Statsbudgeten 2022
40. Högskoleundervisning och forskning
För Finlands Akademis forskningsprojekt, programvaru- och apparaturanskaffningar som hänför sig till forskningsfinansieringen, utvärderingar och av Akademin finansierat forskningsfrämjande, vilka finansieras under momenten 29.40.51 och 29.40.53, får det 2022 ingås förbindelser till ett värde av 390 500 000 euro. Av fullmakten är ett belopp på högst 20 000 euro avsett för stärkande av forskningsinfrastrukturerna, ett belopp på högst 10 000 000 euro avsett för genomförande av ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (ICT) och ett belopp på 50 000 000 euro avsett för stärkande av universitetens profilering. Om en del av bevillningsfullmakten för 2021 är oanvänd, får förbindelser som gäller den oanvända delen ingås ännu 2022.
Av fullmakten har 25 250 000 euro reserverats för betalning av utgifter och understöd som föranleds av lokala infrastrukturer (RRF pelare 3) och 15 250 000 euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av den helhet som stöder en grön omställning och gäller främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetens (RRF pelare 3/FoUI-finansiering) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Lokaler kan alltjämt överlåtas utan vederlag till Vetenskapliga samfundens delegation.
Förklaring:
- — Nivån på den finländska vetenskapen i internationell jämförelse och vetenskapens kunskaps- och kompetensgrund stärks och därigenom främjas en hållbar ekonomisk tillväxt och uppkomsten av nya arbetsplatser.
- — Tillgången till en högt utbildad och kompetent arbetskraft och forskarkår tryggas så att samhället, kulturen och arbetslivet kan förändras.
Yrkeshögskolorna, universiteten, Finlands Akademi, Riksarkivet, Institutet för de inhemska språken och Depåbiblioteket skapar förutsättningar för att stärka bildningen, den hållbara tillväxten och välfärden samt Finlands konkurrenskraft. Verksamheten är högklassig, internationell, effektiv och etisk och stöder en jämlik och mångkulturell samhällsutveckling.
- — Genom vetenskapspolitik och åtgärder inom högskolorna främjar man uppkomsten av starka och nätverkande forsknings- och kompetenscenter, internationalisering och kontakter till globala nätverk av föregångare.
- — Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och nationella forskningsinfrastrukturer samt för sådan forskning och innovationsverksamhet som sammanför olika aktörer och branscher.
- — Högskolorna stöder växande forskningsområden och skapar konkurrenskraftiga förutsättningar för forskning som siktar på den internationella toppen.
- — Ett omfattande utnyttjande av samt öppenhet i fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande, inklusive kommersialisering och kompetensexport, främjas inom det offentliga beslutsfattandet och utvecklandet av näringslivet.
- — Utvecklandet av forskningsverksamheten och informationssamhället tryggas genom högklassiga stödtjänsteroch med hjälp av digitaliseringen.
- — Öppen vetenskap och innovationsverksamhet främjas som ett samarbete mellan förvaltningsområdena och tillsammans med forskarsamhället.
- — Medie- och medborgarsynligheten samt vetenskapsfostran stärks inom den evidensbaserade kunskapen.
Yrkeshögskolorna och universiteten utvecklar själva sin verksamhet så att de är jämlika, tillgängliga, mångkulturella och attraktiva arbets- och lärmiljöer. Högskolorna leds väl, man satsar på välbefinnandet i arbetet och sörjer systematiskt för kompetensutvecklingen. Högskolorna främjar dessa mål också i samhället i stort. Högskolorna samarbetar på riksnivå för att bygga upp öppna, tillgängliga och flexibla studiemöjligheter. Högskolorna är studerandecentrerade och stöder kontinuerligt lärande i olika livssituationer så att arbetskarriärerna förlängs och det blir möjligt att kontinuerligt utveckla kompetensen.
- — Andelen högskoleutbildad arbetskraft ökas genom ett ökat utbud av högskoleutbildning, bättre genomströmning och utvecklande av flexibla studiemöjligheter.
- — Högskolorna förutser arbetskrafts- och utbildningsbehoven i samarbete med olika intressentgrupper.
- — För att samla kompetensen och avveckla oändamålsenliga och överlappande funktioner kommer högskolorna att fortsätta det operativa och strukturella utvecklandet inom och mellan de olika sektorerna.
- — Högskolorna profilerar sig inom sina egna starka områden, förtydligar och effektiviserar samarbetet och arbetsfördelningen både sinsemellan och med forskningsinstituten.
- — Högskolorna höjer kvaliteten på utbildningen genom att se över utbildningsinnehållet, undervisningsmetoderna, lärmiljöerna och lärarnas pedagogiska kompetens.
- — Högskolorna ökar möjligheterna till kontinuerligt lärande, gör handledningen av de studerande mångsidigare och ökar samarbetet med arbetslivet.
- — I högskolornas verksamhet betonas internationalisering och ett företagarmässigt tillvägagångssätt samt samhällsansvar och globalt ansvar.
