Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005
   Allmän motivering
     1. Sammanfattning
     2. De ekonomiska utsikterna de närmaste åren
     3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Basservicebudgeten
     7. Statens resursförvaltning
     8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik
       8.1. Fonder utanför statsbudgeten
          8.2. Affärsverk
          8.3. Statens ägarpolitik
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2005

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitikPDF-versio

Vid sidan av bl.a. nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna bildar de statliga fonderna och affärsverken utanför statsbudgeten samt bolagsinnehaven en central del av statens egendom. Förvaltningen av statens egendom styrs genom lagstiftning samt delvis genom budgetbeslut och andra statsfinansiella beslut som riksdagen fattat. Den sammanlagda balansen för fonderna utanför statsbudgeten var 19,5 miljarder euro vid utgången av 2003, vilket innebär en tillväxt på 4 % jämfört med föregående år. De statliga affärsverkens sammanlagda balans var i slutet av samma år 8,4 miljarder euro. Affärsverkens soliditet växlade mellan 37 procent och 98 procent. Dessutom har staten innehav i allt som allt tio börsbolag och över 50 andra bolag. I slutet av år 2003 var värdet på statens innehav i börsbolag 13,1 miljarder euro, dvs. 21 procent högre än året innan. I dividendinkomster av statens bolagsinnehav beräknas år 2005 inflyta 560 miljoner euro under moment 13.03.01.

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgetekonomin. De sammanlagda inkomsterna av dessa uppgår år 2005 till ca 4,6 miljarder euro och utgifterna till 4,2 miljarder euro. Fonderna uppvisar därmed ett nettoöverskott på ca 0,4 miljarder euro. Från fonderna intäktsförs sammanlagt 1,3 miljarder euro till statsbudgeten och det föreslås att det till dem skall överföras ca 8 miljoner euro år 2005. I vidstående tablå finns sammanfattade uppgifter om fondernas ekonomi åren 2003—2005.

Statens bostadsfond

Med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten betalas av bostadsfondens medel de lån som beviljas för den sociala bostadsproduktionen, räntestöd, understöd och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån. Likaså svarar fonden för utgifterna för sina skulder.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. Fonden har upptagit lån både så att de har utgjort en del av statens upplåning och genom värdepapperisering av fondens lånefordringar. Vid ingången av budgetåret är aravalånens värdepapperiserade värde sammanlagt 1,6 miljarder euro och värdet på fondens övriga skulder 2,0 miljarder euro. Kapitalet av Statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2005 vara 10,3 miljarder euro, det lånebestånd som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden 4,7 miljarder euro och de borgensansvar som belastar fonden 2,7 miljarder euro, varav 2,0 miljarder euro består av delgarantier för ägarbostadslån. Av de olika stödformerna har antalet borgensförbindelser i proportion ökat snabbast.

Det uppskattas att fondens inkomster år 2005 uppgår till ca 865 miljoner euro, dvs. är ca 9 % mindre än vad som realiserades år 2003. Dessutom föreslås att fonden i likhet med tidigare år får ha kortfristiga lån till ett nettobelopp av högst 500 miljoner euro samtidigt. Det föreslås att fullmakten för nya arava- och räntestödslån är 700 miljoner euro, dvs. något högre än vad som realiserades år 2003. Fullmakten att uppta statsborgenslån för hyres- och bostadsrättsbostäder föreslås uppgå till 30 miljoner euro och fullmakten att bevilja stöd till 124 miljoner euro. Det föreslås att det år 2005 ur fonden skall överföras 130 miljoner euro till statsbudgeten.

