Hoppa till innehåll
Innehållsförteckning
     1. Sammanfattning
   Siffertabell

Statsbudgeten 2005

2. De ekonomiska utsikterna de närmaste årenPDF-versio

Den internationella ekonomiska tillväxten har, med undantag för euroområdet, fortgått i snabb takt sedan mitten av 2003 och tillväxten ser nu ut att vila på en bredare bas än på flera år. Råvarupriserna och i synnerhet oljepriset har stigit tydligt, eftersom efterfrågan på olja ökar snabbt och börjar nå övre gränsen för den till buds stående produktionskapaciteten. Detta kan leda till ett oljepris som håller sig på en hög nivå en längre tid.

2.1. Den internationella ekonomin

Till följd av Förenta staternas synnerligen stimulerande ekonomiska politik växer landets ekonomi fortfarande snabbt och på våren började ökningen i efterfrågan återspegla sig i produktionen och också i sysselsättningen. Samtidigt har dock landets inre och yttre balans fortfarande försämrats. Detta ökar de misstankar som gäller tillväxtens hållbarhet. Nu befinner man sig i en situation där den kraftigt stimulerande ekonomiska politiken måste omformas så att den bättre lämpar sig för konjunkturläget. Prisstegringen har börjat gå snabbare och penningpolitiken kan således småningom bli stramare. Man måste också småningom få det stora underskottet i den offentliga ekonomin in på en väg som leder till att det minskar.

Speciellt kraftig har tillväxten varit i Asien och framför allt i Kina. Den överhettning som hotar Kinas ekonomi och hanteringen av den börjar bli det största bekymret inom den ekonomiska politiken. Också i Indien har tillväxten varit snabb. Den kraftiga ökningen av efterfrågan och omfattande investeringar i området har stärkt Japans ekonomi, som har vuxit betydligt snabbare än väntat. I Latinamerika och i Ryssland har det ekonomiska läget likaså förbättrats.

Tillväxten i världshandeln var 4 % år 2003 och tillväxten i världsproduktionen nästan lika stor. År 2004 uppnås ännu större tillväxttal, men år 2005 blir takten långsammare, om balanseringen av ekonomin i Förenta staterna framskrider och tillväxten i Kina jämnar ut sig och kommer in på en hållbar väg.

Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

Den ekonomiska tillväxten i euroområdet återhämtade sig i slutet av 2003 och i början av 2004 ökade produktionen t.o.m något mer än väntat. Tillväxten i området har i hög grad varit beroende av exporten. I början av året blev euron starkare men efter det har den blivit något svagare i förhållande till US-dollarn.

Investeringsverksamheten i euroområdet är lam och konsumenterna är försiktiga trots att köpkraften ökat. Försiktigheten beror delvis också på att konsumenterna inte är helt säkra på vilka följderna av de arbetsmarknads-, pensionssystems- och hälsovårdsreformer som regeringarna i olika länder har inlett slutligen kommer att bli. Arbetslösheten har också ökat den senaste tiden, vilket också har inverkat på hushållens beteende.

Den finanspolitik som bedrivits de senaste åren, och som i synnerhet i de stora medlemsländerna har inneburit att underskottet i den offentliga ekonomin ökat, inverkar också på den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Uppnåendet av den ekonomiska och monetära unionens mål när det gäller underskotten har skjutits upp för dessa länders del, men i fortsättningen blir också de tvungna att anpassa sin finanspolitik till de mål som gäller underskotten enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Utvidgningen av unionen väntas bli en vitamininjektion för den ekonomiska utvecklingen i euroområdet, som återhämtar sig långsamt.

Det stigande oljepriset har på nytt försnabbat inflationen, som mätt med underliggande inflation ser ut att ha stabiliserat sig kring 2 % trots den lama efterfrågan. Euroområdet har en lätt penningpolitik och några större förändringar i den väntas inte åtminstone år 2004.

Även om vissa indikatorer tyder på en ny period med långsammare tillväxt, tror man dock att privatkonsumtionen kommer att börja öka snabbare ännu 2004. Produktionen i euroområdet torde öka med 1½ % år 2004 och kanske något mer år 2005.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Totalproduktionen i Finland ökade med 2 % år 2003. Ökningen baserade sig i högre grad på konsumtionen än under tidigare år. Däremot minskade totalinvesteringarna redan andra året i följd, och nettoexportens inverkan på ökningen var också negativ.

