Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
     1. Sammanfattning
            Utrikesförvaltningen
            Utvecklingssamarbete
            Närområdena
            Rättssäkerhet
            Polisväsendet
            Räddningsväsendet
            Gränsbevakningen
            Kommunerna
            Statens pensionsutgifter
            Avgifter till EU
            Studiestöd
            Jordbruk
            Vattenhushållning
            Skogsbruk
            Kommunikationspolitiken
            Trafikpolitiken
            Forskningsinstituten
            Affärsverken
            Stöd till trafiken
            Företagspolitik
            Övriga politiksektorer
            Veteraner
            Olycksfallsförsäkring
            Miljö- och naturvård
            Boende och byggande
            Fullmakter
   Siffertabell

Statsbudgeten 2005

5.3. Anslagen enligt förvaltningsområdePDF-versio

Nedan granskas de föreslagna anslagen förvaltningsområdesvis. De ändringar som föreslås i funktionerna, uppgifterna och organisationen inom förvaltningsområdena har sammanfattats i avsnitt 7.2.

Statsrådets kansli (huvudtitel 23)

För statsrådets huvudtitel föreslås anslag om sammanlagt 49 miljoner euro, vilket är 1 miljon euro mera än i budgeten för 2004. Ökningen föranleds delvis av införandet av ett statssekreterarsystem och delvis av en indexjustering av partistödet. Under huvudtiteln har reserverats anslag för inrättande av 9 statssekreterartjänster och 9 sekreterartjänster. I fråga om anslagen för politisk verksamhet föreslås en indexjustering på 213 000 euro.

Utrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 24)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 822 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 56 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 1 414 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en ökning med 215 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

Utrikesförvaltningen

Av anslagen under utrikesministeriets huvudtitel utgör andelen för utrikesförvaltningen 24 %, andelen för internationellt utvecklingssamarbete 56 %, andelen för närområdessamarbetet 3 % och andelen för övriga utgifter 17 %.

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett anslag om 175 miljoner euro.

Utvecklingssamarbete

Det utvecklingspolitiska program som statsrådet godkände den 5 februari 2004 utgör grunden för de 600 miljoner euro som föreslås för utvecklingssamarbete i budgetpropositionen. Av beloppet har 511 miljoner euro budgeterats under utrikesförvaltningens huvudtitel. I anslaget för utvecklingssamarbete föreslås ett tillägg på 54,5 miljoner euro. Den föreslagna nivån på biståndsanslaget motsvarar 0,39 % av den uppskattade bruttonationalinkomsten för 2005. Det viktigaste målet för den finska utvecklingspolitiken är att medverka till att utrota extrem fattigdom i världen. Det föreslås att utöver anslaget för budgetåret beviljas i budgetpropositionen dessutom för utvecklingssamarbete fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 540 miljoner euro så att utgifterna för dem infaller åren efter 2005.

Närområdena

Det föreslås att 24 miljoner euro beviljas för närområdessamarbete, vilket är 1 miljon euro mindre än 2004. Finlands närområdessamarbete förverkligas utifrån den närområdesstrategi som statsrådet fastställde den 22 april 2004. Det primära föremålet för närområdessamarbetet är nordvästra Rysslands federationskrets, i synnerhet Karelska republiken, Leningradregionen, Murmanskregionen och S:t Petersburg. Närområdessamarbetet genomförs i synnerhet inom följande områden: miljö, jord- och skogsbruk, social- och hälsovård, rättsväsendet, trafik och datakommunikation, energi, kärnsäkerhet samt utbildning och medborgarsamhället.

Fredsbevarande verksamhet

Ett anslag om sammanlagt 87 miljoner euro föreslås för fredsbevarande verksamhet, vilket är 9 miljoner euro mindre än år 2004. Utrikesministeriets förvaltningsområdes andel för underhåll av de fredsbevarande styrkorna är 47 miljoner euro. För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 40 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den fredsbevarande verksamheten medför. Anslagen för den fredsbevarande verksamheten har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2005. Uppskattningsvis 1 000 soldater deltar i operationerna.

Justitieministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 25)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 662 miljoner euro, vilket är 8 miljoner euro mindre än i budgeten för 2004.

Av anslagen är 85 miljoner euro avsett för ministeriet och de myndigheter som verkar i samband med det, 220 miljoner euro för domstolarna, 55 miljoner euro för rättshjälpsverksamheten, 79 miljoner euro för utsökning, 189 miljoner euro för verkställande av straff, 30 miljoner euro för åklagarväsendet och 3 miljoner euro för val.

Rättssäkerhet

Inom domstolsväsendet strävar man efter att förkorta behandlingstiden för ärenden, göra rätttegångarna smidigare och jämna ut skillnaderna i behandlingstiderna mellan de olika domstolarna genom att utveckla domstolsförfarandet, domstolsorganisationen, personalens kunnande, informationsteknikens applikationer och domstolarnas verksamhet. I förvaltningsdomstolarna eftersträvar man att förkorta behandlingstiderna i synnerhet för beslut som är viktiga med tanke på samhället och utvecklandet av regionerna.

Omorganiseringen av tingsrätternas domkretsar fortsätter. Ett nytt utbildningssystem för domare skapas.

Införandet av alternativa system för tvistlösning främjas och ett förlikningsförfarande på domarinitiativ tas i bruk. Utfallet av målen för rättshjälpsreformen utvärderas och den juridiska rådgivningen utvecklas i rättshjälpsbyråerna. Genom en omfördelning av resurserna inrättas Helsingfors andra rättshjälpsbyrå.

Betalningsstörningar och behandling av dem

En ändring av utsökningslagen trädde i kraft 2004. Genom ändringen reviderades de allmänna utsökningsprinciperna och procedurbestämmelserna samtidigt som ett nytt datasystem för utsökningen gör det möjligt att allt noggrannare reda ut gäldenärens situation, dimensionera åtgärderna rätt och att sköta ärenden effektivt och smidigt.

Genom åtgärder för utvecklande av utsökningen och genom det förfarande med offentlig utredning som infördes 2004 effektiveras bekämpningen av den ekonomiska gråzonen och den ekonomiska brottsligheten samt utredningen av missbruk. Genom åtgärder i enlighet med det skuldhanteringsprogram som utarbetats genom ett brett samarbete effektiveras förebyggandet av skuldproblem och skötseln av dem görs smidigare. De utredningsförfaranden som hänför sig till företagsverksamhet och lagstiftningen om kreditupplysning utvecklas även i anslutning till företagsamhetsprogrammet.

Bekämpning av brottsligheten

För att minska brottsligheten och dess negativa verkningar genomförs programmet för inre säkerhet. De programmål som särskilt berör justitieministeriets förvaltningsområde är de mål som gäller minskning av narkotika- vålds- och återfallsbrottsligheten, bekämpning av ekonomisk brottslighet och förbättrande av brottsoffrets ställning.

Inom åklagarväsendet eftersträvas ett intensivare samarbete med polisen under förundersökningen i syfte att effektivera straffprocessen och påskynda verkställandet av det straffrättsliga ansvaret. Samtidigt är avsikten att förbättra fördelningen av resurser inom samarbetsområdena.

Medelantalet fångar uppskattas till ca 3 700. I fångvården och kriminalvården eftersträvar man att fortsätta med verksamhetsprogram åtminstone i nuvarande utsträckning och bevara en god säkerhetsnivå. Inom fångvårdsväsendet vidtas förberedelser inför den nya fängelselagstiftning som eventuellt träder i kraft 2006 och inför bildandet av en ny organisation. En viktig reform med tanke på kriminalvårdsväsendet är att ungdomsstraffet blir permanent och riksomfattande 2006. Inom fångvården fortsätter man utvecklingen av anstaltsbeståndet enligt en långsiktig utvecklingsplan.

Inrikesministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 26)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 1 504 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 61 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Två tredjedelar av anslagen används till produktion av statliga tjänster och en tredjedel till överföringsutgifter till kommunerna och till regional utveckling.

Utlänningsförvaltningen

En ny utlänningslag trädde i kraft den 1 maj 2005. Vid godkännandet av lagen förutsatte riksdagen att regeringen noggrant följer hur den nya utlänningslagen fungerar och tillämpas samt vid behov i brådskande ordning bereder förslag till ändringar även i enskilda frågor samt dessutom i brådskande ordning förbereder vissa normer som kompletterar utlänningslagen. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Vanhanens regering utarbetar regeringen ett invandrarpolitiskt program och bereder sig på ökad invandring. Programmet skall vara heltäckande och avsikten är att även definiera invandrarpolitikens värden med respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna som mål. Avsikten är att programmet blir färdigt före slutet av maj 2005. Även många bestämmelser som håller på att utarbetas inom Europeiska unionen bidrar till behoven av ändringar av utlänningslagstiftningen.