Antal studerande vid yrkeshögskolor och universitet
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
|
| Grundexamina vid yrkeshögskolor | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| — studerande som inlett sina studier | 33 255 | 34 212 | 39 222 | 38 000 | 38 450 |
| — avlagda examina | 24 504 | 24 315 | 24 369 | 25 000 | 25 500 |
| — antal studerande | 127 032 | 126 279 | 131 154 | 130 500 | 130 000 |
| Högre yrkeshögskoleexamina | |||||
| — studerande som inlett sina studier | 5 268 | 5 376 | 6 687 | 7 000 | 7 000 |
| — avlagda examina | 3 117 | 3 330 | 3 870 | 3 900 | 4 100 |
| — antal studerande | 13 410 | 14 208 | 15 930 | 16 200 | 16 200 |
| Grundexamina vid universitet1) | |||||
| — nya studerande | 21 759 | 22 074 | 24 990 | 24 900 | 25 050 |
| — avlagda lägre högskoleexamina | 13 461 | 13 419 | 15 093 | 15 000 | 15 200 |
| — avlagda högre högskoleexamina | 15 162 | 16 128 | 18 513 | 17 000 | 17 200 |
| — antal studerande | 134 085 | 134 364 | 136 911 | 138 000 | 138 100 |
| Doktorsexamina vid universitet | 1 782 | 1 716 | 1 839 | 1 800 | 1 830 |
1) Inbegriper studerande för lägre och högre högskoleexamen och dessa examina.
Andelen utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet av bruttonationalprodukten (%)
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 uppskattning |
2021 uppskattning |
2022 uppskattning |
|
| FoU-utgifternas andel av BNP (%) | 2,72 | 2,73 | 2,76 | 2,79 | 2,94 | . | . |
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna för forskningsprojekt föranleder staten (mn euro)
| Bevillningsfullmakt i enligt med budgeten | |||||||||
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | |
| 2014 | 280,0 | 2,1 | |||||||
| 2015 | 318,8 | 5,8 | 0,7 | 0,1 | |||||
| 2016 | 338,4 | 7,5 | 3,3 | 0,2 | |||||
| 2017 | 348,3 | 55,2 | 19,1 | 3,5 | 0,1 | ||||
| 2018 | 343,3 | 88,3 | 58,1 | 14,9 | 3,3 | 0,1 | |||
| 2019 | 368,4 | 101,3 | 99,8 | 68,7 | 21,0 | 4,8 | |||
| 2020 | 438,11) | 114,8 | 106,8 | 85,3 | 61,1 | 19,7 | 5,0 | ||
| 2021 | 406,3 2) | 19,1 | 87,0 | 108,4 | 100,1 | 68,2 | 20,5 | 2,9 | |
| 2022 | 390,5 | 0,0 | 27,9 | 80,4 | 107,8 | 101,9 | 54,1 | 16,5 | 2,0 |
| Sammanlagt | 394,0 | 402,5 | 361,4 | 293,4 | 194,5 | 79,7 | 19,4 | 2,0 | |
1) I talet ingår en fullmakt på 347,084 miljoner euro i budgeten för 2020, en fullmakt på 10 miljoner euro i den tredje tilläggsbudgeten och en fullmakt på 81 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten.
2) I talet ingår en fullmakt på sammanlagt 45 miljoner euro i den tredje tilläggsbudgeten för 2021 (RRF pelare 3).
Vid ändringen av bevillningsfullmakten har som tillägg beaktats den tidsbundna kompensationen av avkastningen av penningspelsverksamheten 2022—2023 samt sammanlagt 40,5 miljoner euro av fullmakten för återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 3).
Från och med 2021 har den årliga procentfördelningen av anslagen ändrats så att den bättre motsvarar de faktiska kostnaderna för forskningsprojekten.
01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 11 975 000 euro.
Förklaring:Finlands Akademi är en viktig finansiär av vetenskaplig forskning i Finland och verkar aktivt inom den nationella och internationella vetenskaps- och innovationspolitiken. Genom sin konkurrensutsatta och referentgranskade forskningsfinansiering och sin vetenskapspolitiska verksamhet höjer Akademin forskningens kvalitet och genomslag och stöder aktivt vetenskaplig förnyelse. I anslutning till Finlands Akademi finns rådet för strategisk forskning. Förvaltningsämbetet för Akademin producerar rådets administrativa tjänster.
— Akademin producerar högklassigt och mångsidigt kunskapsbaserat material och analyser som gäller den forskning som görs i Finland och finländska forskningsorganisationer för ministerier, högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer, för att användas för beslutsfattande inom vetenskapspolitiken.
- — De som ansöker om forskningsfinansiering får aktuell information om Akademins finansieringsprinciper och finansieringsmöjligheter samt om beslutsfattandet.
— Akademin främjar tillgängligheten i fråga om material, metoder och resultat gällande forskningen i enlighet med principerna för öppen vetenskap.
— Akademins verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Finlands Akademi utvecklar och leder sin arbetsgemenskap med målet att personalen ska ha god arbetsförmåga och arbetshälsa, sakkunskap, stark kompetens och utveckling av kompetensen, främja rörligheten samt förnya statens arbetsgivarbild.
