Statsbudgeten 2022
70. Lantmäteri och registrering av bostadsaktier
Förklaring:Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket samt utgifterna för understödjande av fastighetsförrättningar budgeterats.
De allmänna ekonomiska konjunkturerna påverkar i synnerhet lantmäteriförrättningarna och inskrivningsärendena samt efterfrågan på informationstjänster i anslutning till dessa. Om den svaga ekonomiska utvecklingen fortsätter länge, har den betydande konsekvenser för de inkomster som flyter in till Lantmäteriverket. Genom förvaltning och förbättring av fastighetssystemet skapas förutsättningar bl.a. för en fungerande marknadsekonomi, finansiering och ett hållbart utnyttjande av naturresurser. Riksomfattande grundläggande geografisk information spelar en viktig roll som ett enhetligt, allmänt basmaterial för nyttjande av den rikstäckande geografiska informationen. Grunddatalagrens roll inom förvaltningen och vid ordnandet av tjänster i anslutning till den stärks som en del av den digitala nationella servicearkitekturen. Grunddatalagren spelar dessutom en viktig roll eftersom de möjliggör tjänster inom den privata sektorn.
Serviceproduktionen styrs allt tydligare av kundernas och samhällets behov och de strategiska utvecklingsprojekten fokuserar på digitala tjänster. En allt större del av utvecklingsprojekten och uppgifterna sköts i samarbete i både nationella och internationella nätverk, vilket förutsätter allt aktivare medverkan när det gäller standardisering, fastställande av gemensamma mål och annat samarbete. Sett ur ett kundperspektiv är strävan att gränserna mellan olika aktörer inte ska synas och målet är att medborgarna ska ha tillgång till centraliserade tjänster. Betydelsen av att trygga tjänsternas kontinuitet, dataskyddet och data- och cybersäkerheten ökar ytterligare och detta förutsätter att ansvaren har definierats tydligt inom servicekedjorna och samarbetet.
Genom det nya bostadsdatasystemet skapas det förutsättningar för registrering av ägande- och lägenhetsuppgifter om bostadslägenheter som besitts med stöd av aktier samt för byte av bostadslägenheter och hanteringen av säkerheter. I systemet bildas nya bostadsaktiebolag endast digitalt och några aktiebrev trycks inte längre på papper. Bostadsaktiebolag som bildats före den 1 januari 2019 ska senast den 31 december 2023 överföra förvaltningen av sina aktieböcker till bostadsdatasystemet. I följande skede av projektet utreds behovet av att vidareutveckla tjänsterna och lagstiftningen.
En av de identifierade åtgärderna i redogörelsen om politiken för geografisk information är säkerställande av adressuppgifter av god kvalitet. I Finland finns för närvarande inget riksomfattande och kvalitetssäkrat register som skulle innehålla aktuell information om adresser och adressernas läge. Lantmäteriverket har en central roll i genomförandet av det riksomfattande adressregistersystemet och de ekosystemtjänster för adressuppgifter som det förutsätter. Med hjälp av det nya adressregistersystemet sammanställs riksomfattande adressuppgifter, sköts kvalitetskontrollen och möjliggörs upplysningstjänster för olika aktörer. Tillförlitliga adressuppgifter kan utnyttjas i stor utsträckning inom samhällets olika sektorer. Adressuppgifterna är väsentliga i synnerhet i verksamheten hos de myndigheter som svarar för den inre säkerheten, men betydande användningsbehov förekommer också i andra myndigheters verksamhet samt inom näringslivet, bl.a. inom logistiken och trafiken.
Genom ägoregleringar kan man permanent påverka merkostnader och olägenheter som föranleds av en dålig ägostruktur, sänka klimatutsläppen och förbättra trafiksäkerheten. Ägoregleringar är ett viktigt sätt att genomföra det program för utveckling av åkerstrukturen som skrivits in i regeringsprogrammet.
Betydelsen av att främja samanvändningen av geografisk information och utveckla den nationella infrastrukturen för geografisk information, utveckla och upprätthålla nationella koordinatsystem och andra referenssystem samt forskning som stöder geodataområdet framhävs i vårt allt mer digitaliserade samhälle och medför i stor utsträckning nytta t.ex. inom trafiken, skogsbruket och jordbruket. Med GNSS-basstationernas FinnRef-nätverk upprätthålls riksomfattande och globala positionsbestämningssystem och referenssystem. Navigationsnoggrannheten i Finland och Europa förbättras genom utveckling och upprätthållande av tjänster som stöder positionering samt RIMS-basstationen i Virolahti. Moderniseringen av den tekniska infrastrukturen vid forskningsstationen Metsähovi slutförs och stationens forskningsverksamhet utvecklas så att den motsvarar behoven för en modern geodetisk basstation.