Polisväsendet

Polisverksamhetens centrala strategiska riktlinjer definieras i programmet för inre säkerhet. Verksamhetens tyngdpunkt ligger på förebyggande verksamhet med syfte att minska antalet brott i synnerhet i fråga om narkotika-, vålds- och egendomsbrott. Risken för att åka fast ökas och utredningsnivån för brott förbättras. Trafikövervakningen ökas i syfte att minska antalet olyckor och förbättra trafiksäkerheten. Bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten effektiveras så att fler fall av ekonomisk brottslighet uppdagas och kommer till polisutredning. Samarbetet mellan polisens enheter ökas och samarbetet mellan myndigheterna effektiveras. Det partnerskapsbaserade samarbetet utvecklas.

Den internationella terrorismen bekämpas i enlighet med Europeiska unionens strategiska riktlinjer. Säkerheten under VM i friidrott i Finland tryggas och säkerhetsarrangemangen för den kommande EU-ordförandeskapsperioden förbereds.

Räddningsväsendet

Tyngdpunkten inom räddningsväsendet ligger på att etablera verksamheten i räddningsområdena. Arbetet med att effektivera förebyggandet av olyckor fortsätter som en del av programmet för inre säkerhet. Omläggningen av nödcentralssystemet fortgår. Räddningsinstitutets tillbyggnad tas i bruk och antalet studerande ökas.

Gränsbevakningen

Gränssäkerheten upprätthålls och den allt livligare gränstrafikens smidighet tryggas. De centrala bestämmelser som gäller gränsbevakningsväsendet revideras.

Kommunerna

För kommunernas allmänna stadsandel föreslås ett belopp på 157,9 miljoner euro. I förslaget ingår en justering av kostnadsnivån på 2,3 %, vilket motsvarar 75 % av den uppskattade kostnadsökningen. På dimensioneringen av anslaget inverkar dessutom den utjämning av statsandelarna som görs på basis av ändringen i kommunernas skatteintäkter och de anslagsöverföringar som görs med anledning av att nödcentralerna överförs till staten. I anslaget om 41 miljoner euro som är avsett för kommunernas sammanslagningsunderstöd samt för understöd till investerings- och utvecklingsprojekt har man förutsett att tio nya sammanslagningar träder i kraft 2005. För understöd enligt prövning till kommunerna föreslås 30 miljoner euro, vilket är 18 miljoner euro mindre än 2004. Finansieringen av kommunernas basservice och utsikterna för den kommunala ekonomin behandlas närmare i avsnitt 6 i den allmänna motiveringen. Regional utveckling behandlas i avsnitt 5.5 och i bilaga 2 till budgetpropositionen.

Försvarsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 27)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om 2 137 miljoner euro, vilket är 64 miljoner euro mera än i budgeten för 2004. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett utgiftsåtagande om 1 181 miljoner euro åren efter budgetåret. Detta innebär en minskning med 453 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

År 2004 överlämnas till riksdagen en säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse som för sin del inverkar på förvaltningsområdets verksamhet år 2005.

Försvarsmaktens omkostnader

För försvarsmaktens omkostnader föreslås anslag om sammanlagt 1 308,7 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 38,3 miljoner euro. Ökningen beror i huvudsak på den justering av finansieringsnivån inom försvarsförvaltningen som försvarets utvecklingsprogram enligt den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen från 2001 förutsätter och på en allmän ökning av kostnadsnivån.

Tyngdpunkten för försvarsmaktens utbildning förläggs till att upprätthålla och utveckla förmågan att förebygga och avvärja strategiska anfall. Försvarsmaktens personalstruktur utvecklas så att den motsvarar behovet av personal under kriser och i fredstid. Den allmänna värnplikten upprätthålls med målet att utbilda alla de män i en åldersklass vilkas hälsotillstånd är sådant att de lämpar sig för beväringstjänst. Målet är att utbilda 30 000 reservister vid reservövningar.

Anskaffning av försvarsmateriel

För anskaffning av försvarsmateriel föreslås anslag om 577,1 miljoner euro, varav 520,5 miljoner euro föranleds av betalningar på grund av tidigare beviljade beställningsfullmakter. Av anslaget för materielanskaffningar föranleds dessutom 13,5 miljoner euro av betalningsandelen för 2005 för en ny beställningsfullmakt för utvecklande av sjöstridskrafterna och spaning (PVKEH 2005), 32,1 miljoner euro av annan anskaffning av försvarsmateriel och 11,0 miljoner euro av utgifter på grund av ändringar i index och valutakurser. Det anslag som föreslås för försvarsmaterielanskaffningar ökar med 4,5 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 40 miljoner euro i överföring av anslagen för betalningar inom ramen för beställningsfullmakter från år 2005 till år 2006.

Fredsbevarande verksamhet

Inom försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås 40,2 miljoner euro för de utgifter för materiel och förvaltning som den fredsbevarande verksamheten medför. Andelen för underhållet av de finländska fredsbevarande styrkorna, 46,6 miljoner euro, ingår i utrikesministeriets förvaltningsområde. Anslagen för den fredsbevarande verksamheten har dimensionerats i enlighet med den numerär och de krav gällande de fredsbevarande styrkorna som förutsätts när det gäller Finlands medverkan i fredsbevarande operationer 2005.

Finansministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 28)

För finansministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 5 566 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 221 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Ökningen föranleds närmast av en ökning av betalningsandelarna till Europeiska unionen, av statens pensionsutgifter och av vissa utgifter som inte fördelas enligt förvaltningsområde.

Statens pensionsutgifter

Drygt hälften av utgifterna inom finansministeriets förvaltningsområde är pensioner. För de pensioner och ersättningar som staten betalar föreslås 3 059 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1 %.

Figur 5. Statens årliga pensionsutgifter mn euro (vänstra skalan) och antalet pensioner (högra skalan)
Tablå 11. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro Tabla 12. Socialförsäkringsavgifter Arbetstagare Företagare och lantbruksföretagare Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2003—20051) 01-29 Konsumtionsutgifter 11 538 11 987 12 141 155 1 30-69 Överföringar 20 221 21 727 22 446 720 3 70-89 Investeringsutgifter 499 522 460 - 62 - 12 90-99 Övriga utgifter 4 640 2 829 2 563 - 266 - 9 Tablå 14. Budgetutgifter för användningen av fullmakter enligt fullmaktstyper, mn euro 2 481 1 586 837 537 1 072 1 319 1 799 1 176 889 898 3 800 3 385 2 013 1 426 1 970

I figuren har antalet pensioner angetts med ett streck och de årliga pensionsutgifterna med staplar.

Lagen om statens pensioner ändras i början av 2005. Genom ändringen stöds regeringsprogrammets mål att höja genomsnittsåldern för utträde från arbetsmarknaden. De allmänna principerna för ändringen är desamma som i lagar som stadfästs tidigare i fråga om den privata sektorn. Pensionen fastställs på grundval av hela arbetshistorian. Övergången till ålderspension kan ske flexibelt vid en ålder av 63 till 68 år. Man avstår från samordningen av arbetspensioner. På grund av särdragen i statens pensionssystem utfärdas dock bestämmelser om jämförelsevis omfattande egna arrangemang för övergångstiden. Ändringen förväntas minska pensionsutgifterna på lång sikt.

Den s.k. principen om sista pensionsanstalt (VILMA) har tillämpats också i fråga om statens pensioner fr.o.m. ingången av 2004. Den arbetspensionsanstalt där en person senast har varit försäkrad betalar personens hela arbetspension även för alla andra pensionsanstalters räkning. Det sammanlagda beloppet av de pensioner som staten betalar för andras räkning beräknas uppgå till 6 miljoner euro 2005. Andra arbetspensionsanstalter kommer att betala ut fler Stpl-pensioner än vad Statskontoret betalar ut andra arbetspensionsanstalters pensioner. Detta beror i synnerhet på bolagiseringen av stora statliga affärsverk på 1990-talet. Pensionen för de personer som går i pension från dessa affärsverk (t.ex. Posten Finland, Sonera, VR) betalas ut av en privat pensionsanstalt som omfattas av principen om sista pensionsanstalt. Pensionsanstalten betalar även den del av pensionen som tjänats in under den tid då staten varit arbetsgivare. De utgifter för StPL-pensioner som andra pensionsanstalter som omfattas av principen om sista pensionsanstalt betalar beräknas uppgå till 23 miljoner euro 2005.

Inkomstöverföringar till Åland

De inkomstöverföringar som skall betalas till landskapet Åland beräknas uppgå till sammanlagt 184 miljoner euro. Anslagen ökar med 7 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2004. Storleken på avräkningsbeloppet till Åland bestäms enligt självstyrelselagen för Åland så, att avräkningsbeloppet är 0,45 % av inkomsterna enligt statsbokslutet med undantag för upptagna nya statslån. Anslaget för avräkningsbeloppet höjs i motsvarighet till ökningen av statens inkomster.

