Statsbudgeten 2002

01. Miljöministeriet

Förklaring:Miljöministeriet främjar en hållbar utveckling. Målet är en god och trygg livsmiljö, bibehållande av naturens mångfald, förebyggande av miljöolägenheter samt utvecklande av bostadsförhållandena.

Miljöministeriets preliminära resultatmål för år 2002 är:

Internationella frågor

Man arbetar för att påverka inriktandet av EU:s finansieringssystem, i synnerhet TACIS- och ISPA-programmen samt främjar samarbetet mellan internationella finansiärer, så att skyddet av Östersjön och miljöfrågorna i Barentsområdet skall beaktas i tillräcklig utsträckning. Man bereder det femte miljöministermötet i Environment for Europe-processen som hålls i maj 2003 och påverkar i synnerhet utvecklandet av miljöpolitiken i övergångsekonomierna.

Man fortsätter att arbeta aktivt för att utveckla de internationella miljöavtalen och verkställa dem samt för att stärka det internationella miljösamarbetet. Målet är bl.a. att avtalet om begränsning av användning och utsläpp av långsamt nedbrytbara organiska ämnen, protokollet om biosäkerhet under konventionen om biologisk mångfald och Kyoto-protokollet under klimatkonventionen skall träda i kraft internationellt 2002.

Man deltar i arbetet i FN:s skogsforum och främjar en hållbar användning av skogarna globalt.

Man deltar i genomförandet av FN:s handlingsprogram för en hållbar utveckling av städer och bebyggelsemiljöer (Habitat +5) samt i det samarbete som gäller verkställandet av Europarådets principer för områdesplanering under en hållbar utveckling och det samarbete som gäller kulturmiljöprogrammet.

Man deltar i WTO:s nya förhandlingsrunda om befriandet av världshandeln genom att främja inbegripandet av miljöperspektivet i förhandlingarna.

Man strävar efter att främja inbegripandet av miljöperspektivet i andra internationella organs verksamhet, den internationella handelspolitiken samt i EU:s och Finlands yttre förbindelser samt att stärka det internationella miljösamarbetet.

Skydd av miljön

Beaktandet av miljöaspekterna främjas inom handeln och i fråga om offentlig upphandling samt ibruktagandet av miljösystem och -märkningar.

För verkställandet av den granskade nationella avfallsplan som sträcker sig fram till utgången av 2005 bereds förslag till författningar och anvisningar i avfallsbranschen varav de viktigaste är förslaget till statsrådets förordning gällande avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter samt till ändring av förordningen gällande avstjälpningsplatser. I enlighet med den nationella klimatstrategin utreds möjligheten att med hjälp av styrning av avfallsskatten minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som förs till avstjälpningsplatser.

Nedfall som orsakar försurning och eutrofiering, ozonbildning i nedre atmosfären och orenheter i luften i tätorterna minskas genom att man påverkar EU:s lagstiftning och internationella avtal samt genom att man bereder nationella bestämmelser för verkställande av dem. Man utvecklar metoder för att minska utsläpp av små partiklar. Uppföljningen av luftkvaliteten i tätorter och informationen om den förbättras. Man bereder författningsändringar som föranleds av EU:s lagstiftning om bullerbekämpning.

Man strävar efter att inom Europeiska gemenskapen och genom internationella åtgärder begränsa användningen och utsläpp av sådana giftiga kemikalier som bryts ned och anhopas långsamt i naturen.

EU:s bestämmelser och internationella avtal om trygg hantering, användning och internationell transport av genmodifierade organismer verkställs.

Man verkar för att förbättra Östersjöns och insjöarnas tillstånd genom att verkställa statsrådets Östersjöprogram, genom att delta i närområdessamarbetet och HELCOM-samarbetet samt genom att stöda verkställandet av Agenda 21 för Östersjön. Byggandet av det sydvästra reningsverket i S:t Petersburg och sjötransporternas säkerhet inom Östersjöområdet främjas. Man verkställer EG:s ramdirektiv för vattenpolitiken genom att bereda de ändringar i lagstiftningen som det förutsätter samt genom att utveckla en regional uppföljning, planering och utvärdering av vattendragen.

Man inverkar på minskningen av utsläpp av växthusgaser särskilt inom byggandet och samhällsplaneringen samt avfallshanteringen. Man stöder påbörjandet av försöksprojekt som gäller de flexibla mekanismerna i Kyoto-protokollet. Systemen för inventering och rapportering av utsläpp av växthusgaser förbättras.

Markanvändning

Man ser till att målsättningen i markanvändnings- och bygglagen förverkligas genom att ordna fördjupande utbildning och genom att göra upp handledande material.

Man bedömer lagens funktionsduglighet och gynnar utvecklingen i fråga om de resurser i kommunerna och förbunden på landskapsnivå som lagen förutsätter.

Landskapsplanläggningen utvecklas och styrs för förmedlande av den riksomfattande markanvändningsmålsättningen till den kommunala planläggningen och till myndigheternas verksamhet. Man utreder behovet och möjligheterna att beakta de nationella markanvändningsmålsättningarna inom statsförvaltningens centrala sektorer.

Ett program för undersökning och uppföljning av samhällsstrukturen utarbetas.

Man ger anvisningar för hur strategin för byggnadsarvet skall förverkligas. Man främjar utarbetandet av kulturmiljöprogram genom att bereda material för användning i kommuner och förbund på landskapsnivå.

Förverkligandet och utvecklandet av datasystemhelheten för områdesanvändningen fortsätter i samarbete med Finlands miljöcentral.

