Statsbudgeten 2022

Huvudtitel 33

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

För temporär betalning av förmåner ur allmänna fonden för social trygghet enligt 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten får användas anslag som reserverats för betalning av andra förmåner ur samma fond under följande moment: 33.10.50, 53, 54, 57, 60 och 33.20.52.

Förklaring:

Omvärlden

Under de senaste tio åren har finländarnas välfärd och livskvalitet utvecklats på ett gynnsamt sätt. Den ökade polariseringen och sociala ojämlikheten är dock en risk för såväl individens välbefinnande som för samhällets stabilitet. Detta accentueras i och med covid-19-pandemin som har långvariga konsekvenser för finländarnas välfärd och livskvalitet samt för samhället på alla nivåer.

Den snabba tekniska utvecklingen ökar möjligheterna att vidta förebyggande åtgärder för att stödja hälsa och välfärd och ge mera verkningsfull vård och service. Också kunskap och vetande kan utnyttjas bättre på såväl individnivå som samhällelig nivå. Sysselsättning, hälsa och välfärd och de tjänster som stöder dem höjer medborgarnas delaktighet och förhindrar utslagning. Förändringarna i arbetslivet för med sig nya sätt att delta i arbetslivet. I och med dem förändras också grunden för finansieringen av den sociala tryggheten.

Villkoret för social och ekonomisk hållbarhet är en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt verkningsfulla och ändamålsenliga social- och hälsovårdstjänster och förmåner. Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och förmånerna kräver och möjliggör ibruktagande av nya verksamhetssätt. Genom att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför kan verksamheten effektiviseras och tillgången till tjänster och deras tillgänglighet förbättras.

Social- och hälsopolitiken bidrar till en höjning av sysselsättningsgraden och produktiviteten av arbetet genom att man sörjer för arbetstagarnas hälsa, välbefinnande samt funktions- och arbetsförmåga. I takt med att medborgarnas hälsotillstånd och funktionsförmåga förbättras ändras behovet av social- och hälsovårdstjänster. Social- och hälsovårdssektorn är också en tillväxtsektor samt en motor för utvecklingen av teknik och tjänster.

I det finländska välfärdssamhället ska social- och hälsovårdstjänster, pensioner och det övriga socialskyddet kunna erbjudas alla. Finansieringen av detta välfärdssamhälle baserar sig på en balanserad ekonomisk utveckling som förutsätter ekonomisk tillväxt och strukturella reformer.

Budgetpropositionens utgångspunkter

Regeringens mål är ett inkluderande och kunnigt Finland som utgör ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Det är möjligt att förnya samhället och öka jämställdheten endast om människornas förtroende för ett fungerande demokratiskt system stärks. I anslutning till detta har regeringen gett sex löften och genom att infria dem kan ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Finland uppnås.

Målet för den ekonomiska politiken är att öka välfärden. Med detta avses en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och en hållbar offentlig ekonomi. Med en stabil ekonomi undviker man sådana oväntade förändringar i människors livssituation som leder till försämrad välfärd.

Största delen eller två tredjedelar av socialutgifterna finansieras med arbetsgivarnas och arbetstagarnas socialskyddsavgifter, kommunernas skattemedel samt klient- och patientavgifter. Socialutgifternas andel av utgifterna under social- och hälsovårdsministeriets (SHM) huvudtitel är cirka en femtedel. De största utgiftsposterna under huvudtiteln är pensionerna (32 %), familje- och boendekostnaderna samt utkomststödet (29 %), utkomstskyddet för arbetslösa (17 %) och sjukförsäkringen (13 %).

De strategiska målen för regeringsperioden

I enlighet med social- och hälsovårdsministeriets strategi Ett samhälle med sammanhållning och hållbar välfärd 2030 har ministeriet som mål att säkerställa människornas funktionsförmåga, utkomst och tjänster för att vi alla ska kunna leva i ett jämlikt, hållbart och stabilt samhälle. Denna uppgift genomförs med hjälp av lagberedning, mångsidig styrning samt förvaltningsövergripande och internationellt samarbete. I ministeriets arbete betonas informationsledning, öppen kommunikation, tillåtande bestämmelser, innovationer och digitalisering.

