Statens budgetpropositioner
 


  Startsida  

  2020  

  2019  

  2018  

  2017  

  Tidigare budgetar 

  Anvisningar  

Finansministeriet    Suomi    
 
Innehållsförteckning
 Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005
   Allmän motivering
     1. Sammanfattning
     2. De ekonomiska utsikterna de närmaste åren
     3. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål
     4. Budgetpropositionens inkomstposter
     5. Anslagen i budgetpropositionen
     6. Basservicebudgeten
     7. Statens resursförvaltning
          7.1. Arbetsgivar- och personalpolitiken
       7.2. Utveckling av förvaltningen
     8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik
   Siffertabell
   Detaljmotivering

Statsbudgeten 2005

7. Statens resursförvaltningPDF-versio

De centrala uppgifterna inom statens resursförvaltning är statens verksamhet som arbetsgivare och utvecklande av förvaltningen. Inom statens budgetekonomi arbetar år 2004 ca 123 300 personer och arbetskraftskostnaderna uppgår till ca 5 miljarder euro.

7.1. Arbetsgivar- och personalpolitiken

Statens arbetsgivar- och personalpolitik utvecklas i enlighet med den handlingsplan som baserar sig på de mål som uppställts i statsrådets riktlinjer för statens personalpolitik från år 2001. I juni 2004 beställdes en utvärdering av en utomstående utvärderingsgrupp om hur effektiv och ändamålsenlig den personalpolitiska linjen är. Avsikten är att utvärdera vilkar verkningar statens gemensamma personalpolitiska linjer har på ämbetsverkens verksamhets- och serviceförmåga och i sista hand på hela samhällets välfärd och konkurrenskraft.

En reform av lönesystemen är en viktig åtgärd när det gäller att förbättra statens lönekonkurrenskraft. Avtal om nya lönesystem har nu ingåtts i 40 ämbetsverk. Dessa avtal omfattar inemot 46 000 personer, dvs. 39 procent av statens personal. Statens avtalsparter på centralnivå har gemensamt förbundit sig till målsättningen att före utgången av år 2004 förnya lönesystemen. En del av reformen kan vid behov finansieras med separat finansiering via budgeten.

Resultatmålen för statens arbetsgivar- och personalpolitik och prioritetsområdena för verksamheten ingår i förklaringen till finansministeriets huvudtitel och finansministeriets kapitel.

Statens tjänste- och arbetskollektivavtal för 2003—2004 har avfattats i enlighet med det inkomstpolitiska avtal som undertecknades den 2 december 2002. Avtalsperioden utgår den 15 februari 2005. De utgiftsökningar som föranleds av avtalsjusteringarna har budgeterats i budgetpropositionerna för år 2003 och 2004. Det föreslås att i denna budgetproposition budgeteras den effekt som de lönehöjningar som genomförts den 1 mars 2004 har på år 2005, vilket ökar anslagen med sammanlagt 20,3 miljoner euro. Avsikten är att det anslagsbehov som den kommande avtalslösningen föranleder budgeteras efter att uppgörelse nåtts och man har berett sig på att finansiera det ur den s.k. odelade reserven i ramarna för statsfinanserna.

I enlighet med förtjänstutvecklingsklausulen i det inkomstpolitiska avtalet samlades avtalsparterna i maj 2004 för att bedöma hur avtalsmålen uppfyllts och granska löntagarnas och de olika sektorernas eller avtalsbranschernas förtjänstutveckling. I fråga om statsförvaltningen fanns det inte något att anmärka på eller några krav i anslutning till förtjänstutvecklingsklausulen.

Tablå 23. Nyckeltal som beskriver personalen inom budgetekonomin åren 2002—2005

Nyckeltal 2002200320041)20051)
     
Antal anställda123 300124 200123 200123 200
   Förändring från föregående år, %2,30,8-0,80,0
Årsverken119 500120 600119 600119 600
Lönesumma, mn €2)3 6703 8433 9754 055
Arbetskraftskostnader, mn €2)4 6664 8815 0475 149
Den totala inkomsten i genomsnitt € /mån2)2 4472 5462 6532 706
Lönebikostnader, % 60,660,460,360,3
Alla av staten betalda pensionsutgifter, mn €2 6632 7962 8802 995
Kvinnornas andel, %48,248,448,648,8
Personalens genomsnittsålder, år42,542,742,842,9

1) Åren 2004 och 2005 är huvudsakligen uppskattningar och de förändringar av antalet anställda som ingår i budgetpropositionen för 2005 har inte beaktats i dem.

2) I uppskattningarna för år 2004 och 2005 har beaktats ökningar som föranleds av kända avtalshöjningar och tillämpningen av avtalen (bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen).