Nyckeltal för resultat
| 2019 utfall |
2020 utfall |
2021 mål |
2022 mål |
|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Akademins samarbetsförmåga (förfrågan till intressenter, max 4) | - | 3,06 | - | 3,10 |
| Andelen referentgranskade publikationer som är öppna för allmänheten i Akademins projekt (%) | 51 | 56 | 85 | 90 |
| Andelen kvinnor (%) av utvärderingens experter | 34 | 36 | 40 | 45 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Finansieringsverksamheten, behandlade ansökningar (st.) | 4 509 | 4 814 | 4 200 | 4 200 |
| Finansieringsverksamhetens kostnadsandel av den beviljade finansieringen (%) | 2,3 | 2,2 | < 3,5 | < 3,5 |
| Akademiprojektens handläggningskostnad (euro/ansökan) | 1 579 | 1 622 | 1 450 | 1 450 |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,67 | 3,67 | >= 3,65 | >= 3,65 |
| Årsverken | 135,2 | 140,8 | 138 | 146—150 |
För att resultatmålen för Finlands Akademi ska nås används även anslagen under momenten 29.40.51, 29.40.53, 29.40.54 och 29.40.66.
Inkomsterna av den avgiftsbelagda servicen grundar sig på undervisnings- och kulturministeriets förordning om avgifter för Finlands Akademis prestationer (1410/2015).
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 12 459 | 12 322 | 12 375 |
| Bruttoinkomster | 564 | 350 | 400 |
| Nettoutgifter | 11 895 | 11 972 | 11 975 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 6 189 | ||
| — överförts till följande år | 5 134 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror | -2 |
| Lönejusteringar | 62 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -56 |
| Nivåförändring | -1 |
| Sammanlagt | 3 |
| 2022 budget | 11 975 000 |
| 2021 III tilläggsb. | -2 000 |
| 2021 budget | 11 972 000 |
| 2020 bokslut | 10 840 000 |
02. Riksarkivets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 19 548 000 euro.
Anslaget får även användas
1) till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till organisationer och program inom Riksarkivets internationella samarbete
2) till betalning av utgifter för projekt som godkänts av EU.
Förklaring:Riksarkivet är en sakkunnig- och serviceorganisation samt en infrastruktur för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som i sin verksamhet har som mål att det arkivmaterial som är av betydelse för samhället och individen förvaras i begränsad användbar form och så att det kan användas effektivt med tanke på kunderna. Riksarkivet har till uppgift att säkerställa att handlingar som hör till vårt nationella kulturarv bevaras och hålls tillgängliga, att stödja forskningen, att göra informationen mera tillgänglig samt att utveckla arkivfunktionen samtidigt som digitalisering främjas.
- — Riksarkivet effektiviserar sin verksamhet genom digitala verksamhetssätt.
- — Riksarkivets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv och beaktar de ramvillkor som fastställts för statens finansiella verksamhet.
- — Riksarkivet utvecklar och leder sin arbetsgemenskap med målet att personalen ska ha god arbetsförmåga och arbetshälsa, sakkunskap, stark kompetens och utveckling av kompetensen, främja rörligheten samt förnya statens arbetsgivarbild.
Nyckeltal för resultat
| 2019 utfall |
2020 utfall |
2021 mål |
2022 mål |
|
| Samhälleliga effekter | ||||
| Det totala arkivmaterialet (hyllkilometer) | 220,3 | 222,0 | 231,9 | 227,5 |
| Den totala mängden digitaliserat material (mn filer/år) | 80 | 94 | 151 | 154 |
| Användning av digitalt material på nätet (mn besök/år) | 1,7 | 1,9 | 2,0 | 2,2 |
| Andelen e-tjänster av begärandena om information | 70 | 72 | 75 | 75 |
| Verksamhetens resultat | ||||
| Behandlade begäranden om information (st.) | 26 034 | 27 599 | 26 000 | 26 000 |
| Kundtillfredsställelse med webbtjänsterna (min 1—max 5) | 3,6 | 3,7 | 3,5 | 3,5 |
| Hantering av mänskliga resurser | ||||
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,3 | 3,5 | >= 3,7 | >= 3,7 |
| Årsverken | 207 | 205 | 222 | 225 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 20 353 | 20 603 | 20 748 |
| Bruttoinkomster | 1 775 | 670 | 1 200 |
| Nettoutgifter | 18 577 | 19 933 | 19 548 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 1 773 | ||
| — överförts till följande år | 2 804 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror | 2 |
| Lönejusteringar | 68 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -55 |
| Nivåförändring | -400 |
| Sammanlagt | -385 |
| 2022 budget | 19 548 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 2 000 |
| 2021 budget | 19 933 000 |
| 2020 bokslut | 19 608 000 |
03. Omkostnader för Institutet för de inhemska språken (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 4 447 000 euro.
Förklaring:Institutet för de inhemska språken är en sakkunnig- och serviceorganisation vars verksamhet syftar till att öka kännedomen om de inhemska språken och deras betydelse i kulturen och samhället. Genom sin verksamhet skapar den förutsättningar för jämställdheten i Finland. Institutet producerar tjänster och publikationer som främjar användningen och utvecklingen av det finska och svenska språket. Centret erbjuder sina tjänster och sitt material öppet på webben och främjar öppenhet och digitalisering i fråga om information. Centret skapar förutsättningar för integration av invandrare. Centrets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv.
