Statsbudgeten 2002

20. Teknologipolitik

Förklaring:Målet för teknologipolitiken är att utveckla innovationsmiljön så, att näringsverksamhetens konkurrenskraft förbättras och att förutsättningarna för att starta ny affärsverksamhet är goda. Ministeriet tillsammans med enheterna inom förvaltningsområdet förutser och analyserar utvecklingsmöjligheterna för teknologin, utvecklar hjälpmedlen inom teknologipolitiken i enlighet med näringsverksamhetens och samhällets behov samt genomför åtgärderna inom teknologipolitiken.

De centrala målen för teknologipolitiken är en tillräcklig forsknings- och utvecklingsfinansiering, att innovationsmiljön är effektiv och bildar nätverk på det interna planet, ett internationellt samarbete som stöder konkurrenskraften samt en infrastruktur och ett säkerhetssystem som fungerar tekniskt samt kvalitetspolitiken.

Framgång på de globala marknaderna kräver att såväl det teknologiska kunnandet som företagsledningens kunnande utvecklas samt att dessa utnyttjas i stor omfattning och kontinuerligt. De teknologipolitiska åtgärderna riktas centraliserat till kunskapsintensiva områden. Kunnandet utgör ett viktigt element även när det gäller att utveckla den traditionella industrins och servicens konkurrenskraft.

I fortsättningen fästs allt större uppmärksamhet vid hur innovationsmiljön fungerar och vid utvärderingen av den nytta som fås från teknologiinsatser. Det behövs allt djupare insikter i på vilket sätt forsknings- och utvecklingsverksamheten (FoU-verksamheten) i sin helhet inverkar på uppkomsten och utnyttjandet av innovationer. Med hjälp av utvärderingar försöker man finna medel med vilka åtgärderna kan effektiveras och anpassas till de föränderliga förhållandena. De nya arbetsplatser som baserar sig på kunskap och kunnande kräver allt bättre kunskaper och utbildning på en högre nivå. I en ekonomi som baserar sig på kunskap och kunnande accentueras bildandet av nätverk och snabb reaktionsförmåga, något som i sin tur förutsätter ett nytt slags tänkande, nya förfaringssätt och ett nytt grepp om utvecklingsarbetet.

Under moment 32.10.24 har dessutom reserverats ett anslag för teknologi-, säkerhets- och kvalitetspolitiska utredningar, för ett program som undersöker växelverkan mellan det teknologiska näringslivet och samhället samt för utvärdering av hur innovationsmiljön fungerar och effekterna av den.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för teknologipolitikens resultatområde 2002:

• En målmedveten och långsiktig teknologipolitik stöder innovationsmiljöns utveckling och samarbetet mellan olika aktörer.
• De offentliga FoU-insatserna är tillräckliga för att säkerställa de teknologiska grundkunskaper som behövs inom näringsverksamheten och det övriga samhället.
• Det finns tillgång till undersökt och analyserad information om kvaliteten på samt resultaten, utnyttjandet och verkningarna av FoU-insatser.
• Med tanke på ett kommersiellt utnyttjande av forskningsresultaten fästs särskild uppmärksamhet vid teknologiöverföringen och flaskhalsarna i fråga om företagsverksamhet i etableringsskedet.
• I samarbete mellan olika aktörer försöker man finna metoder med hjälp av vilka utnyttjandet av teknologi och kunnande kan främjas i olika delar av landet.
• Vid sidan om den nya ekonomin aktiveras även traditionella branscher att utnyttja ny kunskap och nytt kunnande.
• Det internationella samarbetet främjar uppnåendet av de mål som uppställts inom den nationella teknologipolitiken och även genomförandet av EU:s teknologipolitik. Samarbetet med världens ledande teknologiländer förstärks med hjälp av konkreta samarbetsprojekt.
• Den tekniska säkerheten och kvalitetspolitiken förbättrar verksamhetsbetingelserna inom näringslivet samt den internationella konkurrenskraften. Strukturen av och lagstiftningen gällande den tekniska infrastrukturen samt säkerhets- och tillförlitlighetssystemen reformeras.

