Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005
   Allmän motivering
     1. Sammanfattning
     2. De ekonomiska utsikterna de närmaste åren
     3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Basservicebudgeten
          6.1. Kommunernas ekonomi blir bättre
          6.2. Basservicen
          Utvecklande av produktiviteten i fråga om servicen
     7. Statens resursförvaltning
     8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2005

6. BasservicebudgetenPDF-versio

Syftet med en långsiktig och stabil kommunalpolitik är att trygga tillgången till kommunal basservice av god kvalitet i hela landet genom en skälig skatte- och avgiftsbörda. Kommunernas finansiella bas tryggas och tillräckliga resurser anvisas för nya uppgifter och för en utvidgning av de tidigare uppgifterna. Balansen inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas mellan staten och kommunerna och genom en årlig basservicebudget som hänför sig till detta program. Med hjälp av basservicebudgeten fastställs tidpunkten för och preciseras det årliga genomförandet av åtgärderna enligt basserviceprogrammet, deras kostnadseffekter och finansieringen av åtgärderna. Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning har producerat största delen av de ekonomiska kalkyler som en granskning av basservicebudgeten förutsätter.

Avsikten är att beredningen av reformen av grunderna för finansierings- och statsandelar till kommunerna slutförs år 2005 så att ändringarna kan genomföras vid ingången av år 2006.

En god kommunal basservice är Finlands starka sida. Att de yngre åldersklassernas andel minskar och de äldre åldersklasserna ökar samt konkurrensen om kunnig arbetskraft utgör utmaningar för den. Flyttningsrörelsen och ökningen av den utländska befolkningen koncentreras närmast till tillväxtcentrumen. Flyttningsrörelsen medför ekonomiska problem och problem när det gäller att ordna service både i kommuner med inflyttningsöverskott och i kommuner med utflyttningsöverskott.

6.1. Kommunernas ekonomi blir bättre

Kommunernas bruttoutgifter 2005 beräknas motsvara ca 19 % av totalproduktionen. Andelen är nästan lika stor som år 2004. Antalet sysselsatta personer i kommunerna och samkommunerna beräknas vara ca 450 000 år 2005, vilket är nästan 4 000 fler än år 2004. Omkostnaderna beräknas totalt uppgå till ca 25,9 miljarder euro, vilket innebär en ökning om ca 4 % jämfört med år 2004.

Årsbidraget försvagas ännu år 2004 och understiger avskrivningarna. Kommunalekonomins finansiella balans blir betydligt bättre år 2005 och åren därefter. Årsbidraget stiger från ca 1,4 miljarder euro, som är prognosen för år 2004, till ca 1,6 miljarder euro år 2005. Årsbidraget täcker närapå avskrivningarna av anläggningstillgångar.

Räkenskapsperiodens resultat beräknas vara positivt, ca 0,2 miljarder euro år 2005. Stabiliseringen beror på att såväl skatteinkomsterna som statsandelarna ökar. Statsandelarna inom driftsekonomin enligt kommunernas bokföring stiger med ca 260 miljoner euro år 2005, medan de steg med ca 492 miljoner euro året innan, varav kompensationer för skattelättnaderna utgjorde över två tredjedelar. Kalkylerna utgår från att den genomsnittliga vägda kommunalskatteprocentsatsen är 18,12 % år 2005 och således lika stor som år 2004. I flera kommuner är trycket på en höjning av skatteprocentsatserna stort. Den finansiella balansen i kommunalekonomin uppvisar avsevärda skillnader i olika kommuner, regioner och samkommuner.

Kommunernas nettoinvesteringar beräknas hålla sig kring 2,2 miljarder euro årligen åren 2005—2008. Lånestocken beräknas öka med ca 0,4 miljarder euro år 2005 och de likvida medlen beräknas minska något. Kommunernas nettoskuld beräknas öka med ca 0,6 miljarder euro.

