovrätterna har man tagit i bruk ett förfarande för tillstånd till fortsatt handläggning och verkningarna av förfarandet följs upp. Utvecklingen av de allmänna domstolarnas och åklagarnas ärendehanteringssystem fortsätter.

Hos förvaltningsdomstolarnasöks ändring i myndighetsbeslut som fattats inom olika förvaltningsområden och på olika förvaltningsnivåer. Inom förvaltningen fattas ca 20—30 miljoner beslut per år och av dem anländer till förvaltningsdomstolarna ca 30 000 besvärsärenden för handläggning. I ca 4 000 besvärsärenden söks ändring genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Antalet besvärsärenden som ska handläggas i besvärsdomstolarna är litet i förhållande till antalet förvaltningsbeslut, vilket visar att förvaltningen fungerar bra. Tolkningen av lagar eller andra problem vid förvaltningsbeslut kan dock snabbt orsaka anhopning av ärenden i förvaltningsdomstolarna såsom ofta har skett. Särskilt högsta förvaltningsdomstolens styrande avgöranden, men även andra förvaltningsdomstolars avgöranden, tryggar lagligheten inom hela den offentliga maktutövningen och att rättssäkerheten uppnås. Avgörandena inverkar även på samhällets verksamhet och konkurrensförmåga. Avgöranden som gäller t.ex. beskattning och ekonomisk konkurrens, offentlig upphandling, planering av markanvändning, byggande och trafikförbindelser, miljötillståndsärenden och utlänningsärenden har ofta även direkt samhällsekonomiska effekter. Avgöranden om bl.a. utkomstskydd, omhändertagande av barn och andra sociala ärenden samt avgöranden som gäller asyl har ofta stor inverkan på parternas hela livscykel. Såväl för individen som för samhället är det viktigt att trygga en snabb handläggning av ärenden och rättssäkra beslut. Fördröjd handläggning föranleder inte bara mänskligt lidande utan också flerdubbla kostnadseffekter för samhället. Förvaltningsdomstolarnas ärendehanteringssystem utvecklas.

Från tingsrätterna överfördes från ingången av 2010 213 årsverken till Lantmäteriverket, men man har dock beslutat att överföra åtta årsverken tillbaka till moment 25.10.03, omkostnader för övriga domstolar, år 2012.

Målet för rättshjälp är att rättsskyddet ska vara lika för alla i rättshjälpsärenden och tillgodoses i rätt tid och till rimliga kostnader. De statliga rättshjälpsbyråerna ska fatta beslut om rättshjälp och att tillhandahålla advokater för rättshjälpsärenden. En medborgare kan få ett biträde från statens rättshjälpsbyrå för att sköta rättsliga ärenden helt eller delvis på statens bekostnad. Av de ärenden som behandlas av rättshjälpsbyråerna sköts i genomsnitt 68 % utan ersättning medan rättshjälp mot partiell ersättning ges i 25 % av fallen. Rättshjälpsbeslut för privata ombud har koncentrerats till 25 rättshjälpsbyråer utanför huvudstadsregionen. Centraliseringen har förkortat köerna till rättshjälpsbyråerna i huvudstadsregionen med ca två dagar.

Familje- och arvsrättsliga ärenden utgör största delen av de ärenden som inkommer till rättshjälpsbyråerna. Med stöd av rättshjälpsbeslut ger också advokater och andra privata jurister rättshjälp.

Konsumenttvistenämnden tillgodoser rättsskyddet genom att ge skriftliga rekommendationer om hur meningsskiljaktigheter mellan konsumenter och näringsidkare samt mellan enskilda i ärenden som gäller bostadsköp ska lösas. Nämnden förebygger, medlar i och avgör tvistemål som faller inom dess behörighet opartiskt, ekonomiskt och med sakkunskap. Nämndens mål är en snabb behandling av ärenden. Genom sin vedertagna beslutspraxis och sina principiellt viktiga avgöranden i plenum drar nämnden upp riktlinjerna för konsumenträtten och styr den.