Utöver av ministeriet uppfylls de resultatmål som ställts för ministeriets teknologipolitik även av följande enheter och avtalssammanslutningar inom förvaltningsområdet: Geologiska forskningscentralen, Statens tekniska forskningscentral, Mätteknikcentralen, Säkerhetsteknikcentralen och Teknologiska utvecklingscentralen. Av sammanslutningarna inom branschen medverkar Uppfinningsstiftelsen, Finlands Standardiseringsförbund och Finlands Kvalitetsförening. Åtgärderna inriktas och förbättras genom att ledningen och den resultatorienterade styrningen vid inrättningarna utvecklas, genom beställning av internationella utvärderingar samt genom effektivering av den forskning och de prognoser som hänför sig till teknologi.

21. Geologiska forskningscentralens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 37 850 000 euro.

Förklaring:Geologiska forskningscentralen har till uppgift att producera och sprida geologisk information som främjar en kontrollerad och bärkraftig markanvändning. Målet för forskningscentralens verksamhet är att vara till nytta för samhället, intressegrupperna och framför allt för näringslivet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Geologiska forskningscentralen 2002:

• Inom råvaruförsörjningsområdet säkerställs samhällets och näringslivets tillgång till de råvarutillgångar i marken som de behöver och en hållbar användning av dem samt minimeras miljöolägenheterna.
• Forskningscentralens malmletning riktas i enlighet med de strategiska prioriteringarna på basmetaller, guld och metaller i platinagruppen samt på industrimineraler. Forskningscentralen koncentrerar sig på malmletning i det första skedet med målen uppställda utgående från forskning och avbildning. Vid prospektering efter råvarutillgångar i marken exploateras nya samarbetsmodeller.
• Den geologiska kartläggningens och forskningens andel i anslutning till markanvändnings- och miljöfrågor förstärks. Inom miljösektorn försöker forskningscentralen med utgångspunkt i hållbar utveckling finna lösningar till de miljöproblem som samhället och kunderna har. Forskningscentralens roll som neutral sakkunnig i miljöfrågor som hänför sig till jordskorpan förstärks.
• Inom informationshanteringen har man som mål att ordna forskningscentralens informationsmaterial i lager för numerisk geografisk information. De uppdaterade uppgifterna förmedlas via datanätet som digitala produkter till de intressentgrupper som anlitar tjänsterna.
• Det mångåriga projektet för ibruktagande av ett kvalitetssystem fortsätter. Med en enhetlig kvalitetspolitik säkerställer man att verksamheten håller en hög nivå och är serviceinriktad.
• Den avgiftsbelagda verksamheten och den andel av den interna finansieringen av annan verksamhet som fås via samarbetsprojekt ökas.
• Målet för överskottet från den avgiftsbelagda verksamheten 2002 är 425 000 euro, dvs. 7 % av intäkterna.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 253 000 euro som överföring till moment 32.20.70.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 176 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

¹⁾ Inom parentes förändringen i % jämfört med föregående år.

22. Statens tekniska forskningscentrals omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 64 095 000 euro.

Förklaring:Statens tekniska forskningscentral (VTT) har till uppgift att genom att skapa och tillämpa teknologi aktivt öka näringslivets konkurrenskraft och samhällets välstånd.

Forskningscentralen deltar i utvecklandet av nya och konkurrenskraftigare produkter och tjänster för företagen, i utvecklandet av sådana anläggningar och produktionsprocesser för industri som är effektivare, säkrare och miljövänligare än de nuvarande samt i förstärkandet av företagens kunskapsunderlag och teknologiska kunnande. Forskningscentralens produktion för även med sig mer omfattande samhälleliga verkningar i anslutning till användningen av naturtillgångar, energiförbrukning och minskandet av miljöolägenheter samt utbildning, företagens tillväxt och sysselsättningen.

Forskningscentralen vidtar nationella teknologipolitiska åtgärder i enlighet med de mål som överenskommits med handels- och industriministeriet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Statens tekniska forskningscentral 2002:

