Statsbudgeten 2012

30. Internationellt utvecklingssamarbete

Förklaring:Utvecklingspolitiken är en väsentlig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Några av de viktigaste målen för Finlands utvecklingspolitik är att avskaffa fattigdom, uppnå FN:s millenniemål och främja en hållbar utveckling med betoning av partnerskapsländernas behov och ägande. Finland stöder samarbetspartnernas egna utvecklingsplaner och strävar efter att rikta sin verksamhet till områden där Finlands starka sidor och kunnande samt mervärde och erfarenhet bäst kan utnyttjas. I sin utvecklingspolitik främjar Finland på ett genomgående sätt kvinnornas och flickornas rättigheter samt jämställdheten mellan könen och jämlikheten i samhället, rättigheterna för grupper som lätt blir utslagna och deras möjligheter att delta samt arbetet för att bekämpa HIV/AIDS.

Finlands utvecklingspolitik bedrivs bilateralt, regionalt och tematiskt såväl på EU-nivå som på det multilaterala planet och i samarbete med frivilligorganisationer samt i form av humanitärt bistånd. Alla dessa kanaler bildar en varandra kompletterande helhet som resulterar i effekterna av Finlands utvecklingspolitik på landsnivå.

Regeringen eftersträvar en anslagsutveckling inom ramen för vilken en anslagsnivå på 0,7 % av BNI kan uppnås. År 2012 fryser man utvecklingssamarbetsanslagen på en nivå som är ca 0,56 % av BNI, vilket motsvarar en utgiftsökning på ca 40 miljoner euro jämfört med 2011 och vilket överstiger våra internationella åtaganden.

I enlighet med regeringsprogrammet fryser man åren 2013—2015 utgifterna för utvecklingssamarbetet på en nivå som motsvarar anslagen för 2012. I mitten av regeringsperioden styrs inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter till klimatfinansieringen och utvecklingssamarbetet. I detta sammanhang är målet att utvecklingssamarbetets andel av BNI ska stiga under regeringsperioden. Målet är att i överensstämmelse med de åtaganden som ingåtts rikta minst 50 % av ökningen av utvecklingssamarbetsanslagen till Afrika. Finland har dessutom förbundit sig att hålla kvar den andel av stödet som riktas till de allra fattigaste länderna (LDC-länderna) som minst 0,15 % av BNI när finansieringen närmar sig 0,7 %. Dessa mål beaktas vid planeringen av det bilaterala och det regionala utvecklingssamarbetet och uppnåendet av målen mäts regelbundet.

Vid den 15:e partskonferensen för ramkonventionen om klimatförändringar (UNFCCC) i Köpenhamn förband sig Finland, som en del av EU:s finansieringslöfte på kort sikt, till en andel på 110 miljoner euro under åren 2010—2012. Denna förbindelse finansieras av de ökade utvecklingssamarbetsanslagen. Budgetpropositionen för 2012 innehåller ca 41,6 miljoner euro i sådan klimatfinansiering som kan räknas till den kortsiktiga klimatfinansieringsförbindelsen.

Resultat, effektivitet och konsekvens

Effektiviteten i utvecklingssamarbetet är den viktigaste utgångspunkten när man ska minska fattigdomen och stödja en hållbar utveckling. När målen i Finlands utvecklingspolitik nås syns det i form av förändringar och utveckling i samarbetsländerna och i resten av världen. Finlands stöd är en del av den gemensamma satsning som görs av det internationella samfundet och partnerlandet, och det bidrar till utvecklingen. Samtidigt bör man ge akt på att det finns tillräckliga möjligheter för att effekter för utvecklingen ska kunna uppnås med hjälp av Finlands stöd. Finland deltar också aktivt i den internationella diskussionen om förutsättningarna för att man ska kunna uppnå utvecklingsresultat.

Ett förbättrande av utvecklingssamarbetets resultat och effektivitet är väsentligt för att utvecklingsmålen ska uppnås. Finland har anslutit sig till principerna i Parisdeklarationen och åtgärdsprogrammet Accra, som stöder deklarationen. Målet med principerna är att utveckla verksamhetssätten inom utvecklingssamarbetet så att utvecklingsresultaten stärks.

