Statsbudgeten 2002

50. Närområdessamarbete

Förklaring:Kapitlets rubrik har ändrats. Finlands närområdessamarbete genomförs på basis av den närområdesstrategi som regeringens närområdesministerutskott godkände år 2000. Det centrala målet för Finlands närområdessamarbete är att stöda den politiska och ekonomiska förändringsprocessen i närområdena. Syftet är att främja stabilitet, välfärd, jämlikhet och samhällsfred. Företeelser som på ett menligt sätt kan riktas mot Finland, såsom miljörisker och bristande kärnsäkerhet samt en ökning av den organiserade brottsligheten och utbredningen av smittsamma sjukdomar, försöker man lindra och förebygga. Genom samarbete strävar man också efter att främja handeln och ekonomiska intressen.

Närområdessamarbetet inriktar sig i huvudsak på det område som enligt Europeiska unionens politiska linjedragningar faller inom området för den nordliga dimensionen, i synnerhet nordvästra Ryssland, Estland, Lettland och Litauen samt Kaliningrad. Vid fördelningen av finansieringen beaktar man särskilt målen för EU:s nordliga dimension, Finlands nationella intressen samt de berörda områdenas behov ur ett helhetsperspektiv. Av skäl som i politiskt och ekonomiskt hänseende är viktiga för enskilda projekt kan finansiering även styras till andra central- och östeuropeiska länder och OSS-länder samt även till andra områden i Ryssland.

Inom Finlands bilaterala samarbete i de baltiska länderna prioriteras främjandet av EU-integrationen, miljövård och kärnsäkerhet samt allmän säkerhet. Finlands ekonomiska stöd till Ryssland koncentreras till stabilisering av demokratin och utveckling av rättsstaten, förvaltnings- och lagstiftningsreformer samt stödjande av ekonomiska reformer, minskning av miljö- och kärnsäkerhetsrisker samt främjande av säkerheten. Stödet till medborgarorganisationernas verksamhet som ett instrument för stabilisering av demokratin och jämställdheten kommer att uppmärksammas.

Inom det multilaterala samarbetet har huvudvikten lagts på deltagande i samfinansierade projekt inom ramen för infrastrukturprojekt som internationella finansiella institut genomför, särskilt inom miljö-, energi-, kärnsäkerhets- och transportsektorn. Utöver samfinansierade projekt riktas finansieringen av närområdessamarbetet till fonder för tekniskt bistånd och sakkunnigverksamhet vid internationella finansiella institut. Finland har som mål att till det multilaterala samarbetet styra ungefär hälften av medlen för närområdessamarbetet. Målet är ibruktagandet av mer övergripande, fleråriga och vid behov multisektorella program.

Finland deltar med sin andel av EU-medlemsavgiften i finansieringen av Phare- och Tacis-programmen, som finansieras med medel ur EU:s allmänna budget. Större uppmärksamhet fästs vid gränsområdessamarbetet samt vid koordineringen och samfinansieringen av Tacis- och Interreg-programmen. Det ligger i Finlands intresse att främja och sporra finländska aktörer att delta i Phare- och Tacis-projekten i alla länder där dessa program tillämpas.

För att tillståndet för Finska vikens del skall förbättras deltar man i arbetena med att slutföra byggandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. Försöksskedet av de projekt i Finlands närområden som i enlighet med de s.k. Kyoto-mekanismerna (det gemensamma genomförandet - joint implementation) verkställs för att främja genomförandet av den internationella klimatkonventionen fortsätter inom ramen för de medel som har anslagits för ändamålet.

Närområdessamarbetet betraktas som en verksamhet under en övergångsperiod vilket upphör i sinom tid. Samarbetet med de baltiska länderna i dess nuvarande form fortsätter, men minskar successivt tills länderna blir medlemmar i EU. Därefter prövas nya samarbetsformer efter behov. För Rysslands del bör Finland bereda sig på att fortsätta det ekonomiska samarbetet enligt nuvarande modell i många år framöver.