Den årliga tillväxten i kommunernas omkostnader beräknas vara ca 4 %, vilket innebär att den är ungefär en procentenhet långsammare än tillväxtutfallet de senaste åren. Utgiftsökningen beror närmast på att löneutgifterna och antalet anställda ökar samt på att kommunernas pensionsavgift och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie höjs. Den större efterfrågan på service till följd av förändringen i befolkningens åldersstruktur ökar kommunernas utgifter. Flyttningsrörelsen ökar också utgifterna i kommuner där befolkningsökningen är kraftig på grund av den unga åldersstrukturen.

En stabil kommunalekonomi främjas genom att statsandelarna höjs och genom att det inkomstbortfall som orsakas av sänkningen av samfundsskattesatsen kompenseras. Stabiliteten påverkas även av kommunernas egna beslut i synnerhet i fråga om volymen av och tidpunkten för investeringarna.

Tablå 17. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommunerna) utveckling 2003—2008 enligt kommunernas bokföring, mn euro

  200320042005200620072008
        
 Resultatbildningen      
        
1.Verksamhetsbidrag-16 360-16 994-17 604-18 282-18 906-19 527
2.Skatteinkomster13 50013 50014 10014 80015 40015 920
3.Statsandelar inom driftsekonomin4 2894 7815 0415 3155 6065 823
4.Finansiella intäkter och kostnader, netto12711798102112115
5.Årsbidrag (=1.+2.+3.+4.)1 5561 4051 6351 9352 2122 331
6.Avskrivningar-1 610-1 620-1 640-1 660-1 690-1 690
7.Extraordinära poster, netto260250250250250250
8.Räkenskapsperiodens resultat (=5.+6.+7.)20635245525772891
        
 Finansiering      
        
9.Årsbidrag1 5561 4051 6351 9352 2122 331
10.Extraordinära poster, netto260250250250250250
11.Korrigeringsposter i den interna finansieringen-447-330-250-250-250-250
12.Intern finansiering, netto (=9.+10.+11.)1 3691 3251 6351 9352 2122 331
13.Investeringar i anläggningstillgångar-3 187-3 000-3 000-3 000-3 000-3 000
14.Finansieringsandelar och försäljningsinkomster855790800800800800
15.Investeringar, netto (=13.+14.)-2 332 -2 210-2 200-2 200 -2 200 -2 200 
        
16.Finansieringsbehov (=12.+15.)-963-885-565-26512131
        
17.Lånestock5 6046 2236 6196 8056 7976 705
18.Likvida medel3 3093 0432 8742 7952 7982 837
19.Nettoskuld (=17.-18.)2 2953 1803 7454 0103 9993 868
        
 Kommunernas omkostnader23 83024 89425 88626 91027 90028 902

Till helt nya serviceåtaganden förhåller man sig återhållsamt under regeringsperioden. Detta hindrar dock inte att kvaliteten på den nuvarande servicen utvecklas och servicen utvärderas på nytt. De totala kostnaderna får dock inte öka. I statens och kommunernas gemensamma åtgärder görs sådana strukturella reformer med vilka lönsamheten och effektiviteten inom ordnandet av service kan ökas i kommunerna och samkommunerna.

Vid ingången av 2005 sammanslås tio kommuner och till följd därav minskar antalet kommuner med tolv. Från och med 2005 börjar kommunerna få stöd för överkommunalt samarbete i form av understöd i ändringsfasen.

Tablå 18. Kommunernas ekonomiska utveckling 2003—2005 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligt kommungrupp (prognosen uppjord i juni 2004)

InvånarantalÅrsbidrag
2003
Årsbidrag
2004
Årsbidrag
2005
Lånestock
2003
Lånestock
2004
Lånestock
2005
       
under 2 00012116-78521 0751 178
2 001—6 00014994729701 1361 217
6 001—10 0001681221249691 1481 182
10 001—20 0001821391579771 1801 221
20 001—40 0001862002468981 1041 149
40 001—100 0002092242431 3021 5271 481
över 100 0003893905219601 1511 097
       