• Den vetenskapliga kunskaps- och informationsgrunden förstärks inom ramen för teknologibaserade strategiska forskningsprojekt och utnyttjas vid utvecklandet av nya praktiska tilllämpningar. Forskningscentralens kunnande utvecklas även så att man bättre än för närvarande behärskar näringslivets krav på att kombinera andra vetenskaper och annan ledning med teknologi. Den höga kunskapsnivån säkerställs med hjälp av internationella utvärderingar och förfrågningar om kundtillfredsställelse.
• Budgetfinansieringen riktas i första hand till nya teknologier och fördelas proportionellt främst mellan forskningsintensiva områden inom elektronik, datateknik och bioteknik. Budgetfinansieringen används också till projekt som främjar konkurrenskraften och nybildning i anslutning till FoU-verksamhet på traditionella industribranscher. Ökade resurser riktas särskilt till utmanande teknologiteman. År 2002 inleds projekt med följande teman: framtidens dataöverföringsteknologier, smartprodukter och -system, en ren värld samt trygghet och användningssäkerhet.
• Inom energiforskningen utgörs insatsområdena av förnybara energiformer, särskilt främjandet av användningen av bioenergi, energibesparing, energins miljöverkningar samt klimatfrågor i anslutning till energiproduktion och energiförbrukning.
• Den internationella verksamheten förstärks i överensstämmelse med de forskningsmål och teknologibehov som näringslivet ställer. Samarbetet med i synnerhet de ledande teknologiländerna, USA och Japan, ökas. Bildandet av internationella nätverk effektiveras samtidigt som teknologiöverföringen och rörligheten för forskare ökas. Till följd av åtgärderna kommer intäkterna från utlandet att öka med ca 15 % och uppgå till minst 27 miljoner euro.
• Utnyttjandet av kunskap och kunnande för de behov som företagen och det övriga samhället har ökas. Informationen om forskningscentralens kunnande, om teknologins möjligheter samt om centralens forskningsresultat och deras verkningar effektiveras. Målet är att utvidga tjänsterna så att de även omfattar servicesektorn. Avkastningen från den privata sektorn ökas med minst 7 %.
• Utnyttjandet av den information som fås från EU-forskningsprojekt säkerställs så att det inhemska företag eller annan instans som utnyttjar informationen medverkar i minst hälften av projekten.
• Forskningscentralen främjar den regionala utvecklingen med ett aktivt serviceutbud och genom att bedriva samarbete med på området verksamma företag, yrkeshögskolor, arbetskrafts- och näringscentraler samt andra instanser som producerar eller utnyttjar informationen och kunnandet. Forskningscentralen ökar andelen sådana samarbetsformer som grundar sig på regionala styrkor och behov i syfte att effektivera serviceutbudet även till små och medelstora företag.
• Ca 70 % av omkostnaderna täcks med inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten och av gemensamt finansierad avtalsforskning.
• Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av forskningscentralens verksamhet är minst 40 %. Den avgiftsbelagda verksamheten hålls kontinuerligt lönsam. Eventuella överskott används till att förstärka forskningsberedskapen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 470 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

¹⁾ Inom parentes förändringen i % jämfört med föregående år.

23. Säkerhetsteknikcentralens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 9 408 000 euro.

Vid nettobudgeteringen beaktas den finansiering utanför budgeten som fås för projekt av forsknings- och utvecklingsnatur.

Förklaring:Säkerhetsteknikcentralen har till uppgift att övervaka och främja säkerheten i fråga om elapparater och -utrustning, tryckkärl, industriell hantering och upplagring av hälsofarliga och miljöfarliga kemikalier, anordningar inom räddningsväsendet, explosiva varor, gruvor, ce-märkt byggnadscement och transport av farliga ämnen samt tillförlitligheten i fråga om mätinstrument och ädelmetallarbeten samt anläggningarnas energieffektivitet. Verksamheten inriktas på industrin, handeln, den offentliga förvaltningen och enskilda medborgare. Målet är att upprätthålla en internationellt sett hög säkerhetsnivå och att samtidigt främja rättvisa konkurrensförhållanden inom näringslivet.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för säkerhetsteknikcentralen 2002:

• Nivån på säkerhet och tillförlitlighet i fråga om produkter och anstalter är fortsättningsvis hög. På lång sikt är målet att minska andelen allvarliga brister i fråga om kravöverensstämmelse samt att utöver att minska det totala antalet olycksfall att även minska andelen allvarliga olycksfall.
• Näringslivets förutsättningar och medborgarnas möjligheter att identifiera, behärska och förebygga säkerhetsrisker förbättras. Medborgarnas positiva inställning till säkerhet samt säker användning och tryggt underhåll i fråga om anordningar, anläggningar och anstalter ökas.
• Regelverket för sektorn är à jour med tiden, förpliktelserna samordnas rätt och den praxis och de förfaranden som hänför sig till tillämpningen av författningar är ändamålsenliga.
• I syfte att främja den tekniska säkerheten upprätthåller man ett nationellt och internationellt samarbetsnätverk.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.20.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 46 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