Inom politiksektorn lantmäteri och registrering av bostadsaktier genomförs utöver de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln även följande mål och kompletterande preliminära resultatmål:
Tillförlitlig geografisk information samt information om fastigheter och lägenheter som kan användas brett skapar ny företagsverksamhet och säkrar ägarskap
- — genom förvaltningen av och tjänsterna inom fastighets- och lägenhetsdatasystemen tryggas funktionen hos det nationella ägar- och garantisystemet
- — genom förvaltningen av och tjänsterna i fråga om grundläggande geografisk information och referenssystem tryggas grunden för positionsbestämning
- — genom stödtjänster och forskning stöds interoperabiliteten mellan geografisk information och utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geografisk information.
Nyckeltal
2020 utfall |
2021 mål |
2022 mål |
|
Samhällelig genomslagskraft | |||
— antal kommuner som deltar i samarbetet kring den nationella terrängdatabasen vid utgången av året | 53 | 70 | 90 |
— täckningsindex för programmet för grundlig förbättring FDS | 57 | 63 | 70 |
— utnyttjande av datalager, ökning från föregående år, % | 5 | 2 | 2 |
— störningsfria e-tjänster, % | 99,9 | 99,5 | 99,5 |
— aktielägenhetsregistrets täckning, % | – | 10 | 40 |
— fullständig väg- och byggnadsinformation, % | 96,1 | 96 | 96 |
— tillgång till metadatatjänster, % | – | 99 | 99 |
Kapitlets rubrik har ändrats.
01. Lantmäteriverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 44 578 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till Lantmäteriverkets självfinansieringsandel i samfinansierade forskningsprojekt
2) till betalning av utgifter som gäller självfinansieringsandelen i projekt som ska genomföras med stöd ur EU:s fonder
3) till betalning av medlemsavgifter som hänför sig till ämbetsverkets verksamhet.
Av anslaget har 1 000 000 euro reserverats för bostadsdatasystemet (RRF pelare 2) som en del av planen för återhämtning och resiliens.
Förklaring:Lantmäteriverket ska inom sitt ansvarsområde
- — sörja för fastighetsbildnings- och ägoregleringsverksamheten
- — bedriva vetenskaplig forskning och utveckling
- — sörja för grunderna för positionsbestämningen och produktionen av grundläggande geografisk information samt producera sakkunnigtjänster som ställs till samhällets förfogande
- — sköta underhållet av de register som behövs
- — sörja för den allmänna utvecklingen i branschen och delta i det internationella samarbetet
- — sköta andra uppgifter som bestäms särskilt eller som jord- och skogsbruksministeriet förelägger verket.
Lantmäteriverket stöder uppnåendet av de samhälleliga effektmål som anges i motiveringen till huvudtiteln och i förklaringsdelen under kapitel 30.70.
Med inkomster från EU:s återhämtningsinstrument finansieras fortsättningsskedet i bostadsdatasystemet.
I samband med beredningen av budgetpropositionen för 2022 ställer jord- och skogsbruksministeriet för Lantmäteriverket upp de mål för resultatet av verksamheten och hanteringen av resurser som anges i förklaringsdelen under kapitel 30.01.