Att tyngdpunkten för finansieringsstöden flyttas från lån till räntestöd öppnar möjligheter för utveckling av understöden och som nya sociala stödformer införs understöd för förbättrande av bostadsförhållandena för specialgrupper samt understöd för att effektivera behandlingen av hushållsavloppsvatten. Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostadslån i slutet av 2005 får uppgå till sammanlagt högst 2,3 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 11½ miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av statens pensionsfond garderar staten sig inför finansieringen av de framtida pensionerna, samtidigt som den strävar efter att utjämna pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk, inrättningar och affärsverk samt från kommunerna, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar uppskattningsvis 1 137 miljoner euro 2005. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas till fonden ca 287 miljoner euro. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis 361 miljoner euro år 2005. Till fondens inkomster hör dessutom de överföringsavgifter som APL-anstalterna betalar och som beräknas uppgå till ca 26 miljoner euro år 2005. Dessa överföringsavgifter betalas sedan 1993 på basis av de bolagiserade och till APL-systemet överförda statliga inrättningarnas APL-utjämningsavgift. Efter år 2005 upphör överföringsavgifterna om det inte under loppet av år 2005 bolagiseras fler statliga enheter där det arbetar över 200 personer.

För fonden har i lagen om statens pensionsfond föreskrivits ett fonderingsmål. Regeringen ger med tanke på detta mål ett ändringsförslag som är avsett att bli behandlat i samband med budgetpropositionen. Enligt ändringsförslaget ändras tillväxt- och investeringsmånen för det fonderingsmål som det bestäms om i lagen om statens pensionsfond från ingången av 2005. Av fondens inkomster överförs till statsbudgeten varje år fasta 40 procent av statens årliga pensionsutgifter och fonden ökas tills dess belopp motsvarar 25 procent av statens pensionsansvar. Överföringen till budgeten enligt ändringsförslaget år 2005 är 1 189 miljoner euro. Ändringen gör det möjligt att öka fonden till dess maximibelopp fram till år 2020, varefter det största trycket på utjämning av de utgifter som föranleds av såväl pensionerna som hälso- och sjukvården samt åldringsvården börjar. Dessutom föreslås att styrningen av fonden ändras så att fonden inte i fortsättningen längre sköts av Statskontoret utan av finansministeriet.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

År 2005 uppgår Gårdsbrukets utvecklingsfonds disponibla medel, inklusive den post som överförs från föregående år, till ca 179 miljoner euro, vilket är 79 miljoner euro mindre än föregående år. I statsbudgeten föreslås att 5,6 miljoner euro skall överföras till fonden och uppskattningsvis 11,1 miljoner euro intäktsförs som medfinansiering från EU.

Fondens utgifter uppgår till sammanlagt ca 118 miljoner euro år 2005. Utgifterna utgörs av bl.a. understöd, förvaltningsarvoden, utgifter för skuldreglerings- och försäkringsverksamheten, investeringsutgifter och understöd till forskning en. Av Gårdsbrukets utvecklingsfonds medel beviljas nya statliga lån endast för vissa investeringar när det gäller renhushållning, naturnäringar och skolter.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Från ingången av år 2004 består Statens kärnavfallshanteringsfond av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet för fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Kärnavfallsavgifter skall betalas för verksamhet som medför kärnavfall. Avgifter betalas därmed av Teollisuuden Voima Ab och Fortum Power and Heat Ab samt statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Till fondens uppgifter hör även att delta i fastställandet av omfattningen av den reserveringsskyldighet som gäller avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balans är ca 1,3 miljarder euro.

Lagen om ändring av kärnenergilagen (1131/2003) trädde i kraft den 1 januari 2004. Genom lagen utökades de uppgifter som statens kärnavfallshanteringsfond sköter med uppbörden av de avgifter av skattenatur som fastställs i lagen och således den årliga utdelningen av alla insamlade medel till forskningsprojekt i anslutning till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. År 2004 uppgår de avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar till sammanlagt 2,7 miljoner euro och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga till sammanlagt 1,0 miljon euro. Avgifterna kvarstår på samma nivå som år 2005.