Avgifter till EU

För Finlands finansiella bidrag till Europeiska unionen föreslås 1 513 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 98 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2004. Ökningen föranleds av en ökning av EU:s utgifter och av den avgiftsnedsättning som beviljas Förenade konungariket.

Undervisningsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 29)

För undervisningsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 6 147 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 94 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

Största delen av anslagen under undervisningsministeriets huvudtitel består av anslag för universitetens verksamhet och stödjande av vetenskap samt statsandelar och statsunderstöd för yrkeshögskoleundervisning, allmänbildande utbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad tilläggsutbildning och fritt bildningsarbete, biblioteksväsendet och kultur, konst, idrottsverksamhet samt ungdomsarbete. Utgifterna för undervisnings- och kulturverksamheten finansieras huvudsakligen av staten och kommunerna. Av utgifterna för vetenskap samt kultur, konst, idrottsverksamhet och ungdomsarbete finansieras 382 miljoner euro med tippnings- och penninglotterivinstmedel.

Finansieringen av universiteten och av vetenskap

Staten svarar nästan helt för universitetens och vetenskapsverksamhetens omkostnader och anslag. Andra finansiärer, såsom företag och sammanslutningar, svarar för en andel om ca 10 % av den totala finansieringen. Av universitetens omkostnader täcks ca 14 % med inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen. I den grundläggande finansieringen av universitetsväsendets omkostnader har man helt övergått till ett kalkylmässigt förfarande som grundar sig på de mål som uppställts för antalet examina och utfallet. Universitetens omkostnadsanslag ökar med sammanlagt 24 miljoner euro, varav 20 miljoner euro i enlighet med lagen om utveckling av högskoleväsendet är avsedda för säkerställande av en effektiv och resultatrik verksamhet inom universiteten. Det föreslås att bevillningsfullmakten för forskningsanslag till Finlands Akademi ökas med 3 miljoner euro.

Studiestöd

Som ett led i de åtgärder genom vilka högskolestuderande uppmuntras att avlägga examen i snabbare takt höjs statsborgen för högskolestuderandes studielån med 80 euro till 300 euro fr.o.m. den 1 augusti 2005. Samtidigt införs ett studielåneavdrag vid beskattningen. Avdraget kan beviljas högskolestuderande efter avlagd examen då studierna har inletts efter den 1 augusti 2005 om examen har avlagts inom utsatt tid. De kriterier för uppföljning av studiernas framskridande som används vid beviljande av studiestöd och den tid som berättigar till studiestöd för högskolestudier fastställs på nytt till följd av ett nytt system för dimensioneringen av högskolestudier och övergången till en examensstruktur i två steg fr.o.m. den 1 augusti 2005.

Statsandelar för undervisning och kultur

Finansieringen av utbildningstjänster som ordnas av kommunerna och andra huvudmän samt finansieringen av kulturverksamhet fastställs huvudsakligen inom ramen för ett kalkylmässigt statsandelssystem på basis av priserna per enhet och prestationsvolymen. Staten och kommunerna och andra som ordnar dylik verksamhet svarar för finansieringen tillsammans. De statsandelar som ingår i kostnadsfördelningen har beräknats på basis av de beräknade kostnaderna per enhet 2003 höjda med de förändringar i kostnadsnivån som äger rum 2004 och 2005. Kalkylen justeras på hösten 2004 så att den motsvarar de slutliga kostnadsuppgifterna för 2003 och vid behov kompletteras budgetpropositionen. För statsandelar för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2 921 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 2 249 miljoner euro och de privata instansernas andel 672 miljoner euro. Statsandelarna ökar sammanlagt 57 miljoner euro jämfört med 2004. Statsandelarna ökar till följd av att för- och eftermiddagsverksamheten för skolelever och stödet för skolresor i förskoleundervisningen utvidgas till att omfatta hela året, bredbandsanslutningar anskaffas till skolorna, kvoten för antalet årsverken i kulturinstituten höjs samt av att den justering av kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna som periodiseras över fyra år utförs. Indexhöjningen ökar statsandelsanslagen med 63 miljoner euro. Det minskade antalet elever i grundläggande utbildning minskar statsandelarna med 17 miljoner euro. För statsandelar för anläggningskostnader föreslås 69,7 miljoner euro för skolprojekt och 6 miljoner euro för biblioteksprojekt.

För programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna föreslås en ökning med 6,5 miljoner euro, varvid för programmet används 26 miljoner euro. Målet är att 8 000 personer inleder utbildning inom ramen för programmet Kunskapslyftet 2005. Dessutom deltar uppskattningsvis 15 000 vuxna som ingår i Kunskapslyftets målgrupp i yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning samt läroavtalsutbildning.

Användningen av tippningsvinstmedel

De disponibla tippningsvinstmedlen beräknas uppgå till sammanlagt 382 miljoner euro. Det föreslås att andelen för vetenskap är 75,7 miljoner euro (19,8 %), för konst och kultur 190,4 miljoner euro (49,9 %), för idrott 86,3 miljoner euro (22,6 %) och för ungdomsarbete 29,5 miljoner euro (7,7 %). Bestämmelser om förmånstagarnas minimiandelar finns i den lag som gäller fördelningen av avkastningen av tippningsvinstmedel. Beloppet av de statsandelar till bibliotek som finansieras med tippningsvinstmedlen för konst och kultur föreslås uppgå till 58,4 miljoner euro, vilket är 65 % av det totala beloppet av dessa statsandelar. Andelen baserar sig på den i nämnda lag angivna övergångstidtabell enligt vilken statsandelarna till bibliotek successivt överförs till att finansieras med allmänna budgetmedel.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 30)

För jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 2 722 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 35 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 2 987 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en ökning med 2 321 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Ökningen beror i huvudsak på de femåriga kompensationsbidragsförbindelser som skall förnyas 2005 och nya förbindelser om den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget.

Tablå  11. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro

  2004 2005
  budget budgetförslag
     
Utvecklande av landsbygden 176 171
Jordbruk 2 071 2 108
Fiskeri-, vilt- och renhushållning 57 58
Vattenhushållning 29 27
Skogsbruk 163 162
Lantmäteri och samanvändning av geografisk information 54 54
Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet 44 46
Förvaltning och övrigt 93 96
Sammanlagt 2 687 2 722

Största delen av anslagsökningarna beror på de höjda stöden och förvaltningsutgifterna i anslutning till reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, specialstödsavtalen gällande miljöstödet till jordbruket för fullföljande av programmet för skydd av Östersjön samt utgifter som föranleds av stödjandet av gårdsbrukets struktur. På motsvarande sätt ökar de intäktsförda inkomsterna från EU med 22,862 miljoner euro. Största delen av avdragen föranleds av minskningen av betalningarna enligt de EU-medfinansierade programmen för utveckling av landsbygden.

Arbetskrafts- och näringscentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, sköter uppgifter på regional nivå för verkställandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, landsbygds- och strukturpolitik och fiskeripolitik och svarar bl.a. för att tillsynen över stöden utövas i överensstämmelse med författningarna. De regionala miljöcentralerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom miljöministeriets förvaltningsområde, sköter jord- och skogsbruksministeriets uppgifter på regional nivå i fråga om användning och vård av vattentillgångar. Länsveterinärerna, vilkas verksamhetsanslag har budgeterats inom inrikesministeriets förvaltningsområde, sköter på regional nivå uppgifter i anslutning till livsmedelssäkerhet, djurens hälsa och välmåga samt medicinering.

Utvecklande av landsbygden

Regeringen har som mål att landsbygdens livskraft skall upprätthållas på ett hållbart sätt. Landsbygdsregionernas, i synnerhet den avlägset belägna landsbygdens och den egentliga landsbygdens stabila utveckling i förhållande till hela landets utveckling tryggas genom att landsbygdsföretag främjas och arbetsplatserna i dem ökas. Utvecklandet av landsbygden omfattar även lokala verksamhetsgrupper och byaverksamhet. Landsbygden utvecklas främst med hjälp av finansiering av den regionala programverksamhet som delfinansieras av EU och med hjälp av styrning och finansiering av landsbygdsrådgivningen. Bevillningsfullmakten för projekt inom programverksamheten uppgår till sammanlagt 101,2 miljoner euro och anslagen för den motsvarar den beräknade utbetalningstidpunkten för projekten. Anslagen för landsbygdsrådgivningen minskar en aning.

År 2005 börjar man vidta åtgärder enligt det fjärde landsbygdspolitiska helhetsprogrammet.