Nyckeltal för resultat
| 2019 utfall |
2020 utfall |
2021 mål |
2022 mål |
|
| Publikationer (viktat styckeantal) | 4 521 | 3 4931) | 3 000 | 4 500 |
| Språkrådgivning (svar), st. | 8 881 | 7 673 | 6 500 | 6 500 |
| Antal besökare i webbtjänsten | 4 462 421 | 6 014 431 | 3 400 000 | 4 400 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,6 | 3,6 | 3,4 | 3,4 |
| Årsverken | 75,9 | 73,6 | 77 | 71 |
1) Beräkningssättet har ändrats från och med 2020.
För att resultatmålen för Institutet för de inhemska språken ska nås används även anslag under moment 29.40.53.
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 1 588 | 4 881 | 4 897 |
| Bruttoinkomster | 514 | 450 | 450 |
| Nettoutgifter | 1 074 | 4 431 | 4 447 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 461 | ||
| — överförts till följande år | 483 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Lönejusteringar | 23 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -7 |
| Sammanlagt | 16 |
| 2022 budget | 4 447 000 |
| 2021 budget | 4 431 000 |
| 2020 bokslut | 1 096 000 |
04. Depåbibliotekets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag på 1 679 000 euro.
Depåbiblioteket får ingå ett nytt hyresavtal gällande sina verksamhetslokaler så att den utgiftsökning som detta föranleder från och med 2023 är högst 500 000 euro på årsnivå och från och med 2024 högst 1 500 000 euro på årsnivå.
Förklaring:Depåbiblioteket minskar genom sin verksamhet de allmänna och vetenskapliga bibliotekens samlingsbehov och säkerställer att det material som ingår i samlingen finns tillgängligt för dem som behöver informationen. Depåbibliotekets verksamhet stöder främjandet av öppen vetenskap och utvecklandet av kunnandet i samhället som en del av forskningsinfrastrukturen och informationsinfrastrukturen för medborgarna. Depåbibliotekets verksamhet är högklassig, effektiv och kostnadseffektiv.
Med fullmakten förbereds en ombyggnad och utvidgning av Depåbibliotekets nuvarande lokaler i Kuopio.
Nyckeltal för resultat
| 2019 utfall |
2020 utfall |
2021 mål |
2022 mål |
|
| Mängd material som tagits emot (hyllmeter/år) | 3 205 | 1 655 | 3 500 | 2 000 |
| Katalogiserade poster (titlar) | 53 464 | 59 727 | 65 000 | 50 000 |
| Antal beställningar (st./år) | 76 080 | 62 750 | 92 000 | 85 000 |
| Arbetstillfredsställelseindex (VMBaro) | 3,9 | 3,9 | >= 4 | >= 4 |
| Årsverken | 17,9 | 17,5 | 18 | 18 |
Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)
| 2020 utfall |
2021 ordinarie budget |
2022 budgetprop. |
|
| Bruttoutgifter | 1 632 | 1 682 | 1 682 |
| Bruttoinkomster | - | 3 | 3 |
| Nettoutgifter | 1 632 | 1 679 | 1 679 |
| Poster som överförs | |||
| — överförts från föregående år | 6 | ||
| — överförts till följande år | 88 |
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Genomförande av självkostnadsprincipen i Senatkoncernens affärsverks hyror | 3 |
| Lönejusteringar | 6 |
| Produktivitetsbesparing i anslutning till miljardbesparingen enligt planen för de offentliga finanserna | -9 |
| Sammanlagt | 0 |
| 2022 budget | 1 679 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 3 000 |
| 2021 budget | 1 679 000 |
| 2020 bokslut | 1 714 000 |
20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)
Under momentet beviljas 29 094 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter och understöd för forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet som gäller yrkeshögskolor, universitet och vetenskapsinstitut
2) till finansiering av gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolor, forskningsinstitut och vetenskap samt till centraliserad finansiering av datasystem för uppföljning och styrning av verksamheten inom högskolorna och vetenskapen och av andra motsvarande gemensamma utgifter
3) till betalning av andra EU-godkända forsknings- och utbildningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
4) till avlönande av personal motsvarande högst 186 årsverken i uppgifter för viss tid
5) till ett belopp av högst 200 000 euro för kostnaderna för genomförandet av en centraliserad offentlig elektronisk förvarings- och arkiveringstjänst.