Den ekonomiska tillväxten beräknas 2004 och 2005 bli något snabbare än 2003. Hushållens och industrins förtroende är starkare än för ett år sedan. Produktionsökningen baserar sig fortfarande starkt på den inhemska konsumtionsefterfrågan, men också nettoexportens inverkan på ökningen blir positiv. Däremot verkar det som om investeringarna skulle ha skjutits fram i hemlandet.

Produktionen

Totalproduktionen beräknas öka med närmare 3 % år 2004. På samma sätt som 2003 förutspås värdeökningen 2004 vara kraftigast när det gäller privata tjänster. Utvecklingen under början av 2004 stöder också denna uppfattning. Under andra hälften av 2004 beräknas produktionen öka också i förädlingsbranscherna. Utsikterna för primärproduktionen har däremot försämrats efter det gynnsamma läget under början av sommaren 2004.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

  2001* 2002* 2003** 2004** 2005
           
Bruttonationalprodukt, gängse priser, md euro 135,5 139,8 142,5 147 153
Bruttonationalprodukt, volymförändring, % 1,1 2,3 2,0 2,9 2,7
Arbetslöshetsgrad, % 9,1 9,1 9,0 8,8 8,5
Sysselsättningsgrad, % 67,7 67,7 67,3 67,0 67,3
Konsumentprisindex, förändring, % 2,6 1,6 0,9 0,2 1,8
Långa räntor (statsobligationer, 10 år), % 5,0 5,0 4,1

År 2005 beräknas tillväxten i totalproduktionen avta något. Exportefterfrågan och investeringarna väntas öka snabbare än för närvarande, men när det gäller privatkonsumtionen blir ökningen betydligt långsammare. En starkare utländsk efterfrågan ökar ytterligare förädlingens andel av den ekonomiska tillväxten.

Utrikeshandeln

Den livligare världshandeln har inte ännu i någon betydande grad kommit till synes i Finlands export. Detta beror delvis på den långsamma ekonomiska utvecklingen i Europa, som är vårt huvudsakliga exportområde, men också på svårigheter i vissa viktiga exportbranscher. Efterfrågan förutspås dock öka mot slutet av året, och exportvolymen ökar snabbare. Exportpriserna torde i genomsnitt ligga på samma nivå som 2003. År 2005 väntas ökningen av exportvolymen bli snabbare och vara närmare 5 % i och med att EU-marknaden blir livligare.

Ökningen av importvolymen torde bli något långsammare år 2004 än år 2003, och importpriserna stiger med 2½ % i och med att råvarupriserna stiger. År 2005 ökar importen med ca 3 % eftersom industrins importbehov ökar. Den kraftiga ökningen av importen av konsumtionsvaror förutspås visserligen avta. Till följd av att bytesförhållandet försämras kommer överskottet i bytesbalansen att minska något år 2004.

Privatkonsumtionen

De privata konsumtionsutgifterna ökade reellt med 4,3 % år 2003 eftersom löneförhöjningarna, skattelättnaderna, den långsammare inflationen och konsumenternas stärkta förtroende bidrog till en positiv utveckling. År 2004 ökar hushållens disponibla inkomster fortfarande kraftigt, vilket delvis beror på samma faktorer men också på att dividendinkomsterna ökat. Å andra sidan bromsar nedgången i sysselsättningen tillväxttakten. Den exceptionellt snabba ökningen av konsumtionen 2003 torde bli långsammare och ligga på 3½ %.

När det gäller sysselsättningen blir utvecklingen bättre 2005 och ökningen av hushållens köpkraft stöder sig tydligare än tidigare på lönesummans utveckling. År 2005 beräknas privatkonsumtionen öka långsammare än 2004, med drygt 2 %, då den långsammare tillväxten i de disponibla inkomsterna och den kraftigare inflationen dämpar ökningen av köpkraften. Konsumtionen står dock alltjämt för en betydande andel av ökningen.

