Statsbudgeten 2022

Förklaring:

Globaliseringen, den minskade biologiska mångfalden och klimatförändringen, den vetenskapliga, teknologiska och ekonomiska utvecklingen, förändringarna i arbetslivet, befolkningsförändringen, förändringarna i det samhälleliga deltagandet och den ökade ojämlikheten påverkar snabbt samhället och målen och verksamheten inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Genom verksamheten inom förvaltningsområdet kan man dock i betydande grad påverka förändringarnas riktning och skapa förutsättningar för en positiv utveckling. Strukturförändringen inom ekonomin, ökningen av de åldersrelaterade utgifterna och balansmålet för de offentliga finanserna sätter ramar för förvaltningsområdets verksamhet. Befolkningsförändringen och dess regionala differentiering orsakar ett betydande tryck på att förändra organiseringen av tjänsterna inom förvaltningsområdet.

Finländarnas utbildnings- och kompetensnivå är fortfarande hög i internationell jämförelse, men utvecklingen går i en oroväckande riktning. Utbildningsnivån har slutat stiga, de ungas inlärningsresultat har sjunkit och den finländska vetenskapen sackar efter konkurrerande länder. En av styrkorna i vårt utbildningssystem, dess utjämnande effekt på skillnader i utgångspunkten, har försvagats. Välbefinnandet bland barn och unga har inte till alla delar utvecklats i en gynnsam riktning. Det kontinuerliga lärandet under tiden i arbetslivet svarar inte på de ökande behoven. Befolkningens ringa fysiska aktivitet och de kostnader som fysisk inaktivitet orsakar samhället sänker individernas och samhällets funktionsförmåga. Även hårdare attityder och värden ökar osäkerheten. Hatretorik och olika alternativa sanningar är ett hot mot demokratin och förtroendet.

Den pandemi som började 2020 och återhämtningen från den förutsätter åtgärder av hela den offentliga förvaltningen och undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Sysselsättningsutvecklingen och den ekonomiska utvecklingen är osäker. Medborgarnas välfärd är hotad och det finns en risk för ökad ojämlikhet. Undantagsarrangemangen inom fostran och utbildning har påverkat barns och ungas inlärning och välfärd, och de luckor i inlärningen som uppstått måste åtgärdas. Restriktionerna har försämrat verksamhetsförutsättningarna inom kulturen och de kreativa branscherna, idrotten och ungdomsarbetet. Alla konsekvenser av pandemin är inte ens ännu inom synhåll. Samtidigt har krisen skapat en möjlighet och även en nödvändighet att på ett nytt sätt granska hur åtgärderna och praxisen inom förvaltningsområdet fungerar och hur verkningsfulla de är.

Undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde stärker och förnyar samhällets bildningsgrund och skapar förutsättningar för en ökad delaktighet i samhället. Kunskap, kompetens och kreativitet hör till de viktigaste konkurrensfaktorerna i Finland och de är viktiga också för nationens psykiska kristålighet. Genom att småbarnspedagogiken, utbildningen, det kontinuerliga lärandet och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten stärks samt genom åtgärder som främjar kreativa branscher och immateriellt innehåll och det mervärde som dessa ger tryggas ekonomins förnyelseförmåga, möjligheterna till hållbar tillväxt, sysselsättningen och tillgången på kompetent arbetskraft på lång sikt. Vetenskaplig kunskap ger bildning, bygger upp en världsbild, producerar välstånd och välfärd, är en grund för beslutsfattandet och utvecklar praxis. Behovet av evidensbaserad information kommer att öka ytterligare i framtiden. Bildning skapar förtroende och respekt mellan människor samt kritiskt tänkande. För att man ska kunna höja befolkningens kunskapsnivå och stärka den sociala samhörigheten, delaktigheten och jämställdheten krävs samarbete mellan aktörerna inom förvaltningsområdet samt förvaltningsövergripande politik. Vi måste förbinda oss till hållbar utveckling och globalt ansvar. All verksamhet ska utgå från jämlikhet.

Centrala mål under regeringsperioden är att höja utbildningsnivån och hela befolkningens kunskapsnivå, öka de studerandes välbefinnande och minska kunskapsskillnaderna. En jämlikhetsskapande utbildning stärker också jämställdheten och jämlikheten i samhället. I och med att läroplikten utvidgas har de unga bättre förutsättningar än tidigare att klara sig i fortsatta studier, i arbetet och i livet. Finland blir en internationellt attraktiv plats för studier, forskning och investeringar. Antalet arbetsplatser inom kreativa branscher ökas och tillgången till kulturtjänster förbättras. Barns och ungas välbefinnande ska tryggas, utslagningen ska minskas och delaktigheten stärkas. Aktivt motionerande och idrottande bör ökas. Dessa mål och åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde spela en central roll också när det gäller att främja psykisk välfärd och kristålighet.

Finland har alla förutsättningar att behålla sin plats bland världens mest ansedda kultur- och välfärdsstater. Institutioner och politik som upprätthåller kompetens, kreativitet, social sammanhållning, jämlikhet och förtroende får allt större betydelse och stärker samhället med tanke på nuvarande och framtida utmaningar.

