Statsbudgeten 2022

Förklaring:Statsrådets kansli svarar i enlighet med vad som hör till dess ansvarsområde för biträdande av statsministern vid den allmänna ledningen av statsrådet samt vid samordningen av regeringens och riksdagens arbete. Till dess uppgifter hör samordningen och utvecklandet av Finlands EU-politik, statsrådets kommunikation och samordningen av statsförvaltningens kommunikation samt statens ägarpolitik och ägarstyrningen av de statsägda bolag som är underställda statsrådets kansli.

Statsrådets kansli har till uppgift att leda, samordna och utveckla statsrådets och dess ministeriers gemensamma förvaltning samt deras interna planering av verksamheten, ekonomin och tillvägagångssätten och att producera gemensamma tjänster och utveckla statsrådets gemensamma verksamhetskultur. Till statsrådets kanslis ansvarsområde hör statsrådets gemensamma lägesbild, beredskap och säkerhet samt samordningen av hanteringen av störningssituationer.

Dessutom svarar statsrådets kansli för samordningen i fråga om målen för statens sektorsforskning, regeringens framtidsarbete och samordningen av det nationella genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Statsrådets kansli tryggar statsministerns och regeringens verksamhetsbetingelser under alla omständigheter och svarar för prognostiseringen och planeringen av samhällspolitiken på lång sikt samt för regeringens strategiarbete.

Statsrådets kansli sköter de uppgifter som hör till dess ansvarsområde i enlighet med regeringsprogrammet. Statsrådets kansli följer genomförandet av regeringsprogrammet och bidrar till att genomföra de mål som nämns i programmet.

Den covid–19-pandemi som började 2020 har blivit den viktigaste förändringsfaktorn för den nationella verksamhetsmiljön och en global kris med betydande sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser såväl internationellt som nationellt. Finlands ekonomi som helhet har klarat sig ur pandemin med måttliga skador och ekonomin förväntas börja växa ganska snabbt under det innevarande året. Krisen har dock lett till betydande förluster inom de sektorer som drabbats hårdast och avsevärt ökat den offentliga skuldsättningen och statens ägarstyrningsarrangemang. Covid-19-krisen har drabbat olika medborgargrupper på olika sätt, vilket kan öka ojämlikheten och utslagningen. Epidemin och åtgärderna och förfarandena för att bekämpa den kommer sannolikt att vara avgörande för omvärlden länge. De långvariga konsekvenserna av epidemin för samhällen och ekonomier är ännu inte till alla delar kända.

Återhämtningen från krisen förutsätter att man sörjer för den ekonomiska och sociala kontinuiteten, stöder sysselsättning och tillväxt, en hög kompetensnivå samt innovationer som medför samhällelig nytta.

EU håller på att stärka sin kristålighet i och med covid-19-krisen och en allt mer utmanande och komplicerad omvärld. Med tanke på ett resilient EU och byggandet av en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar union är de olika sektorerna inom EU-politiken sammankopplade. Det är väsentligt att driva EU:s egna värden och intressen, att försvara det internationella regelbaserade systemet samt att utveckla unionens styrkor i den globala utvecklingen, till exempel klimatförändringen och digitaliseringen, när det gäller att möta denna utveckling och dra nytta av den.

Coronakrisen undanröjer inte heller andra förändringsfaktorer i verksamhetsmiljön, utan framhäver dem. Befolkningens åldrande fortsätter. Urbaniseringen och globaliseringen kan ändra form, digitaliseringen och nya former av arbete kan framskrida med stora språng, inom den internationella politiken sker en omfördelning av makten och nationalstatsperspektivet kan bli starkare. Det blir allt viktigare att svara på klimatförändringen och främja en hållbar utveckling, när ojämlikheten hotar att fördjupas på olika håll i världen och i samhällena.

De utmaningar som omvärlden står inför bemöts genom att man vid regeringens ramförhandlingar våren 2022 bereder en färdplan för hållbarhet där man granskar den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten samt deras ömsesidiga beroende. I det fortsatta arbetet stärks kunskapsunderlaget för olika aspekter av hållbarhet samt den internationella jämförbarheten på olika delområden.

Justitiekanslersämbetet är ett självständigt ämbetsverk vars anslag finns under ett eget kapitel under statsrådets kanslis huvudtitel. Där fastställs även ämbetsverkets samhällspolitiska mål och verksamhetsmål.

Justitiekanslersämbetet stöder justitiekanslern och biträdande justitiekanslern vid övervakningen av lagligheten i statsrådets och republikens presidents ämbetsåtgärder, laglighetsövervakningen av domstolar, övriga myndigheter och andra som ålagts ett offentligt uppdrag samt tillsynen över advokaters verksamhet.

Regeringsprogrammet för statsminister Marin anger som mål att göra Finland till ett ledande land i fråga om jämställdhet. I statsrådets kanslis arbete syns jämställdheten mellan könen bl.a. i främjandet av målen för Agenda 2030, i sammansättningen av olika program samt i beaktandet av jämställdhetsaspekten bl.a. i vetenskapspaneler som ordnas som stöd det kunskapsbaserade beslutsfattandet.

Att främja likabehandling och jämställdhet mellan könen är en central prioritering för Finland i EU-politiken. EU genomför effektivt unionens jämställdhetsstrategi.

Vid valet av styrelseledamöter till statligt helägda bolag beaktas jämställdhetsaspekter så att bägge könens andel av antalet styrelseledamöter är minst 40 procent och så att statsrådets övriga jämställdhetsmål iakttas.

I statsrådets kanslis egen verksamhet och ledning betonas verksamhetsmetoder som stöder likställdhet och jämställdhet.

Statsrådets kansli ansvarar under ledning av statsministern för den nationella samordningen och verkställigheten av hållbar utveckling och för verkställigheten av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030. Statsrådets kansli samordnar Finlands åtgärder inom EU för att främja Agenda 2030 och hållbar utveckling. Också generalsekretariatet för Finlands kommission för hållbar utveckling är verksamt vid statsrådets kansli. I anslutning till kommissionen för hållbar utveckling finns rundabordsforumet för klimatpolitik, vars syfte är att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle.

Statsrådets kansli stöder de andra ministeriernas arbete och främjar genomförandet av de politiska principerna för hållbar utveckling samt ansvarar för uppföljningen av genomförandet av Agenda 2030. Den hållbara utvecklingens status följs i Finland upp med ett uppföljnings- och utvärderingssystem som ska stärka kopplingen mellan forskningsdata om hållbar utveckling och det politiska beslutsfattandet. Dessutom ansvarar kansliet för beredningen av regeringens färdplan för hållbarhet, där man ser på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och det ömsesidiga beroendet mellan dessa.