Statsbudgeten 2010

8. Fonder och affärsverk utanför statsbudgeten samt statens ägarpolitik

8.1. Fonder utanför statsbudgeten

Staten har elva fonder som står utanför budgetekonomin. De sammanlagda inkomsterna av dessa beräknas år 2010 uppgå till ca 5,3 miljarder euro och utgifterna till ca 4,1 miljarder euro, vilket innebär att fondekonomins nettoöverskott är ca 1,2 miljarder euro. Ur fonderna intäktsförs till statsbudgeten sammanlagt ca 1,7 miljarder euro, och det föreslås att till fonderna överförs medel till ett belopp av ca 34 miljoner euro år 2010. I tablå 31 finns sammanfattande uppgifter om fondernas ekonomi åren 2008—2010.

Statens bostadsfond

De lån, räntestöd och understöd som med stöd av den fullmakt som godkänts i statsbudgeten beviljas för social bostadsproduktion och de utgifter som föranleds av statsborgen för bostadslån betalas av statens bostadsfonds medel. Fonden svarar också för utgifterna för sina skulder.

Fonden får sina medel av räntor, amorteringar och annuiteter på aravalån samt av borgensavgifter i anslutning till statsborgen. För fonden skaffas finansiering också som en del av statens upplåning. Vid ingången av budgetåret är värdet på fondens skulder ca 2,0 miljarder euro. Kapitalet av statens bostadsfonds bostadslånefordringar beräknas vid ingången av 2010 vara ca 9,1 miljarder euro och den lånestock som omfattas av räntestöd som betalas ur fonden beräknas vara ca 5,7 miljarder euro. Fondens borgensansvar beräknas vara ca 5,0 miljarder euro i fråga om räntestödslån, ca 1,8 miljarder euro i fråga om delgarantier för ägarbostadslån och ca 0,5 miljarder euro i fråga om primärlån i aravalån.

År 2010 uppskattas fondens inkomster från bostadslån och borgensavgifter uppgå till ca 655 miljoner euro. Fonden får ha lån till ett belopp av högst 3,5 miljarder euro. Det föreslås att fullmakten för nya räntestödslån som beviljas är 1 670 miljoner euro och att fullmakten för understöd och ackord som betalas ur fonden är 178,7 miljoner euro sammanlagt. Det föreslås att 228 miljoner euro överförs från fonden till budgeten år 2010, vilket motsvarar räntekostnaden för fondens eget kapital som uppbärs inom budgetekonomin minskad med den ränteinkomst som inflyter på fondens samlingskontofordringar. Dessutom betalas ur statens bostadsfond ännu sådana understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter som har beviljats före år 2006.

Det föreslås att de borgensförbindelser som är i kraft för ägarbostäder i slutet av år 2010 får uppgå till sammanlagt högst 2,2 miljarder euro i fråga om fritt finansierade lån och bsp-lån, vilket motsvarar en lånestock på ca 11 miljarder euro.

Statens pensionsfond

Med hjälp av statens pensionsfond bereder sig staten på att betala framtida pensioner inom statens pensionssystem, samtidigt som den strävar efter att jämna ut pensionsutgifterna under kommande år. Till fonden insamlas år 2010 uppskattningsvis 1 360 miljoner euro i arbetsgivares pensionsavgifter från statens ämbetsverk och inrättningar, affärsverk, kommuner, privata statsunderstödda institutioner och s.k. VALTAVA-inrättningar. I arbetstagares pensionsavgifter och arbetslöshetsförsäkringspremier insamlas till fonden 346 miljoner euro. Till fondens inkomster hör också avkastningen av fondens investeringar, sammanlagt uppskattningsvis ca 864 miljoner euro år 2010.

Marknadsvärdet på statens pensionsfonds placeringsportfölj var ca 11 miljarder euro i juni 2009, vilket motsvarar 13 procent av statens pensionsansvar. Fonden har ett i lagen om statens pensioner angivet fonderingsmål. Enligt målet får fonden växa tills dess belopp motsvarar 25 procent av statens pensionsansvar. Ur fonden överförs årligen till statsbudgeten 40 procent av statens årliga pensionsutgifter. Överföringen till budgeten är 1 472 miljoner euro år 2010.