Man deltar EU-programmet för utvecklande av regionstrukturen och områdesanvändningen, i genomförandet av Interreg III B-programmet för Östersjön samt i utformningen av EU:s stadspolitik och utvecklandet av det samarbete som gäller stadsmiljöer. Närområdessamarbetet fortsätter inom regionplaneringen.

Miljökonsekvensbedömning

Förvaltningspraxisen förenhetligas när det gäller miljökonsekvensbedömning och bedömningens inverkan på beslutsfattandet utreds.

Den revidering av författningar som gäller miljökonsekvensbedömningen av planer och program och som förorsakas av EU-lagstiftningen bereds.

Naturvård

Man fortsätter att genomföra naturvårdsprogrammen och nätverket Natura 2000 samt skyddet av hotade arter och naturtyper i enlighet med naturvårdslagen. En helhetsutvärdering av hur skyddet av stränderna förverkligas och av kostnadseffektiva sätt att förverkliga skyddet inleds 2002 i vilken man beaktar även erfarenheterna av naturvårdslagstiftningen som reformerades 1996 samt verkningarna av den nya markanvändnings- och bygglagen (L 132/1999).

Skyddet av skogar främjas i södra Finland, västra delen av Uleåborgs län och sydvästra Lappland.

Vården och skyddet av värdefulla landskapsområden utvecklas.

Inventeringen av geologiska formationer fortsätter för att trygga verkställandet av marktäktslagen.

Planeringen av datasystemhelheten för naturskydd fortsätter och ibruktagandet av färdiga program främjas.

Man utvecklar uppföljningen av naturens mångfald på basis av utredningar som gjorts särskilt.

Byggande

Byggbestämmelsernas och anvisningarnas användbarhet och tidsenlighet förbättras i synnerhet vad gäller elektronisk information. Man utvecklar styrningen av ombyggnad genom att vid behov ta upp tillståndspliktiga reparationer i bestämmelserna. Man stärker användningen av resultaten av exempel- och försöksbyggande i beredningen av bestämmelserna och i informationsstyrningen. Man vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommunernas byggnadstillsyn har tillräckligt med resurser och att yrkesskickligheten utvecklas.

Man följer upp innehållet i de harmoniserade produktstandarder som bereds för att förbättra den inre marknaden inom byggandet och strävar efter att påverka dem så att det går att nå en god kvalitet på byggandet. Man förbereder sig på att granska de nationella byggbestämmelserna. Statens tekniska forskningscentrals verksamhet inom de europeiska godkännandeorganisationerna paraplyorganisation stöds och det nationella förfarandet i beredningen av europeiska riktlinjer för godkännande effektiveras.

Ibruktagandet av nya byggbestämmelser som reglerar energieffektiviteten bereds bl.a. genom att man utarbetar handledande material. Man bereder rammodeller för bostadsbyggnadsbeståndets energisparavtal. För att de mål som uppställts för ett ekologiskt hållbart byggande skall kunna uppnås bereds nödvändiga myndighetsåtgärder. Man utvecklar och förenhetligar metoder för uppskattning av kostnaderna under livscykeln och miljökonsekvenserna när det gäller nybyggande. Miljökategoriseringen av byggnaderna utvecklas tillsammans med bygg- och fastighetsbranschen. Man utreder användningen av och funktionsdugligheten hos fastigheters användnings- och serviceanvisningar och riktar utvecklingsarbetet i synnerhet till frågor om livslängd.

Bestämmelserna och anvisningarna om grundbyggande förnyas samt tekniken och kvalitetssäkringen på byggena när det gäller olika pålningsmetoder främjas.

Boende

Bostadsproduktionen inom huvudstadsregionen och dess kranskommuner främjas bl.a. genom att man fortsätter med att förverkliga det samarbetsdokument som staten och dessa kommuner gjort upp. Man effektiverar samarbetet mellan allmännyttiga samfund och andra aktörer inom bostadsbranschen i syfte att främja balansen på bostadsmarknaden.

Man följer verksamheten på hyresmarknaden och arbetar för att förbättra funktionsdugligheten hos den.

Man verkar för att de behov som den åldrande befolkningen har skall beaktas när det gäller nybyggnad, det nuvarande bostadsbeståndet och utvecklandet av servicen.

Bostadsbidraget utvecklas så att de boendeutgifter som kan godtas bättre motsvarar de faktiska boendeutgifterna.

Utvecklande av ministeriets verksamhet

Ministeriets nya verksamhetsstrategi och de kunskaps- och personal-, forsknings- samt utvecklings- och kommunikationsstrategier som hör samman med den drar linjerna för miljöministeriets verksamhet. Man följer fortsättningsvis upp och utvecklar ministeriets arbetsprocessers smidighet.

Vid beredningen av lagstiftning inom miljöministeriets verksamhetsområde fästs särskild vikt vid kvaliteten. Lagstiftningsförslagens verkan utreds mera systematiskt än tidigare, vid behov med hjälp av särskilda utredningar.

Utvecklingen av miljöförvaltningens datasystem, hanteringen av kunskapsreserverna och den datatekniska infrastrukturen och nättjänsterna styrs och stöds enligt godkända strategier. Med hjälp av utbildning stöds ibruktagandet av nya datatekniska tjänster, kommunikationsberedskapen och utvecklingen av verksamheten.

21. Omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 19 009 000 euro.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 168 000 euro i överföring från moment 35.10.67 och 151 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt såsom avdrag 168 000 euro i överföring av löneutgifterna för fyra personer till moment 35.40.21.