Effektmål 2020—2023

Funktionsförmåga

— Skillnaderna i välfärd och hälsa har minskat
— Funktions- och arbetsförmågan har förbättrats
— Livs- och arbetsmiljön har blivit sundare och tryggare

Försörjning

— Den sociala tryggheten uppmuntrar till arbete
— Fattigdomen och antalet marginaliserade har minskat

Tjänster

— Verkningsfulla tjänster och utkomstskyddet bildar en fungerande helhet
— Tillförlitliga tjänster i rätt tid motsvarar kundernas behov
— Må bra-branschen skapar affärsmöjligheter och export

Social- och hälsovårdsministeriet främjar förverkligandet av dessa strategiska mål under 2020—2023 i förvaltningsövergripande samarbete med de andra ministerierna.

Social- och hälsovårdsministeriet genomför i tillämpliga delar lagen om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (756/2021) och lagen om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (757/2021). Vid fördelningen av Europeiska unionens strukturfondsmedel förhandlas resurserna för riksomfattande projekt inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fram tillsammans med det ansvariga ministeriet, dvs. arbets- och näringsministeriet.

Hållbar utveckling

Inom verksamheten vid social- och hälsovårdsministeriet ligger fokus på främjande av hälsa och välfärd, minskande av ojämlikheten, främjande av partiellt arbetsföra personers möjligheter att få arbete och fortsätta arbeta, stärkande av äldre personers funktionsförmåga och säkerställande av tjänster för dem samt främjande av jämställdheten mellan könen. Dessa mål förverkligas år 2022 i synnerhet vid beredningen av strukturreformen av social- och hälsovårdstjänsterna samt reformen av den sociala tryggheten, i jämställdhets- och likalönsprogrammet, i utvecklingsprogrammet för arbetslivet och välbefinnandet i arbetet och i genomförandet av planen för återhämtning och resiliens.

Jämställdhet mellan könen

De strategiska helheterna Ett rättvist, jämlikt och inkluderande Finland samt Ett Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råder utgör ramen för social- och hälsovårdsministeriets verksamhet. Dessa kompletteras och stöds av andra strategiska helheter i regeringsprogrammet. Betydande reformer under beredning är reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och reformen av den sociala tryggheten. I enlighet med regeringsprogrammet ska det för att stödja barnfamiljer vidtas åtgärder som främjar välbefinnande samt förebygger och åtgärdar problem, och dessutom ska genomförandet av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster fortsätta. I uppföljningsindikatorerna för effektmålen för social- och hälsovårdsministeriets strategi har klassificering enligt kön beaktats.

Beredningen och samordningen av det internationella jämställdhetspriset överfördes från statsrådets kansli till social- och hälsovårdsministeriet från och med 2020. För priset, som ska delas ut vart annat år, har det reserverats 500 000 euro, och det delas ut följande gång 2023. För vård av mödrar med missbruksproblem har det reserverats ett anslag på 3,0 miljoner euro för år 2022. För statens finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamheten reserveras 24,55 miljoner euro. Av de anslagna medlen för Institutet för hälsa och välfärd har 250 000 euro reserverats för förebyggande av våldsam radikalisering och extremism, 150 000 euro för bekämpning av våld mot kvinnor och 200 000 euro för utvärdering av upprättandet av satellitcenter till Seri-stödcentren. För en förvaltningsövergripande barnstrategi har det reserverats 2,0 miljoner euro. Genomförandet av jämställdhets- och likalönsprogrammet fortsätter med stöd av ett anslag på 0,5 miljoner euro.

Genom den familjeledighetsreform som träder i kraft i augusti 2022 eftersträvas en mer jämställd användning av familjeledigheterna. Perioden med föräldrapenning förlängs från nuvarande cirka 12,5 månader till cirka 14,5 månader, moderskapspenningen ersätts med graviditetspenning och faderskapspenningen slopas helt. De dagar föräldradagpenningen betalas ut kvoteras så att bägge föräldrarna har rätt att använda hälften av föräldradagpenningen och om de så önskar överlåta en del av sina egna dagar till att användas av den andra föräldern. Föräldraledigheten kan användas vid valfria tidpunkter tills barnet fyller 2 år.