25. Mätteknikcentralens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 3 866 000 euro.

Anslaget får även användas till finansiering av forskningsprojekt som godkänts av EU. Anslaget får dessutom enligt lagen om måttenheter och mätnormalsystem (1156/1993) användas till omkostnader som föranleds av det allmänna verkställandet av det nationella mätnormalsystemet, styrning, utveckling och administrering av verksamheten vid de nationella mätnormallaboratorierna, ordnande av den nationella kalibreringsservicen samt främjande av mättekniken och ackrediteringen.

Förklaring:Mätteknikcentralen har som uppgift att utveckla och upprätthålla ett riksmätsystem, producera ackrediteringstjänster som anger kompetensen och tillförlitligheten hos testnings-, kontroll-, certifierings- och kalibreringsverksamhet samt delta i forskningsprojekt med anknytning till mättekniken och i koordineringen av dessa.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för mätteknikcentralen 2002:

• Utvecklingen av verksamheten framskrider i enlighet med de strategiska riktlinjer som uppställts för den nationella mätnormal- och ackrediteringsverksamheten.
• Centralens utvecklings-, service- och forskningsverksamhet motsvarar i enlighet med de riktlinjer som uppgjorts dels den offentliga förvaltningens, dels marknadernas behov och uppfyller såväl de nationella som de internationella nivåkraven.
• Centralens uppgifter, kunnande och förfaranden är ändamålsenliga och uppfyller de internationella kraven och överenskommelserna inom branschen.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 18 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

26. Teknologiska utvecklingscentralens omkostnader(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 24 051 000 euro.

I nettobudgeteringen beaktas såsom inkomst inkomsterna från EU.

Anslaget får även användas till utgifter för andra projekt som godkänts av EU än de som finansieras med medel från strukturfonderna samt till kalkylerade fluktuationer i valutakurserna till följd av betalningsrörelser med utlandet.

Förklaring:Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes) har till uppgift att med teknologiska medel främja industrins och servicenäringarnas konkurrenskraft. Verksamheten skall göra produktionsstrukturerna mångsidigare, öka produktionen och exporten samt skapa en grund för sysselsättningen och välfärden i samhället. Tekes effektivitet följer av att sakkunskap och teknologifinansiering riktas till sådana forsknings- och produktutvecklingsprojekt, vilka resulterar i betydande teknologiskt kunnande, internationellt konkurrenskraftiga produkter, produktionsmetoder och service och genom vilka den finska innovationsmiljön förstärks.

För att uppnå dessa mål skall Tekes:

• inrikta teknologifinansieringen på projekt som har de bästa helhetseffekterna,
• i samarbete med olika aktörer planera och genomföra omfattande nationella teknologiprogram,
• planera och genomföra aktiveringsåtgärder och främja uppkomsten av och internationaliseringen i fråga om nya företag och affärsfunktioner,
• påverka kvaliteten av och egenskaperna hos forsknings- och produktutvecklingsprojekt vid företag så att projekten blir mer krävande och effektiva, att de sträcker sig över en längre tidsperiod samt att bildandet av nätverk förstärks,
• aktivt utveckla nya strukturer samt finansierings- och sakkunnigtjänster i samarbete med andra offentliga och privata organisationer,
• påverka utvecklingen inom det internationella teknologisamarbetet och förstärka företagens och forskningsorganisationernas förmåga att dra nytta av samarbetet.

Tekes bedriver sådan riksomfattande verksamhet att alla som ansöker om finansiering är jämställda oberoende av var de finns.

Handels- och industriministeriet har uppställt följande långsiktiga resultatmål för teknologiska utvecklingscentralen:

• Den nationella kunskapsgrunden förstärks inom de sektorer och viktiga kluster som är centrala med tanke på samhällsekonomins och samhällets framtid.
• Antalet företag som utvecklar och tillgodogör sig teknologi ökar och deras tillväxt är snabbare än för närvarande.
• Allt flera företag bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet. Forsknings- och utvecklingsprojekten antar större utmaningar än tidigare och de planeras på lång sikt.
• Forsknings- och utvecklingsverksamheten ger kommersiellt potentiella resultat och strävan är att dessa resultat utnyttjas allt snabbare.
• Teknologipolitiken stöder utveckling på eget initiativ inom regionerna.
• De faktiska effekterna av teknologiinsatser kan påvisas och de förmedlas till olika målgrupper.