Hela landet2382232709991 1981 205

Enligt den prognos kommunavdelningen vid inrikesministeriet uppgjort (juni 2004) förbättras kommunernas årsbidrag från år 2003 till år 2005 i kommungrupper med över 20 000 invånare och förblir svagt i kommungrupper med mindre än 20 000 invånare. Vid utgången av år 2003 uppvisade 139 kommuner ett kumulativt underskott, som uppkommit under en följd av år, på sammanlagt ca 207 miljoner euro. Sådant underskott fanns huvudsakligen i kommuner med mindre än 10 000 invånare. Enligt prognosen koncentreras det svaga årsbidraget till kommungrupper där antalet invånare understiger 6 000 och i synnerhet till kommuner med mindre än 2 000 invånare. Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som före utgången av februari 2005 skall utreda och bedöma erfarenheterna av uppfyllandet av den i kommunallagen stadgade skyldigheten att täcka underskottet och behoven att utveckla författningen i fråga.

Figur 9. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över- eller underskott i bokslutet för 2003

6.2. Basservicen

År 2005 beräknas kommunernas omkostnader uppgå till 25,9 miljarder euro. Av detta belopp utgörs ca 80 % av utgifter för statsandelsåligganden som i huvudsak hänför sig till anordnande av basservice inom social- och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten.

Av de kommunalt anställda arbetar över 80 % inom social- och hälsovården samt inom undervisnings- och kulturverksamheten. När det gäller arbetet inom basservicen förskjuts tyngdpunkten till hälsovårdstjänster och tjänster för åldringar till följd av att befolkningens åldersstruktur förändras. Antalet ordinarie anställda och deras relativa andel har ökat de senaste åren och utvecklingen beräknas fortsätta i samma riktning också de kommande åren. När de stora åldersklasserna går i pension i slutet av årtiondet ökar behovet att rekrytera ny personal i kommunerna.

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidrag till ett belopp av sammanlagt 6,5 miljarder euro år 2005. Kommunernas statsbidrag är i huvudsak kalkylmässiga och övergripande. Systemet med statsandelar och statsunderstöd består av uppgiftsbaserade statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten och social- och hälsovården, av utjämning av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna och av en allmän statsandel. Systemet kompletteras med ett finansieringsunderstöd som enligt prövning beviljas kommuner som är i tillfälliga eller exceptionella ekonomiska svårigheter. Dessutom beviljas kommunerna statsbidrag för anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt understöd för kommunsammanslagningar. Ett djupgående strukturellt samarbete mellan kommunerna stöds i ändringsfasen. Systemet med uppgiftsbaserade statsandelar inbegriper kommunernas finansieringsandel av sådana tjänster som omfattas av den uppgiftsbaserade statsandelen. Beloppet av finansieringsandelen per invånare är detsamma i samtliga kommuner.

För finansieringen av basservicen föreslås för kommunernas kalkylerade statsandelar 5 936 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4,4 % jämfört med år 2004. I ökningen ingår statsandelar för utgifter för nya åligganden, indexjusteringar av statsandelarna och den andel som skall betalas år 2005 av den på fyra år uppdelade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Utöver statsandelarna enligt systemet med kalkylerade statsandelar förslås att kommunerna beviljas övrigt statsbidrag till ett belopp av 610 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,5 % jämfört med år 2004.

Systemet med kalkylerade statsandelar har genom den lagstiftning som gäller servicen bundits främst till anordnandet av basservice. Utöver statsbidragen använder kommunerna ca 14,1 miljarder euro av sina egna skatteinkomster för att finansiera sin verksamhet år 2005.

När det gäller den basservice som omfattas av de uppgiftsbaserade statsandelarna för social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten består kommunernas finansieringsandel av en lagstadgad självfinansieringsandel som per invånare är lika stor i alla kommuner. År 2005 är kommunernas självfinansieringsandel inom social- och hälsovården 1 537 euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten 614 euro per invånare.