Av anslaget har 7 000 000 euro reserverats för betalning av utgifter och understöd som föranleds av den investeringshelhet som gäller programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) och 725 000 euro för betalning av utgifter och understöd som föranleds av den investeringshelhet som gäller digital infrastruktur som utnyttjar automatisering i världsklass till stöd för invandringen av experter (RRF pelare 3) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Förklaring:Genom forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsåtgärder stöds uppnåendet av de högskole- och vetenskapspolitiska målen. Målet är att höja servicenivån för stödfunktionerna, sänka kostnaderna och främja elektronisk kommunikation med hjälp av gemensamma eller enhetliga datatekniska tjänster inom högskolorna och vetenskapen. Genom åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen (RRF pelare 3) genomförs system-, service- och processreformer som främjar digitalisering och flexibelt lärande inom högskoleutbildningen. Dessutom genomförs reformer som hänför sig till digitaliseringen av inreseprocessen för internationella studerande, informationsutbytet och kommunikationen. Dessa reformer främjar snabbare processer för tillstånd för studier. Samtidigt stöder reformerna höjningen av sysselsättningsnivån och kompetensnivån på lång sikt samt digitaliseringsmålet i programmet för hållbar tillväxt i Finland.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Forsknings-, utvärderings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet | 2 169 000 |
| Gemensamma datatekniska tjänster och datanät inom högskolorna och vetenskapen | 19 000 000 |
| Programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) | 7 000 000 |
| Digital infrastruktur till stöd för invandring av experter (RRF pelare 3) | 725 000 |
| Utgifter för genomförandet av en centraliserad offentlig elektronisk förvarings- och arkiveringstjänst, SAPA (högst) | 200 000 |
| Sammanlagt | 29 094 000 |
Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra 91 procent och konsumtionsutgifterna nio procent.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av engångsutgifter | -1 320 |
| Digital infrastruktur till stöd för invandring av experter (RRF pelare 3) | 725 |
| Omkostnader för servicecentret (överföring till moment 29.01.04) | -200 |
| Programmet för digitalisering av det kontinuerliga lärandet (RRF pelare 3) | 7 000 |
| Servicehelhet för elektronisk arkivering (SAPA) | -100 |
| Utvecklingsprogram för databaserad forskning | -3 000 |
| Sammanlagt | 3 105 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2022 budget | 29 094 000 |
| 2021 III tilläggsb. | 5 800 000 |
| 2021 budget | 25 989 000 |
| 2020 bokslut | 37 119 000 |
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 1 875 165 000 euro.
Anslaget får användas till finansiering i enlighet med universitetslagen (558/2009) enligt följande:
1) 1 729 634 000 euro för universitetens basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder
2) 136 054 000 euro i ersättning till universiteten för de kostnader som universiteten föranleds av den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet
3) högst 4 477 000 euro för annan prövningsbaserad finansiering av universiteten.
Av anslaget har 5 000 000 euro reserverats för prövningsbaserad finansiering av universiteten i enlighet med universitetslagen (558/2009) i syfte att öka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Förklaring:Den statliga finansieringen av universiteten bestäms med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (119/2019).
Ersättningen enligt punkt 2 justeras årligen utifrån det senaste mervärdesskatteintaget i euro för varje universitet.
I anslaget under 3 punkten ingår 200 000 euro för att stärka forskningen och kompetensen inom transportekonomi vid Aalto-universitetet och 677 000 euro för att utvidga läroplikten vid universitetens övningsskolor.
I anslutning till Helsingfors universitet verkar Nationalbiblioteket. Bestämmelser om Nationalbibliotekets uppgifter finns i universitetslagen (558/2009) och lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007). Målet är att stärka Nationalbibliotekets roll som en nationell utvecklare inom biblioteksbranschen och som tillhandahållare av bastjänster inom hela biblioteksnätet.
Vid de universitet som ordnar lärarutbildning finns övningsundervisning och för utvecklingen av lärarutbildningen finns övningsskolor. Målet för övningsskolorna är en hög nivå på den verksamhet som tjänar lärarutbildningen och en nära växelverkan med universitetets övriga verksamhet. Antalet elever i övningsskolorna är ungefär 8 800, varav cirka 2 300 är gymnasieelever.
Avsikten är att med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen som en engångsåtgärd öka antalet nybörjarplatser vid universiteten med minst 150 platser. Samtidigt stöds en höjning av sysselsättningsnivån och kompetensnivån på lång sikt (RRF pelare 3).
Universitetens kvantitativa mål
| 2016 utfall |
2018 utfall |
20201) utfall |
20222) |
|
| Lägre högskoleexamina | 14 289 | 13 461 | 15 093 | 16 995 |
| Högre högskoleexamina | 15 321 | 15 162 | 18 513 | 18 236 |
| Doktorsexamina | 1 887 | 1 782 | 1 839 | 1 906 |
| Vetenskapliga publikationer (jufo 2 och 3)/undervisnings- och forskningspersonal3) | 0,53 | 0,56 | 0,61 | 0,61 |
| Andel gemensamma, internationella publikationer av de vetenskapliga publikationerna (jufo 1—3) | 0,43 | 0,50 | 0,53 | 0,54 |
| Andel lägre högskoleexamina 4) som avlagts inom målsatt tid, % | 25,3 | 35,5 | 36,6 | 38,0 |
| Andel högre högskoleexamina som avlagts inom målsatt tid, % | 27,8 | 28,7 | 29,5 | 31,0 |
| Andel som avlagt minst 55 studiepoäng under läsåret, % | 41,8 | 43,2 | 44,0 | 46,0 |
1) Antal examina utfall, i övrigt uppskattning.
2) I fråga om målen för examina är siffran för år 2022 det genomsnittliga målet för åren 2021—2024.
3) Publikationsforumet är ett klassificeringssystem som stöder kvalitetsbedömningen av vetenskaplig publikationsverksamhet. I klassificeringen som består av tre nivåer placeras de centrala utländska och inhemska publiceringskanalerna mellan basnivån (1) och den högsta nivån (3).