Kostnader, intäkter och årsverken för Lantmäteriverkets huvudfunktioner
2020 bokslut | 2021 uppskattning | 2022 uppskattning | |||||||
Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | Kostnader 1 000 € |
Intäkter 1 000 € |
Årsv. | |
Fastighetsförrättningar | 37 445 | 37 301 | 501 | 37 231 | 36 782 | 490 | 37 276 | 37 276 | 490 |
Ägoregleringsuppgifter | 3 125 | 71 | 51 | 4 240 | 18 | 50 | 3 300 | - | 50 |
Inskrivningsuppgifter | 25 229 | 19 756 | 372 | 28 228 | 23 100 | 379 | 28 493 | 24 709 | 389 |
Upprätthållande av grunddatalager | 33 181 | 3 190 | 423 | 37 811 | 2 300 | 423 | 37 930 | 2 308 | 423 |
Informationstjänst | 13 586 | 15 075 | 82 | 14 900 | 14 959 | 86 | 14 905 | 14 905 | 86 |
Lantmäteri och forskning, utveckling och sakkunnigtjänster inom sektorn för geografisk information | 11 938 | 4 524 | 198 | 13 602 | 5 771 | 207 | 16 450 | 5 015 | 207 |
Sammanlagt | 124 504 | 79 917 | 1 627 | 136 012 | 82 930 | 1 635 | 138 354 | 84 213 | 1 645 |
Nyckeltal för ämbetsverket
2020 utfall |
2021 mål1) |
2022 mål |
|
Funktionell effektivitet | |||
---|---|---|---|
— totalproduktivitet | 101,7 | 101,5 | 101,5 |
— kundtillfredsställelse totalt, % | 89 | - | 85 |
— ägoregleringsproduktion, ombildade ha | 9 140 | 8 500 | 8 500 |
— refererade vetenskapliga publikationer, st. | 114 | 110 | 110 |
— digitaliseringsgrad inom företagstjänsterna, % | – | 70 | 85 |
1) Uppdaterats enligt resultatavtalet.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
Bruttoutgifter | 128 329 | 129 276 | 128 791 |
Bruttoinkomster | 79 917 | 84 213 | 84 213 |
Nettoutgifter | 48 412 | 45 063 | 44 578 |
Poster som överförs | |||
— överförts från föregående år | 32 084 | ||
— överförts till följande år | 29 468 |
Kostnadsmotsvarighet för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)
2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
Offentligrättsliga prestationer | |||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 70 762 | 73 133 | 74 661 |
— övriga intäkter | - | - | - |
Intäkter sammanlagt | 70 762 | 73 133 | 74 661 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 49 404 | 50 208 | 52 126 |
— andel av samkostnader | 25 289 | 22 925 | 22 535 |
Kostnader sammanlagt | 74 693 | 73 133 | 74 661 |
---|---|---|---|
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | -3 931 | - | - |
Kostnadsmotsvarighet, % | 95 | 100 | 100 |
Övriga prestationer | |||
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— intäkter av försäljningen av prestationer | 1 972 | 1 672 | 2 229 |
— övriga intäkter | - | - | - |
Intäkter sammanlagt | 1 972 | 1 672 | 2 229 |
Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten | |||
— särkostnader | 955 | 879 | 1 172 |
— andel av samkostnader | 856 | 709 | 946 |
Kostnader sammanlagt | 1 811 | 1 588 | 2 118 |
Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) | 161 | 84 | 111 |
Kostnadsmotsvarighet, % | 109 | 105 | 105 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Bostadsdatasystemet NGEU (RRF pelare 2) | 1 000 |
Finansiering av det andra skedet av bostadsdatasystemet (regeringsprogr. 2019, av engångsnatur) | -1 500 |
Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror | -1 |
Lönejusteringar | 205 |
Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -188 |
Nivåförändring | -1 |
Sammanlagt | -485 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
2022 budget | 44 578 000 |
2021 III tilläggsb. | 999 000 |
2021 budget | 45 063 000 |
2020 bokslut | 45 796 000 |
40. Utgifter för understödjande av fastighetsförrättningar (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 3 300 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter enligt lagen om stöd för nyskiften (1423/2014) samt utgifter för finansieringen av lån och räntestöd enligt 102 § i lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/1977)
2) till betalning av utgifter enligt 21 och 22 § i lagen om ägoregleringar på grund av vattendragsprojekt (451/1988)
3) till betalning av sådana kostnader och ersättningar som orsakas av en förrättning och som avses i 3 § 5 mom. i lagen om fastighetsförrättningsavgift (558/1995) när det gäller nyskiften
Förklaring:Anslaget används för att stödja ägoregleringar av åkrar samt ägoregleringar av skogar av pilotkaraktär. Man bedömer att användningen av anslaget fördelar sig så att den låneandel som återkrävs hos sakägare är ca 50 % och statens slutgiltiga utgift blir ca 50 %.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
Tidigareläggning av genomförandet av pågående ägoregleringsprojekt (regeringsprogr. 2019) | -1 000 |
Ägoregleringar för utveckling av åkerstrukturen (regeringsprogr. 2019) (överföring från moment 30.20.48) | 1 300 |
Sammanlagt | 300 |
Anslagstypen under momentet har ändrats.
2022 budget | 3 300 000 |
2021 budget | 3 000 000 |
2020 bokslut | 1 389 405 |