Statsbudgeten 2010

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Nedgången i världshandeln och de konjunkturkänsliga investeringsvarornasstora betydelse inom exporten har haft en stark inverkan på denekonomiska aktiviteten i Finland, som är beroende av sin export.Bruttonationalprodukten minskade kraftigt i början av 2009, menockså i Finland har vi fått preliminära uppskattningar som sägeratt botten är nådd. I synnerhet barometerdata om konsumenternasoch företagens förväntningar tyder på att en återhämtning börjarunder den senare hälften av året. Också hos oss väntas ekonominbörja återhämta sig mot slutet av året, men på grund av den svagainledningen av året förutspås bruttonationalprodukten i Finland minskamed i genomsnitt 6 % år 2009. Om ekonomin återhämtar sigsom väntat hos Finlands viktigaste handelspartner, förutspås exportindustrinnästa år leda bruttonationalprodukten till en liten ökning på ungefären halv procent.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

Den långvariga exportdrivna ekonomiska utvecklingen avbrötsi och med recessionen. I fjol steg exportens andel av bruttonationalproduktentill rekordhöga 47 %. Till följd av recessionen har Finlandstraditionella handelspartners importefterfrågan varit rätt svag.Under den första hälften av 2009 minskade värdet på varuexportenmed en dryg tredjedel jämfört med samma tidpunkt i fjol. Exportvolymenhar dock visat tecken på en stabilisering. Eftersom konjunkturernaförutspås vända mot det bättre i bl.a. Tyskland och Sverige underslutet av året och normaliserade råvarupriser stöder en gradvisåterhämtning i Ryssland, finns det underlag för att Finlands exportska kunna bli starkare under årets senare hälft. Trots det kommerexporten att minska med en dryg femtedel i år, och även exportprisernasjunker avsevärt. Exportvolymen förutspås växa knappt nästa år,med bara ett par procent.

Importen av råvaror och investeringsvaror minskar avsevärt iår. Den går hand i hand med utvecklingen i fråga om industrins produktions-och exportutsikter. När lagren anpassas till efterfrågan minskarimporten. Importen av maskiner och anläggningar minskar avsevärteftersom företagen skjuter upp sina investeringsprojekt. I år sjunkerimportvolymen med ungefär en femtedel och importpriserna med närmare10 %. Den försämring av bytesförhållandet som har pågåtti åratal avbryts dock. År 2010 är importen fortsatt lam; den minskarmed en procent. I år kommer överskottet i bytesbalansen i förhållandetill totalproduktionen att minska till ca 1,5 % från detio senaste årens genomsnitt på 6 %.

Konsumtionen

Löntagarnas realinkomster ökade i början av året med 3½ %jämfört med i fjol. På grund av det försämrade sysselsättningslägetkommer hushållens sammanlagda disponibla realinkomster inte attöka i år trots lönestegringen och lättnaderna i inkomstbeskattningen.Hushållens konsumtionsutgifter började minska för ett år sedan,och minskningen blev snabbare i början av året. Konsumtionsnedgångenhar varit omfattande eftersom hushållen har dragit ner på sin anskaffningav såväl varor som tjänster. De har således ökat sitt sparande ibetydande grad. Å andra sidan fortsatte hushållens skuldsättningatt öka under årets första hälft, om än långsammare än för ett årsedan. Konsumtionen minskar i år med närmare 3 %. Köpkraftenbörjar antagligen öka något nästa år, men i och med att arbetslöshetentilltar ytterligare kommer hushållens försiktighet troligen atthålla i sig och konsumtionen att minska lite till.

Investeringarna

Investeringarna minskar i år med ca 10 %. Investeringarnaminskar inom alla sektorer av fabriksindustrin, och i synnerhetinom skogs-, maskin- och metallindustrin är nedgången kraftig. Ocksåinvesteringarna i bostadsbyggnad blir färre i år, men sannoliktinte längre nästa år. Jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna minskari år men börjar åter öka 2010. Investeringarna i maskiner och anläggningarkommer att gå ner både i år och nästa år. Allt som allt minskarde totala investeringarna med ytterligare 5—6 %nästa år.

Sysselsättningen

I år minskar arbetstillfällena i synnerhet på grund av den krympandeexporten men också på grund av minskad inhemsk efterfrågan. Antaletsysselsatta minskar med över 90 000 jämfört med 2008, ochsysselsättningsgraden sjunker till under 68 %. Arbetslöshetsgradenökar i år till i genomsnitt 9 %. År 2010 fortsätter efterfråganpå arbetskraft att minska med drygt 64 000 personer, ochsysselsättningsgraden sjunker till ca 66 %, dvs. till dennivå som rådde för tio år sedan. Arbetslöshetsgraden stiger tilli genomsnitt 10½ %, och de arbetslösa uppgår till ca 280 000.Ett allvarligt problem är att arbetslösheten varar allt längre,och därigenom börjar också den strukturella arbetslösheten tillta.

Löne- och prisutvecklingen

Råvarupriserna håller på att stiga något efter den kraftiganedgången under senare hälften av 2008. Industrins producent- ochimportpriser följer så småningom prisutvecklingen för råvarorna.Konsumentpriserna har närmast helt och hållet slutat stiga, ochunder vissa månader sjunker konsumentprisindex jämfört med månadeninnan. Priserna sjunker ytterligare på grund av lägre låneräntoroch billigare bostäder och flytande bränslen, men en vändning ärredan i sikte mot slutet av året. Höjningen av accisen på alkohol-och tobaksprodukter i början av året leder till att prisnivån stigermed knappt en halv procent. I oktober höjs accisen på alkohol engång till, medan mervärdesskatten på livsmedel däremot sänks. År2009 stiger årsgenomsnittet för konsumentprisindex med endast 0,1 %.

År 2010 fortsätter import- och produktionsprisernas moderataökning, och ökningen i arbetskraftskostnader kommer också att varalångsam. Bostadspriserna och räntorna sjunker inte längre. Tobaksaccisenkommer att höjas vid ingången av 2010. Effekten av den allmännahöjningen av mervärdesskatten, sänkningen av mervärdesskatten pårestaurangmat, införandet av en accis på sötsaker och höjningenav läskedrycksaccisen i juli blir att konsumentpriserna stiger meden halv procent. Sammanlagt förutspås konsumentpriserna stiga mednågot över en procent.