En allmän intressebevakare verkar på sin huvudmans vägnar och bevakar dennes intressen. Klienterna inom den allmänna intressebevakningen är personer som inte själva kan bevaka sina intressen eller sköta sina ekonomiska angelägenheter på grund av sjukdom eller av någon annan orsak och för vilka inte har utsetts en privat intressebevakare. Till intressebevakarens verksamhet hör att sköta privaträttsliga ärenden, såsom att ingå avtal, ansöka om förmåner och sköta bokföring, placeringsverksamhet och betalning av räkningar.

Av den allmänna intressebevakningens sparmål på 90 årsverken återstår ännu 55 årsverken. År 2012 minskas antalet årsverken med 13 årsverken.

01. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 8 709 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster de inkomster som inflyter från EU och de inkomster som inflyter från samarbete med ämbetsverk och inrättningar samt parter utanför budgeten.

Förklaring:Högsta domstolen är den högsta domstolen i tviste- och brottmål. Dess viktigaste uppgift är att utifrån systemet med besvärstillstånd, genom att undersöka och avgöra enskilda besvärsärenden, ge sådana prejudikat för tolkning och tillämpning av lag som styr rättspraxis och gör den enhetligare. Dessutom behandlar och avgör högsta domstolen ärenden som gäller extraordinärt ändringssökande och avger utlåtanden till republikens president i benådningsärenden och ärenden som gäller Ålands självstyrelse. Högsta domstolen övervakar de lägre domstolarnas rättsskipning.

På basis av ansökningarna om besvärstillstånd strävar man efter att styra rättspraxis inom alla berörda rättsområden enligt de aktuella behoven vid respektive tidpunkt genom att utifrån de rättsnormer som ska tillämpas träffa noggrant övervägda och öppet motiverade avgöranden inom rimlig tid.

Av de ärenden som kommer in till högsta domstolen kan man se att rättsnormerna blivit mera varierande, bl.a. genom EU-lagstiftningens och den övriga internationella rättens ökade betydelse. I och med att regleringen och övriga rättskällor utökas och förändras och ärendena blir mera komplicerade blir även behandlingen av ärenden allt mera krävande.

Det system med tillstånd till fortsatt handläggning av överklagande som tagits i bruk vid hovrätterna beräknas åtminstone i inledningsskedet öka antalet ärenden som inkommer till högsta domstolen.

År 2012 beräknas det komma in ca 2 700 ärenden till högsta domstolen. Målet är att beslut som gäller beviljande eller förvägran av besvärstillstånd ska ges så snabbt som möjligt, så att det inte tar onödigt lång tid för avgörandet att vinna laga kraft i sådana ärenden där besvärstillstånd inte beviljas. I samband med att systemet med tillstånd till fortsatt handläggning tagits i bruk har man även tagit i bruk en möjlighet att anföra besvär direkt till högsta domstolen. I vissa rättsliga frågor är det nödvändigt att snabbt få ett förhandsavgörande något som gör avgörandena i lägre instans enhetligare och minskar antalet överklaganden. Målet är att högst 33 % av de besvärsärenden som är anhängiggjorda har varit anhängiga över 12 månader.

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för högsta domstolens beslut beräknas 130 000 euro inflyta under moment 12.25.10.

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 10 499 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas som inkomster de inkomster som inflyter från EU och de inkomster som inflyter från samarbete med ämbetsverk och inrättningar samt parter utanför budgeten.

Förklaring:Högsta förvaltningsdomstolen är högsta rättsinstans i förvaltningsmål. Till de största kategorierna av ärenden hör beskattning, byggande och planläggning, miljöfrågor, social- och hälsovård, utlänningsfrågor, kommunalförvaltning samt konkurrensärenden och offentlig upphandling. Ca 80 % av de ärenden som avgörs av högsta förvaltningsdomstolen gäller beslut som meddelats av regionala förvaltningsdomstolar. Dessutom avgör högsta förvaltningsdomstolen bl.a. besvär som har anförts över marknadsdomstolens samt statsrådets och ministeriernas beslut.