Jordbruk

Ökningen av jordbrukets produktivitet och bevarandet av jordbruksproduktionen tryggas genom att lönsamhets- och utvecklingsförutsättningarna för familjejordbruken ombesörjs. De inkomststöd som helt finansieras av EU ökar med 13,6 miljoner euro till följd av de ändringar som man sommaren 2003 kommit överens om i den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom stödet kompenseras verkningarna av sänkningen av priserna på jordbruksprodukter. Största delen av de förbindelser om miljöstöd för jordbruket och kompensationsbidrag som ingåtts kommer att förnyas 2005 och dessutom ingås nya specialstödsavtal om miljöstödet i anslutning till genomförandet av programmet för skydd av Östersjön. Till odlare betalas dessutom med medlen för det nationella stödet för jordbruk och trädgårdsodling den nationella tilläggsdelen till miljöstödet inom stödområdena A och B samt den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget i hela landet. Den bevillningsfullmakt för räntestödslån som hänför sig till lösningarna som gäller stöd för södra Finlands allvarliga svårigheter (artikel 141) uppgår till 250 miljoner euro. Genomförandet av den nationella kvalitetsstrategin för livsmedelshushållningen fortsätter.

Fiskeri-, vilt- och renhushållning

Inom näringsfisket fästs särskild uppmärksamhet vid dimensionering av fisket enligt fiskbestånd och fångstkvoter. Fritidsfiskeriet utvecklas i enlighet med den strategi som godkänts. Inom vilthushållningen utvecklas åtgärderna för förhindrande av skador samt för fastställande av viltstammarnas storlek. Rennäringens struktur utvecklas.

Vattenhushållning

Resurserna riktas till att förhindra skador som orsakas av översvämningar och torka. Dessutom främjas det regionala samarbetet, beredskapen inför specialsituationer samt vattenförsörjningen på landsbygden.

Skogsbruk

Inom förvaltningsområdet fullföljs i enlighet med regeringsprogrammet det nationella skogsprogrammet 2010 och den handlingsplan för mångfald i skogarna i södra Finland som hänför sig till skogsprogrammet. Lagen om statliga affärsverk (1185/2002) tillämpas på Forststyrelsen från och med ingången av 2005.

Lantmäteri och samanvändning av geografisk information

Ett nytt enhetligt och riksomfattande fastighetsregister samt ett nytt fastighetsdatasystem som baserar sig på registret tas i bruk. Inom kartverksuppgifterna börjar man parallellt använda en kartbladsindelning som grundar sig på ett nytt internationellt koordinatsystem. Uppbyggandet av en digital terrängdatabas för Övre Lappland fortsätter. Förbättringen av terräng- och fastighetsinformationen fortgår. Genomförandet av den nationella strategi för geografisk information som ingår i regeringens informationssamhällsprogram inleds.

Livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet

Åtgärderna för att skydda människornas och djurens hälsa och miljön samt för att förbättra jordbruks- och livsmedelsproduktionens lönsamhet fortsätter. Även i målen för reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik ingår tryggande av livsmedelssäkerheten, förbättrande av produkt- och produktionskvaliteten, ett allt bättre iakttagande av miljöverkningarna samt främjande av djurens välbefinnande. Dessa s.k. tvärvillkor träder gradvis i kraft från och med år 2005.

Kommunikationsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 31)

För kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 1 761 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 17 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2004. Då inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten vid förvaltningsområdets ämbetsverk och inrättningar beräknas uppgå till 240 miljoner euro, beräknas den totala finansieringen som kan disponeras uppgå till 2 001 miljoner euro. Fullmaktsbeslut om icke slutförda och nya farledsprojekt föranleder utgiftsåtaganden om 1 180 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en ökning på 552 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2004.

Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde genomförs regeringens trafik- och kommunikationspolitik samt ägarpolitiken i fråga om företag inom verksamhetsområdet. De anslag som står till förfogande riktas så att regeringsprogrammet och de ramar för statsekonomin för åren 2005—2008 som statsrådet angivit den 11 mars 2004 kan genomföras så effektivt som möjligt.

Kommunikationspolitiken

Vid genomförandet av kommunikationspolitiken används olika styrmedel och lagstiftningsmedel samt i begränsad utsträckning anslag. Kommunikationsverket sköter förvaltningsuppgifter. Verkets omkostnader på 32,2 miljoner euro finansieras i huvudsak med verkets avgiftsintäkter, anslagsfinansieringens andel uppgår till 3,8 miljoner euro. I statsbudgeten anvisas förvaltningsområdet ett direkt stöd på 13,6 miljoner euro för stödjande av tidningspressen. Rundradion Ab:s verksamhet stöds med ca 402 miljoner euro genom de televisions- och koncessionsavgifter som betalas till televisions- och radiofonden.

Trafikpolitiken

Kommunikationsministeriet och Fordonsförvaltningscentralen samt farledsinrättningarna Vägförvaltningen, Sjöfartsverket och Banförvaltningscentralen genomför statens trafikpoltik med anslag ur statsbudgeten och andra inkomster.

Kommunikationsministeriets anslag på 21,1 miljoner euro bibehålls oförändrat. Fordonsförvaltningens omkostnader beräknas uppgå till 68,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 8,1 miljoner euro närmast till följd av ökade informationsförvaltningsuppgifter. Drygt fem sjättedelar av Fordonsförvaltningens omkostnader finansieras med avgiftsintäkter. Behovet av anslag som finansieras med medel ur budgeten beräknas uppgå till 9,5 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,9 miljoner euro på grund av den genomförda bilskattereformen.

Vägförvaltningens totala utgifter beräknas uppgå till 709,6 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 41,8 miljoner euro på grund av att antalet stora projekt och verksamhetens omfattning varierar årligen. År 2005 pågår nio stora vägprojekt, varav det största är motorvägen Muurla—Lojo, för vilken ett beslut om en fullmakt på 700 miljoner euro ingår i tilläggsbudgeten våren 2004. Med stöd av en fullmakt på 90 miljoner euro och Helsingfors stads finansieringsandel på 30,6 miljoner euro inleds ett nytt projekt för att förbättra Skogsbackavägen. Farledsinrättningarna har tillsammans 50 miljoner euro till sitt förfogande för byggande av trafikförbindelser till Nordsjö hamn. Helsingfors stad finansierar hälften av beloppet.

Sjöfartsverkets totala utgifter beräknas uppgå till 103,0 miljoner euro, vilket är nästan lika mycket som innevarande år. Fyra femetedelar av Sjöfartsverkets utgifter finansieras med avgiftsintäkter. Behovet av anslag som finansieras med medel ur budgeten beräknas uppgå till 22,2 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 1,5 miljoner euro. Som ett nytt projekt föreslås en fullmakt på 11 miljoner euro för fördjupning av farleden till Torneå. Det föreslås att Sjöfartsverket och Finlands miljöcentral får fullmakt att ingå avtal om 134 miljoner euro för serviceavtal som gäller isbrytaruppgifter och bekämpning av olje- och kemikalieolyckor. Sjöfartsverkets andel är ca 90 miljoner euro.

Banförvaltningscentralens totala utgifter beräknas uppgå till 469,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 8,6 miljoner euro. På grund av banavgiften och övriga inkomster beräknas behovet av anslag som finansieras med medel ur budgeten uppgå till 392 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 14 miljoner euro. År 2005 pågår tre stora bannätsprojekt, varav det största är direktbanan Kervo—Lahtis, som byggs med stöd av ett beslut om en fullmakt på 331 miljoner euro och som blir färdig år 2006. Anslagen för basbanhållningen riktas främst till reinvesteringar.

Forskningsinstituten

Förvaltningsområdets forskningsinstitut är Meteorologiska institutet och Havsforskningsinstitutet. Meteorologiska institutets omkostnader beräknas uppgå till 39,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 2,2 miljoner euro närmast till följd av färdigställandet av lokalerna i Gumtäkt. En del av omkostnaderna finansieras med inkomster och anslagsbehovet beräknas uppgå till 30,5 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 1,1 miljoner euro. Havsforskningsinstitutets omkostnader beräknas uppgå till 9,1 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,4 miljoner euro närmast till följd av färdigställandet av lokalerna i Gumtäkt. En del av omkostnaderna finansieras med inkomster och anslagsbehovet beräknas uppgå till 8,3 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 0,6 miljoner euro.

Affärsverken

I förvaltningsområdets budget ingår fyra statliga affärsverk — Luftfartsverket (huvudtitel 31 kapitel 50), Vägverket (31.26), Rederiverket (31.33) och Lotsverket (31.34). Affärsverken agerar på marknaden i huvudsak i en konkurrenssituation och finansierar sin verksamhet med inkomster av affärsverksamheten. Statsrådet beslutar om intäktsföringen av affärsverkets vinst som skall intäktsföras under moment 13.13.05 i budgeten. Affärsverken behandlas närmare i avsnitt 8.2 i den allmänna motiveringen.

Stöd till trafiken

I förvaltningsområdets budget ingår flera anslag, genom vilka man stöder upprätthållandet av andra trafiknät än sådana som ägs av staten. För statsunderstöd till privata vägar föreslås 13,1 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 2 miljoner euro. Anslaget för understöd till två flygfält uppgår till 1,0 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 0,2 miljoner euro närmast på grund av upprättandet av säkerhetsarrangemang.