I samband med beredningen av budgetpropositionen har handels- och industriministeriet preliminärt uppställt följande resultatmål för Teknologiska utvecklingscentralen 2002:

• Teknologiska utvecklingscentralens finansierings- och sakkunnigtjänster inriktas på projekt som aktiverar och sporrar företag och forskningsorganisationer att genomföra sådana riskfyllda forsknings- och produktutvecklingsprojekt som har en hög ekonomisk potential och som

• • ökar förekomsten av sådana tillvägagångssätt som kombinerar flera teknologier med kunnande inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekt,
  • främjar rörligheten för sakkunniga både på det nationella och internationella planet,
  • främjar utvecklingen och internationaliseringen av den teknologiska konkurrenskraften i fråga om kunskapsintensiva tjänster,
  • främjar utvecklandet av högklassiga offentliga och privata innovationstjänster,
  • i samarbete med regionala aktörer främjar och aktiverar regioner och den teknologiska utvecklingen inom dessa utifrån de starka egenskaper och möjligheter som präglar området,
  • främjar olika stora företags förmåga att bilda nätverk med företag, högskolor och forskningsanstalter både i hemlandet och internationellt,
  • förbättrar sysselsättningen på branscher som utvecklar och tillgodogör sig teknologi,
  • främjar hållbar utveckling och miljövård samt utvecklandet av kvaliteten och tillgången på samt kostnadseffektiviteten i fråga om välfärdsservicen och tryggar den ekonomiska tillgången på energi,
  • i samarbete med andra aktörer i innovationsmiljön utvecklar verksamhetsmiljön så, att förutsättningarna för innovationer förbättras och så, att verksamhetsmiljön är internationellt konkurrenskraftig i fråga om företagsverksamhet med krav på högklassig teknologi och kunnande på hög nivå,
  • främjar de nationella intressena i det internationella teknologisamarbete som Tekes ansvarar för,
  • förbättrar beredskapen för internationell affärsverksamhet i företag, och
  • ökar det internationella teknologisamarbetet med de ledande teknologiländerna, i synnerhet USA och Japan.

Inkomsterna av den avgiftsbelagda verksamheten har antecknats under moment 12.32.99.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 177 000 euro för justeringar enligt löneuppföljningsutredningen.

27. Forsknings- och utvecklingsverksamhet(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 133 885 000 euro.

Finansieringsbeslut får 2002 fattas till ett belopp av högst 133 709 000 euro.

Fullmakten och anslaget får användas till sådan teknologisk forskning och utveckling som främjar uppkomsten och utvecklingen av teknologiska baskunskaper i forsknings-, utvecklings- och utbildningsorganisationer inom sådana områden som har ett centralt inflytande på näringslivets utveckling.

Fullmakten och anslaget får användas till:

• nationella och internationella program och projekt vid sådana forskningsanstalter, universitet och högskolor som omfattas av statens budgetekonomi samt till beredningen av projekt,
• klusterprojekt som genomförs i samarbete mellan myndigheterna och till annat samarbete,
• forskningsprojekt som genomförs vid yrkeshögskolor och av andra kommunala organisationer,
• deltagaravgifter inom ramen för internationellt samarbete samt till program och projekt, anläggningsleveranser, resekostnader för resor som görs för teknologiska utvecklingscentralens räkning av personer som inte är anställda vid centralen,
• stöd för anskaffning av nyhetsprodukter till statliga och kommunala inrättningar,
• betalning av forskningsprojekt som godkänts av EU.

Förklaring:

Totalt uppgår statens kostnader för den finansiering som beviljas 2002 (nuvärde) till 130,1 miljoner euro.

28. Utrednings- och utvecklingsutgifter för projekt- och programverksamhet(reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 11 996 000 euro.

Anslaget får användas till anskaffning av tjänster som främjar teknologiöverföring, utnyttjandet av teknologi och uppkomsten av nya affärsfunktioner samt till anskaffning av till projekt- och programverksamheten direkt anslutna beställda undersökningar, utredningar samt sakkunnig-, utvärderings- och informationstjänster.