De statsanställdas inkomster beräknas öka med i genomsnitt 4,2 procent från 2003 till 2004, varav 2,4 procent beror på avtalsenliga förhöjningar och 1,8 procent på tillämpningen av avtalen och på reformen av lönestrukturen. Inkomstökningen från 2004 till 2005 uppskattas till 2 procent utan effekter från de nya avtalen. Av ökningen beror 0,5 procent på löneöverhänget från 2004 och 1,5 procent på tillämpningen av avtalen, bl.a. ibruktagandet av de nya lönesystemen.

I tablå 24 ingår ett sammandrag av det uppskattade antal årsverken åren 2004 och 2005 som anges i förklaringen till varje huvudtitel. Grunderna för beräkningen av antalet årsverken avviker något från det som presenteras i tablå 23. Särskilt personal som anställts med sysselsättningsmedel ingår inte i tablå 24.

Tablå 24. Antalet anställda vid ämbetsverk inom budgetekonomin enligt årsverken 1)

    2004—2005
 Huvudtitel20042005årsv.%
      
23.Statsrådet2602872710,4
24.Utrikesministeriets förvaltningsområde 2)1 5701 590201,3
25.Justitieministeriets förvaltningsområde9 5009 530300,3
26.Inrikesministeriets förvaltningsområde17 34017 5351951,1
27.Försvarsministeriets förvaltningsområde18 11018 060-50-0,3
28.Finansministeriets förvaltningsområde10 79010 700-90-0,8
29.Undervisningsministeriets förvaltningsområde30 36030 7904301,4
30.Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde5 5505 600500,9
31.Kommunikationsministeriets förvaltningsområde3 2403 190-50-1,5
32.Handels- och industriministeriets förvaltningsområde6 7006 600-100-1,5
33.Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde3 9103 970601,5
34.Arbetsministeriets förvaltningsområde3 9404 000601,5
35.Miljöministeriets förvaltningsområde2 5602 56000,0
 Sammanlagt113 830114 4125820,5

1) Förutom personalen under huvudtitel 21 och 22 och vid affärsverk som avses i lagen om statens affärsverk samt personal som avlönats med sysselsättningsmedel.

2) Inom utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas dessutom de anställda som avlönas i stationeringslandet år 2004 och 2005 motsvara 920 årsverken samt de som avlönas för krishanteringsoperationer och fredsbevarande operationer motsvara 1000 årsverken.

7.2. Utveckling av förvaltningen

Tillgången till och kvaliteten på den offentliga förvaltningen och tjänsterna samt produktiviteten och effektiviteten i fråga om dessa ökas. Dessutom fortsätter revideringen av statens centralförvaltning och arbetet med att förtydliga dess roll. Regeringen fortsätter att regionalisera enheter och funktioner inom statens centralförvaltning genom att utnyttja de möjligheter som uppstår i samband med reformen av centralförvaltningen och i samband med personalavgången. Verksamheten inom regionförvaltningen och den demokratiska styrningen av denna effektiveras. Vid utvecklandet av förvaltningen, ändring av regiongränserna och regionalisering av funktionerna tryggas servicen på båda nationalspråken. Övergången till elektronisk kommunikation inom den offentliga förvaltningens ämbetsverk och inrättningar påskyndas.

Central- och regionalförvaltningen

Samarbetet mellan ministerierna ökas och regeringens grepp i fråga om utstakningen av riktlinjer och samordning stärks. Ministerierna utvecklas så att de koncentrerar sig på beredningen av regeringens och riksdagens beslut, den strategiska ledningen samt skötseln av EU-frågor och internationellt samarbete. Man försöker stärka ministeriernas ledningssystem så att det vid behov för ministerns mandatperiod kan utnämnas en statssekreterare. En statssekreterare som åtnjuter ministerns personliga förtroende hjälper ministern i uppgifter som anknyter till den politiska styrningen och beredningen av ärenden. Statssekreteraren agerar i ministeriets ledning i stabsposition. Behovet av statssekreterare vid andra tidpunkter än då reformen genomförs för första gången bedöms i samband med regeringsbildningen.

Uppgifter inom centralförvaltningen regionaliseras och delegeras till den befintliga region- och lokalförvaltningen. För att effektivera kärnverksamheten och lätta upp förvaltningsstrukturerna centraliseras skötseln av stödtjänster till enheter specialiserade på detta. De funktioner och enheter inom statens centralförvaltning som är nya eller som skall utvidgas eller förnyas placeras utgående från statsrådets principbeslut från 2001 i första hand utanför huvudstadsregionen. Regionaliseringen samordnas med förvaltningens produktivitetsmål. Regionaliseringsprogrammet enligt regeringsprogrammet gäller åren 2004—2011 och genomförs utgående från de regionaliseringsutredningar som regeringen i aftonskolan den 5 maj 2004 gav ministerierna i uppdrag att utföra. Regeringens regionaliseringsprogram tryggar den nuvarande personalens ställning samt anställandet av ny, kompetent personal i statlig tjänst. De tilläggsutgifter som regionaliseringen föranleder täcks genom omfördelning av de olika förvaltningsområdenas resurser, inom ramarna för statsfinanserna och statsbudgeterna.