I förvaltningsområdets budget ingår även flera anslag, genom vilka man stöder eller köper produktion av trafiktjänster. Stödet till handelsfartyg och passagerarfartyg i utrikesfart uppgår till 69,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 4,7 miljoner euro närmast till följd av förändringar av fartyg. För köp av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården föreslås 8 miljoner euro och för prisstöd för lotsning i Saimenområdet 3,3 miljoner euro. För köp av och stöd till tjänster inom persontrafiken föreslås 78,3 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 4,0 miljoner euro närmast till följd av en minskning av annan finansiering än finansieringen av den egentliga persontrafiken samt på grund av en överföring av anslag till landskapet Kajanaland. Understödet till yrkesutbildning inom VR-Group är fortfarande 0,8 miljoner euro och stödet till sammanslutningar inom trafikbranschen uppgår till 0,9 miljoner euro.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 32)

För handels- och industriministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 972 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 8 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Förslaget innehåller såväl faktiska extra satsningar som avdrag, vilka till största delen är tekniska. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 665 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en minskning med 106 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

Teknologi- och innovationspolitik

Drygt hälften, dvs. 535 miljoner euro, av ministeriets förvaltningsområdes utgifter går till teknologi- och innovationspolitiken. Det föreslås att Teknologiska utvecklingscentralens (Tekes) bevillningsfullmakter ökas med 16 miljoner euro. Den tilläggssatsning på forsknings- och utvecklingsfinansiering under valperioden som det avtalades om i samband med godkännandet av regeringsprogrammet uppgår till 51 miljoner euro jämfört med budgeten för 2003. För statens tekniska forskningscentrals (VTT) omkostnader föreslås 69 miljoner euro. Antalet teknologiombud vid TE-centralerna ökas ytterligare genom ett tilläggsanslag på 0,35 miljoner euro. FoU-finansieringen behandlas i ett helhetsperspektiv i avsnitt 5.4.

Företagspolitik

Det föreslås att anslagen för företagarpolitiken skall uppgå till 175 miljoner euro. Bevillningsfullmakten för den statliga medfinansieringen av EU:s strukturfonder föreslås uppgå till 85,5 miljoner euro. Utgifterna för användningen av fullmakterna beräknas uppgå till 87,9 miljoner euro 2005. Som Finnvera Abp:s fullmakt för räntestödslån föreslås sammanlagt 235 miljoner euro. Utgifterna för fullmakterna för räntestödslån beräknas uppgå till 16,4 miljoner euro. För ersättningar av kreditförluster till bolaget reserveras 22 miljoner euro. Det föreslås att fullmakten för stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt skall uppgå till 16,5 miljoner euro.

Åtgärder som gäller företagandet ingår i stor utsträckning i regeringens politikprogram för företagsamhet, som bl.a. har som mål att effektivt och likriktat använda de resurser som allokeras till företagsfrämjande. Programmet behandlas i avsnitt 5.2.

Övriga politiksektorer

Som bevillningsfullmakt för energistödet föreslås 31,2 miljoner euro. Utgifterna för användningen av fullmakter uppgår till 27,7 miljoner euro 2005. Dimensioneringen av fullmakten baserar sig på den nuvarande nationella klimatstrategin. En ny klimatstrategi blir färdig vid årsskiftet 2004—2005. En stor förändring på energimarknaden följer av utsläppshandeln, vars verkningar beaktas när stödet beviljas.

För Konkurrensverkets omkostnader föreslås ett tillägg på 0,3 miljoner euro på grund av ämbetsverkets ökade uppgifter. I och med förnyandet av verkställigheten inom EU får ämbetsverket till uppgift att undersöka sådana fall som kommissionen tidigare har haft utredningsansvaret för. Konsumentklagonämnden övergår i september 2005 till justitieministeriets förvaltningsområde, vilket kan ses som en minskning på 0,5 miljoner euro i handels- och industriministeriets huvudtitel.

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 33)

För social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om 9 868 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 504 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

Regeringens mål är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt genom att balansera den regionala utvecklingen. Social- och hälsovårdspolitikens viktigaste mål är främjande av hälsan och funktionsförmågan, ökande av arbetslivets dragningskraft, förebyggande och motarbetande av utslagning, välfungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, barnfamiljernas välbefinnande samt främjande av jämställdhet mellan könen.

Vid sidan av staten deltar kommunerna, arbetsgivarna och de försäkrade i finansieringen av socialutgifterna. Statens andel av kostnaderna varierar från system till system på så sätt att framför allt de inkomstrelaterade förmånerna finansieras med avgifter och premier som arbetsgivarna och de försäkrade betalar. När det gäller utkomstskyddssystemen svarar staten för grundskyddet i sin helhet, dock med undantag för utkomststödet. Dessutom garanterar staten finansieringen av folkpensions-, sjukförsäkrings- och företagarpensionssystemen. Kommunerna svarar för ordnandet av social- och hälsovårdsservicen och utkomstskyddet. Staten deltar i finansieringen av dem via statsandelssystemet. Av samtliga socialutgifter år 2005 finns drygt en femtedel under social- och hälsovårdsministeriets moment.

Socialförsäkringsavgifter

Finansieringen av utkomstskyddssystemen förblir strukturellt sett oförändrad. Det sammanlagda beloppet av arbetsgivarnas och de försäkrades obligatoriska socialförsäkringsavgifter ökar.

Socialskyddsavgifterna för den privata sektorn, de statliga affärsverken och kommunerna som arbetsgivare i de kommuner som omfattas av förvaltningsförsöket i Kajanaland slopas under åren 2005—2009. År 2005 slopas dessutom fortfarande arbetsgivares socialskyddsavgift för den privata sektorn och för kommuner som arbetsgivare i norra Finland och i vissa skärgårdskommuner. För att täcka underskottet i avgifterna tas en högre avgift ut av andra arbetsgivare. Höjningen överförs i sin helhet på folkpensionsavgifter och samtidigt slopas höjningen av sjukförsäkringsavgifter på 0,014 procentenheter från år 2004. Arbetsgivares folkpensionsavgift höjs sammanlagt med 0,016 procentenheter år 2005. Nivån på arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetsgivare beräknas stiga till 0,7 % av de 840 940 första euro av lönesumman och, i fråga om den övriga delen, till 2,7 %. Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift beräknas stiga med 0,1 procentenheter till 16,9 %.

På grund av en höjning av löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift och arbetstagares folkpensionsavgift beräknas det totala beloppet av arbetstagarnas socialförsäkringspremier höjas med 0,25 procentenheter. Dessutom är höjningen i fråga om personer som är 53 år eller äldre sammanlagt 1,55 procentenheter på grund av att arbetstagare som är 53 år eller äldre betalar en högre pensionspremie från och med ingången av 2005 till följd av arbetspensionsreformen. Lantbruksföretagarnas och företagarnas arbetspensionsavgift, som följer den genomsnittliga premien inom arbetspensionsförsäkringen enligt APL, är 21,6 % i fråga om personer under 53 år och 22,9 % i fråga om personer som är 53 år eller äldre.

Tabla 12. Socialförsäkringsavgifter

  2004 2005     2004 2005
  % av lönen     % av lönen
             
Arbetsgivare       Arbetstagare    
Folkpensionsförsäkring       Sjukförsäkring1) 1,5 1,5
Avgiftsklass I 1,35 1,366        
Avgiftsklass II 3,55 3,566   Arbetspensionsförsäkring 0,25 0,42)
Avgiftsklass III 4,45 4,466        
Kommunen som arbetsgivare 2,4 2,416   Arbetspensionsförsäkring 4,6 4,62)
Staten som arbetsgivare 3,95 3,966   personer över 53 år 4,6 6,02)
             
Sjukförsäkring 1,614 1,60   Företagare och
lantbruksföretagare
   
Staten som arbetsgivare 2,864 2,85   Arbetspensionsavgift 21,4 21,62)
        personer över 53 år 21,4 22,92)
Arbetslöshetsförsäkring            
lönesumma under 840 940 euro 0,6 0,7        
till den del som överstiger 840 940 euro 2,50 2,7        
             
Arbetspensionsförsäkring 16,8 16,92)        
Kommunen som arbetsgivare 23,19 23,42)        
Staten som arbetsgivare 18,9 18,8        

1) % av inkomster som beskattas i kommunalbeskattningen

2) Uppskattning

Folkpensions- och sjukförsäkringsfonder

För finansiering av folkpensions- och sjukförsäkringen styrs sammanlagt 1 000 miljoner euro av intäkterna av mervärdesskatten till i fråga varande fonder. Bevarandet av fondernas miniminivå förutsätter dessutom garantibelopp av staten för sammanlagt uppskattningsvis 1 092 miljoner euro. Intäkten av avgiften enligt principen om fullt kostnadsansvar i fråga om sjukvårdsersättningar enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen redovisas inte längre till sjukförsäkringsfonden. Staten täcker det underskott på 51,6 miljoner euro som uppstår i fonden. Finansieringsarrangemanget, som omfattar ett motsvarande avdrag i den statsandel för social- och hälsovårdens driftkostnader som beviljas kommunerna, föranleds av att fr.o.m. ingången av 2005 skall den vård som ges inom ramen för den offentliga sjukvården ersättas på basis av fakturering från kommunerna i stället för genom erläggande av fullt kostnadsansvarsbelopp.