Enligt det strategiska resultatmål som finansministeriet har uppställt ska statens pensionsfonds placeringsverksamhet på lång sikt ge större avkastning än ett ur statens synvinkel mer riskfritt placeringsalternativ, med vilket man avser kostnaderna för statens nettoskuld. Resultatmålet för verksamheten är att uppnå en riskjusterad avkastning på investeringarna som är större än det jämförelseindex som fastställts i fondens investeringsplan.

Gårdsbrukets utvecklingsfond

Syftet med att utveckla gårdsbrukets struktur är att förbättra jordbrukets lönsamhet samt levnads-, arbets- och produktionsbetingelserna på gårdarna. För gårdsbruksenheternas investeringar och ägarbyten beviljas finansieringsstöd som räntestöd för lån ur statsbudgeten samt som understöd och vissa lån ur gårdsbrukets utvecklingsfond. År 2010 uppgår utvecklingsfondens disponibla medel till uppskattningsvis 165,7 miljoner euro, när den post som bedöms bli överförd från 2009 har beaktats. Det föreslås att det från statsbudgeten år 2010 överförs 30,9 miljoner euro till fonden. Uppskattningsvis 24,5 miljoner euro intäktsförs till fonden som medfinansiering från EU. Det beräknas att ca 86 miljoner euro beviljas i understöd.

Statens kärnavfallshanteringsfond

Statens kärnavfallshanteringsfond består av reserveringsfonden, kärnsäkerhetsforskningsfonden och kärnavfallsforskningsfonden. Kapitalet i reserveringsfonden består av avgifter för kärnavfallshantering och vinst av fondens utlåning. Målet för fonderingen är att säkerställa att de medel som krävs för kärnavfallshanteringen finns till förfogande. Avgifter för kärnavfallshantering ska betalas av dem som bedriver verksamhet som medför kärnavfall, dvs. kraftbolagen Teollisuuden Voima Abp och Fortum Power and Heat Ab samt Statens tekniska forskningscentral, som förfogar över en FiR-1-forskningsreaktor. Till fondens uppgifter hör även att vara med och fastställa omfattningen av den reserveringsskyldighet som gäller de avfallshanteringsskyldiga. Reserveringsfondens balans är ca 1,7 miljarder euro.

Statens kärnavfallshanteringsfond ska dessutom ta ut de avgifter av skattenatur som fastställs i kärnenergilagen och årligen fördela alla de medel som samlats in på detta sätt till forskningsprojekt som hänför sig till kärnsäkerhet och kärnavfallshantering. De avgifter som samlades in hos innehavare av kärnanläggningar uppgick till sammanlagt 3,0 miljoner euro, och de avgifter som samlas in hos de avfallshanteringsskyldiga uppgår till sammanlagt 1,6 miljoner euro år 2009. De avgifter som samlas in hos innehavare av kärnanläggningar år 2010 bedöms stanna på 2009 års nivå.

Försörjningsberedskapsfonden

Till försörjningsberedskapsfonden intäktsförs den försörjningsberedskapsavgift som tas ut i samband med accisen på bränslen och el. Avkastningen av avgiften har redan under flera år varit omkring 50 miljoner euro per år. Den kraftiga minskningen i elkonsumtionen minskar avkastningen av försörjningsberedskapsavgiften till ca 46 miljoner euro år 2010. Fondens balans är ca 1,2 miljarder euro.

Fondens medel används till att trygga minimibehoven för medborgarna, näringslivet och försvaret samt en fungerande infrastruktur i samhället vid allvarliga störningar under normala förhållanden och under exceptionella förhållanden. De viktigaste finansieringsobjekten är statens säkerhetsupplag och olika tekniska reservarrangemang. Med tanke på en influensapandemi lagras åren 2009—2010 i enlighet med den nationella pandemiplanen läkemedel och skyddsutrustning i säkerhetsupplagen till ett värde av 26,5 miljoner euro.