Tablå 19. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten, driftsekonomi, mn euro

 2003200420052004—2005, %
     
Kalkylerade statsandelar jämte utjämningsposter inom statsandelssystemet    
   IM165162158-2,5
   UVM2 2242 2062 2491,9
   därav finansiering till samkommunerna på basis av priset per enhet1 0019931 0121,9
   SHM2 8553 3193 5296,3
Kalkylerade statsandelar sammanlagt5 2445 6875 9364,4
     
Övrigt statsbidrag i basservicebudgeten    
   IM, finansieringsunderstöd enligt prövning474830 
   IM, understöd för kommunsammanslagningar8841 
   UVM, understöd enligt prövning 517171 
   UVM, kulturverksamhet, idrottsväsende och ungdomsarbete282828 
   UVM, anläggningsprojekt777776 
   SHM, forskning enligt lagen om specialiserad sjukvård494938 
   SHM, läkar- och tandläkarutbildning828290 
   SHM, barnskydd374755 
   SHM, barn- och ungdomspsykiatri, vårdköer570 
   SHM, narkomanvård800 
   SHM, barn och unga som riskerar att bli utslagna1500 
   SHM, anläggnings- och utvecklingsprojekt335555 
   AM, sysselsättningsstöd till kommuner817168 
   AM, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte477 
   AM, ersättning för kostnader för invandrare435251 
Övrigt statsbidrag i basservicebudgeten sammanlagt5686016101,5
     
Statsbidrag i basservicebudgeten sammanlagt5 8136 2886 5464,1
     
Övriga statsbidrag    
   UVM, yrkesinriktad tilläggsutbildning108105109 
   SHM, kompetenscentrum inom det sociala området333 
Övrigt statsbidrag sammanlagt1111081123,7
     
Samtliga statsbidrag sammanlagt5 9236 3966 6584,1

De kalkylerade kostnader, statsandelar och självfinansieringsandelar för social- och hälsovården som presenteras i tablå 20 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. De kalkylerade kostnader och statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten som presenteras i tablå 21 täcker de tjänster som ordnas av kommunerna och samkommunerna. Kommunernas finansieringsandelar täcker förutom de ovan nämnda tjänsterna även finansieringsandelarna för utbildning som anordnas av staten och av enskilda.

Tablå 20. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas självfinansieringsandelar samt statsandelarna för social- och hälsovårdens driftskostnader, mn euro

 2003200420052004—2005, %
     
Social- och hälsovård    
   kalkylerade kostnader10 75511 10411 5934,4
   kommunernas självfinansieringsandelar7 8707 7858 0643,6
   statsandelar2 8853 3193 5296,3

År 2005 beräknas ändringen i kostnadsnivån när det gäller statsandelsåligganden vara 3,1 %, vilket ökar kostnaderna för basservicen inom social- och hälsovården med 349 miljoner euro och inom undervisnings- och kulturverksamheten med 148 miljoner euro, dvs. sammanlagt 497 miljoner euro. Staten deltar i kostnadsökningen via de indexhöjningar som görs i statsandelarna. I statsandelarna görs en indexhöjning på 2,3 % år 2005, vilket motsvarar 75 % av en full höjning. Indexhöjningen ökar statsandelarna med 150 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 136 miljoner euro. En indexhöjning till fullt belopp skulle vara 3,1 % och den skulle öka statsandelarna med 200 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel skulle vara 181 miljoner euro. I finansieringskalkylen har som beräkningsantagande för 2006—2008 använts en indexhöjning som är 75 % av höjningen till fullt belopp.

Tablå 21. Kommunernas och samkommunernas kalkylerade kostnader, kommunernas finansieringsandelar samt statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhetens driftskostnader, mn euro

 2003200420052004—2005, %
     
Undervisnings- och kulturverksamhet    
   kalkylerade kostnader5 1375 1885 2641,5
   kommunernas självfinansieringsandelar2 9973 0733 1893,8
   statsandelar2 1772 1962 2492,4