Utöver att förvaltningsdomstolarnas beslut är viktiga för parterna har besluten ofta även en vidare styrande effekt. Högsta förvaltningsdomstolen bör kunna avgöra ärenden som gäller ändringssökande snabbt och rättssäkert. Högsta förvaltningsdomstolen övervakar förvaltningsrättskipningen bl.a. genom att ge akt på förvaltningsdomstolarna när det gäller verksamhetens smidighet, tillräckliga resurser och kvaliteten på besluten samt genom att arrangera konferenser. Denna tillsynsuppgift är av väsentlig betydelse för rättssäkerheten som helhet.

Betydelsen av högsta förvaltningsdomstolens beslut för hela den offentliga maktens funktion och tilliten till den har utvärderats i den undersökning som färdigställdes i december 2009. I undersökningen utreddes det funktionella sambandet mellan förvaltningen och förvaltningsrättskipningen och påvisades betydelsen av förvaltningsdomstolarnas avgöranden för förvaltningens funktionsförmåga. Många beslut har en vid samhällelig betydelse som förhandsbeslut som styr rätts- och förvaltningspraxis och en central ställning när det gäller tillämpningen av EU-rätten.

På grund av anhopningen av arbetsuppgifter är det svårt att få den genomsnittliga tiden för behandling av ärenden med nuvarande resurser att sjunka, även om målet på lång sikt är en genomsnittlig behandlingstid på 9,5 månader. Målet är att 30 % av ärendena avgörs inom mindre än sex månader och 50 % inom mindre än 9 månader. Behandlingstider på över 24 månader får förekomma endast i undantagsfall. Man bör även vara beredd på en effektiviserad behandling av asylärenden.

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för högsta förvaltningsdomstolens prestationer beräknas 345 000 euro inflyta under moment 12.25.10.

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 238 189 000 euro.

Vid tingsrätterna får från och med den 1 februari 2012 inrättas två tjänster som tingsdomare (T13), under förutsättning att 1 lagmanstjänst vid tingsrätten (T17 ) dras in från och med samma tidpunkt.

Förklaring:Till hovrätterna kom det år 2010 in sammanlagt 11 156 ärenden. År 2012 väntas det komma in ca 11 000 ärenden. Av de ärenden som inkom 2010 var 26 % tvistemål och 65 % brottmål. Den genomsnittliga behandlingstiden har förkortats till 6,6 månader. Av ärendena behandlades 52 % på mindre än sex månader och 86 % på mindre än 12 månader, medan 13 % låg kvar vid hovrätterna i över ett år. Skillnaderna i behandlingstid vid de olika hovrätterna har krympt från ca 6 månader 2005 till 3,5 månader år 2010. Målet är att minska skillnaden till tre månader år 2012. Särskild vikt fästs vid antalet gamla ärenden, dvs. ärenden som varit anhängiga i över ett år och målet är att andelen sådana ärenden ska vara mindre än 7 % av alla anhängiga ärenden.

Målet är att förhindra att den totala för behandling av ärenden förlängs. Den totala tiden för behandling av ärenden som länge har varit föremål för förundersökning och åtalsprövning eller i tingsrättsskedet ska beaktas. Hovrätterna strävar efter att behandlingstiden för ärenden som i tidigare skeden har varit under behandling i över tre år är högst 12 månader i hovrätten.

Effekterna av ibruktagandet av systemet med tillstånd till fortsatta besvär följs upp och samtidigt ser man till att hovrätternas verksamhetsprocesser som anknyter till systemet är så ändamålsenliga som möjligt för att rättssäkerheten ska uppfyllas.

Till tingsrätternainkom det 2010 ca 445 000 straff- och civilrättsliga ärenden. Antalet civilrättsliga ärenden som inkom uppgick till 358 000, varav 84 % anhängiggjordes genom summarisk stämningsansökan. Dessa s.k. summariska ärenden har ökat kraftigt i antal under de senaste åren, och ökningen torde fortsätta till följd av den ekonomiska situationen. Av dessa har den andel ärenden som blir manuellt anhängiga och som mest sysselsätter tingsrätterna ökat. Av de summariska ärenden som anlände 2009 anhängiggjordes 64 % elektroniskt. Motsvarande andel var 57 % år 2010 och i slutet av april 2011 endast 54 %.

