Statsbudgeten 2011

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den offentliga ekonomins finansiella ställning försvagades 2009 med mer än 12 miljarder euro, dvs. med nästan 7 procentenheter i förhållande till totalproduktionen. Detta berodde på nedgången i centrala faktorer i skattebasen, t.ex. den privata ekonomin, företagens resultat och lönesumman, samtidigt som de totala utgifterna ökade, bl.a. på grund av stimulansåtgärder och ökningen i arbetslöshetsutgifterna. Även om ekonomin vänder uppåt under innevarande år, kommer underskottet alltjämt att öka eftersom förändringar i konjunkturläget syns med eftersläpning i den offentliga ekonomin. Underskottet väntas 2010 vara något större än vad stabilitets- och tillväxtpakten anger, dvs. 3 % i förhållande till BNP. Finanspolitiken stöder ännu 2010 en ekonomisk tillväxt.

År 2010 förbättras den offentliga ekonomin, även om den fortfarande uppvisar ett underskott på 1,4 % i förhållande till totalproduktionen. Den tilltagande ekonomiska tillväxten och de skattehöjningar som genomförs kommer att höja de totala inkomsterna inom den offentliga ekonomin. Uppgången i de totala utgifterna begränsas bl.a. av relativt måttliga lönehöjningar och en stegvis nedmontering av stimulansåtgärderna på utgiftssidan. Finlands offentliga ekonomi borde uppvisa ett stort överskott för att den offentliga ekonomin ska vila på en hållbar grund.

Den offentliga skulden i förhållande till totalproduktionen var 2008 som lägst sedan början av 1990-talet. År 2009 steg skuldkvoten med 10 procentenheter till 44 % och skuldsättningen ökar ytterligare i år och nästa år. Skuldökningen var 2010 större än underskottet, bl.a. på grund av lånet till Grekland. Även om skuldkvoten ökar överskrids gränsen i stabilitets- och tillväxtpakten, dvs. 60 %, inte ännu de närmaste åren.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna utgör den konjunkturkänsligaste delen av den offentliga ekonomin. Den försvagade ekonomiska aktiviteten märks starkast i intäkterna från samfunds-, kapitalinkomst- och bilskatten. Dessa sjönk kraftigt 2009. År 2010 ökar statens skatteinkomster med mer än 2 % och 2011 med nästan 10 %, om ekonomin återhämtar sig enligt prognoserna. Skärpningen av mervärdesbeskattningen och energibeskattningen stärker skatteinkomstökningen.

Underskottet i statsfinanserna uppgick till drygt 8 miljarder euro 2009. Även om inkomstökningen tilltar och utgiftsökningen samtidigt avtar, kommer statens finansiella ställning alltjämt att visa ett djupt underskott 2010 och 2011. Fram till utgången av 2011 ökar statsskulden till ca 85 miljarder euro, vilket är 30 miljarder mer än vid utgången av det sista året före den ekonomiska krisen, år 2008. Utan korrigerande åtgärder kommer utvecklingen att fortsätta i samma riktning också efter detta.

Den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna

Den kommunala ekonomin ser ut att klara den ekonomiska krisen med betydligt mindre skador än väntat. Den samlade effekten av flera faktorer, t.ex. statens omfattande åtgärder för att stärka den kommunala ekonomin, en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat, en långsammare ökning av kostnadsnivån samt kommunernas egna sparåtgärder för att dämpa utgiftsökningen, syntes tydligt redan i 2009 års balansutveckling. Den kommunala sektorns nettokreditgivning rasade inte, utan hölls på en genomsnittlig nivå för föregående år, dvs. på ca
-0,5 % i förhållande till totalproduktionen

De kännbara höjningarna av kommunal- och fastighetsskatteprocenterna som kommunerna genomfört, den återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelsen och effekterna av uppsvinget inom den ekonomiska aktiviteten på skatteinkomsterna förbättrar utsikterna för den kommunala ekonomin 2010. Utvecklingen i fråga om kommunalskatterna är fortfarande svag eftersom arbetslösheten ökar, men tack vare återhämtningen i fråga om samfundsskatten och de exceptionellt stora höjningarna av fastighetsskatten kommer kommunernas skatteinkomster att öka med 2½ %. Dessutom ökar statsandelarna med 6 % bl.a. till följd av kompensationen för skattelättnaderna. Kommunerna måste dock fortsätta sparåtgärderna för att de ska kunna reparera spåren efter recessionen. Konsumtionen beräknas förbli oförändrad och den nominella konsumtionen beräknas öka med 2½ % till följd av den höjda kostnadsnivån. Eftersom investeringarna väntas minska något, minskar underskottet i den kommunala ekonomin till ca -0,2 % i förhållande till totalproduktionen.

År 2011 väntas skatteinkomsterna och statsandelarna öka jämförelsevis bra. En ökning med uppskattningsvis 4 % är dock betydligt långsammare än under den exceptionella tidsperiod som föregick recessionen. Den kommunala ekonomins positiva utveckling äventyras därför genast då ökningen av utgifterna inte fogar sig efter de gränser som inkomstutvecklingen ställer. Eftersom kommunernas investeringar väntas öka något, är det med tanke på en stabil kommunal ekonomi viktigt att konsumtionsutgifterna och i synnerhet löneutgifterna hålls under kontroll. De nominella konsumtionsutgifterna väntas öka måttfullt med ca 3 %, vilket betyder att kommunernas underskott ytterligare minskar något. Ett hot mot en bättre kommunal ekonomi är en snabbare ökning i kommunernas kostnadsnivå och i synnerhet en snabbare ökning av inkomstnivån inom den kommunala sektorn.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsfonderna uppvisar som helhet ett klart överskott. Överskottet samlas uteslutande i arbetspensionsfonderna, vilka används till att möta den ökning av pensionsutgifterna som beror på befolkningens stigande medelålder. Övriga socialskyddsfonder är nästan i balans. Den djupa recessionen de senaste åren försvagade socialskyddsfondernas ställning, men utsikterna ser något ljusare ut de närmaste åren.

Socialskyddsförmånerna ökar med ca 4½ % år 2010 jämfört med året innan. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen ökar snabbast. Ökningen i arbetspensionsutgifterna dämpas i jämförelse med föregående år på grund av den avsevärt lägre indexförhöjningen. Socialskyddsfondernas inkomster från avgifter ökar med nästan 4½ % år 2010. Socialförsäkringsavgifterna ökar i någon mån som helhet trots att folkpensionspremien slopats. Dessutom ökar den höjda lönesumman inkomsterna. Socialskyddsfondernas finansieringsöverskott beräknas öka till något under 5 miljarder euro, dvs. 2,8 % i förhållande till totalproduktionen.

År 2011 beräknas socialskyddsförmånerna öka med drygt 4½ %. Arbetslöshetsförmånerna minskar tack vare det förbättrade sysselsättningsläget. Arbetspensionsutgifterna ökar mera än föregående år på grund av en större indexjustering till följd av inflationen. Socialskyddsfondernas inkomster från avgifter ökar snabbare än förmånsutgifterna, med drygt 5 %, på grund av den höjda lönesumman och höjningarna av socialförsäkringsavgifterna. Procentsatserna för löntagarnas och privata arbetsgivares arbetspensionsavgift stiger något. Socialskyddsfondernas överskott ökar till ca 5,7 miljarder euro, dvs. 3 % i förhållande till totalproduktionen.