Statsbudgeten 2002

30. Främjande av boendet

Förklaring:Räntenivån som började stiga sommaren 1999 och nivån på bostadspriserna som blivit höga i förhållande till invånarnas betalningsförmåga fick ökningen av efterfrågan på bostäderna och stegringen av bostadspriserna som pågått länge att sjunka lite sommaren 2000. Samtidigt kom den fritt finansierade bostadsproduktionen långsammare i gång och inledningarna inom hela bostadsproduktionen blev färre 2000 än året innan. Även antalet byggnadslov beviljade för bostadsproduktion sjönk betydligt.

Bostadslånestockens tillväxt trappades i början av 2001 ner till ca 10 %. Antalet hushåll som ansökt om aravahyresbostad steg 2000 med 10 000 till ca 118 000 privathushåll och nedgången i antalet bostadslösa stannade upp. De fritt finansierade hyrorna steg i huvudstadsregionen med 5,5 % och på andra håll i landet med 4,0 %.

Det otillräckliga utbudet på bostäder till skäliga priser i synnerhet i huvudstadsregionen, men också i andra tillväxtcentra, gör det svårt att få arbetskraft och inverkar menligt på hela nationalekonomin. Bristen på aravahyresbostäder är störst i huvudstadsregionen. Staten fortsätter att vidta åtgärder för att öka utbudet på bostäder inom de områden där efterfrågan är störst i enlighet med regeringens bostadspolitiska strategi. Av de nya bostäder som byggs med arava- och räntestödslån år 2002 byggs en större andel än tidigare i huvudstadsregionen, dess kranskommuner och övriga större tillväxtcentra. Avsikten är att ännu under 2001 slutföra beredningsarbetet om ibruktagandet av ett nytt projektbestämt stöd för främjande av byggande av kommunalteknik för nya bostadsområden i huvudstadsregionen och dess kranskommuner. Därefter ges nödvändiga propositioner till riksdagen. Genom statens och kommunernas samarbete främjas tillgången till tomtmark och undanröjs på detta sätt de hinder som står i vägen för att bostadsproduktionen skall komma i gång på dessa områden. Samtidigt ser man till att kostnaderna av arava- och räntestödsproduktionen inte stiger så att det inverkar menligt på boendekostnaderna och de ekonomipolitiska prisstabilitetsmålen.

I regioner med flyttningsförluster står tills vidare relativt få bostäder tomma, men situationen försämras om flyttningsrörelsen fortsätter. Även i dessa trakter strävar man efter balans på bostadsmarknaden och efter att förbättra bostadsförhållandena genom särskilda åtgärder.

Inom reparationsbyggandet fästs fortfarande uppmärksamhet vid att reparationerna görs i flera etapper och vid rätt tidpunkt samt betonas iakttagandet av verkningarna under livscykeln vid reparation av fastigheter. Moderniseringen av förorterna fortsätter i enlighet med programmet Förortsreform 2000.

Renoveringsstöd beviljas fortfarande särskilt för renoveringsprojekt som ger den åldrande befolkningen möjligheter att bo hemma. Stöden beviljas också för att man skall gå in för systematisk reparationspraxis. Med hjälp av understöd för bedömning av bostadens skick stöds även energikartläggningar i syfte att främja den nationella klimatstrategin.

I slutet av år 2000 betalades allmänt bostadsbidrag till 170 350 hushåll. I stöd betalades totalt 454 107 400 euro, varav 47 % till barnfamiljer. Boendeutgifternas andel av bruttoinkomsterna för bostadsbidragstagare som bodde i hyresbostäder var år 2000 i genomsnitt 54 % utan bostadsbidrag, och den minskade efter bostadsbidraget till ca 26 %. För 42 % av bostadsbidragstagare som bor i aravahyresbostäder och 61 % av bostadsbidragstagare som bor i fritt finansierade bostäder översteg den faktiska hyran de boendeutgifter som godtas i samband med beviljandet av bostadsbidrag och därför höjs de boendeutgifter som godtas 2002. Antalet bostadsbidragstagare och betalningen av bidraget minskade år 2000 i synnerhet för att omkring 30 000 studerande som får bostadsbidrag kom att omfattas av systemet med bostadstillägg enligt reformen som gäller sammanfogandet av stödsystemen. Av de hushåll som får bostadsbidrag är 60 % sådana där det finns arbetslösa. Eftersom sysselsättningen har ökat minskade antalet arbetslösa bostadsbidragstagare med ca 8 000. Höjningen av inkomsterna uppskattas ytterligare minska antalet bostadsbidragstagare åren 2001—2002. Höjningen av de boendeutgifter som maximalt kan godtas vid beviljande av bostadsbidrag ökar å sin sida betalningen av stöd och antalet stödtagare 2002.