Målen för jämställdheten mellan könen främjas i de utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet som avses i regeringsprogrammet, såsom bl.a. förlängning av läroplikten, kvalitets- och jämställdhetsprojekt inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, ökning av resurserna för undervisningspersonalen inom yrkesutbildningen, utvidgning av det kontinuerliga lärandet, arbetet med en tillgänglighetsplan för högskoleutbildningen samt prioriteringarna i forskningsprojekten inom forskningspolitiken. Inom verksamhetsområdet kultur och konst samt idrott och ungdomsarbete främjar dessutom bl.a. reformen av statsandelssystemet för konst, höjningen av nivån på konstnärsstipendier, utvidgningen av skolornas fritidsverksamhet, genomförandet av den idrottspolitiska redogörelsen och utvidgningen av verkstadsverksamheten för unga målen för främjandet av jämställdheten mellan könen.

Integreringen av jämställdhetsperspektivet och genomförandet av regeringens jämställdhetspolitik främjas genom att man etablerar förvaltnings- och verksamhetssätt som främjar ett beaktande av jämställdhetsperspektivet i beredningen av ärenden och i beslutsfattandet. Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv tas in som en del av lagberedningsprocesserna, resultatstyrningen inom förvaltningsområdet och planeringen av verksamheten och ekonomin. I processerna för ansökan om och beviljande av statsunderstöd beaktas främjandet av jämställdheten mellan könen, och de könsrelaterade konsekvenserna av verksamheten inom förvaltningsområdet följs upp med hjälp av statistik och undersökningar.

Stärkandet av bildning och kompetens är förutsättningar för att målen för hållbar utveckling ska nås. Undervisnings- och kulturministeriet främjar hållbar utveckling genom utbildnings-, forsknings-, kultur-, ungdoms- och idrottspolitiska åtgärder. Det innebär bland annat att de kulturella rättigheterna tillgodoses på lika villkor, en högklassig småbarnspedagogik, en höjning av kompetens- och utbildningsnivån, kontinuerligt lärande, tillgång till information, kulturella rättigheter samt välfärd och delaktighet. Genom åtgärder inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde främjas den kulturella förändring som är en förutsättning för en förändring mot en övergripande hållbar utveckling.

Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer för hållbar utveckling styr verksamheten inom förvaltningsområdet på en hållbar grund, bl.a. genom att man i styrningen av ämbetsverken och inrättningarna samt branscherna inom förvaltningsområdet beaktar målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 samt genom att man följer upp och utvärderar hur dessa mål uppnås.

I läroplanerna betonas värdegrunden för den hållbara utvecklingen. I den utbildningspolitiska redogörelsen har man beaktat utbildningens och FoUI-verksamhetens viktiga roll i främjandet av hållbar utveckling.

Högskolorna har i de avtal som ingåtts med ministeriet för åren 2021—2024 förbundit sig att inkludera studier i hållbar utveckling i sina utbildningsprogram. De utvecklar också uppföljningen av verksamheternas koldioxidavtryck och strävar genom aktiva åtgärder efter att högskolecampus och högskolornas verksamhet ska vara koldioxidneutrala före 2030. Finlands Akademi förutsätter att principerna för hållbar utveckling beaktas i de projekt som Akademin finansierar, som en del av tillvägagångssätten för ansvarsfull forskning.

Ministeriet främjar ansvarsfull produktion och konsumtion av tjänster och evenemang inom kultur- och idrottssektorn samt hållbar kulturturism som stöder den lokala kulturen. Genom åtgärderna i den kulturarvsstrategi som utarbetas främjas skyddet, bevarandet och en hållbar användning av kulturarvet. Klimatförändringen, hållbar utveckling och möjligheterna att förbättra livsmiljön är huvudteman i förslaget till arkitekturpolitiskt program. Undervisnings- och kulturministeriet förutsätter att de idrottsfrämjande organisationer som beviljas statsunderstöd har gjort upp miljöplaner som en del av främjandet av samhällsansvaret från och med 2022. Vid byggandet av idrottsanläggningar främjas ibruktagandet av principerna om energieffektivitet, cirkulär ekonomi och andra hållbarhetsprinciper. Hållbar utveckling ingår i värdegrunden för ungdomslagen och därmed utgör främjandet av den en av grunderna för den statliga finansieringen av ungdomsarbetet. Som en del av statsförvaltningen utvecklar ministeriet sin ansvarsrapportering.

Målet är att garantera verksamhetsförutsättningarna för evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och andra religionssamfund och att främja möjligheterna till religionsbekännelse och religionsutövning och att på andra sätt främja religionsfriheten. I fråga om det allmänna ordnandet av begravningsväsendet är utgångspunkten religionsfrihet och jämlikhet samt värdighet och vördnad.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning 2022 utgör enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 54,82 procent ökat med 15,80 euro per kommuninvånare på grund av bortfallet av yrkeshögskolornas finansiering. Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. i den ovannämnda lagen avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock högst på 2017 års nivå.

Veikkaus Ab:s egentliga intäktskalkyl i fråga om främjandet av idrott, fysisk fostran, vetenskap, konst och ungdomsarbete uppgår till 359,3 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen intäktsförs outdelade vinstmedel till ett belopp på sammanlagt 2,25 miljoner euro, varvid sammanlagt 361,6 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamheten står till förfogande. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt 17 a § i lotterilagen (1047/2001). I intäktskalkylen ingår den uppskattade effekten av sänkningen av lotteriskatten, 42,4 miljoner euro, och dessutom har minskningen av intäktskalkylen kompenserats med tillägg på sammanlagt 131,4 miljoner euro under budgetmomenten.