Försörjningsberedskapsfonden

Till försörjningsberedskapsfonden bokförs som inkomst den försörjningsberedskapsavgift som uppbärs i samband med accisen på bränslen och vars avkastning är ca 50 miljoner euro i året. Fondens medel används till att trygga minimibehoven för medborgarna, näringslivet och försvaret i olika krissituationer. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang. Fondens balans är ca 1 miljard euro.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att trygga att de exportgarantier, borgen och andra förbindelser som avses i lagen om statsgarantifonden och som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som skall återkrävas vilka hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de anstalter som föregick centralen, från medel som Finnvera Abp överfört till fonden samt från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden.

Fonden hade den 31 december 2003 ansvar som uppkommit huvudsakligen av garantier enligt lagen om statliga exportgarantier (422/2001) för sammanlagt ca 3 miljarder euro. Av dessa garantier har ca 2,6 miljarder euro beviljats efter år 1999, då Finnvera Abp inledde sin verksamhet och dessa syns i bolagets bokslut i form av ansvar utanför balansen. Av de garantier som beviljats före år 1999 är dessutom ca 400 miljoner euro på Statsgarantifondens ansvar.

Statens säkerhetsfond

Då statens säkerhetsfond slutför nedkörningen av systemet med bankstöd koncentrerar sig fonden på administreringen av beviljat bankstöd och övervakningen av att stödvillkoren iakttas, eftersom några nya behov av bankstöd inte är i sikte. Vid utgången av 2003 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av 6,2 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, Statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statliga proprieborgensansvar har slopats som onödiga i slutet av år 2003.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond ordnar finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet samt främjar även övrig televisions- och radioverksamhet. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket, som tar ut de televisionsavgifter och de koncessionsavgifter som tas ut för omsättningen från verksamheten av dem som utövar televisionsverksamhet, vilka vardera ersätts till fonden. Statsrådet har beslutat om en höjning av den årliga televisionsavgiften på 186,6 euro till 193,95 euro från och med den 1 januari 2005. Inkomsterna av avgifterna uppskattas till sammanlagt ca 414 miljoner euro år 2005. Statsrådet beslutar på föredragning från kommunikationsministeriet om fördelningen av de medel som inflyter till fonden till Rundradion Ab, till Kommunikationsverket för kostnader i anslutning till indrivningen av televisionsavgifter och koncessionsavgifter samt för verksamhet som främjar televisions- och radioverksamhet.

Interventionsfonden för jordbruket

De medel som står till förfogande för Interventionsfonden för jordbruket, vilken upprättades 1995, används för exportstöd och interventionslagring i enlighet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik och för genomförande av andra stödprogram som avser att balansera marknaderna för jordbruksprodukter. Utgifterna för den egentliga interventionsverksamheten finansieras med medel från garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. Från och med 2004 har också anslaget för interventionsverksamheten inom fiskerihushållningen intäktsförts till fonden. Till interventionsverksamheten beräknas år 2005 åtgå sammanlagt ca 115 miljoner euro. För täckande av de ränte- och förvaltningsutgifter samt vissa utgifter i anslutning till livsmedelsbiståndet samt den nationella delen av utgifterna för främjandet av avsättningen som finska staten skall svara för ingår i budgetpropositionen för 2005 en överföring av 1 miljon euro till interventionsfonden. En del av de nationella utgifterna täcks med inkomsterna av interventionsverksamheten och uppbörden av garantier.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) skall i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Brandskyddsavgiften betalas av en försäkringsanstalt. Ur fonden kan beviljas allmänt understöd och specialstöd till kommuner, brandskyddsorganisationer och andra motsvarande sammanslutningar samt beviljas stipendier. Fondens inkomster och de understöd som betalas ur fonden uppgår till ca 6 miljoner euro i året.