Syftet med familjepensionsreformen är att modernisera de lagstadgade pensionssystemens familjepensionsskydd så att det motsvarar samhällets och familjernas förändrade behov. Barns rätt till familjepension enligt arbetspensionslagarna förlängs med två år och gäller till barnet fyller 20 år. Dessutom betalas familjepensionsandelen för den efterlevande maken som barnpension till barnet, om det inte finns någon som får efterlevandepension. I fråga om familjepensionerna enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen förbättras ställningen för sambor i och med att dessa får rätt till efterlevandepension på vissa villkor. Dessutom begränsas utbetalningen av efterlevandepensionen till högst tio år eller tills den yngsta av dem som har rätt till barnpension fyller 18 år.

Social- och hälsovårdsministeriet samordnar planmässigt regeringens jämställdhetspolitik, främjar jämställdheten mellan könen och integreringen av jämställdhetsperspektivet i all beredning och allt beslutsfattande vid statsrådet. Dessa mål främjas och de beaktas i jämställdhets- och likalönsprogrammet samt i reformerna enligt regeringsprogrammet.

Uppföljningsindikatorer 2017—2022

	2017 utfall	2018 utfall	2019 utfall	2020 utfall	2021 uppskattning	2022 uppskattning

Funktionsförmåga
Skillnaderna i välfärd och hälsa har minskat
Potentiellt förlorade levnadsår (PYLL) i åldrarna 0–80 per 100 000 invånare
— Män	8 740	8 572	8 395	8 275¹⁾	8 270	8 265
— Kvinnor	4 375	4 299	4 237	4 250¹⁾	4 250	4 245
Andel (%) 20—64-åringar som upplever att deras hälsa är medelmåttig eller sämre
— Män	29,0	28,1	27,0¹⁾	33,0¹⁾	33,0	32,0
— Kvinnor	27,4	27,0	26,0¹⁾	32,0¹⁾	32,0	31,0
Andel elever i årskurs 8 och 9 (%) som upplever att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt
— pojkar	13,9	14,0¹⁾	14,7	15,5¹⁾	15,6	15,4
— flickor	23,4	25,0¹⁾	26,8	27,8¹⁾	27,9	27,7
Andel 20—64-åringar (%) som upplever att deras livskvalitet är god (EuroHIS-8)
— Män	54,5	60,9	62,0¹⁾	56,0¹⁾	56,5	57,0
— Kvinnor	60,5	66,1	67,0¹⁾	57,0¹⁾	57,5	58,0
Funktions- och arbetsförmågan har förbättrats
Antal personer som gått i sjukpension
— Heltid	15 145	16 560	14 665	13 830¹⁾	13 800	13 650
— Deltid	5 594	5 585	5 683	5 430¹⁾	5 430	5 420
— Under 25 år	1 933	2 145	2 255	2 040¹⁾	2 030	2 020
Andel 20—64-åringar (%) som tror att de sannolikt inte orkar arbeta ända till åldern för ålderspension
— Män	26,2	24,5	24,5	26,0¹⁾	26,0	25,5
— Kvinnor	23,4	21,9	21,9	27,0¹⁾	27,0	26,5
Andel 75-åringar eller äldre (%) som upplever sig ha åtminstone stora svårigheter att ta hand om sig själva
— Män	12,3	10,5	10,5	10,0¹⁾	10,0	10,5
— Kvinnor	12,2	11,5	11,5	9,0¹⁾	9,0	9,5
Livs- och arbetsmiljön har blivit sundare och tryggare
Antal döda i olyckor i hemmet och på fritiden per 100 000 boende	42	42	40¹⁾	40¹⁾	41	41
Arbetsolycksfallsfrekvens	29,0	29,0	28,7	25,0	25,5	26,0
Vattenepidemier, antal	1	2	4	2	2	3
Fall av våld i familjen eller nära relationer som kommit till polisens kännedom
— Sammanlagt, antal	9 546	9 886	9 850	10 550¹⁾	10 550	10 000
— Män som offer, %	29,8	30,9	30,0	23,0¹⁾	23,0	25,0
— Kvinnor som offer, %	70,2	69,1	70,0	77,0¹⁾	77,0	75,0