Förklaring:Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 3 364 000 euro, och i stället har fullmakten under moment 32.20.40 minskats med 3 364 000 euro. Ändringen beror på att vissa funktioner har överförts till momentet i anslutning till etableringen av nya teknologiföretag och -affärsfunktioner samt till följd av teknologiöverföring till små företag.

Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 689 000 euro på grund av att utgifterna för kompetenscentren finansieras med anslag under moment 26.98.43 och 270 000 euro som överföring till moment 32.10.22.

Anslaget används till förbättrandet av resultatet och effektiviteten i anslutning till projekt- och programverksamhet. Som direkt kompensation för utgifterna får Tekes bl.a. tjänster som komplement till den egna verksamheten. Dylika tjänster är:

• beställda undersökningar genom vilka Tekes får viktig information som kan utnyttjas av centralen själv och av andra,
• utredningar och sakkunnigtjänster som behövs vid beredningen och koordineringen av teknologiprogram och projekt samt för åtgärder som syftar till att åstadkomma nya teknologiföretag och andra aktiveringsåtgärder,
• utvärderingstjänster som används vid utvärderingen av programmen och verksamheten, och
• informationstjänster som gäller teknologiprogram och andra särskilda projekt som tjänar annan teknologiinformation.

40. Bidrag till teknologisk forskning och utveckling(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 135 317 000 euro.

Beslut om bidrag får 2002 fattas till ett belopp av högst 149 687 000 euro.

Bidrag får enligt statsrådets beslut (461/1998) beviljas företag och sammanslutningar för teknologisk forskning och utveckling som syftar till att utveckla produkter, tillverkningsprocesser och tjänster. Med bidragen främjas utvecklandet av näringsstrukturen och företagens produkturval på det sätt som den internationella konkurrensen och marknaden förutsätter samt stöds utvecklandet och utnyttjandet av ny teknologi vid produktions- och serviceföretag. Bidrag får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknologi samt att utveckla teknologier som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och hälsovård samt för företagsekonomiskt utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten.

En del av anslaget utgör regionutvecklingspengar enligt 6 § lagen om regional utveckling.

Förklaring:Vid dimensioneringen av bevillningsfullmakten har såsom avdrag beaktats 3 364 000 euro, och i stället har ett anslag om 3 364 000 euro lagts till under moment 32.20.28.

Med bidragen sporras företagen till sådana gemensamma teknologiprojekt och teknologiprogram som har som mål att påskynda utvecklingen och effektivera resursanvändningen samt att få såväl stora som små företag att tillgodogöra sig de möjligheter som teknologin för med sig. När bidragen beviljas beaktas i synnerhet hur krävande projekten är, om ny teknik kan utnyttjas i projektens inledande skeden, behoven att utveckla ny teknologiaffärsverksamhet samt de specialbehov som företag i det inledande skedet samt små och medelstora företag har. Bidrag beviljas i första hand för långsiktig forskning och utveckling samt för beredningen av projekt.

Bidrag beviljas

• för företags och sammanslutningars forsknings- och produktutvecklingsprojekt samt teknologiprogram,
• små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt,
• för förhandsutredningar som gäller företags och sammanslutningars utvecklingsprojekt, för sakkunnigtjänster samt för beredning av projekt,
• för utredningar om och sakkunnigtjänster vid nya teknologiföretag och affärsverksamheter,
• för forskningsprojekt som EU godkänt.

Totalt uppgår statens kostnader för de bidrag som beviljas 2002 (nuvärde) till 122,7 miljoner euro.

41. Främjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet(reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 5 656 000 euro.

Anslaget får användas till förvaltningsutgifter som hänför sig till stödjande av uppfinnings-, kvalitets- och standardiseringsverksamhet och till främjandet av dessa. För kostnader som åsamkas av stödjandet och för förvaltningsutgifter som åsamkas av främjandet av uppfinningsverksamheten kan i särskilda fall och på grund av att servicen i fråga kan jämställas med en kollektiv nyttighet beviljas statsunderstöd till ett belopp som motsvarar det fulla kostnadsbeloppet.