Statsgarantifonden

Syftet med statsgarantifonden är att säkerställa att de exportgarantier, borgensförbindelser och andra i lagen om statsgarantifonden (444/1998) avsedda förbindelser som ges av Finnvera Abp uppfylls. Med medel ur fonden sköts även tidigare ingångna förbindelser. Statsgarantifonden får sina medel från de garantipremier och fordringar som ska återkrävas och som hänför sig till exportgarantier och andra ansvarsförbindelser som getts av Statsgaranticentralen och av de anstalter som föregick den, samt från ett anslag som anvisas i statsbudgeten för att överföras till fonden.

Den exportgaranti- och specialborgensstock som fonden ansvarar för uppgick i slutet av 2008 till ca 8,6 miljarder euro. Fondens likvida medel uppgick i början av 2008 till ca 698 miljoner euro. Åren 2009 och 2010 förväntas beloppet av fondens totalansvar öka. De stora branschspecifika riskkoncentrationerna och den svaga internationella ekonomin ökar behovet av att öka fondens likvida medel till en nivå där likviditeten hålls så att den motsvarar den höjda riskpositionen.

Statens säkerhetsfond

Statens säkerhetsfond koncentrerar sig på administreringen av beviljat bankstöd samt övervakningen av att stödvillkoren iakttas och tillsynen över nedkörningen av egendomsförvaltningsbolagen. Vid utgången av år 2008 hade beviljat bankstöd betalats till ett nettobelopp av sammanlagt 6,0 miljarder euro. I beloppet ingår det stöd som beviljats av Finlands Bank, statens säkerhetsfond och statsrådet via statsbudgeten. Statens säkerhetsfond fattade sitt sista stödbeslut år 1996.

Statens televisions- och radiofond

Statens televisions- och radiofond ordnar finansieringen av Rundradion Ab:s verksamhet och främjar även övrig televisions- och radioverksamhet. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket, som tar ut televisionsavgifter och koncessionsavgifter för fonden. Fondens inkomster av avgifterna uppskattas till ca 430,3 miljoner euro år 2010. Statsrådet beslutar på föredragning från kommunikationsministeriet om användningen av fondens medel för Rundradion Ab:s verksamhet, till Kommunikationsverket för indrivningen, kontrollen och övervakningen av avgifter samt för upphovsrättsliga ersättningar och för främjandet av televisions- och radioverksamheten.

Interventionsfonden för jordbruket

Med medel ur interventionsfonden för jordbruket finansieras interventionsverksamheten inom jordbruket samt EU:s program för livsmedelsbistånd. Värdet av den verksamhet som finansieras via fonden uppskattas vara ca 14,1 miljoner euro år 2010. Det föreslås att man med överföringar från statsbudgeten till interventionsfonden täcker sådana utgifter för fonden som inte finansieras ur Europeiska garantifonden för jordbruket och som staten ska ansvara för. Beloppet av dessa utgifter uppskattas till 1,0 miljoner euro år 2010, varav 0,85 miljoner euro är utgifter för EU:s program för livsmedelsbistånd och 0,15 miljoner euro övriga utgifter. Det bedöms att ingen överföring ur statsbudgeten behövs år 2010 eftersom fonden förfogar över tillräckligt med egna medel. De interventionsköp som ingår i interventionsverksamheten finansieras genom upplåning.

Brandskyddsfonden

Enligt lagen om brandskyddsfonden (306/2003) ska i syfte att främja förebyggandet av eldsvådor samt räddningsverksamheten för brandförsäkrad fast och lös egendom i Finland årligen betalas en brandskyddsavgift. Var och en som bedriver försäkringsrörelse i Finland är skyldig att betala brandskyddsavgift.

Beloppet av influtna brandskyddsavgifter har ökat under flera års tid på grund av den allmänna ekonomiska aktiviteten. Det försvagade ekonomiska läget återspeglas i avgiftsutfallet med ungefär ett års fördröjning. Ökningen av avgiftsutfallet bedöms alltså avstanna och börja minska år 2010. Trots den förväntade vändningen kommer utfallet emellertid trots allt att vara närmare 8 miljoner euro år 2010, varefter det bedöms minska klart.