Finland har fram till utgången av 2001 förbundit sig att inom ramen för sitt handlingsprogram främja den ekonomiska och politiska omvandlingsprocessen i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder med sammanlagt ca 1 013 miljoner euro, varav det gåvobistånd som kanaliseras via statsbudgeten utgör ca 554 miljoner euro.

Från 1997 har anslagen för närområdessamarbetet huvudsakligen koncentrerats till utrikesministeriets huvudtitel. Sektorministerierna ansvarar för de normala förvaltningsutgifterna för det internationella samarbetet, tjänstemannautbytet, samarbetet mellan högskolorna samt seminarie- och utbildningsprojekt i liten skala.

År 2002 föreslås fullmakter att ingå avtal om 21 miljoner euro under moment 24.50.66 Närområdessamarbete.

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 34 479 000 euro.

Anslaget får användas till understöd till investeringsfonder, fonder för tekniskt bistånd och andra fonder som stöder utvecklingen i Central- och Östeuropa och som verkar i anslutning till nationella och internationella finansiella institut och organisationer och till finansiering av projekt som genomförs av dessa fonder samt till finansiering av planeringen och genomförandet av bilaterala projekt i Ryska federationen och de baltiska länderna. Anslaget får användas till projekt som överensstämmer med närområdesstrategin och som är viktiga med tanke på EU:s nordliga dimension samt till för Finland viktiga utrikes- och handelspolitiska multilaterala och bilaterala projekt också i de länder i Central- och Östeuropa och de OSS-länder som inte hör till de egentliga prioritetsområdena för Finlands bilaterala bistånd.

Anslaget får även användas till finansiering av sakkunniga som arbetar vid internationella organisationer och finansiella institut samt i ifrågavarande land. Anslaget får dessutom användas till betalning av statens konsumtionsutgifter i anslutning till den ovan nämnda verksamheten samt till avlöning av personal i tidsbundet arbetsavtalsförhållande motsvarande högst sex årsverken för sakkunniguppgifter som hänför sig till koordinering av närområdessamarbetet, beredning av projekt, samfinansiering, utvärdering och förvaltning samt utvecklande av det.

Under år 2002 får avtal slutas och förbindelser avges som gäller understöd till länderna i Central- och Östeuropa, Ryssland och övriga OSS-länder så att de efter år 2002 åsamkar staten utgifter till ett värde av sammanlagt högst 21 000 000 euro.

Förklaring:

Momentets rubrik har ändrats. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 3 364 000 euro för slutförandet av byggandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg. Finland deltar i projektet med 10,091 miljoner euro (3,364 miljoner euro år 2002, 3,364 miljoner euro år 2003 och 3,364 miljoner euro år 2004).

Då Finlands resurser är begränsade kan det vara ändamålsenligt att sträva efter samfinansierade projekt med sådana internationella finansiella institut och organisationer som planerar fleråriga kredit- och utvecklingsprojekt i dessa länder. Detta kan ske i form av medfinansiering (cofinancing) eller i form av parallellfinansiering (parallel financing) av tekniskt bistånd och tekniska investeringar. Det beräknas att största delen av anslaget används för deltagande i internationella finansiella instituts projekt och annat multilateralt samarbete. Avsikten är att största delen av fullmakten att ingå avtal används för främjande av användningen av finländsk teknologi i samband med miljöinvesteringar inom området för den nordliga dimensionen och i energi-, kärnsäkerhets-, trafik- samt andra infrastrukturprojekt.

Ryssland

I den bilaterala verksamheten kommer de sektorer som prioriteras alltjämt att vara miljön, energin, kärnsäkerheten, skogsbruks- och trafiksektorn, utvecklingen av landsbygden och livsmedelsförsörjningen samt av social- och hälsovårdssektorn och medborgarsamhället.

Baltikum

Finlands bilaterala bistånd koordineras tillsammans med EU:s finansieringsprogram och inriktas på stödjande av integrationen i de baltiska länderna. Genomförandet av miljöprojekt i samarbete med EU-program och internationella finansiella institut fortsätter och minskas sedan stegvis.