I syfte att minska bostadslösheten övervakas valet av invånare i hyresbostäder som hyrs ut på sociala grunder och riktas särskilda åtgärder i synnerhet på huvudstadsregionen samt på grupper som behöver särskilt stöd för sitt boende.

¹⁾   Antalet bostäder påverkas också väsentligt av hur bostäderna fördelas enligt typ samt av hur bra man lyckas dämpa prisnivån.

¹⁾  Den faktiska användningen av fullmakten.

²⁾  Den prognostiserade användningen av fullmakten inklusive fullmaktsposter som överförts från tidigare år.

54. Bostadsbidrag(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 415 482 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/1975).

Förklaring:Med hjälp av bostadsbidraget främjar man uppnåendet och bibehållandet av en rimlig boendestandard genom att sänka boendeutgifterna för barnfamiljer och andra hushåll som behöver bidrag.

Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats att de boendeutgifter som maximalt kan godtas i samband med bostadsbidrag ändras så att de bättre än för tillfället motsvarar den faktiska nivån på hyrorna och att grunderna för stödet i övrig förblir oförändrade 2002. Även reformen av de inkomster som beaktas vid beviljandet av utkomststöd minskar antalet bostadsbidragstagare. Antalet mottagare av bostadsbidrag uppskattas vara ca 161 500 vid utgången av år 2001 och 160 000 vid utgången av år 2002.

60. Överföring till statens bostadsfond

Under momentet beviljas inget anslag.

Aravalån

År 2002 får enligt aravalagen (1189/1993) lån till ett sammanlagt belopp av högst 500 000 000 euro beviljas av statens bostadsfonds medel, samt därutöver ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2001 eller sådan bevillningsfullmakt som annars blivit oanvänd. År 2002 beviljas inga lån för byggnadstiden, kortfristiga ombyggnadslån eller ägarbostadsaravalån, med undantag av inlösningslån.

För att främja produktionen av hyres- och bostadsrättsbostäder i huvudstadsregionen och dess kranskommuner liksom även i andra större tillväxtcentra samt långsiktiga och planmässiga ombyggnadsprojekt i förorter är det möjligt att fatta villkorliga förhandsbeslut om de aravalån som skall beviljas 2003—2005. Beloppet av lån som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får under vart och ett år vara sammanlagt högst 148 000 000 euro för hyres- och bostadsrättsaravalån i huvudstadsregionen och dess kranskommuner samt i andra större tillväxtcentra och högst 16 800 000 euro för ombyggnadslån för hyreshus inom ramen för förortsprogrammet.

För att lindra svårigheter som inte beror på den som mottagit ett personligt aravalån kan uppskov med betalningen av räntor eller amorteringar på lån eller bådadera med stöd av 46 § aravalagen och 28 § aravaförordningen (1587/1993) beviljas till ett belopp av högst 1 200 000 euro år 2002.

Räntestödslån och statsborgen

Av statens bostadsfonds medel betalas räntestöd, räntegottgörelser och kreditreserveringsersättningar enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001), lagen om räntestöd för hyresbostadslån (867/1980), lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993), lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån (1205/1993), lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiebolagshus (205/1996), lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982) och lagen om lån och räntestöd för vissa värmeanläggningsprojekt (83/1982), samt täcks statens ansvar enligt 9 och 9 a § lagen om räntestöd för hyresbostadslån, 10 § lagen om räntestöd för bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996). Av bostadsfondens medel betalas också bostadssparpremier enligt lagen om bostadssparpremie (862/1980).

År 2002 får lån enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, lagen om räntestöd för ägarbostadslån och lagen om räntestöd för lån för bostadsaktiehus godkännas som räntestödslån till ett belopp av sammanlagt högst 450 000 000 euro samt därutöver ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2001 eller sådan bevillningsfullmakt som annars blivit oanvänd.

För att främja en långsiktig och planmässig hyres- och bostadsrättsbostadsproduktion i huvudstadsregionen och dess kranskommuner liksom även i andra större tillväxtcentra är det möjligt att fatta villkorliga förhandsbeslut om de räntestödslån som skall beviljas åren 2003—2005. Beloppet av lån som beviljas enligt de villkorliga förhandsbesluten får under vart och ett år vara sammanlagt högst 60 500 000 euro för hyres- och bostadsrättsräntestödslån i huvudstadsregionen och dess kranskommuner samt i andra större tillväxtcentra.

Det totala beloppet av statens ansvar enligt lagen om statsborgen för ägarbostadslån får i fråga om lån för fritt finansierade bostäder och bsp-lån uppgå till sammanlagt högst 1 300 000 000 euro i slutet av år 2002. Till lånen enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt lagen om räntestöd för ägarbostadslån kommer dessutom statens ansvar enligt lagen.