Oljeskyddsfonden

Av oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för bekämpning av oljeskador, utgifter för anskaffning av sådan bekämpningsmateriel som bekämpningsberedskapen förutsätter samt kostnader för sanering av mark som förorenats av ämnen som härrör från olja. I fall av skada är den som orsakat skadan i främsta hand ansvarig och i fråga om ersättningsskyldigheten är fonden subsidiär. Ersättningarna har gällt främst finansiering av anskaffningar av sådan bekämpningsmateriel och bekämpningsutrustning som kommunernas och statens beredskap att bekämpa miljöskador förutsätter. Fonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som bärs upp för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark har i statsbudgeten dessutom överförts inkomster som influtit av oljeavfallsavgiften. Det föreslås att år 2005 överförs 1,7 miljoner euro från statsbudgeten till fonden. Fondens årliga budget är ca 11 miljoner euro. Regeringens proposition med förslag till lag om oljeskyddsfonden och till vissa lagar som har samband med den (RP 119/2004) har överlämnats till riksdagen den 11 juni 2004 och avsikten är att den skall klarlägga och komplettera tidigare motsvarande lagstiftning.

Tablå 25. Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

 20032004**2005**
    
Skatter och inkomster av skattenatur sammanlagt666767
Inkomster av blandad natur751744689
Pensionsavgifter1 4121 4421 450
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst638675684
Överföringar från budgeten3179
Inkomster exkl. finansoperationer2 8692 9462 899
Återbetalning av beviljade lån1 6231 3761 700
Inkomster sammanlagt4 4934 3224 599
    
Konsumtionsutgifter84155134
Överföringsutgifter682825778
Ränteutgifter665167
Överföringar till budgeten1 0579821 324
Övriga utgifter3212
Utgifter exkl. finansoperationer1 9212 0142 306
Lån som beviljats samt övriga finansinvesteringar1 7282 0221 851
Utgifter sammanlagt3 6494 0354 156
    
Nettofinansieringsöverskott843287443

8.2. Affärsverk

Staten har sex affärsverk inom tre olika förvaltningsområden. På marknaden agerar dessa i en konkurrenssituation och finansierar sin verksamhet med inkomster av affärsverksamheten. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I samband med behandlingen av statsbudgeten godkänner riksdagen de centrala målen för affärsverkens tjänster och övriga mål för verksamheten samt fattar övriga centrala styrningsbeslut t.ex. ger vid behov sitt samtycke till affärsverkets upplåning. Det behöriga ministeriet beslutar om affärsverkets resultatmål. Statsrådet fastställer bokslutet och beslutar om intäktsföringen av den vinst som skall intäktsföras till staten.

Affärsverkens verksamhet grundar sig på lagen om statliga affärsverk (1185/2002) och de lagar som gäller affärsverken. De lagar som gäller affärsverken har reviderats och revideras så, att de överensstämmer med den allmänna lagen. I samband med behandlingen av statsbudgeten ges ett förslag gällande revidering av lagen om Forststyrelsen. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter avskiljs organisatoriskt från affärsverksamheten och korssubventioneringen slopas i affärsverksamheten från och med den 1 januari 2005.

Luftfartsverket sköter utöver affärsverksamheten offentliga förvaltningsuppgifter och en överföring av dessa uppgifter till ett separat verk från och med ingången av 2006 förbereds. Luftfartsverket finansierar det underskott på 9,1 miljoner euro som de offentliga förvaltningsuppgifterna uppvisar med intern finansiering och får ett anslag på 4 575 000 euro för skötseln av beredskapsuppgifterna.

I tablåerna nedan har samlats förhandsbesked om de statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster 2004 beräknas det inflyta ca 104 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2005.