Tablå 22. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2004 till 2005

  utgifterinkomsternetto
     
1. Ändringar i verksamheten och budgetbeslut   
 — IM, finansieringsunderstöd enligt prövning -18 
 — IM, understöd för kommunsammanslagningar och investeringsstöd +33 
 — SHM, statsandel för driftskostnader   
      — höjning av statsandelsprocenten från 31,82 % till 32,99 %, varav ändring av definitionen av kostnaderna 0,37 procentenh. (hänför sig till justeringen av kostnadsfördelningen)   
          — hälsovårdsprojektet 0,65 procentenh.1) +75 
          — utvecklingsprogrammet för det sociala området 0,15 procentenh.1) +17 
     — fortbildning för socialvårdspersonalen+22+7 
      — höjning av hemvårdsstödet+35+11 
      — höjning och utvidgning av partiell vårdpenning, reformen omfattar hela år 2004+5+2 
 — SHM, utvecklingsprojekt +4 
 — SHM, anläggningsprojekt  -4 
 — SHM, barn- och ungdomspsykiatri-7-7 
 — AM, sysselsättningsstöd till kommuner-3-3 
 — AM, ersättning för kostnader för invandrare-1-1 
 — UVM, morgon- och eftermiddagsverksamhet, år 2004 reformen som totalt årsgenomsnitt+44+25 
 — UVM, stöd för skolresor i förskoleundervisningen, år 2004 reformen som totalt årsgenomsnitt+9+5 
 — UVM, bredbandsanslutningar för grundskolan +1 
 — UVM, anläggningsprojekt  -1 
Sammanlagt+104+146 
     
2. Indexhöjningar 2,3 % (75 % av hela kostnadsnivåstegringen på 3,1 %)   
UVM 63 mn euro, varav   
 — kommunerna 49 mn euro (77 %),    
 — enskilda14 mn euro (23 %)   
SHM 83 mn euro   
IM 4 mn euro   
Sammanlagt 150 mn euro, varav 136 mn euro till kommunerna +136 
       
3. Justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (den sammanlagda justeringen på 358 miljoner euro periodiseras på åren 2005—2008)   
       
 2005100 %    
UVM, varav1,45,4    
kommunerna 77 %1,14,2    
SHM72,5353    
Sammanlagt74358  +74 
       
4. Ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna   
— sänkning av samfundsskattesatsen från 29 % till 26 %, verkningen är uppskattningsvis 100 mn euro, kompenseras till fullt belopp genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs   
— ändringar i beskattningen av frivilliga pensionsförsäkringar -20 
— avgifter för morgon- och eftermiddagsverksamhet, reformen år 2004 +17 
       
Verkningarna av statens åtgärder sammanlagt   
 — utan indexhöjning+104+217+113
 — indexhöjningarna inkluderade+104+353+249

1) Förverkligandet av målen för hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området kan öka kommunernas utgifter.

Den ökning av statsandelarna med 358 miljoner euro enligt lagen om statsandelar till kommunerna vilken grundar sig på justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna periodiseras på fyra år. Av justeringen betalas 74 miljoner euro år 2005.

För genomförandet av det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området höjs statsandelarna för social- och hälsovården med 110 miljoner euro. Av detta belopp används 92 miljoner euro för att höja statsandelsprocenten, 7 miljoner euro för att säkerställa fortbildning för socialvårdspersonalen och 11 miljoner euro för att höja hemvårdsstödet.

Inom undervisningsverksamheten höjs statsandelarna med sammanlagt 30 miljoner euro till följd av utvidgningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever och av stödet för skolresor i förskoleundervisningen så att verkningarna omspänner hela året.

De utjämningsavdrag som görs från statsandelarna på basis av kommunernas skatteinkomster stiger i relation till de utjämningstillägg som skall betalas till kommunerna så att statsandelarna beräknas minska med ca 35,5 miljoner euro. Det föreslås att för finansieringsunderstöd enligt prövning beviljas 30 miljoner euro och för understöd för kommunsammanslagningar 41 miljoner euro.

Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården uppgår till 55 miljoner euro, varav 30 miljoner euro är för det nationella hälsovårdsprojektet och den resterande delen för utvecklingsprogrammet för det sociala området, alkoholprogrammet och anläggningsprojekt.