Försörjning
Den sociala tryggheten uppmuntrar till att arbeta
Sysselsättningsgrad
20—29 år	66,0	67,5	68,5	65,9	66,0	66,0
20—70 år	67,6	69,6	70,6	69,9	70,0	70,0
55—64 år	62,6	65,4	66,8	67,5	68,0	68,0
Långtidsarbetslösa, % av arbetskraften	4,0	2,9	2,4	2,9	3,0	3,0
Den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring	61,2	61,3	61,5	61,9	62,1	62,1
Fattigdomen och antalet marginaliserade har minskat
Låginkomsttagarnas andel, %
— Hela befolkningen	12,1	11,8	12,3¹⁾	12,5¹⁾	12,4	12,3
— Under 18 år	11,1	10,5	10,6¹⁾	10,7¹⁾	10,6	10,6
— Löntagare	1,7	1,5	1,9¹⁾	1,9¹⁾	1,9	1,8
— 65+	13,3	13,3¹⁾	14,6¹⁾	14,7¹⁾	14,7	14,6
— 18—24-åringar som riskerar att bli utslagna (arbetar inte, studerar inte, är inte i värnpliktstjänst), % av befolkningen i motsvarande ålder	17,0	17,0	17,0	17,0¹⁾	17,5	17,0
25—64-åringar som fått utkomststöd en längre tid, % av befolkningen i motsvarande ålder
— Sammanlagt	2,8	2,9	2,7	2,8¹⁾	2,9	2,9
— Privathushåll utan inkomst, antal	41 377	39 158	38 474	39 000¹⁾	39 500	39 200
Utländska arbetslösa arbetssökande, % av den utländska arbetskraften
— Män	19,0	19,0¹⁾	19,0¹⁾	22,0¹⁾	22,0	21,5
— Kvinnor	27,8	25,0¹⁾	25,0¹⁾	28,0¹⁾	28,0	28,0
Tjänster
Verkningsfulla tjänster och utkomstskyddet bildar en fungerande helhet
0—17-åringar placerade utom hemmet, % av befolkningen i motsvarande ålder	1,4	1,5	1,6	1,6¹⁾	1,6	1,5
Andel som fått otillräckliga tjänster för barnfamiljer, % av dem som behövt tjänster	..	36,6	37,0¹⁾	31,0¹⁾	32,0	31,5
17—24-åringar som hamnat utanför utbildning, % av befolkningen i motsvarande ålder²⁾
— Män	9,4	9,2¹⁾	9,2¹⁾	9,0¹⁾	8,5	8,0
— Kvinnor	6,7	6,7¹⁾	6,7¹⁾	7,0¹⁾	6,5	6,0
Personer som får partiell sjukdagpenning, % av alla som får sjukdagpenning
— Män	4,2	4,4	4,9	4,9¹⁾	5,0	4,9
— Kvinnor	8,2	8,6	9,4	9,4¹⁾	9,5	9,4
65-åringar och äldre (%) som på grund av penningbrist varit tvungna att skära ner på mat, mediciner eller läkarbesök
— Män	7,9	9,0	9,0¹⁾	9,0¹⁾	9,5	9,0
— Kvinnor	10,7	11,6	12,0¹⁾	10,0¹⁾	10,5	10,0
Andel 65-åringar och äldre (%) som upplever att deras livskvalitet är god (EuroHIS-8)
— Män	57,3	50,6	52,0¹⁾	55,0¹⁾	55,0	55,5
— Kvinnor	54,9	51,6	53,0¹⁾	58,0¹⁾	58,0	58,5
75-åringar och äldre som bor hemma, % av befolkningen i motsvarande ålder
— Män	93,6	93,8	93,9¹⁾	94,0¹⁾	94,1	94,0
— Kvinnor	89,5	89,7	89,8¹⁾	90,0¹⁾	90,0	90,1
Tillförlitliga tjänster i rätt tid motsvarar kundernas behov
Väntetid på över 7 dygn för icke brådskande besök hos läkare i den öppna sjukvården inom primärvården, % av genomförda besök
— Sammanlagt	55,0	55,9	59,2	55,4³⁾	57,2³⁾	57,5
— Män	53,9	55,4	58,5	55,6³⁾	57,0³⁾	57,5
— Kvinnor	55,8	56,2	59,7	55,2³⁾	56,0³⁾	56,5
Andel som fått otillräckligt med läkarmottagningstjänster, % av dem som behövt dem
— Sammanlagt	⁴⁾	15,8	15,0¹⁾	19,0¹⁾	19,5	19,0
— Män	..⁴⁾	13,9	14,0¹⁾	18,0¹⁾	18,5	18,0
— Kvinnor	..⁴⁾	17,3	17,0¹⁾	20,0¹⁾	20,5	20,5
Specialiserad sjukvård, antal som väntat längre än 6 månader 31.12/10 000 invånare	2,4	3,2	5,1	12,9³⁾	12,7³⁾	12,5
— sådana bedömningar av servicebehovet inom barnskyddet som färdigställts inom den lagstadgade tidsfristen på 3 månader under tiden 1.10—31.3, %	93,6	93,1	94,3	94,9	94,8	94,5