4) I fråga om lägre och högre högskoleexamina avses med målsatt tid den målsatta tid som anges i 40 § i universitetslagen.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 729 634 000 |
| — Nationalbiblioteket | 19 246 000 |
| — Övningsskolor | 50 057 000 |
| — Övrig kalkylerad basfinansiering av universiteten | 1 660 331 000 |
| Andel mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen av universitetens kostnader | 136 054 000 |
| — Uppskattning av moms-kompensationen år 2022 | 150 880 000 |
| — Justering enligt skillnaden mellan den moms-kompensation som gäller ersättningarna 2020 och utfallet | -14 826 000 |
| Prövningsbaserad finansiering av universiteten enligt universitetslagen (558/2009) för att öka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen | 5 000 000 |
| Övrig prövningsbaserad finansiering av universiteten (högst) enligt universitetslagen (558/2009) | 4 477 000 |
| Sammanlagt | 1 875 165 000 |
|---|
Kommunernas finansieringsandel av kostnaderna för gymnasieutbildning i övningsskolorna, 8 937 000 euro, har beaktats vid dimensioneringen av moment 29.20.35.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Justering av universitetsindexet för 2020 | -28 848 |
| Precisering av moms-kompensationen | -30 226 |
| Tillägg av engångsnatur | -10 000 |
| Universitetsindex (2,6 %) | 44 659 |
| Utvidgning av läroplikten vid övningsskolorna | 677 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) | 5 000 |
| Sammanlagt | -18 738 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2022 budget | 1 875 165 000 |
| 2021 budget | 1 893 903 000 |
| 2020 bokslut | 1 941 209 000 |
51. Finlands Akademis forskningsanslag (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 371 142 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av forskning, uppgifter i olika skeden av forskarkarriären, utveckling av forskningsinfrastrukturerna och forskningsförutsättningarna, främjande av utnyttjandet av forskningen, statsunderstöd och stipendier samt internationellt samarbete
2) till betalning av utgifter som föranleds av finansiella bidrag till internationella organisationer, inklusive forskningsinfrastrukturer
3) till betalning av utgifter för forsknings- och utbildningsprojekt som godkänts av EU
4) till utgifter för anskaffning av programvara och utrustning för Finlands Akademis forskningsfinansiering
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
Av anslaget har reserverats
1) 4 000 000 euro för främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (RRF pelare 3)
2) 2 000 000 euro för nationella forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3)
3) 5 000 000 euro för lokala forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3)
som en del av planen för återhämtning och resiliens.
Förklaring:De åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen hänför sig till målet för programmet för hållbar tillväxt i Finland att öka satsningarna på forskning och utveckling (RRF pelare 3). Åtgärderna gäller nationella och lokala forskningsinfrastrukturer samt främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen i syfte att öka samanvändningen av forskningsinfrastrukturer samt intensiteten inom forskning och utveckling. De mål för en grön och digital omställning som fastställts för åtgärderna säkerställs vid riktandet av finansieringen.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Främjande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (RRF pelare 3) | 4 000 |
| Lokala forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3) | 5 000 |
| Nationella forskningsinfrastrukturer (RRF pelare 3) | 2 000 |
| Utbetalningar av fullmakter för 2022 | 22 907 |
| Ändringar i utbetalningar av fullmakter för tidigare år | -14 555 |
| Ändring av kompensationen för den minskade avkastningen av penningspelsverksamheten | -1 954 |
| Sammanlagt | 17 398 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2022 budget | 371 142 000 |
| 2021 budget | 353 744 000 |
| 2020 bokslut | 331 081 915 |
53. Avkastning av penningspelsverksamheten för främjande av vetenskap (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 69 872 000 euro.
Anslaget får användas
1) till betalning av utgifter som föranleds av Finlands Akademis forskningsfinansiering i enlighet med lagen om Finlands Akademi (922/2009)
2) till betalning av andra EU-godkända forskningsprojekt än sådana som finansieras ur strukturfonderna
3) till utgifter, medlemsavgifter och finansiella bidrag för det internationella vetenskapliga samarbetet
4) till utgifter som föranleds av Vetenskapscentret Heurekas verksamhet och andra projekt som stöder vetenskapsfostran
5) till statsunderstöd och till utgifter för utvecklande inom privat arkiveringsverksamhet i enlighet med lagen om statsbidrag till privata arkiv (1006/2006)
6) till utgifter som föranleds av verksamheten vid Institutet för de inhemska språken i enlighet med lagen om Institutet för de inhemska språken (1403/2011)
7) till främjande av de vetenskapspolitiska målen
8) till finansiering av infrastrukturprojekt som gäller forskning i enlighet med statsunderstödslagen (688/2001)
9) till hyror för statens lokaler som används av vetenskapliga samfund.
Den forskningsfinansiering som avses i punkt 1 budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten.
Förklaring:Av användningen av anslaget bedöms överföringsutgifterna utgöra 91 procent och konsumtionsutgifterna nio procent.