Verksamheten inom förvaltningsområdena

Lyckade förberedelser inför och ett lyckat genomförande av Finlands EU-ordförandeskap år 2006 under ledning av statsrådets kansli kommer från och med hösten 2005 att binda ministeriernas personalresurser i allt högre grad och också kräva ekonomiska resurser. Placeringen av EU:s kemikalieverk i Finland stöds genom deltagande i det arbete som förbereder verkets verksamhet. Med utgångspunkt i ett strategiarbete inom ministeriet fortsätter utrikesförvaltningen utvecklandet av resultatstyrningen, den strategiska ledningen och organisationen samt inleder genomförandet av den personstrategi som färdigställdes år 2004. Konsumentklagonämnden överförs från handels- och industriministeriets förvaltningsområde till justitieministeriets förvaltningsområde den 1 september 2005. Inom försvarsförvaltningen fortsätter utvecklandet av verksamhetsmodeller som bygger på bildandet av nätverk och informationsförvaltningen omorganiseras. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bereds inrättandet av ett nytt ämbetsverk för livsmedelssäkerhet, som svarar för en enhetlig riskbedömning och riskövervakning i hela livsmedelskedjan. Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde förbereds åtgärder för att myndighetsenheterna vid Luftfartsverket, luftfartsinspektionen och enheten för luftfartspolitik från ingången av 2006 skall skiljas åt från luftfartsverket till en separat luftfartsmyndighet. Den upphandlingslagstiftning som grundar sig på EU-direktiv sätts i reviderad form i kraft under 2005. Handels- och industriministeriet utvecklar rådgivning avseende konkurrensutsättning tillsammans med Finlands Kommunförbund. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet inrättas den 1 september 2005 en barnombudsmannatjänst. De uppgifter som ankommer på rättsskyddscentralen för hälsovården inom förvaltningsområdet utvidgas. Inom arbetsministeriets förvaltningsområde fortsätter strukturreformen gällande arbetskraftsservicen genom att tjänsterna och resurserna för personer som är svåra att sysselsätta överförs till servicecenter för arbetskraft och en reform av arbetskraftsbyråerna påbörjas.

Produktivitet

Regeringens mål är en planerad och bevislig ökning av produktiviteten när det gäller den offentliga förvaltningen och servicen samt dito utnyttjande av produktivitetsnyttan. Den offentliga sektorns verksamhet effektiveras med produktivitetsprogram för respektive förvaltningsområde. Regeringen effektiverar produktivitetsarbetet genom att ta i bruk ett anslag som är odelat enligt förvaltningsområde och fördelas till förvaltningsområdena för finansiering av sådana produktivitetsprojekt som ministerierna berett. Produktiviteten förbättras genom en översyn av strukturer och verksamhetssätt, genom användning av datateknik och effektivering av den allmänna förvaltningens funktioner samt genom effektivare utnyttjande av den privata servicesektorn vid produktionen av offentliga tjänster. Mål för utvecklande av produktiviteten uppställs i ram- och budgetförfarandet, basserviceprogrammet och resultatavtalen. Produktivitetsutvecklingens utfall rapporteras i boksluts- och berättelseförfarandet.

Tillgången till tjänster och servicekvaliteten

Man fortsätter att göra satsningar på utvecklingen i fråga om informationssamhället. Regeringen ägnar särskild uppmärksamhet åt att lagstiftningen i informationssamhällsfrågor är tydlig, konsekvent och aktuell samt beaktar framtida utvecklingsbehov. Medborgarnas och företagens förtroende för informationssamhällets tjänster främjas genom förbättrat data- och integritetsskydd. Den offentliga förvaltningen tillhandahåller sina tjänster under regeringsperioden i allt större utsträckning via Internet och andra medier vid sidan av den sedvanliga serviceproduktionen.

Tillgängligheten i fråga om tjänsterna inom lokalförvaltningen samt servicekvaliteten säkerställs genom att man effektiverar ibruktagandet av samservice samt genom att man stärker kommunikations- och datateknikens roll. Särskilt produktionen och utbudet av välståndstjänster som baserar sig på datanät stöds genom att det ordnas allmänna platser där kunderna kan sköta sina ärenden via nätet. Åtgärder som syftar till att öka antalet nättjänster inom förvaltningen och öka möjligheten att sköta ärenden elektroniskt påskyndas och medborgarnas delaktighet och möjligheter till påverkan förbättras i enlighet med regeringens politikprogram för informationssamhället och medborgarinflytande.