Finland deltar i det internationella resultatsamarbetet i synnerhet inom ramen för OECD och EU. Inom EU strävar Finland genom aktiv påverkan vid olika möten efter att styra arbetet med resultatinnehållet till sådana ämnesområden där EU kan tillföra mervärde när det gäller att förbättra resultaten för de enskilda länderna. I direktionsarbetet och annan påverkansverksamhet strävar Finland aktivt tillsammans med andra länder som är av samma åsikt efter att driva fram en förnyelse av FN‑systemet och en effektivare verksamhet inom FN‑organisationerna, Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna.

På nationellt plan bedriver utrikesministeriet kontinuerligt utvecklingsarbete för att stärka resultaten av det finländska utvecklingssamarbetet, bl.a. genom att precisera anvisningarna och att ordna utbildning. I det nationella arbetet med att utveckla verksamhetssätten koncentrerar man sig på att stärka resultaten av projekt- och programsamarbetet på nationell nivå. Finlands prioritetsområden är att främja användningen av partnerskapsländernas egna förvaltningssystem, att förbättra förutsägbarheten i utvecklingsfinansieringen och att utveckla arbetsfördelningen mellan biståndsgivarna.

Minskningen av fattigdomen och främjandet av hållbar utveckling är mångfasetterade utmaningar och det finns inte några tillförlitliga och entydiga mått för hur de olika sidorna av utvecklingen påverkas. För att man på ett heltäckande sätt ska kunna ställa upp mål och följa framstegen krävs det att både den kvantitativa och den kvalitativa informationen utnyttjas på ett mångsidigt sätt samt analytisk utvärdering. Det finländska utvecklingssamarbetet följs upp både vid utrikesministeriet och på nationell och internationell nivå.

Utrikesministeriets regionavdelningar bär det centrala ansvaret för evalueringen och granskningen av sina egna projekt och program. Den evaluering av utvecklingssamarbetet som görs under den understatssekreterare som ansvarar för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet verkställer evalueringar av omfattande helheter. Vid evalueringarna följer Finland OECD:s biståndskommitté DAC:s principer.

Vid den nationella uppföljningen är riksdagen av central betydelse. Utrikesministeriet lämnar varje år in en berättelse om utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet till riksdagen, där man rapporterar om den verksamhet som bedrivits och där målen för framtiden presenteras.

På ett internationellt plan är det i huvudsak OECD:s biståndskommitté DAC som följer upp och rapporterar om utvecklingssamarbetet. OECD/DAC ger Finland respons om de länderstudier som kommittén har utfört och om landets framsteg i fråga om att genomföra Parisdeklarationen på landsnivå. DAC‑rapporteringen följer även hur politikmål som gäller genomgående teman i utvecklingspolitiken uppnås. Finland har förbundit sig till uppföljningen av framstegen i fråga om FN:s millenniemål, vilken grundar sig på observationsdata som samlats in landsvis.

Konsekvens i utvecklingspolitiken uppnås då riktlinjerna och verksamheten inom alla de politikområden som är av betydelse för att eliminera fattigdom och främja hållbar utveckling stöder uppnåendet av de internationella utvecklingsmålen. Principen medför skyldigheter även för industriländerna (bl.a. i fråga om handels-, jordbruks- och klimatpolitiken, hållbara produktions- och konsumtionsvanor). Man följer upp konsekvensen i utvecklingspolitiken med hjälp av bl.a. Commitment to Development Index, som är ett mått för utvecklingssamarbetets omfattning och kvalitet, handel och investeringar samt invandrar-, miljö-, säkerhets- och teknologipolitiken.