Räntestödsbeloppen för gamla räntestödslån

Räntegottgörelsen för räntestödslån som godkänts för nyproduktion 1993 är för de låntagare som avses i 2 § 1 mom. 1—5 punkten lagen om räntestöd för hyresbostäder 8 % under låneåren 1—5 och 6 % under låneåren 6—10. För andra låntagare är räntegottgörelsen för lån som godkänts för nyproduktion 1993 7 % under låneåren 1—4 och 5 % under låneåren 5—8. Räntegottgörelsen för andra räntestödslån som godkänts 1993 är 6 % under låneåren 1—4 och 4 % under låneåren 5—8. Gottgörelsen får dock högst vara lika stor som den ränta kreditinstitutet uppbär.

Räntegottgörelse betalas till låntagare som avses i 2 § 1 mom. 1—5 punkten lagen om räntestöd för hyresbostäder för nyproduktion för högst tio och i andra fall för högst åtta år i fråga om lån som godkänts som räntestödslån före 1994.

Understöd

Av statens bostadsfonds medel får år 2002 beviljas högst 25 000 000 euro i understöd enligt lagen om understöd för reparation av bostäder (1031/1998) och dessutom ett belopp som motsvarar projekt som återgått år 2001 eller sådan bevillningsfullmakt som annars blivit oanvänd.

År 2002 får av statens bostadsfonds medel beviljas högst 2 000 000 euro i understöd enligt lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond (657/2000) för sanering av ekonomin i hyreshus, högst 8 400 000 euro i understöd för det egna kapitalet för anskaffning av bostäder åt bostadslösa och högst 2 523 000 euro i understöd för det egna kapitalet i bostäder för studerande. Av fullmakten gällande understöd för sanering av ekonomin i hyreshus får Statskontoret använda högst 50 000 euro för kostnader för utredningar och åtgärder som främjar sanering av ekonomin och planering av underhållet i fråga om bostadssammanslutningar med ekonomiska svårigheter.

Fullmakter gällande medelsanskaffning

År 2002 får statens bostadsfond värdepapperisera bostads- och aravalån eller får för den tas upp långfristiga lån till ett nettobelopp av sammanlagt högst 430 000 000 euro. Fonden får samtidigt ha högst 1 600 000 000 euro i kortfristiga lån som behövs för att jämna ut växlingar i likviditeten som förekommer under året. År 2002 får finansministeriet eller Statskontoret inom ramen för vad statsrådet bestämmer ingå ränte- och valutaväxlingsavtal eller andra garderingsavtal knutna till bostadsfondens medelsanskaffning och medelsförvaltning för ansvar till ett sammanlagt kapitalbelopp på högst 680 000 000 euro.

Förklaring:Arava- och räntestödslånefullmakternas överföringsposter har gradvis stigit till nästan 500 miljoner euro. För att minska dessa poster har de nya fullmakterna dimensionerats på en i motsvarande mån lägre nivå, vilket inte inverkar på den kommande produktionens mängd. Regeringen följer utvecklingen på bostads- och byggmarknaden och utvecklingen av arava- och räntestödsbelåningens situation och vidtar vid behov åtgärder för att anvisa tillräckliga lånefullmakter så att förverkligandet av de i budgeten presenterade antalen bostäder kan tryggas.

Lån för bostadsaktiebolagshus kan godkännas som räntestödslån endast för nyproduktion av hus som är avsedda som ägarbostäder i de kommuner som undertecknat samarbetsdokumentet mellan staten, huvudstadsregionen och dess kranskommuner, i syfte att öka det totala utbudet av bostäder. En annan förutsättning för godkännande av lån för bostadsaktiebolagshus som räntestödslån är att långivningen främjar uppståendet av sådana bostadsområden på vilka det för att förebygga segregation byggs mångsidigt såväl med långivning på sociala grunder som annan bostadsproduktion. Avsikten är att från ingången av 2002 ta i bruk ett nytt fungerande system mellan hyres- och ägarboende för långivning för delägda bostäder som baserar sig på lagen om räntestödslån för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån och på det sättet sänka tröskeln till ägarbostäderna.

Inom de regioner där befolkningen minskar effektiveras användningen av det befintliga bostadsbeståndet och man förbereder sig på att när aravahyreshus som förblivit permanent obebodda rivs i regioner där befolkningen minskar, förblir högst 50 procent av det återstående lånekapitalet på statens ansvar.

Understöd för det egna kapitalet för anskaffning av bostäder åt bostadslösa och flyktingar riktas förutom till nyproduktionsobjekt även till anskaffning av hyreshus och hyresbostäder.