År 2005 ökas kommunernas utgifter av höjningen av stödet för hemvård och privat vård av barn och av skyldigheten att ordna fortbildning inom det sociala området samt av att höjningen och utvidgningen av den partiella vårdpenningen och utvidgningen av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever och stödet för skolresor i förskoleundervisningen får verkningar som omspänner hela året. De sistnämnda åtgärderna inleddes 2004. Dessutom kan den reform som syftar till att trygga möjligheten att få vård och hänför sig till det nationella hälsovårdsprojektet öka kommunernas utgifter åtminstone i reformens första fas.

Statens åtgärder beräknas öka utgifterna inom kommunalekonomin med sammanlagt ca 104 miljoner euro. I tablå 22 ingår ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder i sin helhet.

Den totala effekten av de statliga åtgärderna i budgetpropositionen på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna bedöms vara att kommunernas finansiella ställning jämfört med 2004 förbättras med ca 113 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 249 miljoner euro inklusive indexhöjningar.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar år 2005 påverkas balansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna och kostnadsnivån.

Verkningarna av sänkningen av samfundsskattesatsen i samband med företags- och kapitalskattereformen på kommunernas skatteinkomster, ca 100 miljoner euro, kompenseras till fullt belopp genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs till 22,03 % från och med 2005. I syfte att stärka finansieringen av basservicen bereds en höjning av de nedre och de övre gränserna för kommunernas fastighetsskattesatser.

Enligt basserviceprogrammet bereds en ändring av praxis när det gäller klientavgifterna inom social- och hälsovården så att utvecklingen i kostnaderna för servicen beaktas i avgifterna. Den service som skall ordnas för genomförandet av lagstadgad ledighet för närståendevårdare minskar kommunernas klientavgiftsinkomster med uppskattningsvis 5 miljoner euro. Genom att servicen ordnas på ändamålsenligt sätt kan emellertid ytterligare behov av anstaltsvård förebyggas och de kostnader som åsamkas kommunerna således minskas.

Utvecklande av produktiviteten i fråga om servicen

I anslutning till basserviceprogrammet har finansministeriet inlett ett åtgärdsprogram för produktiviteten. Som ett led i det har undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och några andra ministerier inlett egna produktivitetsprojekt. Åtgärdsprogrammet för produktiviteten genomförs i samarbete med statsandelsministerierna och Finlands Kommunförbund.

Undervisningsministeriet har startat ett produktivitetsprogram för förvaltningsområdet. Som ett led i det granskas sätten att ordna den verksamhet som finansieras med statsandelar för undervisnings- och kulturverksamheten med tanke på produktiviteten. Produktiviteten inom undervisningsverksamheten kan ökas genom att genomströmningen i utbildningen försnabbas och genom att samarbetet mellan olika läroanstalter och utbildningsformer ökas, med hjälp av utbildningsarrangemang på regional nivå och landskapsnivå, genom att läroanstaltsnätverket utvecklas, genom att datateknik utnyttjas i undervisningen, med hjälp av nätundervisning och genom att resultatfaktorer utnyttjas som finansieringsgrund.

Avsikten är att de funktions- och strukturrevideringar som hänför sig till det nationella hälsovårdsprojektet skall slutföras före utgången av 2007. Den årliga nyttan av dem beräknas uppgå till 200 miljoner euro.

En strävan att höja produktiviteten inom serviceproduktionen ingår i flera av åtgärderna i utvecklingsprogrammet för det sociala området. Produktivitetsaspekten kommer tydligt till synes i det mål som gäller ökat regionalt samarbete och likaså i de mål som gäller utvecklande av åldringsvården. Åren 2004—2007 anvisar social- och hälsovårdsministeriet en betydande del av statsunderstödet för delprojekt inom vilka det regionala samarbetet stärks.

För tryggandet av basservicen krävs förutom åtgärder från statens sida även att kommunerna kontinuerligt utvärderar sina verksamhetsmetoder och verksamhetens effektivitet samt att kommunerna är beredda att genomföra sådana strukturella reformer som gör det möjligt att förbättra lönsamheten och effektiviteten. Kommunerna kommer under de närmaste åren att ha allt bättre möjligheter att vidta dessa åtgärder bl.a. till följd av ett ökande antal pensionsavgångar bland personalen.