Beräknad användning av anslaget (euro)
| Till Finlands Akademis förfogande för finansiering av forskningsprojekt och främjande av vetenskaplig forskning | 31 389 000 |
| Främjande av vetenskapspolitiska mål | 38 483 000 |
| Sammanlagt | 69 872 000 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ändring i penningspelsverksamhetens intäktskalkyl | -6 389 |
| Sammanlagt | -6 389 |
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 69 872 000 |
| 2021 budget | 76 261 000 |
| 2020 bokslut | 71 301 520 |
54. Strategisk forskningsfinansiering (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 55 631 000 euro.
År 2022 får nya finansieringsbeslut fattas till ett belopp av högst 55 631 000 euro.
Fullmakten och anslaget får användas
1) till strategisk forskning i enlighet med de temaområden och prioriteringar som statsrådet beslutat om
2) till betalning av forskningsprojekt och forskningsprogram som finansieras av rådet för strategisk forskning och till betalning av löneutgifter och andra utgifter och understöd som föranleds av forskningens infrastrukturer, stipendier och internationellt samarbete även till utländska organisationer
3) till betalning av konsumtionsutgifter som föranleds av utvärderingar.
Anslaget får också användas för nationell medfinansiering för EU-projekt och andra internationella forskningsfinansiärers projekt, om projekten följer de tema- och prioritetsområden som statsrådet beslutat om samt rådets programstruktur.
Anslaget budgeteras enligt principen om betalningsbeslut. Av forskningsfinansieringen får betalas förskott till finansieringsmottagare utanför budgeten, med undantag för företag.
Förklaring:Den strategiska forskningen är långsiktig, problemfokuserad och vetenskapligt högklassig forskning som stöder samhällspolitiken och utvecklingen av samhällets funktioner och som syftar till att finna lösningar på betydande utmaningar och problem i samhället. Finansieringen kanaliseras på bred basis till forskning kring olika betydande och stora utmaningar i samhället och bl.a. forskning som främjar förnyandet av näringslivet och konkurrenskraften, utvecklingen av arbetslivet och utvecklingen av den offentliga sektorn. Finansieringen gör det möjligt att inrikta forskningen i enlighet med samhällets föränderliga informationsbehov och på mindre utforskade områden. Forskningsprojekten finansieras utifrån samhällelig betydelse, genomslagskraft och forskningens kvalitet.
Utgifter som användningen av bevillningsfullmakten för forskningsprojekt inom strategisk forskning föranleder staten (1 000 euro), uppskattning
| År | Fullmakt | 2017—2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
| 2017 | 55 631 | 49 726 | 5 905 | - | - | - | - |
| 2018 | 55 631 | 43 650 | 9 610 | 2 371 | - | - | - |
| 2019 | 55 631 | 19 247 | 20 500 | 15 884 | - | - | - |
| 2020 | 55 631 | 1 384 | 19 000 | 19 000 | 16 247 | - | - |
| 2021 | 55 631 | 616 | 18 200 | 20 500 | 16 315 | - | |
| 2022 | 55 631 | 176 | 18 200 | 20 500 | 16 755 | ||
| Sammanlagt | 114 007 | 55 631 | 55 631 | 54 947 | 36 815 | 16 755 |
|---|
Merparten av användningen av anslaget uppskattas vara överföringsutgifter medan andelen konsumtionsutgifter uppskattas vara liten.
| 2022 budget | 55 631 000 |
| 2021 budget | 55 631 000 |
| 2020 bokslut | 48 510 378 |
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas 919 696 000 euro.
Anslaget får användas
1) till ett belopp av 839 456 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder till yrkeshögskolor enligt yrkeshögskolelagen (932/2014)
2) till ett belopp av 58 740 000 euro i ersättning till yrkeshögskolorna för de kostnader som yrkeshögskolorna föranleds av de kostnader för mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet
3) till ett belopp av högst 11 150 000 euro för prövningsbaserad finansiering av yrkeshögskolorna i enlighet med yrkeshögskolelagen (932/2014)
4) till ett belopp av 350 000 euro för kompensation som bestäms på kalkylerade grunder till yrkeshögskolor i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar.
Av anslaget har 10 000 000 euro reserverats för prövningsbaserad finansiering av yrkeshögskolorna i enlighet med yrkeshögskolelagen i syfte att öka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) som en del av återhämtnings- och resiliensplanen.
Förklaring:Den statliga finansieringen av yrkeshögskolorna bestäms med stöd av 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014), statsrådets förordning om yrkeshögskolor (1129/2014) och undervisnings- och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för yrkeshögskolornas basfinansiering (117/2019).
Ersättningen enligt punkt 2 baserar sig på uppgifterna från det senast fastställda bokslutet.
Kompensationen enligt punkt 4 baserar sig på ett avtal om nyttjanderätt mot vederlag enligt modellen för observationsskogar mellan Forststyrelsen och Tavastlands yrkeshögskola. Enligt avtalet intäktsförs inkomsterna av virkesförsäljning till Forststyrelsen och yrkeshögskolorna betalas kompensation som beaktas som ett tillägg i Forststyrelsens intäktsföring i statsbudgeten.
Avsikten är att med åtgärderna i återhämtnings- och resiliensplanen som en engångsåtgärd öka antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna med minst 450 platser. Samtidigt stöds en höjning av sysselsättningsnivån och kompetensnivån på lång sikt (RRF pelare 3).