År 2010 anlände något flera företagssanerings- och konkursärenden än året innan. Antalet konkursärenden var något färre än föregående år. Ovan nämnda typ av ärenden beräknas utgöra en stor andel även år 2012.

I fråga om omfattande tvistemål som avgörs vid huvudförhandling är målet att 35 % ska avgöras inom mindre än 6 månader och att högst 25 % får ha en behandlingstid på över ett år. Enkla brottmål har kunnat behandlas i ett skriftlig förfarande allt sedan början av oktober 2006. Andelen brottmål som avgörs skriftligen uppskattas år 2012 vara samma som år 2010 (34 %). Det finns skillnader mellan domstolarna när det gäller utnyttjandegraden av det skriftliga förfarandet. År 2010 behandlade tingsrätterna i det skriftliga förfarandet 14—46 % av de ärenden som de avgjorde. Vid Helsingfors tingsrätt var utnyttjandegraden av det skriftliga förfarandet det lägsta i landet och betydligt lägre än den genomsnittliga utnyttjandegraden för hela landet 2010, vilket förklaras delvis av skillnaderna i ärendestrukturen. Tingsrätten har satt som mål att öka användningen av det skriftliga förfarandet år 2011.

Bestämmelserna om sammansättningarna reviderades vid ingången av 2009 så att en nämndemannasammansättning alltmer sällan behövs vid behandling vid sammanträde. Samtidigt blev det möjligt att tillämpa en sammansättning med tre domare i brottmål. Det är meningen att denna sammansättning ska tillämpas i de svåraste fallen. I fråga om inställande av huvudförhandling i brottmål är målet att andelen brottmål som ställs in inte får öka från nuvarande 20 %.

I slutet av 2010 uppgick antalet gamla och omfattande tvistemål som varit anhängiga i över ett år till 1 454, dvs. 20 % av de anhängiga ärendena. Målsättningen är att andelen gamla ärenden ska vara mindre år 2012 än år 2010. Den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål var 3,5 månader år 2010 och vid de stora tingsrätterna i huvudstadsregionen 3,9—6,3 månader. År 2012 är målet att den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål inte vid någon tingsrätt ska vara över 3 månader längre än genomsnittet för hela landet. Dessutom är målet att behandlingstiden i 50 % av brottmålen får vara högst 2 månader och att den får överstiga 9 månader i högst 10 % av brottmålen.

I slutet av 2010 uppgick antalet brottmål som varit anhängiga i över ett år till 2 366, dvs. till 13,5 % av de anhängiga ärendena. Målsättningen är att andelen gamla ärenden ska vara mindre år 2012 än år 2010.

Målet är att förhindra att den totala tiden för behandling av ärenden förlängs. Den totala tiden för behandling av sådana ärenden som länge har varit föremål för förundersökning och åtalsprövning ska beaktas när det gäller brottmål. Målet för den genomsnittliga behandlingstiden är 9 månader i sådana ärenden där förundersökning och åtalsprövning har räckt sammanlagt över två år. Enligt lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009) kan domstolen på yrkande av en part besluta att ett mål eller ärende förklaras brådskande, om det finns synnerligen vägande skäl att behandla det före andra mål och ärenden.

Möjligheten att tillämpa förlikningsförfarande i tvistemål har utnyttjats i olika grad vid de allmänna domstolarna. Domstolarna ska aktivt erbjuda denna möjlighet för parterna i ett tvistemål. Försöket med förlikningsförfarande i tvistemål som gäller vårdnaden av barn som får experthjälp fortsätter vid fyra tingsrätter. Avsikten är att utvidga användningen av experthjälp i tingsrätterna.

Vid förvaltningsdomstolarna ökade antalet ärenden kraftigt under 2005 (det totala antalet 24 026) och 2006 (det totala antalet 24 389) men minskade däremot 2007. Under 2008—2010 ökade antalet ärenden igen (det totala antalet 20 539 år 2008, 22 515 år 2009 och 23 149 år 2010). År 2010 var de största kategorierna av ärenden social- och hälsovård (27 %), skatter (20 %), byggande och miljö (sammanlagt 11 %), ekonomisk verksamhet inklusive trafik- och kommunikationsärenden (15 %) och utlänningsärenden (15 %). År 2012 beräknas inte ske några betydande förändringar i antalet ärenden.