Investeringarna

Investeringarna ökar år 2004 med närmare 2 %, eftersom särskilt bostadsbyggnadsinvesteringarna ökar både när det gäller reparationer och nybyggnader med stöd av den låga räntenivån. När det gäller produktiva investeringar beräknas nedgången småningom avta. Till följd av flera stora pågående väg- och banprojekt ökar jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna kraftigt.

År 2005 ökar investeringarna något snabbare. Bostadsbyggandet förutspås fortsätta att öka och dessutom ökar också behovet av andra husbyggnader då efterfrågan återhämtar sig. När det gäller jord- och vattenbyggnad är utsikterna goda. Produktionsökningen torde också stegvis öka maskin- och anläggningsinvesteringarna.

Figur 2. Industrins investeringskvot
Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

Sysselsättningen

Efterfrågan på arbetskraft sjönk med sjutusen personer år 2003. Efterfrågan beräknas minska ännu med närmare tio tusen personer år 2004, men börja öka igen år 2005. Arbetsplatserna inom industrin minskar framför allt år 2004, men ökar inom servicen både 2004 och 2005.

De sysselsattas andel av befolkningen i arbetsför ålder (15—64-åringar) minskar år 2004 till 67,1 %, men torde igen stiga år 2005 till 67,3 %. Utbudet av arbetskraft minskar år 2004 med 15 000 personer, till stor del på grund av den dolda arbetslösheten, men torde öka något år 2005 då sysselsättningsmöjligheterna blir bättre. Arbetslöshetsnivån sjunker år 2004 till i genomsnitt 8,8 % och år 2005 till 8,5 %. Arbetslösheten är till största delen strukturell och de regionala skillnaderna i arbetslöshet är fortfarande avsevärda, även om de håller på att minska.

Löne- och prisutvecklingen

Kostnadsverkningarna av löneförhöjningarna enligt det inkomstpolitiska avtalet var 2,2 % från början av mars år 2004. Eftersom löneglidningarna uppskattas förbli på ungefär den genomsnittliga nivån för de senaste åren, stiger löntagarnas förtjänstnivåindex i genomsnitt med 3,5 % år 2004. Avtalsperioden går ut i februari 2005 och om de nya inkomstlösningarna inte betydligt avviker från den genomsnittliga nivån för de senaste åren, stiger förtjänstnivåindexet i genomsnitt med 3,5 % år 2005.

Prisökningen är rätt långsam år 2004 och fortsätter att vara betydligt långsammare än i euroområdet i genomsnitt. Av de inhemska faktorerna stiger arbetskostnaderna mindre än år 2003. Sänkningen av accisen på alkoholdrycker sänkte den genomsnittliga konsumentprisnivån med närmare 1 % i mars och gjorde att prisnivån började sjunka under flera månader.

Av de utländska faktorerna har världsmarknadspriset på råolja stigit rekordartat högt och priserna på framför allt metallråvaror har stigit brant. Efter prissänkningen på våren börjar inflationen stiga något under senare hälften av 2004. År 2004 håller sig konsumentprisindexet dock i genomsnitt på ungefär samma nivå som året innan. År 2005 försnabbas inflationen uppskattningsvis till 1,8 % eftersom de exceptionella faktorer som stävjat konsumentprisstegringen under tidigare år faller bort.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den långsamma ekonomiska tillväxten och det svaga sysselsättningsläget har minskat överskottet inom den offentliga sektorn under några år. Samtidigt har beskattningen lindrats och olika förmåner och andra offentliga utgifter ökats. I och med att den ekonomiska tillväxten gradvis blir snabbare förutspås dock att den offentliga ekonomins finansiella ställning inte längre kommer att försämras.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

  2001 2002* 2003* 2004** 2005**
  i förhållande till bruttonationalprodukten, %
Skatter och socialskyddsavgifter 45,8 45,8 44,8 44,8 44,8
Offentliga samfunds utgifter 49,2 50,1 51,1 51,0 50,9
Offentliga samfunds nettokreditgivning 5,2 4,3 2,1 2,3 2,2
    Statsförvaltningen 2,0 1,4 0,2 0,2 -0,3
    Lokalförvaltningen -0,4 -0,2 -0,5 -0,4 -0,3
    Arbetspensionsanstalter 3,5 3,0 2,7 2,6 2,7
    Övriga socialskyddsfonder 0,1 0,0 -0,2 -0,1 0,1
Primärt sparande1) 5,9 4,5 2,3 2,2 1,9
De offentliga samfundens skuld 43,8 42,6 45,6 44,9 43,7
Statsskulden 45,6 42,4 44,4 43,3 41,9

1) Nettokreditgivning utan nettoränteutgifter.