Finansieringen av sjukförsäkringen reformeras från och med ingången av 2006. Sjukförsäkringen indelas i en arbetsinkomstförsäkring och en sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivarna och arbetstagarna bekostar arbetsinkomstförsäkringen och sjukvårdsförsäkringen finansieras med avgifter som tas ut hos de försäkrade och med statens medel.

Sjukförsäkringsersättningar

Sjukförsäkringsersättningarna beräknas 2005 stiga till totalt ca 3,7 miljarder euro. Den viktigaste orsaken till ökningen är ökade utgifter för sjukdagpenningar och läkemedelsersättningar. Ca 55 % av utgifterna täcks med arbetsgivarnas avgifter och de försäkrades premier. Till den behovsprövade rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten används 100 miljoner euro. För godkännande av nya läkemedel i förteckningen över specialersättningsgilla läkemedel har liksom under tidigare år reserverats 8,4 miljoner euro. Inbesparingen av att sammanslå offentliga trafiktjänster uppskattas för Folkpensionsanstaltens del till 1 miljon år 2005. Säkerställandet av tillgången till offentlig hälso- och sjukvård medför att sjukförsäkringsersättningarna för behandling i specialavgiftsklass slopas före utgången av 2008.

Utkomstskyddet för äldre personer

För att trygga miniminivån på pensioner höjs nivån på folkpensionerna med 7 euro i månaden fr.o.m. den 1 mars 2005. Till följd av förhöjningen höjs även andra förmåner som är bundna till folkpensionen, såsom efterlevandepensionerna, de extra fronttilläggen och specialstöden för invandrare. Förhöjningen ökar statens utgifter med sammanlagt 49 miljoner euro.

Pensionsstöd till arbetslösa

Utkomsten för äldre långtidsarbetslösa tryggas genom att de beviljas pensionsstöd fr.o.m. den 1 maj 2005. Pensionsstödet kan beviljas personer som är födda 1941—1947 och som har fått utkomstskydd för arbetslösa över 10 år. Pensionsstödet motsvarar minst nivån på folkpensionen. Stödet beräknas åsamka staten kostnader till ett belopp av 16,7 miljoner euro 2005, men utgifterna för arbetsmarknadsstöd och allmänt bostadsbidrag minskar tämligen i motsvarande grad.

Veteraner

För frontveteranernas och krigsinvalidernas särskilda förmåner anvisas sammanlagt 456 miljoner euro. Frontveteranernas och krigsinvalidernas ställning och regelrätta rehabilitering stöds genom ett tilläggsansvar på sammanlagt 21 miljoner euro. Frontveteranernas regelrätta rehabilitering kan fr.o.m. ingången av 2005 bedrivas så att alla de som vill delta i rehabilitering kan göra det årligen. Rehabiliteringspraxis utvecklas så att den öppna rehabiliteringens andel ökas. Kretsen av dem som har rätt till specialgruppers rehabilitering utvidgas. Gränsen för ersättning av tjänster inom den kommunala öppenvården ändras i fråga om krigsinvalider så att den invaliditetsgrad som berättigar till ersättning sänks från nuvarande 25 % till 20 %. I Sverige bosatta krigsinvalider med en invaliditetsgrad på minst 20 % får fr.o.m. ingången av 2005 måltidsersättning. Höjningen av nivån på folkpensionen ökar det extra fronttillägget med högst 3 euro i månaden.

Nya indexjusteringar av dagpenningarna och pensionerna

Från och med ingången av 2005 då pensionsreformen träder i kraft justeras alla löpande arbetspensioner med ett pensionsindex i vilket förändringen i levnadskostnaderna väger 80 % och förändringen i inkomstnivån 20 %. För justering av de inkomster som ligger till grund för pensionen införs dessutom en lönekoefficient i vilken förändringen i levnadskostnaderna väger 20 % och förändringen i inkomstnivån 80 %. Samma lönekoefficient används vid justering av inkomstgränser i fråga om dagpenning inom sjukförsäkringen och rehabiliteringspenning samt för justering av inkomster som ligger till grund för dagpenningar inom sjukförsäkringen, rehabiliteringspenning och vid undantagsfall även för arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringspenningar justeras i fortsättningen med pensionsindexet.

Utkomstskydd för arbetslösa

År 2005 beräknas arbetslöshetsnivån sjunka från nuvarande 8,8 % till 8,5 %, vilket minskar såväl utgifterna för statsandelar till arbetslöshetskassorna som utgifterna för bastryggheten. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna. Företagarnas utkomstskydd vid arbetslöshet justeras som en del av politikprogrammet för företagsamhet så att en företagare som blir löntagare eller en löntagare som blir företagare inte går miste om sina förmåner. De verkningar som justeringen av företagarnas utkomstskydd vid arbetslöshet har på de totala utgifterna är ringa.

Olycksfallsförsäkring

Vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt inrättas ett register över besök på lägenheten för att förbättra förebyggandet av arbetsolyckor och yrkessjukdomar bland lantbruksföretagare.

Social- och hälsovårdsservice

Målet för den kommunala social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång på fungerande social- och hälsovårdstjänster samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet. Social- och hälsovårdsministeriet har startat flera utvecklingsprojekt som för sin del hjälper kommunerna att producera social- och hälsovårdstjänster som uppfyller de uppställda målen.

Inom ramen för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet för åren 2003—2007 verkställs 2005 bl.a. åtgärder inom utvärderingen av vårdbehovet på enhetliga grunder och tryggandet av tillgången på vård, genomförandet av samarbets- och arbetsfördelningsplanerna inom specialsjukvården och stärkandet av primärvårdens ställning. Inom ramen för socialbranschens utvecklingsprojekt för åren 2003—2007 verkställs 2005 stegvis utvärderingen av servicebehovet inom äldreomsorgen, lagstiftas om fortbildning och fortgår utvecklings- och revideringsarbetet då det gäller regionala servicestrukturer och kommunala servicefunktioner. För statsandelar för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården föreslås 3 529 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 210 miljoner euro jämfört med år 2004. Av ökningen föranleds 72,5 miljoner euro av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna åren 2005—2008 och 83,5 miljoner euro av en justering av kostnadsnivån med 2,3 %.

Av ökningen av statsandelarna hänför sig drygt 110 miljoner euro till utvecklingen av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingen av socialservicesystemet i linje med utvecklingsprojektet för det sociala området. Av ökningen används 11,4 miljoner euro för att höja stödet för hemvård och privatvård av barn, 7,1 miljoner euro för att säkerställa fortbildning för personalen inom den kommunala socialvården och 91,7 miljoner euro för att höja statsandelsprocenten med 0,80 procentenheter.

På grund av införandet av fullt kostnadsansvar för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och sjukvårdsersättningarna enligt trafikförsäkringen har 51,6 miljoner euro avdragits från statsandelarna. I jämförelse med 2004 har dessutom av statsandelarna avdragits 20 miljoner euro i anslutning till den utjämning av statsandelarna som grundar sig på skatteinkomster och 8 miljoner euro i anslutning till överföringen av anslag för utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet.

Statsandelen för driftskostnaderna inom den kommunala social- och hälsovården höjs från nuvarande 31,82 % till 32,99 % år 2005.

Som statsunderstöd för kommunernas hälso- och sjukvårdsprojekt föreslås 54,4 miljoner euro. Av understödet används 30 miljoner euro till utvecklingsprojekt som stöder det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet. Den resterande delen av anslaget riktas till projekt i anslutning till genomförandet av utvecklingsprojektet för det sociala området och alkoholprogrammet och till anläggningsprojekt inom social- och hälsovården.

Regeringen följer och bedömer verkningarna av sänkningen av alkoholaccisen.

Familjernas ställning förbättras

Minimibeloppet för dagpenning inom sjukförsäkringen höjs med 3,75 euro per dag. Höjningen riktar sig till sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen samt den särskilda moderskapspenningen. Ändringen höjer på motsvarande sätt också minimibeloppet för dagpenning enligt lagen om rehabiliteringspenning. Minimidagpenningen är 15,20 euro per dag från och med ingången av 2005. Höjningarna ökar statens utgifter med sammanlagt 14,8 miljoner euro. Fr.o.m. den 1 oktober 2005 justeras dessutom grunderna för fastställande av dagpenning i fråga om graviditeter som tidsmässigt infaller nära varandra och i fråga om kortvariga anställningar. Arbetsgivarnas s.k. familjekostnader utjämnas i högre grad än tidigare genom att den ersättning som skall betalas för semesterkostnaderna höjs fr.o.m. den 1 januari 2005. Justeringarna ökar statens utgifter med 4 miljoner euro 2005.

Vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn som betalas för ett barn höjs med 42 euro i månaden och vårdpenningen enligt stödet för privat vård av barn höjs med 19,60 euro i månaden fr.o.m. den 1 januari 2005. Efter höjningen är vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn 294,28 euro i månaden och enligt stödet för privat vård av barn 137,33 euro i månaden.

Arbetsministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 34)

För förvaltningsområdet föreslås anslag om sammanlagt 2 164 miljoner euro, vilket innebär en minskning på 141 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004. Från huvudtiteln har 20 miljoner euro överförts till förvaltningsförsöket i Kajanaland. Utan denna överföring är minskningen 128 miljoner euro. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 390 miljoner euro åren efter budgetåret, vilket innebär en ökning med 99 miljoner euro jämfört med budgeten för 2004.

Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden med 100 000 personer fram till år 2007. Uppnåendet av detta mål förutsätter fleråriga program och ett starkare tvärsektoriellt samarbete såväl på centralförvaltningsnivå som på regional nivå. Genom det sysselsättningsprogram som avses i regeringsprogrammet strävar man efter att inom sysselsättningsarbetet stärka centralförvaltningens samarbete över sektorgränserna. I sysselsättningsprogrammet betonas särskilt åtgärder mot den strukturella arbetslösheten.

Offentlig arbetskraftsservice

Den offentliga arbetskraftsservicens centrala uppgift är att arbeta för en fungerande arbetsmarknad. Avsikten är att upprätthålla och främja balansen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden, trygga tillgången på arbetskraft, bekämpa arbetslösheten samt ordna arbete för dem som söker arbete. TE-centralerna styr verkställandet av arbetskraftspolitiken inom sitt område. Arbetskraftspolitiken verkställs i praktiken huvudsakligen vid arbetskraftsbyråerna.

Genomförandet av den strukturella reform av den offentliga arbetskraftsservicen som inleddes 2004 fortsätter 2005. Som ett led i den strukturella reformen kommer offentlig arbetskraftsservice för de personer som är svårast att sysselsätta och tjänster som tillhandahålls av kommunerna, i synnerhet social- och hälsovårdsväsendet, av Folkpensionsanstalten och av andra serviceproducenter att samlas till servicecenter för arbetskraft. Under 2005 kommer ca 50 nya tjänster att inrättas vid servicecentren. På de områden där servicecenter för arbetskraft inrättas koncentreras arbetskraftsbyråernas verksamhet på att tillhandahålla arbetsförmedlings- och arbetssökningstjänster samt på att trygga tillgången på kunnig arbetskraft.

Dimensioneringen av arbetskraftspolitiken och prioritetsområden

För verkställandet av arbetskraftspolitiken (kapitel 34.06) föreslås 1 775 miljoner euro. I beloppet ingår inte de 20 miljoner euro som överförts till förvaltningsförsöket i Kajanaland. Av anslagen för verkställandet används drygt hälften till utgifter för det utkomstskydd för arbetslösa som betalas i form av arbetsmarknadsstöd. I medeltal 26 100 personer omfattas av arbetskraftsutbildning. Genom de lönebaserade sysselsättningsanslagen sysselsätts i medeltal 31 950 personer. I siffran ingår de personer som sysselsätts med sammansatt stöd. I ovan nämnda siffror ingår inte de personer som utbildas och sysselsätts med anslagen i anslutning till förvaltningsförsöket i Kajanaland. För EU:s strukturfondsprogram (kapitel 34.05) föreslås 223 miljoner euro. I genomsnitt 6 000 personer omfattas av programmen. Enligt uppskattning omfattas de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna, som är avsedda i första hand för arbetslösa arbetssökande, av sammanlagt i genomsnitt 87 350 personer, vilket är ca 33 % i relation till det beräknade antalet arbetslösa.

Centrala samhälleliga mål inom arbetsministeriets ansvarsområde är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och att minska den strukturella arbetslösheten.

Inom arbetskraftspolitiken betonas åtgärder som förbättrar arbetskraftens kunnande. De som är i arbete erbjuds allt mer utbildning som ordnas i form av gemensam anskaffning mellan arbetskraftsmyndigheterna och arbetsgivarna och som riktas till små och medelstora företag. Målet är att hindra att äldre personer med knapp grundutbildning blir arbetslösa och stödja deras fortsatta karriär i samband med omvandlingar i företagen. En tillräcklig nivå på utbildningen för invandrare tryggas och utbildningens kvalitet säkerställs genom test av språkkunskapsnivån. I syfte att förbättra yrkeskunskapen hos de mest svårsysselsatta personerna ändras stödsysselsättandet så att det även omfattar utbildning. Genom aktiverande åtgärder, förberedande utbildning och tillräcklig personlig handledning stöder man sökandet till yrkesutbildning och hjälper människor att klara av utbildningen.

Användningen av arbetsmarknadsstödet som en aktiverande stödform ökas i enlighet med den ursprungliga avsikten med stödet. Det utarbetas en modell där ett av villkoren för arbetsmarknadsstöd är att stödtagarna skall delta i aktiva åtgärder efter en viss arbetslöshetstid. För att arbetssökande skall kunna garanteras möjlighet att delta i aktiveringsåtgärder skall en tillräcklig del av de arbetskraftspolitiska åtgärderna koncentreras till att förbättra arbetsmarknadsförutsättningarna för personer som är svåra att sysselsätta. Bedömningen av rehabiliteringsmöjligheterna och möjligheterna till pension i fråga om långtidsarbetslösa fortsätter i arbetskraftsbyråerna i hela landet. Under 2005 görs ca 6 000 utredningar om arbetsförmågan hos de arbetssökande. Personer som mist arbetsförmågan bestående hänvisas till de stödsystem som finns för ifrågavarande personer, t.ex. invalidpension.

Inom arbetspolitiken satsar man med hjälp av rådgivning, utbildning, sakkunnigtjänster och startpeng i allt högre grad på företagsamhet och självständig sysselsättning. Den tid under vilken startpeng betalas förlängs, villkoren för beviljande ses över och ett försök för att utvidga målgruppen för dem som får startpeng inleds.

Miljöministeriets förvaltningsområde (huvudtitel 35)

För miljöministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om sammanlagt 683 miljoner euro, dvs. 7 miljoner euro mera än år 2004. Av finansieringen via budgeten används två tredjedelar för allmänt bostadsbidrag och en tredjedel för miljö- och naturvård. Dessutom beräknas att ca 1,2 miljarder euro av Statens bostadsfonds medel används för betalning av bostadslån, av räntestöd och understöd inom bostadsväsendet och av räntor och amorteringar på fondens lån.

Miljö- och naturvård

Av de 249 miljoner euro som föreslås för miljö- och naturvårdsuppgifter anvisas nästan 60 % för omkostnader. Behandlingen och övervakningen av miljötillstånd effektiveras. Vattenvårdsåtgärderna inriktas särskilt på att minska utsläppen från lantbruk och i glesbebyggelse. Belastningen på Östersjön minskas också genom åtgärder som vidtas i närområdena. För att förbättra beredskapen för bekämpning av miljöskador föreslås en fullmakt på sammanlagt 134 miljoner euro för Finlands miljöcentral och Sjöfartsverket för anskaffning av tjänster som skall beställas av en kombiisbrytare.

Genomförandet av nationella naturvårdsprogram och nätverket Natura 2000 fortsätter. Finansieringen av skötseln av naturvårdsuppgifter reformeras i och med den nya lagen om Forststyrelsen. Utgifterna för forststyrelsens naturvårdsuppgifter, sammanlagt ca 16,2 miljoner euro, som tidigare finansierades direkt av Forststyrelsens inkomster, har nu budgeterats till bruttobelopp i miljöministeriets anslag. Med hjälp av nya verksamhetsmodeller fortsätter tryggandet av skogarnas mångfald i södra Finland i enlighet med METSO-programmet. Genom att utveckla nyttjandet av naturen för rekreation och naturturismen stöder man sysselsättningen och den regionala ekonomin särskilt i östra och norra Finland.

Boende och byggande

Till följd av den låga räntenivån har bostadsbyggandet fortsatt livligt och i enlighet med hushållens efterfrågan i synnerhet koncentrerats till ägarbostäder. Bostadsproduktionen har stigit till över 30 000 bostäder och produktionen beräknas vara på samma nivå också 2005. Byggandet begränsas av bristen på planlagda bostadstomter och av tomternas oskäligt höga priser i synnerhet i huvudstadsregionen. För att öka tomtutbudet främjas kommunernas markpolitik genom att understödet för kommunalteknik till nya bostadsområden utvidgas så att det utöver Helsingforsregionen även omfattar andra tillväxtcentra.

