Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.
Innehållsförteckning
   Siffertabell
   Anslag
     22. Riksdagen
     23. Statsrådet
       10. Förvaltning
       20. Teknologipolitik
       30. Företagspolitik
       60. Energipolitik
       70. Ägarpolitik

Statsbudgeten 2002

40. Konsument- och konkurrenspolitikPDF-versio

Förklaring:Genom konsument- och konkurrenspolitiken förbättras konsumenternas välstånd samtidigt som bildandet av en sund och effektiv service- och produktmarknad främjas. Ett öppet och likvärdigt tillträde till marknaden är en central förutsättning för idkandet av näringsverksamhet. En väl fungerande marknad sporrar företagen till innovationer, till satsningar på nya affärsverksamhetsområden som beaktar konsumenternas behov och till utveckling av flexibla verksamhetssätt. Det att ekonomin globaliseras och bildar nätverk, den snabba utvecklingen i fråga om informations- och annan teknologi och de många strukturella förändringarna inom den offentliga sektorn medför nya utmaningar för konsument- och konkurrenspolitiken. Medborgarnas och konsumenternas perspektiv framhålls även i projekt inom den ekonomiska politiken och socialpolitiken.

Den ekonomiska utvecklingen både ökar konkurrensen mellan företag och skapar samtidigt allt mer omfattande och svåranalyserbara konkurrensbegränsningar. Utvärderingen av behoven, målen och metoderna när det gäller att utveckla konkurrenspolitiken fortgår i internationella sammanhang och som ett nationellt uppdrag. I EU-länderna tillämpas EU:s konkurrenslagstiftning i allt högre grad vid sidan om den nationella konkurrenslagstiftningen.

Inom ramen för det nya informationssamhället och den växande elektroniska handeln har konsumenterna många nya handlingsalternativ till sitt förfogande. Även ibruktagandet av euron ökar konsumenternas intresse för gränsöverskridande handel. Konsumenterna behöver mångsidig marknadsinformation som grund för rationella konsumtionsbeslut. Åtgärder vidtas för att förebygga i synnerhet unga personers skuldsättningsproblem. Det är viktigt att konsumenternas förtroende för myndigheternas serviceförmåga bibehålls och därför utvecklas konsumentmyndigheternas verksamhet kontinuerligt. Konsumentpolitiken genomförs i enlighet med det konsumentpolitiska program som gjorts upp för åren 2000—2003.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för resultatområdet konsument- och konkurrenspolitik år 2002:

  • Genomförandet av det konsumentpolitiska programmet säkerställs. Konsumenternas ställning i samhället och på nyttighetsmarknaderna förstärks. Eventuella konflikter mellan konsumenter och näringsidkare förebyggs och löses.
  • Med konkurrenspolitiken säkerställer man att marknaderna är fungerande och att den nytta som konkurrensen medför även överförs till kunderna och konsumenterna. Man följer med hur den internationella lagstiftningen utvecklas och påverkar denna så att tillgången på information och verksamhetsbetingelserna för näringslivet tryggas.
  • Livsmedelslagstiftningen är åskådlig och lättbegriplig och i den beaktas den snabba utvecklingen på området och bevarandet av en hög nivå på konsumentskyddet på ett jämlikt sätt.

Utöver av ministeriet genomförs de mål som uppställts för ministeriets konsument- och konkurrenspolitik även av följande enheter och organisationer inom förvaltningsområdet: Konsumentverket, Konsumentforskningscentralen, Konsumentklagonämnden, Konkurrensverket och konsumentorganisationerna.

Anslagen under kapitlet Konsument- och konkurrenspolitik fördelar sig på följande sätt (1 000 euro):
    år 2000 år 2001 år 2002
    bokslut ordinarie
statsbudget
budgetprop.
         
21. Konsumentverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 5 120 5 296 5 530
22. Konsumentforskningscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 655 1 674 1 765
24. Konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) 1 168 1 178 1 313
(25). Livsmedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 2 033 342 -
26. Konkurrensverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år) 3 596 3 891 4 571
31. Ersättning för ordnandet av skuldrådgivning (förslagsanslag) - 3 111 3 111
50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag) 673 673 673
  Sammanlagt 14 245 16 166 16 963

21. Konsumentverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 5 530 000 euro.

Av anslaget får högst 100 000 euro användas till sänkande av priset på tidningen Kuluttaja.

Förklaring:Konsumentverket och konsumentombudsmannen har till uppgift att trygga konsumenternas ekonomiska och rättsliga ställning samt hälsa och att genomföra konsumentpolitiska verksamhetsplaner i Finland, Norden och inom EU. Konsumentverket främjar och tillhandahåller konsumentupplysning och konsumentfostran, leder den kommunala konsumentrådgivningen samt den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen, gör utredningar och jämförelser i anslutning till konsumentfrågor samt tar initiativ och framlägger förslag till utveckling av konsumentskyddet och konsumentpolitiken. Konsumentverkets överdirektör är även konsumentombudsman. Konsumentombudsmannen har till uppgift att övervaka lagenligheten av marknadsföring, indrivning, borgen och avtalsvillkor samt att bistå konsumenten i domstolen.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Konsumentverket 2002:

Samhälleliga effektmål:

  • De samhälleliga effekterna av verksamheten ökas genom att verksamheten inriktas till områden med stor betydelse för konsumenterna eller till områden inom vilka det kan antas att det förekommer mest problem gällande konsumentens ställning. Konsumentverkets insatsområden är:
    • att utveckla förfaringssätten inom den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen till stöd för rådgivarnas arbete,
    • att etablera spelreglerna i fråga om fel inom handeln med konsumtionsvaror, och
    • att minimera konsumentverkningarna till följd av ibruktagandet av euron och minska de konsumentrisker som följer av den elektroniska handeln.

Servicemål:

  • Anmälningar till konsumentverket och konsumentombudsmannen behandlas snabbt och med iakttagande av de serviceförbindelser som tillämpas vid konsumentverket.

För upprätthållandet och främjandet av tidningen Kuluttaja, som sprider objektiv konsumentinformation, behövs ett prisstöd.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 34 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

Utgifter och inkomster:
   
Bruttoutgifter 6 150 000
Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 661 000
Övriga omkostnader 5 489 000
Bruttoinkomster 620 000
Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten 611 000
— offentligrättsliga prestationer 106 000
— övriga prestationer 505 000
Övriga inkomster 9 000
Nettoutgifter 5 530 000


2002 budget 5 530 000
2001 budget 5 296 238
2001 tilläggsb. 107 136
2000 bokslut 5 120 145

22. Konsumentforskningscentralens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 1 765 000 euro.

Förklaring:Konsumentforskningscentralen producerar och förmedlar forskningsdata om konsumtionen och konsumentbeteendet samt om marknadens, ekonomins och samhällets utveckling i anslutning därtill. Målet är att främja konsumenternas välfärd, en hållbar konsumtion, en fungerande marknad och den nationella konkurrenskraften.

Konsumentforskningscentralen stöder med hjälp av forskning och dokumentation det konsument-, närings- och teknologipolitiska beslutsfattandet inom handels- och industriministeriets förvaltningsområde, deltar i genomförandet av det konsumentpolitiska programmet och producerar forskningsdata i syfte att främja beslutsfattandet i konsumtionsfrågor i nationella och internationella forum.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Konsumentforskningscentralen 2002:

  • Konsumentforskningscentralens centrala kunskapsområden förstärks enligt den godkända visionen så, att forskningscentralen utvecklas till en nationellt konkurrenskraftig och internationellt erkänd forskningsanstalt. I anslutning till detta görs särskilda satsningar på forskarutbildning.
  • Forskningsdata produceras inom följande prioritetsområden:
    • hushållens sätt att sköta vardagen och en konsumtion som sparar miljön,
    • konsumenterna i en föränderlig livsmedelsekonomi,
    • användarna och producenterna som aktörer i informationssamhället,
    • privata och offentliga tjänster till hushåll,
    • euron, konsumenterna och marknaderna.
  • Informationsservicen främjar utnyttjandet av resultaten från den nationella konsumentforskningen både med hjälp av elektronisk serviceproduktion och med nya informationsprodukter som utvecklats på basis av forskningsdata.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 15 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