I OECD/DAC:s statistikföring följer man klimatfinansieringsprojekten med kvalitativa indikatorer (Riomarkörer) som gäller begränsning av klimatförändringen (mitigation) och anpassning till klimatförändringen (adaptation).    Målet för de projekt vars syfte är att begränsa klimatförändringen är att minska koldioxidutsläppen. Genom projekt som främjar anpassning till klimatförändringen förbättras ländernas förutsättningar att anpassa sig till klimatförändringens negativa konsekvenser. Projekten får dessa indikatorer beroende på om de är det huvudsakliga målet eller ett viktigt delmål för projektet. Med huvudsakligt mål avses att projektet inte genomförs om målet utelämnas. Ett delmål antecknas i projektdokumentet som ett av projektets mål. Finland utnyttjar dessa markörer i planeringen och uppföljningen av klimatprojekt.

Finland riktar sitt stöd särskilt till de multilaterala aktörer som på bred front bland såväl biståndsgivare som i utvecklingsländerna har vunnit erkänsla för sin betydelsefulla verksamhet och sitt mervärde när det gäller att minska fattigdomen och en främja en hållbar utveckling. Vid utvärderingen har Finland använt sådant material om multilaterala organisationers resultat som producerats av bl.a. OECD DAC, MOPAN-nätverket (Multilateral Organizations Performance Assessment Network) och uppföljningsmekanismen i anslutning till genomförandet av Parisdeklarationen, liksom även resultaten av organisationernas interna utvärderingar. Finland har aktivt deltagit i de utvärderingsprocesser som gällt multilaterala organisationer.

50. Statsbidrag till Fonden för industriellt samarbete Ab

Under momentet beviljas inget anslag.

Fullmakt

Statsrådet kan med stöd av 3 § 4 mom. samt 3 a och 3 b § i lagen om aktiebolaget Fonden för industriellt samarbete Ab (291/1979) på de villkor som statsrådet bestämmer ge bolaget förbindelser om att staten ska ersätta bolaget för förluster som eventuellt har uppstått vid dess kreditgivnings- och borgensverksamhet samt för förluster av och värdeminskningar i aktie- och andelsinvesteringar och om att staten ska täcka en eventuell kursförlust som orsakas av andra lån än lån i euro som bolaget har upptagit. Förbindelser får ges så att motvärdet av det sammanlagda kapitalbeloppet av de betalda krediter, aktie- och andelsinvesteringar och borgen som omfattas av förbindelserna får vara högst 168 187 926 euro och det sammanlagda kapitalbeloppet av de andra lån än lån i euro som bolaget upptagit högst 100 000 000 euro.

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 887 284 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av utgifter som föranleds av användningsändamål som specificerats i dispositionsplanen

2) till betalning av utgifter för utvecklingssamarbetsförvaltningen, när de föranleds av utbildning av personal, tjänsteresor som personalen inom utvecklingssamarbetsförvaltningen företar till och inom mottagarländerna och till internationella mellanstatliga organisationer och finansiella institut som behandlar frågor som gäller dessa länder samt till Europeiska unionen, av anskaffning av kontorsautomatik samt betalning av sakkunnigarvoden i anslutning till utvecklingssamarbetsprojekten

3) till humanitärt bistånd, och anslaget för detta kan användas för bistånd till andra länder än utvecklingsländerna endast om en exceptionellt omfattande humanitär kris kräver det och det grundar sig på landets begäran om hjälp och endast om statsrådet fattar ett sådant beslut

4) till betalning av utgifter för samarbetsprojekt mellan ministeriet och det österrikiska utvecklingssamarbetsverket (ADA), Nordiska utvecklingsfonden (NDF), Norges utrikesministerium, Luxemburgs utrikesministerium och det tyska utvecklingssamarbetsverket (GIZ).

Av anslagen under momentet debiteras även de kostnader som föranleds ämbetsverk och inrättningar för utförandet av utvecklingssamarbetsuppgifter enligt lagen om statliga ämbetsverks och inrättningars deltagande i utvecklingssamarbete (382/1989).

Under momentet får beviljas statsunderstöd.

Fullmakt

År 2012 får nya utvecklingssamarbetsavtal ingås och förbindelser avges, vilka föranleder staten utgifter till ett sammanlagt värde av högst 505 342 000 euro efter år 2012, och sådana räntestödskrediter som Finnvera går i borgen för och vilka kan beviljas högst 40 000 000 euro i räntestöd godkännas till ett värde av högst 115 000 000 euro.