Den genomsnittliga behandlingstiden var 7,3 månader år 2010. Av ärendena behandlades 49 % på mindre än sex månader och 18 % låg kvar vid hovrätterna i över ett år. De regionala skillnaderna i behandlingstiderna har varje år utjämnats något. När skillnaden mellan den längsta och den kortaste behandlingstiden var 5,4 månader 2005 var den 4,8 månader år 2010. Särskild vikt fästs vid antalet gamla ärenden, dvs. ärenden som varit anhängiga i över ett år och målet är att andelen sådana ärenden ska vara mindre än 10 % av alla anhängiga ärenden (8 % vid utgången av år 2010 ).

Antalet asylärenden ökar vid Helsingfors förvaltningsdomstol. För att förhindra att tiden för behandling av asylärenden förlängs kommer Helsingfors förvaltningsdomstol att anvisas tillräcklliga resurser.

Man har särskilt gett akt på hur den nya barnskyddslagen, som trädde i kraft vid ingången av 2008, fungerar. Under 2011 blir det aktuellt att utreda och överväga om det finns grundad anledning att hålla kvar förvaltningsdomstolarnas befogenhet att avgöra dessa ärenden som första instans eller om ärendena kan överföras till organ som har specialiserat sig på barnskyddsfrågor.

Antalet ärenden som inkommit till försäkringsdomstolen har sedan år 2008 hållits ungefär på samma nivå. Avvecklandet av anhopningen av ärenden vid besvärsnämnden för social trygghet har inte ännu ökat antalet ärenden vid försäkringsdomstolen. År 2010 anlände ca 7 500 och under åren 2011—2012 beräknas anlända ca 8 000 ärenden per år. En ökning av insynen vid rättsprocesser vid försäkringsdomstolen i enlighet med regeringsprogrammet kräver att man förbereder sig på att kostnaderna för sakkunnigutlåtanden ökar.

Vid marknadsdomstolenuppstod det en svår anhopning av ärenden under 2005 och 2006 när antalet besvär som gällde offentlig upphandling ökade kraftigt, och besvären över Energimarknadsverkets beslut bildade en ny kategori av ärenden. Antalet besvär som gäller upphandlingsärenden har fortsatt att öka trots den nya lag om offentlig upphandling som trädde i kraft i juni 2007 som bl.a. har höjt tröskelvärdena. Kommunernas och samkommunernas beslut om upphandling håller på att öka vilket är ett tecken på att även antalet ärenden vid marknadsdomstolen kommer att öka. Dessutom pågår lagstiftningsprojekt som när de genomförs kommer att utvidga marknadsdomstolens uppgiftsområde. År 2012 beräknas det komma in ca 700 ärenden. Det ökande antalet ärenden kan leda till att behandlingstiderna förlängs.

Till arbetsdomstolenhar det varje år inkommit 100—190 ärenden under 2000-talet. År 2010 kom det in 184 ärenden, och antalet ärenden förväntas ligga på samma nivå också 2012.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har justitieministeriet ställt upp följande preliminära uppskattningar och mål för verksamheten 2012:

I avgifter som enligt lag 701/1993 tas ut för domstolarnas prestationer beräknas 22 000 000 euro inflyta under moment 12.25.10. Av de totala kostnaderna för de prestationer för vilka avgifter tas ut kan ca 30 % täckas med avgifterna.

Dessutom har personal motsvarande åtta årsverken överförts till momentet från momentet 30.70.01.

04. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 28 037 000 euro.

Av de inkomster som nettas under momentet budgeteras ersättningarna för rättegångskostnader till den förlorande motparten till den som får rättshjälp enligt kontantprincipen.

Förklaring:År 2010 kom det in ca 49 500 ärenden till rättshjälpsbyråerna. Av de inkomna ärendena var 82 % civil- och förvaltningsrättsliga ärenden. Den största ärendegruppen bland dessa var de familje- och arvsrättsliga ärendena (47 %). Brottmålen stod för en andel på 18 %. År 2011 beräknas det komma in ca 50 000 ärenden och år 2012 ca 51 000 ärenden.