Utgifter och inkomster:
   
Bruttoutgifter 2 370 000
Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda verksamheten 65 000
Övriga omkostnader 2 305 000
Bruttoinkomster 605 000
Inkomster av den avgiftsbelagda verksamheten, övriga prestationer 67 000
Övriga inkomster (gemensamma projekt) 538 000
Nettoutgifter 1 765 000


2002 budget 1 765 000
2001 budget 1 673 806
2001 tilläggsb. 40 701
2000 bokslut 1 655 137

24. Konsumentklagonämndens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 1 313 000 euro.

Förklaring:Konsumentklagonämnden ger skriftliga rekommendationer om avgörande av tvister som uppstår mellan konsumenter och näringsidkare i enskilda ärenden gällande avtal om konsumtionsnyttigheter eller andra meningsskiljaktigheter i anslutning till anskaffning av konsumtionsnyttigheter och som i regel har överförts till nämnden av konsumenten. Nämnden ger även rekommendationer om avgörandet av tvister som gäller borgensförbindelser eller pantsättningsavtal och tvister som gäller bostadsköp. Nämnden försöker medla i tvister. Nämnden ger även utlåtanden till domstolar, tillhandahåller rådgivning och utbildning till konsumentrådgivare och andra intressentgrupper och besvarar medborgarnas skriftliga frågor samt meddelar information om avgöranden.

Konsumentklagonämndens prestationer består av anhängiggjorda och avgjorda besvärsärenden. Mängden prestationer kan inte förutsägas bestämt. Det totala antalet och svårighetsgraden av prestationerna beror även på yttre faktorer. I syfte att minska effekterna av faktorer som slumpmässigt inverkar på statistikföringen räknas antalet prestationer som medeltalet av prestationerna för två år. Åren 1999—2000 var antalet prestationer 5 563 stycken, varav avgörandena i en sektion eller i plenum samt i förenklat förfarande uppgick till 1 551 stycken år 1999 och till 1 713 stycken år 2000. Om annan verksamhet inte medtas var det genomsnittliga priset på en prestation 200 euro år 2000 och priset på ett avgjort besvärsärende 390 euro. Antalet besvär beräknas fortfarande uppgå till ca 3 000.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Konsumentklagonämnden 2002:

  • den genomsnittliga behandlingstiden i sektionerna är 12 månader,
  • efter att ärendet överförts till plenum tar behandlingen i genomsnitt 2 1/2 månad,
  • andelen ärenden som avgörs genom förenklat förfarande är 10 %,
  • iakttagandet av rekommendationerna är på nivån 70—80 %.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 9 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen och 73 000 euro som överföring av två årsverken från moment 31.24.21.


2002 budget 1 313 000
2001 budget 1 178 325
2001 tilläggsb. 28 760
2000 bokslut 1 167 729

(25.) Livsmedelsverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Förklaring:Det föreslås att momentet slopas i budgeten och att anslagen under det flyttas till moment 30.72.21.