Förklaring:

1. Multilateralt utvecklingssamarbete

För ändamålet föreslås anslag på 290 090 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 86 897 000 euro efter år 2012.

Stödet fördelas på organisationer, program och fonder som lyder under FN och internationella och regionala institut för utvecklingsfinansiering i form av allmänna understöd, medlemsavgifter och finansiella bidrag, partnerskapsprojekt och tematiskt stöd.

2. Utvecklingssamarbete med enskilda länder och regioner

För ändamålet föreslås anslag på 254 924 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 201 773 000 euro efter år 2012.

Utgångspunkten för utvecklingssamarbetet med enskilda länder och regioner är samarbetsparternas utvecklingsplaner och strategier för minskning av fattigdomen. Finlands stöd inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska programmet och med målet att avskaffa fattigdom och främja hållbar utveckling på det ekonomiska, samhälleliga och naturekonomiska planet genom att olika samarbetsformer används på ett mångsidigt och varandra kompletterande sätt. Stöd inriktas till samarbetsländer som återhämtar sig från våldsamma kriser och vars behov av stöd har ökat oväntat. Stöd riktas även till tillfälliga samarbetsländer och regionalt samarbete. De anslag som anvisats under denna punkt i dispositionsplanen får även användas vid beskickningarna för projekt som gäller lokalt samarbete.

3. Europeiska utvecklingsfonden

För ändamålet föreslås anslag på 58 876 000 euro.

Stödet riktas till utvecklingssamarbete och annat samarbete mellan EU och AVS-länderna (länderna i Afrika, Västindien och Stilla Havet) i enlighet med europeisk utvecklingspolitisk konsensus och riktlinjerna i Cotonou-partnerskapsavtalet. Det utvecklingssamarbete och övriga samarbete som grundar sig på Cotonou-avtalet finansieras med medel ur Europeiska utvecklingsfonden (European Development Fund, EUF).

4. Utvecklingssamarbete som inte inriktats enligt land

För ändamålet föreslås anslag på 57 733 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 47 610 000 euro efter år 2012.

Stödet inriktas i överensstämmelse med prioriteringarna i det utvecklingspolitiska programmet framför allt till att främja hållbar utveckling, således också till nya tillvägagångssätt och institutioner. Stödet inriktas till tematiska program som genomförs av organisationer, program och fonder som lyder under FN och av institut för utvecklingsfinansiering. Stöd inriktas även på humanitär minverksamhet och på initiativ som förbättrar den globala beredskapen att reagera på naturkatastrofer i utvecklingsländerna. Från anslaget under denna punkt i dispositionsplanen kan stöd beviljas enligt prövning till Partiernas internationella demokratisamarbete (DEMO) rf:s verksamhet att främja demokratiutvecklingen i utvecklingsländerna till ett belopp av högst 500 000 euro. De anslag för affärspartnerskapsprogrammet som ingår i denna punkt i dispositionsplanen får också användas till betalning av utgifter som föranleds av beslut som gäller ekonomiskt, industriellt och teknologiskt samarbete med utvecklingsländerna.

5. Humanitärt bistånd

För ändamålet föreslås anslag på 91 000 000 euro.

Stöd riktas enligt behov till offer för katastrofer, kriser och väpnade konflikter, med iakttagande av principerna för opartiskhet, rättvisa och humanitet. Syftet med humanitärt bistånd är att rädda människoliv, lindra mänskligt lidande och bistå de människor som är mest utsatta. Det humanitära biståndet kanaliseras via internationella och inhemska humanitära biståndsorganisationer.

Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till de viktigaste internationella humanitära biståndsorganisationerna: FN:s flyktingorganisation (UNHCR), FN:s biståndsorgan för palestinska flyktingar (UNWRA), FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) och FN:s internationella strategi för katastrofriskreducering (ISDR). För ovan nämnda organisationer föreslås även fullmakter att bevilja medel och ingå avtal. Av anslagen för humanitärt bistånd finansieras även de generella bidragen till FN:s centrala nödhjälpsfond (CERF) och Internationella rödakorskommittén (ICRC).