¹⁾ Uppskattning

²⁾ Läroplikten i Finland utvidgas och den nya läropliktslagen trädde i kraft den 1 augusti 2021. Läroplikten upphör när den studerande fyller 18 år eller dessförinnan avlägger en examen på andra stadiet (studentexamen eller yrkesexamen) eller genomgår en motsvarande utländsk utbildning. Det är därför svårt att uppskatta andelen personer som står utanför utbildningen med avseende på åren 2021 och 2022.

³⁾ Tillgången till icke-brådskande hälso- och sjukvård försämrades på grund av coronavirusepidemin och de undantagsförhållanden som rådde i landet. På grund av coronavirusepidemin tvingades sjukvårdsdistrikten skjuta upp icke-brådskande vård, och det märks som en betydande avvikelse i statistiken för i synnerhet åren 2020 och 2021.

⁴⁾ Inga tillgängliga data.

Källor: Institutet för hälsa och välfärd/Sotkanet, Statistikcentralen, FPA, Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringscentralen och arbets- och näringsministeriet.

Förvaltningsområdets anslag 2020—2022

		År 2020 bokslut 1000 €	År 2021 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2022 budgetprop. 1000 €	Ändring 2021—2022
		År 2020 bokslut 1000 €	År 2021 ordinarie statsbudget 1000 €	År 2022 budgetprop. 1000 €	1000 €	%

