Statsbudgeten 2018

Statsminister Sipiläs regering har ställt som mål att den offentliga ekonomins skuldsättning i förhållande till BNP bryts före utgången av valperioden, och att vi från och med 2021 inte längre ska leva på kredit. Vid sidan av och för att konkretisera målet i fråga om skuldsättningen har regeringen för saldot i de offentliga finanserna ställt upp mål som gäller å ena sidan saldot för staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna under regeringsperioden och å andra sidan det sammanlagda strukturella saldot för de offentliga samfunden på medellång sikt. Om målen nås borde saldot för de offentliga samfunden så gott som balanseras under regeringsperioden.

Utöver de finanspolitiska målen har regeringen ställt som mål att sysselsättningsgraden stiger till 72 % och antalet sysselsatta ökar med 110 000 personer under regeringsperioden. Åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten främjar tillväxten och stärker den offentliga ekonomin.

Regeringen har fattat beslut om följande nominella mål för saldot under valperioden:

EU-lagstiftningen uppställer tre finanspolitiska regler för skötseln av de offentliga finanserna. Underskottet i de offentliga finanserna får vara högst 3 % och skuldens andel högst 60 % i förhållande till bruttonationalprodukten. Dessutom uppställs ett medelfristigt mål för det strukturella saldot i de offentliga finanserna (MTO).

Det medelfristiga mål som sattes i stabilitetsprogrammet våren 2013 och fastställdes våren 2016 för det strukturella saldot, dvs. -0,5 % i förhållande till BNP, kvarstår. Regeringen strävar efter att nå MTO senast 2019. I en central ställning är konkurrenskraftsavtalet och sysselsättningsfrämjande åtgärder samt de åtgärder som eventuellt vidtas för att komplettera dessa och som ska säkerställa att regeringens åtgärder för att stärka den offentliga ekonomin genomförs enligt målsättningen i regeringsprogrammet. Dessutom förbättras läget för de offentliga finanserna genom reformerna av skötseln av de offentliga finanserna.

Finland beviljades våren 2017 flexibilitet på sammanlagt 0,6 % i förhållande till BNP i enlighet med strukturreforms- och investeringsklausulerna i stabilitets- och tillväxtpakten för genomförande av reformer som bidrar till hållbara offentliga finanser och av EU:s samfinansierade investeringsprojekt. Finland har redan tidigare beviljats flexibilitet på grund av de ökade kostnaderna för invandring. Mot bakgrund av kommissionens prognos våren 2017 och med beaktande av den flexibilitet som beviljats kan det strukturella saldot för Finland försämras med 0,5 % i förhållande till bruttonationalprodukten 2017. År 2018 bör Finland uppnå det medelfristiga målet med beaktande av den flexibilitet som redan beviljats Finland.