Förklaring:Anslaget betalas som bidrag till Uppfinningsstiftelsen, Finlands Standardiseringsförbund r.f och Finlands Kvalitetsförening r.f. Bidraget till uppfinningsverksamhet styrs till främjandet av uppfinningar och uppfinningsrikedom och till förvaltningsutgifter i samband därmed. Med bidraget till standardiseringsverksamhet främjas det arbete som olika instanser utför i anslutning till beredningen av standarder. Med kvalitetsverksamhet främjas den industriella kvalitetsverksamheten samt beredningen av kvalitetsprojekt som stöder det kvalitetspolitiska beslutsfattandet. Inom samtliga tre verksamhetsområden fattas separata beslut om hur bidraget skall användas samt om övervakningen av användningen av bidraget. Nämnda sammanslutningar omfattas av ministeriets resultatstyrning.

70. Geologiska forskningscentralens fartygsanskaffning(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 253 000 euro.

Anslaget får användas till anskaffning av ett fartyg för maringeologisk kartläggnings- och forskningsverksamhet som en gemensam anskaffning med marinens forskningsanstalt. Geologiska forskningsanstalten får 2002 ingå en förbindelse motsvarande ett belopp av 841 000 euro för anskaffning av fartyget.

Förklaring:Anskaffningsutgifterna för fartyget, som beställs under 2002, inklusive anskaffningen av forsknings- och mätinstrument uppgår för geologiska forskningscentralens del till 841 000 euro. Användningen av förbindelsefullmakten föranleder staten utgifter om 253 000 euro år 2002, 336 000 euro år 2003, 168 000 euro år 2004 och 84 000 euro år 2005.

Anslaget har överförts från moment 32.20.21.

83. (32.20.83 och 85) Lån för teknologisk forskning och utveckling(förslagsanslag)

Under momentet beviljas 72 798 000 euro.

År 2002 får nya lån beviljas till ett belopp av högst 79 890 000 euro, varav 46 252 000 euro som lån i form av främmande kapital och 33 638 000 euro som lån i form av eget kapital.

Lån får beviljas företag och sammanslutningar antingen i form av främmande kapital (villkorslån) eller i form av eget kapital (kapitallån) för sådant teknologiskt utvecklingsarbete som syftar till att främja utvecklandet och förbättrandet av internationellt konkurrenskraftiga produkter, tillverkningsprocesser och tjänster. Lån får även beviljas för riskfyllda utvecklingsprojekt som eftersträvar att utnyttja ny teknik och att utveckla teknologi som hänför sig till energiekonomi, miljöteknik och hälsovård samt för företagsekonomiskt utnyttjande av resultaten av forsknings- och utvecklingsverksamheten. Lån får i första hand beviljas för konkret riskfylld produktutveckling och produktprofilering. Lånen kan beviljas utan krav på säkerhet. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om det inte leder till sådant resultat som kan utnyttjas i ekonomiskt syfte, har teknologiska utvecklingscentralen rätt att på ansökan av låntagaren och inom ramen för de villkor som bestäms genom statsrådets beslut (461/1998) förlänga låntagarens återbetalningstid eller att i undantagsfall helt eller delvis låta bli att återkräva det obetalda lånekapitalet och räntorna av små och medelstora företag. I fråga om andra än små och medelstora företag kan detta förfarande tillämpas endast av särskilt tungt vägande skäl.

Förklaring:

Finansiering beviljas

• för företags och sammanslutningars forsknings- och utvecklingsprojekt samt teknologiprogram,
• små och medelstora företag för teknologianskaffningar och anskaffning av industriella äganderätter som en del av ett forsknings- eller produktutvecklingsprojekt,
• för utvecklande av och försök med högteknologiska produktionstekniker och produktionsprocesser i pilotformat eller i det format sådana kan genomföras vid en anläggning,
• som kapitallån särskilt för sådana företag i det inledande skedet vars interna finansiering ännu är liten eller obefintlig,
• för forskningsprojekt som EU godkänt.

Kapitallån beviljas under villkor att lånekapitalet och den ränta som betalas på kapitalet återbetalas endast i det fall att det bundna kapitalet har full täckning. Vid en eventuell konkurs har kapitallån också sämre förmånsrätt än gäldenärsföretagets lån i form av främmande kapital.

Totalt uppgår statens kostnader för de lån som beviljas 2002 (nuvärde) till 22,1 miljoner euro.