Målsättningen är att etablera rättshjälpens e-tjänst som en del av den offentliga rättshjälpen. Målet för e-tjänsten är att göra det lättare och smidigare för kunderna, rättshjälpsbyråerna, domstolarna och privata ombudsmän att sköta sina rättsliga ärenden.

Kostnadsmotsvarigheten inom den företagsekonomiska verksamheten förbättras så att inkomsterna av verksamheten ska motsvara kostnaderna.

År 2010 kom det in ca 4 300 besvär till konsumenttvistenämnden. Den största delen av besvären gällde bostadsköp, fastighetsförmedling, byggande och renoveringar. År 2011 beräknas det komma in ca 4 500 ärenden och år 2012 ca 4 600 ärenden.

Konsumenttvistenämnden har utarbetat förfaranden i syfte att förkorta behandlingstiderna för besvär. Förfarandenas effekt på verksamheten följs.

I samband med beredningen av budgeten har justitieministeriet preliminärt uppställt följande mål för rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens verksamhet 2012:

05. Omkostnader för allmänna intressebevakningstjänster(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 13 195 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter som föranleds staten på grund av ordnandet av sådana intressebevakningstjänster som avses i lagen om ordnande av intressebevakningstjänster i förmyndarverksamheten (575/2008).

Förklaring:Magistraten eller tingsrätten utser en intressebevakare åt personer som inte själva kan bevaka sina intressen eller sköta sina ekonomiska angelägenheter t.ex. på grund av sjukdom. Till intressebevakare kan man utse antingen en privat eller en allmän intressebevakare. År 2010 uppgick antalet huvudmän inom den allmänna intressebevakningen till sammanlagt 33 800. Vid rättshjälpsbyråerna sköttes ca 30 900 huvudmäns intressebevakning och som köpta tjänster sköttes ca 2 900 huvudmäns intressebevakning. Av huvudmännen hade 93 % uppnått myndighetsåldern.

Målet är att intressebevakningstjänster i större utsträckning ska produceras som köpta tjänster (ökningen 38 % från 2011). Det är dock inte ändamålsenligt att använda köpta tjänster om det blir betydligt dyrare än statens egen verksamhet. Ärendehanteringssystemet inom den allmänna intressebevakningen etableras som en del av verksamheten.

För den allmänna intressebevakningens tjänster tas av huvudmännen ut ersättningar och arvoden på grundval av 44 § 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999). Justiteministeriet har meddelat anvisningar om grunderna för bestämmande av arvode för intressebevakare (OM 3927/33/2001).

50. Ersättningar till privata rättsbiträden(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 42 000 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av ersättningar enligt rättshjälpslagen (257/2002)

2) till betalning av ersättningar enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993)

3) till betalning av ersättningar enligt lagen om rättegång i brottmål (689/1997)

4) till ett belopp av högst 700 000 euro till arvoden till offentliga utredare och boförvaltare enligt konkurslagen (120/2004).

Förklaring:

År 2010 förordnades ett privat biträde för 31 666 parter. Av de kostnader för rättshjälp som föranleds av ersättningar till privata ombud uppstod ca 82 % vid tingsrätterna och 18 % vid hovrätterna. Den genomsnittliga ersättningen per part var 1 051 euro. Bland rättshjälpens domstolsärenden utgör brottmålen den mest omfattande och till kostnaderna största gruppen. Ersättningar som betalades med stöd av lagen om skuldsanering för privatpersoner uppgick till 1,4 milj. euro. Ersättningar för oskyldigt åtalades rättegångskostnader uppgick till 3,3 milj. euro. Arvoden som betalades offentliga utredare enligt konkurslagen uppgick till 0,5 milj. euro. Utnyttjande av e-tjänster vid försvararens ansökan och bestämmande av biträdenas arvoden tas i bruk när systemet blir klart. Antalet ärenden och kostnaderna beräknas ligga på 2010 års nivå.