Resultatet av humanitärt bistånd övervakas med hjälp av nyckeltal som de biståndsorganisationer som ger humanitärt bistånd använder för att utvärdera sitt resultat.

6. Planering av utvecklingssamarbetet, stödfunktioner och utvecklingspolitisk information

För ändamålet föreslås anslag på 8 561 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 6 000 000 euro efter år 2012.

Anslagen fördelas för följande ändamål: utvecklingspolitisk planering och forskning, utbildning och träning för personal inom utvecklingssamarbetet, utvecklingskommunikation och utvecklingsfostran, frivillig finansiering av arbete som lyder under OECD:s biståndskommitté samt utvecklande av datasystem inom utvecklingssamarbetet och av den övriga utvecklingssamarbetsförvaltningen.

7. Evaluering av utvecklingssamarbetet och intern revision

För ändamålet föreslås anslag på 2 600 000 euro.

Anslagen fördelas så att utvecklingssamarbetets innehåll och kvalitet och de administrativa verksamhetsprinciperna samt medelsanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet stärks.

8. Understöd till medborgarorganisationernas utvecklingssamarbete, Servicecentralen för utvecklingssamarbete (KePa) och informationen om utvecklingssamarbetet

För ändamålet föreslås anslag på 106 000 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 123 062 000 euro efter år 2012.

Av stödet kanaliseras högst 70 % via partnerskapsorganisationer och resten via andra frivilligorganisationer. Stödet till informationen om utvecklingssamarbetet är avsett för frivilligorganisationernas kommunikation och utvecklingsfostran i Finland. Dessutom kan stöd beviljas internationella frivilligorganisationer (INGO) och till nationella andelar av EU-finansierade projekt. Finlands Unicef, Finlands UN Women och Finlands Flyktinghjälp kan beviljas stöd enligt prövning för deras verksamhet i Finland till ett belopp av sammanlagt högst 700 000 euro år 2012.

Resultatet av partnerskapsorganisationernas verksamhet övervakas utifrån de nyckeltal som organisationerna utvecklat för att utvärdera effekt och resultat. Organisationerna rapporterar om resultaten och avkastningen av biståndet. Uppföljningen av riktigheten i och resultatet av användningen av stöd för utvecklingssamarbete grundar sig på sådan etablerad praxis när det gäller kvalitetssäkring som överenskommits mellan frivilligorganisationerna och ministeriet.

9. Räntestödsinstrumentet

För ändamålet föreslås anslag på 17 500 000 euro samt nya fullmakter att bevilja medel för och ingå avtal om sammanlagt 40 000 000 euro efter år 2012. Det föreslås dessutom att nya räntestödskrediter år 2012 får godkännas till ett belopp av högst 115 000 000 euro.

Räntestödets andel bedöms vara sammanlagt högst 40 000 000 euro.

Anslagen fördelas till stöd för utvecklingsländernas ekonomiska och sociala utveckling i enlighet med OECD:s s.k. konsensusavtal om exportkrediter och räntestödskrediter. Bestämmelser om räntestödskrediter till utvecklingsländer finns i lag (1114/2000).

Utrikesministeriet har beslutat att införa en modell med blandkredit vid uträkningen av gåvograden för räntestödskrediter. Modellen innebär att den gåvograd på 35 % som krävs enligt principerna i OECD:s exportkreditkoncensus uppnås genom en kombination av gåvobistånd och räntestöd. Modellen genomförs genom en teknisk ändring i uträkningen av gåvograden och räntestödsinstrumentet ändras eller utvidgas inte till någon annan del i detta sammanhang.

Anslaget används också för uppföljning och övervakning av användningen av beviljade krediter, för beredning och utvärdering av nya förslag till projekt samt för stödjande av tekniskt bistånd i anslutning till projekt.

Inkomsterna från samarbetsprojekten har antecknats under moment 12.24.99.

88. Höjning av Finnfunds (Fonden för industriellt samarbete Ab) kapital (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 10 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statens utgifter för tecknandet av nya aktier i Finnfund (Fonden för industriellt samarbete Ab).