01.	Förvaltning	121 152	122 877	130 469	7 592	6
01.	Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)	33 811	36 018	34 168	-1 850	-5
04.	Omkostnader för statens sinnessjukhus (reservationsanslag 2 år)	1 283	980	978	-2	0
05.	Omkostnader för de barnskyddsenheter som lyder under Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)	536	1 848	2 098	250	14
06.	Omkostnader för enheten för hälso- och sjukvård för fångar som är underställd Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)	20 291	20 155	19 088	-1 067	-5
07.	Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 3 år)	8 532	8 714	8 755	41	0
08.	Utomstående hälsovårdstjänster för Enheten för hälso- och sjukvård för fångar (förslagsanslag)	—	—	1 700	1 700	0
25.	Den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)	22 400	30 400	36 600	6 200	20
29.	Mervärdesskatteutgifter inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag)	19 754	19 500	20 729	1 229	6
66.	Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (reservationsanslag 2 år)	14 545	5 262	6 353	1 091	21
02.	Tillsyn	76 743	82 367	82 416	49	0
03.	Strålsäkerhetscentralens omkostnader (reservationsanslag 2 år)	14 278	14 794	16 952	2 158	15
05.	Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år)	12 797	14 272	14 738	466	3
06.	Omkostnader för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (reservationsanslag 2 år)	6 011	5 351	4 744	-607	-11
07.	Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)	26 267	27 909	27 941	32	0
08.	Omkostnader för Tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata (reservationsanslag 2 år)	5 200	3 200	2 200	-1 000	-31
09.	Genomförandet av färdplanen för läkemedelsärenden (reservationsanslag 3 år)	—	5 000	4 000	-1 000	-20
20.	Utgifter för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak (förslagsanslag)	12 190	11 841	11 841	—	0
03.	Forskning och utveckling	125 942	136 656	115 800	-20 856	-15
04.	Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)	74 098	62 072	60 756	-1 316	-2
25.	Nationella kompetenscenter (reservationsanslag 3 år)	7 000	6 500	1 500	-5 000	-77
31.	Främjande av hälsa och välfärd (reservationsanslag 3 år)	10 000	24 000	20 000	-4 000	-17
50.	Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)	24 442	29 042	28 042	-1 000	-3
63.	Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)	10 402	7 042	5 502	-1 540	-22
(87.)	Bolagisering av vaccinforskningen (reservationsanslag 3 år)	—	8 000	—	-8 000	-100
10.	Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster	4 539 373	4 500 057	4 509 834	9 777	0
50.	Familjeförmåner (förslagsanslag)	1 595 351	1 596 500	1 593 000	-3 500	0
53.	Militärunderstöd (förslagsanslag)	16 100	16 500	17 000	500	3
54.	Bostadsbidrag (förslagsanslag)	1 582 400	1 580 400	1 638 300	57 900	4
56.	Tolkningstjänster för personer med funktionsnedsättning (förslagsanslag)	40 222	56 500	58 700	2 200	4
57.	Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag)	750 000	768 800	712 300	-56 500	-7
(58.)	Temporär epidemiersättning till följd av covid-19-epidemin (reservationsanslag 2 år)	60 000	—	—	—	0
60.	Omkostnader för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder (reservationsanslag 2 år)	495 300	481 357	490 534	9 177	2
20.	Utkomstskydd för arbetslösa	3 036 045	2 872 649	2 585 037	-287 612	-10
31.	Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag)	13 953	28 366	30 484	2 118	7
50.	Statsandel till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna (förslagsanslag)	1 272 275	1 037 490	1 082 034	44 544	4
52.	Statsandel till grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna (förslagsanslag)	1 747 176	1 802 990	1 468 679	-334 311	-19
55.	Statsandelar till Sysselsättningsfonden (förslagsanslag)	2 641	3 803	3 840	37	1
30.	Sjukförsäkring	1 981 208	2 185 300	2 145 750	-39 550	-2
60.	Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)	1 981 208	2 185 300	2 145 750	-39 550	-2
40.	Pensioner	4 911 593	5 044 200	5 042 955	-1 245	0
50.	Statens andel av sjömanspensionskassans utgifter (förslagsanslag)	61 224	58 400	60 555	2 155	4
51.	Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för lantbruksföretagare (förslagsanslag)	718 200	737 500	735 500	-2 000	0
52.	Statens andel i de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare (förslagsanslag)	370 950	418 000	431 000	13 000	3
53.	Statens pensionsersättning för tiden för vård av barn och för tiden för studier (förslagsanslag)	11 647	13 900	17 300	3 400	24
54.	Statens andel i kostnaderna för lantbruksföretagares olycksfallsförsäkring (förslagsanslag)	14 350	13 400	13 100	-300	-2
60.	Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag)	3 735 223	3 803 000	3 785 500	-17 500	0
50.	Stöd till veteraner	315 492	241 334	192 720	-48 614	-20
30.	Statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen (förslagsanslag)	683	1 050	1 050	—	0
