Statsbudgeten 2005

Boende och byggande

Till följd av den låga räntenivån har bostadsbyggandet fortsatt livligt och i enlighet med hushållens efterfrågan i synnerhet koncentrerats till ägarbostäder. Bostadsproduktionen har stigit till över 30 000 bostäder och produktionen beräknas vara på samma nivå också 2005. Byggandet begränsas av bristen på planlagda bostadstomter och av tomternas oskäligt höga priser i synnerhet i huvudstadsregionen. För att öka tomtutbudet främjas kommunernas markpolitik genom att understödet för kommunalteknik till nya bostadsområden utvidgas så att det utöver Helsingforsregionen även omfattar andra tillväxtcentra.

Omsättningen på invånare och det minskade antalet sökande har ökat risken för att hyres- och bostadsrättsbostäder inte utnyttjas till full kapacitet, vilket har minskat antalet nya projekt och ökat de låne- och borgensrisker som kan förorsakas staten. Under första hälften av 2004 användes nästan en tredjedel mindre fullmakter för aravalån, räntestödslån och borgenslån än under 2003, då produktionen inleddes med ca 5 900 bostäder. År 2005 finns beredskap att producera ca 6 500 nya bostäder med fullmakter för aravalån, räntestödslån och borgenslån och om det visar sig att intresset att bygga är större än väntat ökas fullmakterna. Då man i fråga om finansieringsstöden övergår till att betona räntestöd i stället för lån skapas förutsättningar för utveckling av understöden. Som nya former av sociala understöd införs ett understöd för främjande av bostadsförhållandena för specialgrupper och ett understöd för effektivering av behandlingen av hushållsavloppsvatten. Det föreslås 430 miljoner euro för allmänt bostadsbidrag. En ökad sysselsättning minskar utgifterna för bostadsbidrag. Utgifterna för bostadsbidrag ökar däremot på grund av att man avser höja gränsen för den ändring i månadsinkomsterna som föranleder en mellantidsjustering av bostadsbidraget från 160 euro till 300 euro.

Kvaliteten på byggandet förbättras med hjälp av styrning, forskning, uppföljning och information. En strategi utarbetas för att effektivera styrningen av reparationsbyggandet. Bestämmelser som har som mål att förbättra energieffektiviteten utarbetas.

Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2003—2005¹⁾

	Utgiftsart	År 2003 bokslut mn euro	År 2004 ordinarie budget mn euro	År 2005 budgetprop. mn euro	Förändring 2004—2005
	Utgiftsart	År 2003 bokslut mn euro	År 2004 ordinarie budget mn euro	År 2005 budgetprop. mn euro	mn euro	%

01-03	Avlöningar²⁾	6	6	8	2	33
04-07	Pensioner	2 795	2 978	3 014	36	1
16-18	Anskaffning av försvarsmateriel	519	573	577	5	1
21-27	Omkostnader	6 783	6 966	7 092	126	2
08-15,	19-29 Övriga konsumtionsutgifter	1 435	1 464	1 450	- 14	- 1
01-29	Konsumtionsutgifter	11 538	11 987	12 141	155	1
30-39	Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl.	6 304	6 916	7 202	286	4
40-49	Statsbidrag till näringslivet	2 669	2 771	2 810	39	1
50-59	Statsbidrag till hushållen och allmännyttiga sammanslutningar	6 857	7 181	7 086	- 95	- 1
60	Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten	1 785	1 928	2 227	298	15
61-62	EU:s strukturfondsfinansiering och den motsvarande statliga medfinansieringen	570	717	729	12	2
63-65	Övriga överföringar inom landet	201	249	280	31	12
66-68	Överföringar till utlandet	497	550	601	51	9
69	Överföringar till EU	1 338	1 415	1 513	98	7
30-69	Överföringar	20 221	21 727	22 446	720	3
70-73	Anskaffning av inventarier	41	19	7	- 13	- 68
74-75	Husbyggen	47	15	16	1	7
76	Jordområden, byggnader och fastigheter	33	42	55	13	31
77-79	Jord- och vattenbyggen	291	373	313	- 60	- 16
70-79	Realinvesteringar	412	449	390	- 59	- 13
80-86	Lån som beviljas av statens medel	77	70	67	- 3	- 4
87-89	Övriga finansinvesteringar	10	3	3	—	—
80-89	Lån och övriga finansinvesteringar	87	73	70	- 3	- 4
70-89	Investeringsutgifter	499	522	460	- 62	- 12
90-92	Räntor på statsskulden	4 639	2 769	2 433	- 336	- 12
93-94	Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering³⁾	—	—	—	—	—
95-99	Övriga och icke specificerade utgifter	1	60	130	70	117
90-99	Övriga utgifter	4 640	2 829	2 563	- 266	- 9
	Sammanlagt	36 897	37 065	37 611	546	1

¹⁾ Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummerkoder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

²⁾ Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingår i omkostnaderna.

³⁾ Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.