Tablå 26. Statens affärsverksamhet år 2005

 OmsättningRäkenskapsperiodens resultat, av omsättningenAvkastning på investerat kapitalSoliditetInvesteringsutgifterAntal anställda
Affärsverk (koncern)mn €föränd. (%)mn €(%)(%)(%)mn €i medeltal
         
Senatfastigheter564,05,1122,321,74,259,2340,0240
(koncern)567,05,2119,021,04,160,0340,0240
Forststyrelsen1)235,31,271,330,06,598,023,01 395
(koncern)242,9-1,470,729,06,097,023,01 523
Vägverket470,0-6,012,02,69,146,030,03 000
Rederiverket46,1-8,50,51,12,352,510,0615
Lotsverket35,22,22,26,112,160,52,0390
Luftfartsverket2)227,31,07,83,41,976,260,01 859
Sammanlagt3)1 577,9 216,1   465,07 499

1) Siffrorna för både affärsverk och koncern har uppgetts exklusive de offentliga förvaltningsuppgifterna.

2) Luftfartsverket iakttar inte den nya lagen om affärsverk år 2005 och därför finns i tablåerna enbart uppgifter om affärsverket och en uppskattning om intäktsföringen av vinsten.

3) Beräknat utifrån uppgifterna om affärsverken.

Tablå 27. Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2005 (mn euro)

  Intäktsföringar i budgetenAnslags för verkets särskilda uppgifter1)
 AffärsverkBorgensavgifterRäntorIntäktsföring av vinstÅterbetalning av lånSammanlagt
        
28.60Senatfastigheter2,681,032,0151,0267,00,0
30.63Forststyrelsen0,10,066,20,066,341,8
31.26Vägverket0,21,91,73,57,30,0
31.33Rederiverket0,13,31,04,38,70,0
31.34Lotsverket0,00,30,10,50,93,3
31.50Luftfartsverket2)....3,4..3,4..
 Sammanlagt3,086,5104,4159,3353,645,1

1) Specificeras under momenten i respektive kapitel.

2) Luftfartsverket iakttar inte den nya lagen om affärsverk år 2005 och därför finns i tablåerna enbart uppgifter om affärsverket och en uppskattning om intäktsföringen av vinsten.

8.3. Statens ägarpolitik

Förvaltningen av ägandet i bolagen fördelar sig på nio olika ministerier. År 2004 utreddes hur det på ett ändamålsenligt sätt går att förverkliga en eventuell koncentration av ägarstyrningen i sådana statsbolag och intressebolag som verkar på marknadsvillkor och samtidigt säkerställa att ägarstyrningen på ett öppet och förtroendeingivande sätt har särskilts från regleringsuppgifterna och att det finns tilltro till statens ägarpolitiska kunnande på marknaden. Den fysiska koncentrationen av ägarstyrningen genomförs senast från och med ingången av år 2007. Målet är att trygga en tillräcklig och omsorgsfull beredning av behövliga förvaltnings- och personalfrågor och ett friktionsfritt genomdrivande av de projekt som pågår i ministerierna samt en bedömning av de eventuella verkningarna på arbetsfördelningen mellan ministerierna.

I juni 2004 tillsatte statsrådet för genomförande av det första skedet av övergångsperioden, dvs. koncentreringen av verksamheten en ledningsgrupp för ägarstyrningen av statsbolag och intressebolag som verkar på marknadsvillkor, som består av ledande tjänstemän vid de tre centrala ministerier som svarar för ägarstyrningen. Ledningsgruppen har till uppgift att säkerställa att ägarstyrningsåtgärderna bereds och genomförs på ett enhetligt sätt inom hela statsförvaltningen.

Staten strävar efter att sköta hela sitt innehav i olika bolag så professionellt och aktivt som möjligt. Statsrådet fattade i början av år 2004 ett principbeslut gällande ägarpolitiken. I enlighet med det utvecklas statsbolagen och de statliga intressebolagen så, att värdet på statens innehav på lång sikt ökar. De bolag som verkar på marknadsvillkor skall vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Det allmänna målet för de bolag som sköter statliga specialuppgifter är lönsam verksamhet och samtidigt eftersträvas ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på samhället. I enlighet med sin aktiva och pragmatiska ägarpolitik är regeringen beredd att i de bolag där ägandet baserar sig främst på investeringsintresset fortsätta en minskning av statens innehav. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.