2001 budget 341 758
2000 bokslut 2 032 887

26. Konkurrensverkets omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 4 571 000 euro.

Förklaring:Konkurrensverkets verksamhetsidé går ut på att öka ekonomins effektfullhet genom att främja konkurrensen och undanröja konkurrenshinder. Enskilda näringsidkare skyddas från principiellt betydelsefulla konkurrensbegränsningar. Verket koncentrerar sin verksamhet på utvalda områden och på en effektiv behandling av fallen.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Konkurrensverket 2002:

Samhälleliga effektmål

  • I fråga om den offentliga produktionsverksamheten främjas serviceproduktion på marknadsvillkor.
  • Inom energi- och kommunikationsområdet ingriper man särskilt i klara fall av diskriminering och oskälig prissättning samt förhindrar konstgjord uteslutning av konkurrenter och nya verksamhetsformer.
  • Inom handeln och industrin koncentrerar man sig särskilt på missbruk av köpkraften samt på sådana arrangemang gällande prissättning, logistik, kvalitetsövervakning och återvinning som utesluter konkurrens.
  • Genom övervakningen av företagsköp skyddas konsumenternas och kundernas intressen i fråga om sådana företagskoncentrationer som resulterar i en dominerande marknadsställning som på ett betydande sätt hindrar konkurrensen. Företagsköp övervakas med hänsyn till vilka effekter de har i hemlandet, men i bedömningen beaktas även den utländska konkurrensen.
  • I internationella ärenden koncentreras åtgärderna till ärenden som är viktiga med tanke på den finska marknaden och konkurrenspolitiken.
  • Den externa kommunikationen stöder genomförandet av verkets strategi. Målet är att aktörerna inom näringslivet förstår konkurrenslagstiftningens syften och de praktiska åtgärder som följer av dem samt att de ur verkets synvinkel centrala intressentgrupperna har en riktig och en tillräckligt omfattande och klar uppfattning om den verksamhet som verket bedriver.

Servicemål

  • Den ekonomiska och analytiska grunden för avgörandena förstärks i syfte att förbättra kvaliteten på avgörandena.
  • Behandlingen av ärenden som gäller begäran om undersökning samt av ansökningar om icke-ingripandebesked och undantagslov är snabb och konsekvent.

Produktivitetsmål och ekonomiska mål

  • I verksamheten koncentrerar man sig på utvalda prioritetsområden, vilket innebär att ärenden av föga betydelse inte undersöks.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 29 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen samt 500 000 euro på grund av det ökade antalet uppgifter.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.99.


2002 budget 4 571 000
2001 budget 3 891 196
2001 tilläggsb. 83 253
2000 bokslut 3 596 362

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 3 111 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av ersättningar till dem som ordnar ekonomiska rådgivningstjänster och skuldrådgivningstjänster enligt lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (713/2000).

Förklaring:Momentets rubrik har ändrats. Ersättningen bestäms på grunder som fastställts av handels- och industriministeriet så, att den motsvarar utgifterna för en ändamålsenlig produktion av tjänster. Ersättningen betalas till en kommun eller annan serviceproducent som ingått avtal med länsstyrelsen. Konsumentverket sköter utbetalningen av ersättningen till kommunerna och länsstyrelsen till övriga serviceproducenter. Anslaget uppskattas täcka utgifterna för avlönandet av ca 86 heltidsanställda ekonomiska rådgivare och skuldrådgivare.


2002 budget 3 111 000
2001 budget 3 111 477

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer(fast anslag)

Under momentet beviljas 673 000 euro.

Anslaget får användas till utgifter som föranleds av funktioner som definieras av Konsumentverket till stöd för konsumentorganisationerna och avdelningen för huslig ekonomi vid Arbetseffektivitetsföreningen r.f.

Förklaring:Konsumentorganisationerna är intresseorganisationer för konsumenterna och i denna egenskap tillhandahåller de konsumenterna rådgivning samt konsumentinformation. Avdelningen för huslig ekonomi vid Arbetseffektivitetsföreningen främjar genom sin forskning hushållens funktioner och effektivitet samt förbättrar konsumenternas egna verksamhetsbetingelser.

Anslaget beräknas fördela sig på följande sätt:
   
Finlands Konsumentförbund rf 479 000
Kuluttajat-Konsumenterna rf 25 000
Arbetseffektivitetsföreningen r.f.:s andel för huslig ekonomi 169 000
Sammanlagt 673 000


2002 budget 673 000
2001 budget 672 752
2000 bokslut 672 752