Nyckeltal för resultatet av verksamheten samt kvantitativa mål vid yrkeshögskolorna
| 2016 utfall |
2018 utfall |
20201) utfall |
20202) mål |
|
| Yrkeshögskoleexamina | 23 043 | 24 504 | 24 369 | 27 639 |
| Högre yrkeshögskoleexamina | 2 517 | 3 117 | 3 870 | 4 717 |
| Yrkespedagogisk lärarutbildning, utexaminerade | 1 797 | 1 461 | 1 620 | 1 550 |
| Publikationer/lärare och FoU-personal | 1,28 | 1,60 | 1,80 | 1,85 |
| Personer som avlagt yrkeshögskoleexamen inom fem år från det att studierna inleddes, % av dem som börjat studera | 59,2 | 60,8 | 61,0 | 62,0 |
| Andel yrkeshögskoleexamina som avlagts inom målsatt tid, % 3) | 63,1 | 67,0 | 64,0 | 65,0 |
1) Examensmål utfall, i övrigt uppskattning.
2) I fråga om målen för examina är siffran för år 2022 det genomsnittliga målet för åren 2021—2024.
3) I fråga om yrkeshögskoleexamina avses med målsatt tid den målsatta tid som anges i 30 § i yrkeshögskolelagen.
Beräknad användning av anslaget och faktorer som inverkar på det (euro)
| Kalkylerad basfinansiering av yrkeshögskolorna | 839 456 000 |
| Andel mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen av yrkeshögskolornas kostnader | 58 740 000 |
| Prövningsbaserad finansiering av yrkeshögskolorna (högst) i enlighet med yrkeshögskolelagen | 11 150 000 |
| Kompensation till yrkeshögskolorna i enlighet med reformen av nyttjanderätten till observationsskog och modellen för observationsskogar | 350 000 |
| Sammanlagt | 919 696 000 |
|---|
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Bortfall av en engångsutgift | -960 |
| Justering av yrkeshögskoleindexet för 2020 | -14 100 |
| Precisering av moms-kompensationen | 4 802 |
| Yrkeshögskoleindex (2,6 %) | 21 911 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen (RRF pelare 3) | 10 000 |
| Ökning av antalet nybörjarplatser vid högskolorna i Nyslott | 1 050 |
| Sammanlagt | 22 703 |
Anslaget står delvis utanför ramen.
| 2022 budget | 919 696 000 |
| 2021 budget | 896 993 000 |
| 2020 bokslut | 949 472 000 |
66. Finansieringsandelar till internationella organisationer (förslagsanslag)
Under momentet beviljas 21 974 000 euro.
Anslaget får användas till betalning av Finlands finansiella bidrag till Europeiska organisationen för kärnforskning (CERN), Europas södra observatorium (ESO), Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet (EMBL), Europeiska molekylärbiologiska konferensen (EMBC), Europeiska universitetsinstitutet (EUI) och den europeiska synkrotonljusanläggningen (ESRF) och anläggningen för forskning om antiprotoner och joner i Europa (FAIR) samt till liknande internationella vetenskapliga organisationer.
Förklaring:De finansiella bidragen fastställs i regel utifrån medlemsländernas nationalproduktsandelar enligt de beslut som organisationerna har fattat.
Ändringar som har beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)
| Ökning av internationella medlemsavgifter | 1 895 |
| Sammanlagt | 1 895 |
| 2022 budget | 21 974 000 |
| 2021 budget | 20 079 000 |
| 2020 bokslut | 19 837 350 |
89. Statlig finansiering för universitetens kapitalplaceringar (fast anslag)
Under momentet beviljas 67 000 000 euro.
Anslaget får användas för att betala universitetens kapitalplaceringar. Universiteten kapitaliseras till ett belopp som är 2,5 gånger det privata kapital som universiteten samlar in, dock högst 67 000 000 euro. Om universiteten inte kan samla in donationer som berättigar till statlig motfinansiering till ett belopp av sammanlagt 26 800 000 euro eller om en del av kapitalinvesteringarna inte kan fördelas på grund av begränsningen av maximibeloppet för motfinansiering per universitet, delas den återstående kapitaliseringsposten ut till universiteten på basis av fördelningen enligt kriterierna för beräkning av forskningens finansieringsandel i 2020 års kalkylmässiga finansieringsmodell för universiteten.
Förklaring:Med stöd av en donation från Jubileumsfonden för Finlands självständighet kapitaliserar staten universiteten med 67 miljoner euro 2022. Den insamling av privat kapital som beaktas vid behandlingen av statens medfinansiering äger rum under tiden 15.6.2020—30.6.2022. Statens medfinansiering fördelas mellan universiteten i förhållande till det privata kapital som universiteten har samlat in, dock så att statens medfinansiering för ett enskilt universitet inte kan överstiga 11 miljoner euro. På grund av begränsningen av maximibeloppet för motfinansiering kan kapitaliseringskoefficienten för de övriga universiteten inte överstiga 2,5. De kapitaliseringsposter som staten anvisar universiteten bokförs som de offentligrättsliga universitetens grundkapital och som stiftelseuniversitetens stiftelsekapital som ska förvaltas varaktigt.
Anslaget står utanför ramen.
| 2022 budget | 67 000 000 |
| 2020 bokslut | 33 000 000 |