50.	Fronttillägg (förslagsanslag)	11 605	9 900	7 700	-2 200	-22
51.	Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)	55 075	48 600	43 648	-4 952	-10
52.	Statlig ersättning för kostnader för rehabiliterings- och vårdinrättningar för krigsinvalider och dem som blivit invalider på grund av olycksfall i militärtjänst (reservationsanslag 2 år)	25 000	16 000	20 000	4 000	25
53.	Statsunderstöd för rehabilitering av makar till krigsinvalider (reservationsanslag 2 år)	2 500	2 080	1 690	-390	-19
54.	Frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontmän (reservationsanslag 2 år)	20	16	24	8	50
55.	Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år)	2 500	1 260	400	-860	-68
56.	Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)	38 000	30 400	23 000	-7 400	-24
57.	Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)	8	8	8	—	0
58.	Tjänster som tillhandahålls frontveteraner i hemmet (förslagsanslag)	180 100	132 020	95 200	-36 820	-28
60.	Av kommunerna anordnad social- och hälsovård	517 869	2 014 497	541 682	-1 472 815	-73
30.	Statlig ersättning för kostnaderna för riksomfattande beredskap inom hälso- och sjukvården och socialvården (reservationsanslag 3 år)	2 150	350	350	—	0
31.	Nationell utveckling inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)	1 600	2 800	2 800	—	0
32.	Statlig finansiering till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå samt forskning på universitetsnivå inom socialt arbete (fast anslag)	25 000	25 000	25 000	—	0
33.	Statlig ersättning till enheter inom social- och hälsovården för specialiseringsutbildning för social- och hälsovårdspersonal (förslagsanslag)	91 369	96 000	96 000	—	0
34.	Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar, patientöverföringar och medicinska sakkunnigutlåtanden (förslagsanslag)	13 204	15 200	15 200	—	0
35.	Statlig finansiering till studerandehälsovård som ordnas av Studenternas hälsovårdsstiftelse (reservationsanslag 2 år)	6 400	65 800	65 800	—	0
36.	Statsunderstöd för att säkerställa social- och hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag)	480	562	562	—	0
37.	Statlig ersättning till kommunerna för kostnader på grund av brådskande socialvård för personer som uppehåller sig illegalt i landet (förslagsanslag)	1 216	2 000	1 500	-500	-25
(38.)	Statsunderstöd för den offentliga social- och hälsovårdens covid-19-kostnader (reservationsanslag 2 år)	206 000	1 615 000	—	-1 615 000	-100
39.	Utvecklande av servicestrukturen (reservationsanslag 3 år)	108 910	128 300	132 820	4 520	4
40.	Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 2 år)	28 990	27 835	33 000	5 165	19
52.	Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)	22 550	25 550	24 550	-1 000	-4
(61.)	EU:s finansiering av programmet för hållbar tillväxt (reservationsanslag 3 år)	—	—	—	—	0
61.	Finansieringen av social- och hälsovård enligt planen för återhämtning och resiliens (reservationsanslag 3 år)	—	—	134 000	134 000	0
63.	Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)	3 050	3 000	3 000	—	0
64.	Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (reservationsanslag 3 år)	6 950	7 100	7 100	—	0
70.	Hälsa och funktionsförmåga främjas	910 573	37 773	37 773	—	0
20.	Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år)	243 740	30 940	30 940	—	0
21.	Hälsoövervakning (reservationsanslag 2 år)	545	545	545	—	0
22.	Övervakning av smittsamma sjukdomar (reservationsanslag 2 år)	660 460	460	460	—	0
50.	Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 3 år)	2 000	2 000	2 000	—	0
51.	Statlig ersättning för kostnaderna för utbildning av specialister i företagshälsovård (reservationsanslag 3 år)	2 900	2 900	2 900	—	0
52.	Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (fast anslag)	928	928	928	—	0
80.	Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare	137 514	138 390	135 440	-2 950	-2
40.	Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag)	117 064	117 000	114 000	-3 000	-3
41.	Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år)	1 900	1 900	1 900	—	0
42.	Statlig ersättning för kostnaderna för vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år)	410	350	400	50	14
50.	Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år)	18 140	19 140	19 140	—	0
90.	Understöd för främjande av hälsa och social välfärd	380 770	362 440	332 710	-29 730	-8
50.	Understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd (förslagsanslag)	380 770	362 440	332 710	-29 730	-8
	Sammanlagt	17 054 274	17 738 540	15 852 586	-1 885 954	-11

Det totala antalet anställda¹⁾

3 802

3 863

3 878

¹⁾ Antalet årsverken innehåller inte den andel som gäller Arbetshälsoinstitutet. År 2022 uppgår den avgiftsbelagda verksamhetens andel till 1 280 årsverken och den samfinansierade verksamhetens andel till 249 årsverken.