Omsättningen på invånare och det minskade antalet sökande har ökat risken för att hyres- och bostadsrättsbostäder inte utnyttjas till full kapacitet, vilket har minskat antalet nya projekt och ökat de låne- och borgensrisker som kan förorsakas staten. Under första hälften av 2004 användes nästan en tredjedel mindre fullmakter för aravalån, räntestödslån och borgenslån än under 2003, då produktionen inleddes med ca 5 900 bostäder. År 2005 finns beredskap att producera ca 6 500 nya bostäder med fullmakter för aravalån, räntestödslån och borgenslån och om det visar sig att intresset att bygga är större än väntat ökas fullmakterna. Då man i fråga om finansieringsstöden övergår till att betona räntestöd i stället för lån skapas förutsättningar för utveckling av understöden. Som nya former av sociala understöd införs ett understöd för främjande av bostadsförhållandena för specialgrupper och ett understöd för effektivering av behandlingen av hushållsavloppsvatten. Det föreslås 430 miljoner euro för allmänt bostadsbidrag. En ökad sysselsättning minskar utgifterna för bostadsbidrag. Utgifterna för bostadsbidrag ökar däremot på grund av att man avser höja gränsen för den ändring i månadsinkomsterna som föranleder en mellantidsjustering av bostadsbidraget från 160 euro till 300 euro.

Kvaliteten på byggandet förbättras med hjälp av styrning, forskning, uppföljning och information. En strategi utarbetas för att effektivera styrningen av reparationsbyggandet. Bestämmelser som har som mål att förbättra energieffektiviteten utarbetas.

Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2003—20051)






Utgiftsart
År 2003
bokslut
mn euro
År 2004
ordinarie
budget
mn euro
År 2005
budgetprop.
mn euro

Förändring 2004—2005
mn euro %







01-03
Avlöningar2)
6
6
8
2
33
04-07
Pensioner
2 795
2 978
3 014
36
1
16-18
Anskaffning av försvarsmateriel
519
573
577
5
1
21-27
Omkostnader
6 783
6 966
7 092
126
2
08-15,
19-29 Övriga konsumtionsutgifter
1 435
1 464
1 450
- 14
- 1
01-29
Konsumtionsutgifter
11 538
11 987
12 141
155
1
30-39
Statsbidrag till kommuner och samkommuner m.fl.
6 304
6 916
7 202
286
4
40-49
Statsbidrag till näringslivet
2 669
2 771
2 810
39
1
50-59
Statsbidrag till hushållen och allmännyttiga sammanslutningar
6 857
7 181
7 086
- 95
- 1
60
Överföringar till statliga fonder utanför budgeten och folkpensionsanstalten
1 785
1 928
2 227
298
15
61-62
EU:s strukturfondsfinansiering och den motsvarande statliga medfinansieringen
570
717
729
12
2
63-65
Övriga överföringar inom landet
201
249
280
31
12
66-68
Överföringar till utlandet
497
550
601
51
9
69
Överföringar till EU
1 338
1 415
1 513
98
7
30-69
Överföringar
20 221
21 727
22 446
720
3
70-73
Anskaffning av inventarier
41
19
7
- 13
- 68
74-75
Husbyggen
47
15
16
1
7
76
Jordområden, byggnader och fastigheter
33
42
55
13
31
77-79
Jord- och vattenbyggen
291
373
313
- 60
- 16
70-79
Realinvesteringar
412
449
390
- 59
- 13
80-86
Lån som beviljas av statens medel
77
70
67
- 3
- 4
87-89
Övriga finansinvesteringar
10
3
3


80-89
Lån och övriga finansinvesteringar
87
73
70
- 3
- 4
70-89
Investeringsutgifter
499
522
460
- 62
- 12
90-92
Räntor på statsskulden
4 639
2 769
2 433
- 336
- 12
93-94
Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering3)





95-99
Övriga och icke specificerade utgifter
1
60
130
70
117
90-99
Övriga utgifter
4 640
2 829
2 563
- 266
- 9

Sammanlagt
36 897
37 065
37 611
546
1

1) Varje utgiftsmoment är försett med en nummerkod som anger utgiftsarten. På basis av dessa nummerkoder har utgifterna samlats i grupper enligt sin art. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

2) Inkluderar endast de löneanslag som har dessa nummerkoder, de övriga ingår i omkostnaderna.

3) Utgifter för skuldhantering beaktas under momentet Nettoupplåning och skuldhantering (15.03.01), om budgeten uppvisar ett underskott.

Fullmakter

I samband med behandlingen av statsbudgeten får beviljas en till beloppet och syftet begränsad fullmakt att ingå avtal och avge förbindelser. En fullmakt får i allmänhet användas endast under det finansår i vars budget den har beviljats. Om det finns grundad anledning kan en fullmakt förnyas i följande års budget högst till det belopp som inte användes det föregående året. Anslagen för de utgifter som fullmakterna medför upptas i senare budgeter helt och hållet eller till de delar som brister.

Tablå 14. Budgetutgifter för användningen av fullmakter enligt fullmaktstyper, mn euro

  2005 2006 2007 2008 2009—
           
Utgifter på grund av tidigare beviljade fullmakter:          
Fullmakter att bevilja understöd 329 173 84 28 34
Bevillningsfullmakter för EU-projekt 522 290 44 12 0
— EU:s andel 244 149 26 5 0
— Nationell andel 278 142 18 7 0
Utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 363 294 215 181 169
Räntestödslånefullmakter 54 46 37 26 13
Fullmakter i samband med statsbidrag till kommunerna 67 49 39 32 64
Fullmakter att bevilja lån 45 19 5 0 0
Fullmakter för jord- och vattenbyggnad 288 171 57 58 767
Fullmakter att teckna aktier och andelar 0 0 0 0 0
Husbyggnadsfullmakter 10 3 0 0 0
Beställningsfullmakter 563 421 310 200 25
Andra fullmakter 239 120 46 0 0
Sammanlagt 2 481 1 586 837 537 1 072
           
Utgifter på grund av fullmakter som beviljas år 2005:          
Fullmakter att bevilja understöd 1 020 1 007 615 573 570
Bevillningsfullmakter för EU-projekt 186 311 182 25 0
— EU:s andel 80 147 92 15 0
— Nationell andel 106 164 90 10 0
Utvecklingssamarbets- och närområdessamarbetsfullmakter 0 116 129 150 156
Räntestödslånefullmakter 6 11 11 9 24
Fullmakter i samband med statsbidrag till kommunerna 21 9 7 7 33
Fullmakter att bevilja lån 19 25 14 5 8
Fullmakter för jord- och vattenbyggnad 7 40 38 23 0
Fullmakter att teckna aktier och andelar 0 0 0 0 0
Husbyggnadsfullmakter 5 11 3 1 4
Beställningsfullmakter 32 116 79 54 85
Andra fullmakter 24 153 98 42 18
Sammanlagt 1 319 1 799 1 176 889 898
Utgifter sammanlagt 3 800 3 385 2 013 1 426 1 970

Figur 6. Utgifter som användningen av beviljade fullmakter har föranlett eller kommer att föranleda, mn euro
Tablå 11. Utgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde enligt politiksektor, mn euro Tabla 12. Socialförsäkringsavgifter Arbetstagare Företagare och lantbruksföretagare Tablå 13. Anslagen enligt ekonomisk art åren 2003—20051) 01-29 Konsumtionsutgifter 11 538 11 987 12 141 155 1 30-69 Överföringar 20 221 21 727 22 446 720 3 70-89 Investeringsutgifter 499 522 460 - 62 - 12 90-99 Övriga utgifter 4 640 2 829 2 563 - 266 - 9 Tablå 14. Budgetutgifter för användningen av fullmakter enligt fullmaktstyper, mn euro 2 481 1 586 837 537 1 072 1 319 1 799 1 176 889 898 3 800 3 385 2 013 1 426 1 970

Det föreslås att i budgeten för år 2005 beviljas fullmakter på så sätt att de föranleder utgifter till ett belopp av sammanlagt 0,6 miljarder euro, varav andelen år 2005 är en femtedel. De fullmakter som har beviljats i tidigare budgetar beräknas fr.o.m. 2005 ge upphov till utgifter på totalt 6,5 miljarder euro, varav andelen år 2005 är 2,5 miljarder euro. Nu föreslagna och tidigare beviljade fullmakter föranleder ett anslagsbehov om sammanlagt 8,8 miljarder euro åren efter budgetåret. Tablå 14 omfattar inte fondernas fullmakter. De behandlas i avsnitt 8.