De offentliga samfundens överskott i relation till BNP stiger år 2004 till uppskattningsvis 2½ %. Överskottet beror nästan helt och hållet på pensionsfonderna. Skattebaserna växer nöjaktigt, men skattelättnaderna försämrar beskattningsutfallen. Skattegraden beräknas i sin helhet vara nästan oförändrad, även om de avtalade skattelättnaderna inom företags- och kapitalbeskattningen sänker skattegraden år 2005.

De offentliga totalutgifterna ökar långsammare år 2004, men produktionen av offentlig service fortsätter att öka, löneuppgörelserna höjer priset på den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna håller sig på en hög nivå. När det gäller efterfrågan är finanspolitikens verkningar i det närmaste neutrala år 2004 och 2005.

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statens skatteinkomster beräknas öka med 3 % år 2004. Ökningen av skatteinkomsterna bromsas av inkomstskattelättnaderna enligt regeringsprogrammet och sänkningen av accisen på alkoholdrycker.

Statens dividendinkomster stiger år 2004 med 200 miljoner euro främst på grund av att Sampo delar ut exceptionellt stora dividender. År 2005 beräknas statens dividendinkomster bli betydligt mindre än år 2004.

I budgetpropositionen ingår en inflationsjustering på 2 % när det gäller inkomstskatteskalan. Samfundsskattesatsen sänks med 3 procentenheter vid ingången av 2005 och samtidigt höjs kommunernas andel av intäkten av samfundsskatten. Den samfundsskatt som staten erhåller beräknas därför minska betydligt år 2005. Skatteinkomstökningen blir långsammare också som helhet tagen.

När det gäller statens utgifter koncentreras ökningen till inkomstöverföringarna år 2004. Kommunernas statsandelar ökar till följd av finansieringen av serviceproduktionen och dessutom till följd av att de inkomstbortfall som skattelättnaderna medför ersätts kommunerna till fullt belopp. Den reella ökningen när det gäller statens konsumtion blir måttfull och statens investeringsvolym ökar med några procent.

År 2005 minskar tillväxttakten när det gäller statens totalutgifter enligt budgetpropositionen. Av de stora utgiftsposterna stiger statsbidragen till kommunerna fortfarande snabbare än utgifterna i genomsnitt. En liten nedgång i arbetslösheten stävjar ökningen av socialskyddsutgifterna. När det gäller statens konsumtionsutgifter fortsätter den måttfulla ökningen och investeringsvolymen ligger på en relativt hög nivå.

Statsfinanserna är nästan i balans år 2004 och 2005. Statsskulden sjunker tydligt i förhållande till nationalprodukten vartdera året.

Kommunalekonomin enligt nationalräkenskaperna

När det gäller kommunernas skatteinkomster blir ökningen liten år 2004, fastän kommunerna höjde inkomstskattesatserna så att det med de i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomsterna vägda medelvärdet steg från 18,03 % år 2003 till 18,12 %. Det bortfall som skattelättnaderna när det gäller förvärvsinkomster medför i beskattningsutfallet kompenserades genom att statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader höjdes med motsvarande belopp.

Den årliga tillväxten i kommunernas omkostnader går ner till 4 ½ %. Kommunernas omkostnader beräknas stiga till 25 miljarder euro. Antalet anställda ökar och höjningarna av kommunernas pensionsavgift och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie höjer kommunernas löneutgifter.

