Statsbudgeten 2022

Förklaring:Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bygger upp Finland till ett land med förmåga att utvecklas – med ett hållbart livsmedelssystem och en hållbar naturresursekonomi som har förmåga att förnya sig samt ett innovativt system för geografisk information.

Finlands framtid påverkas av många globala förändringsfaktorer vars styrka och hastighet vi egentligen inte kan inverka på. Vi måste anpassa oss till följderna av dem och se förutom hot även många nya möjligheter med dem. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det identifierats sex förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön som är oberoende av förvaltningsområde och som under det kommande årtiondet mest väntas ändra omvärlden för den finska livsmedels- och naturresurssektorn. Förändringsfaktorerna är 1) klimatförändringen, 2) den snabba tekniska utvecklingen, 3) konkurrensen om de sinande naturresurserna, 4) den globala ekonomiska omvälvningen, 5) förändringen i värderingar och attityder samt 6) befolkningsstrukturen och urbaniseringen.

De grundläggande uppgifterna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde blir allt viktigare när det gäller att garantera livsmedelstryggheten, livsmedelssäkerheten, ett konkurrenskraftigt inhemskt livsmedelssystem, försörjningsberedskapen och rent vatten, hålla djur- och växtsjukdomar under kontroll, säkerställa en hållbar naturresursekonomi och konkurrenskraften för de näringar som baserar sig på den samt utveckla landsbygdens livskraft. Betydelsen av dessa uppgifter har ytterligare accentuerats i samband med coronakrisen.

Högkvalitativ geografisk information och analys av den är av central betydelse vid utvecklingen av framtida tekniklösningar. Digitaliseringen och den starka ökningen av informationens betydelse framhäver vikten av att främja samanvändningen av tillförlitliga basregister, geografisk information och naturreusursdata som en del av ministeriets verksamhetsområde.

Finland är en ansvarsfull global aktör och engagerad i att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. I takt med att den internationella konkurrensen ökar växer också betydelsen av förvaltningen då det gäller att avlägsna hinder för fri konkurrens och att möjliggöra bioekonomi, nya innovationer, affärsmodeller och metoder för värdeskapande. Den möjliggörande förvaltningen arbetar i nära samverkan med den privata sektorn och har förståelse för den allt snabbare utvecklingen och de utmaningar och möjligheter som den medför. De begränsade resurserna kan riktas så effektivt som möjligt i syfte att uppnå ett optimalt ekonomiskt läge, och genom samordning av den hållbara utvecklingen och riskhanteringen skapas det en internationellt konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för bioekonomin som moderniseras och internationaliseras. De uppgifter som jord- och skogsbruksministeriet och dess förvaltningsområde svarar för utgör en naturlig grund för att verkställa nästa fas av bio- och cirkulärekonomin.

Näringarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är betydande användare av förnybara naturresurser. Bioekonomin, som på ett hållbart sätt utnyttjar förnybara naturresurser för att skapa näring, energi, produkter och tjänster, ger betydande affärsmöjligheter. Målet är att med hjälp av bioekonomin minska beroendet av fossila naturresurser, förhindra utarmningen av ekosystemen samt främja biologisk mångfald. Framgången för ministeriets ansvarsområde är beroende av förstklassig och mångsidig kompetens och snabbt utnyttjande av innovationer när det gäller en hållbar användning av förnybara naturresurser. Forskningen inom förvaltningsområdet är föregripande och producerar fakta, kompetens och innovationer till stöd för beslutsfattandet, utvecklandet av näringarnas konkurrenskraft och främjandet av välfärden.

Jord- och skogsbruksministeriet ställer upp följande samhälleliga effektmål för förvaltningsområdet. I motiveringen till kapitlen beskrivs de mål inom politiksektorn som stöder de samhälleliga effektmålen samt de nyckeltal som beskriver deras utveckling.

Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter att främja likabehandling samt integrera regeringens jämställdhetsperspektiv i lagberedningen, i styrningen av verksamheten och ekonomin samt i andra funktioner som är väsentliga med tanke på jämställdheten. Ungefär 90 % av utgifterna under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel är överföringsutgifter som stöder uppnåendet av effektmålen för de olika politiksektorerna. Stödens inverkan på jämställdheten mellan könen är i regel inte en grund för beviljande av stöd.

På landsbygden är största delen av befolkningen i arbetsför ålder män, och i synnerhet på glesbygden är antalet män betydligt större än antalet kvinnor. Skillnaderna är störst bland unga vuxna. Majoriteten av 50—64-åringarna som bor i lokala centra på landsbygden är däremot kvinnor (Landsbygdsöversikten 2017). Syftet med genomförandet av den gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitiken är att beakta olika befolkningsgruppers behov, även om stödsystemen eller grunderna för beviljande av stöd inte har gjorts upp ur ett jämställdhetsperspektiv. I utvecklingsprojekten följs upp genom en uppdelning mellan män och kvinnor till exempel de som deltagit i aktiveringstillställningar, de som deltagit i utbildning (även enligt ålder) samt antalet arbetsplatser som projektet resulterat i (även enligt ålder) samt antalet personer som sysselsatts under projektet. I synnerhet i projekt som genomförs via lokala Leadergrupper är målet i många fall att olika grupper, såsom unga, äldre, invandrare, arbetslösa ska delta i utvecklingen av regionen. Detta ökar känslan av samhörighet, förebygger utslagning och stärker jämställdheten och jämlikheten.

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde genomför FN:s mål för hållbar utveckling som en del av sin strategi. Förvaltningsområdet främjar särskilt målet om klimatneutralitet genom att det skapas hållbara bioekonomi- och cleantech-lösningar.

Finansiering anvisas för investeringar som främjar t.ex. miljöns tillstånd och användningen av förnybar energi. För miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar avsätts 232,3 miljoner euro och för förgröningsstöd 154,7 miljoner euro. För främjande av naturresurs- och bioekonomi anvisas 21 miljoner euro. Genom anslaget genomförs bl.a. den nationella bioekonomiska strategin samt markanvändningssektorns klimatpolitik inom jord- och skogsbruket. För främjande av vården av skogsnatur anvisas 7,5 miljoner euro. Utvecklingen av den vattenbaserade affärsverksamheten och återetableringen av vandrande och hotade fiskbestånd stöds med sammanlagt 9 miljoner euro. Ett anslag på 57 miljoner euro avsätts för att trygga en uthållig virkesproduktion.