Ökningen av personalkostnaderna återspeglar utöver en utvidgad serviceproduktion en svag produktivitetsutveckling. Trots kommunalekonomiska svårigheter har det sammanlagda antalet kommunalt anställda ökat kraftigt de senaste åren och ökningen förutspås fortgå. Enligt en bedömning som gjorts inom basserviceprogrammet ökar sysselsättningen i kommunerna 2002—2008 med sammanlagt närmare 28 000 personer, dvs. mer än 6 %. Av dem sysselsattes 10 000 personer redan år 2002.

År 2004 beräknas kommunernas investeringar kvarstå på samma höga nivå som år 2003. Kommunernas totala utgifter ökar långsammare, men också en måttfull utgiftsutveckling gör att kommunalekonomin fortsätter att uppvisa underskott. Kommunernas årsbidrag beräknas sjunka ytterligare från nivån år 2003.

Kommunernas skatteinkomster ökar betydligt snabbare år 2005 efter den långsamma ökningen de senaste åren. Kommunalskatterna och statsandelarna beräknas öka med ca 4½ %. Kommunernas utgifter beräknas fortfarande öka med ca 4 %. År 2005 ökar kommunernas utgifter till följd av att stödet för vård i hemmet höjs och till följd av skyldigheten att ordna kompletterande utbildning inom det sociala området samt till följd av de reformer som inletts år 2004. Kommunernas ekonomi blir bättre, men kommer fortsättningsvis att uppvisa ett litet underskott år 2005.

Figur 3. Offentliga utgifter enligt uppgiftsgrupp, % av BNP
Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna

De kostnadsverkningar befolkningens stigande medelålder har för den offentliga ekonomin kommer till stor del via socialskyddsfonderna. Pensionssystemet i Finland har bättre beredskap än flera andra industriländer med tanke på befolkningens stigande medelålder tack vare de medel som samlats in i stora fonder inom arbetspensionssystemet. Detta är nödvändigt eftersom åldersstrukturen i vårt land försämras mera drastiskt än på andra håll. I fonderna har samlats kapital, som vid utgången av 2003 uppgick till ca 55 % av nationalprodukten, och med gällande fonderingsregler förutspås det stiga till 75 % fram till 2030. Eftersom man med fondernas placeringsintäkter kan minska trycket på en höjning av pensionsavgifterna betydligt, är det viktigt att pensionsmedlen placeras och förvaltas effektivt.

Vid ingången av 2005 träder en omfattande pensionsreform i kraft och villkoren för bestämmande av pensionen sporrar folk att stanna kvar på arbetsmarknaden längre än nu. Dessutom ombesörjs att arbetslivet också i övrigt är ett lockande alternativ också under de sista åren av arbetskarriären. Efter reformen vilar pensionssystemet i Finland på en ännu stabilare grund.

År 2004 beräknas de förmåner och understöd som socialskyddsfonderna betalar hushållen öka med 3½ %. Snabbast ökar utgifterna för sjuk- och arbetspensionsförsäkring. Antalet deltidspensionärer har börjat minska och folkpensionsutgifterna minskar något.

Socialskyddsfondernas avgifts- och premieinkomster ökar något snabbare än förmånsutgifterna, då procentsatserna inom arbetslöshetsförsäkringen och de kommunala arbetsgivarnas arbetspensionsförsäkring höjdes något i början av 2004. Arbetspensionsfondernas placeringsinkomster ökar också. Arbetspensionsfondernas överskott är 2,6 % i förhållande till totalproduktionen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisar ett underskott på 0,1 % och det täcks genom att konjunkturbufferten upplöses.

Det är svårt att på ett tillförlitligt sätt förutspå vilka verkningar den pensionsreform som träder i kraft vid ingången av 2005 har i praktiken. Införandet av en flexibel pensionsålder (62—68 år) innebär att flera åldersklasser har möjlighet att börja få ålderspension år 2005. Å andra sidan stävjar den höjda pensionstillväxten på 4,5 % från och med 63 år pensioneringen.

När det gäller pensionerna blir indexhöjningarna små på grund av den långsamma inflationen. För att arbetslöshetsförsäkringsfondens underskott skall kunna åtgärdas måste arbetslöshetsförsäkringspremierna höjas. Socialskyddsfondernas finansiella ställning förblir i det närmaste oförändrad år 2005. Socialförsäkringspremiernas utveckling framgår närmare av tablå 12 i avsnitt 5.3.