Ur brandskyddsfonden får, för uppfyllandet av lagens syfte och inom ramen för de medel som finns i fonden och den årliga dispositionsplanen, beviljas allmänt understöd eller specialunderstöd till kommuner och räddningsområden, avtalsbrandkårer samt organisationer inom räddningsbranschen och andra motsvarande sammanslutningar. Understöden har riktats till projekt som inte omfattas av statens övriga finansieringssystem. Understöden ur fonden har samordnats med statsandelssystemet.

De understöd som betalas ur fonden uppgår till närmare 10 miljoner euro år 2010. Understöden till kommunerna är relativt stora, ca 4,1 miljoner euro, på grund av tidigare överenskomna förbindelser och beloppet av de anslag som reserveras för brandstationerna. De övriga understöden inom landet är fortfarande stora, eftersom fonden satsar på projekt för förebyggandet av eldsvådor. Andelen understöd som betalas till näringslivet och hushållen är relativt liten.

Oljeskyddsfonden

Oljeskyddsfonden får sina medel från den oljeskyddsavgift som tas ut för olja som importeras till eller transporteras via Finland. För iståndsättning av oljeförorenad mark överförs i statsbudgeten dessutom inkomster som influtit i form av oljeavfallsavgifter. Det föreslås att 3,3 miljoner euro överförs till fonden år 2010. Oljeskyddsfondens årliga budget är ca 8 miljoner euro. Den stiger till 25 miljoner euro när den planerade höjningen av oljeskyddsavgiften verkställs år 2010.

Av oljeskyddsfondens medel ersätts kostnader för oljeskador, bekämpning av oljeskador, återställande av miljön, anskaffning och underhåll av oljebekämpningsmateriel samt upprätthållande av bekämpningsberedskapen. De ökande oljetransporterna på Finska viken medför en ökning av statens och de lokala räddningsväsendenas anskaffningar och därav föranledda ersättningsbehov. I syfte att trygga fondens likviditet ändras lagen om oljeskyddsfonden så att oljeskyddsavgiften höjs från nuvarande 0,5 euro till 1,5 euro per importerat ton olja.

Tablå 31. Statliga fonder utanför budgeten, mn euro

8.2. Affärsverk

Efter årsskiftet har staten endast tre affärsverk, eftersom kommunikationsministeriet har för avsikt att ombilda Luftfartsverket och Rederiverket till aktiebolag från och med den 1 januari 2010. Affärsverkens ekonomi står utanför statsbudgeten. I samband med behandlingen av statsbudgeten godkänner riksdagen målen för affärsverkens tjänster och övriga mål för verksamheten samt fattar övriga viktiga styrbeslut; den ger t.ex. vid behov sitt samtycke till affärsverkets upplåning. Det behöriga ministeriet beslutar om affärsverkets resultatmål. Statsrådet fastställer bokslutet och beslutar om beloppet av den vinst som ska intäktsföras till staten. Affärsverkens verksamhet grundar sig på lagen om statliga affärsverk (1185/2002) och de lagar som gäller respektive affärsverk.

I tablåerna nedan finns prognoser för de statliga affärsverken. Av affärsverkens intäktsföring av vinster år 2009 beräknas det inflyta ca 129 miljoner euro under moment 13.05.01 i statsbudgeten för 2010. Siffran inkluderar de affärsverk som bolagiseras.

Eftersom man förväntar sig en fortsatt gynnsam prisnivå beträffande entreprenaderna dimensioneras investeringsfullmakten för affärsverket Senatfastigheter, som ansvarar för statens bruksfastigheter, av sysselsättnings- och stimulansskäl till 270 miljoner euro i syfte att tidigarelägga reparationsarbetena i statens byggnader.

Tablå 32. De statliga affärsverkens verksamhet år 2010

Tablå 33. Intäktsföringar och anslag gällande statliga affärsverk år 2010 (mn euro)

8.3. Statens ägarpolitik

Staten strävar efter att sköta hela sitt bolagsinnehav så professionellt och aktivt som möjligt. Utifrån det principbeslut om statens ägarpolitik som statsrådet fattade i början av år 2007 utvecklas statsbolagen och de statliga intressebolagen så att värdet på statens innehav ökar på lång sikt. De bolag som är verksamma på marknadsvillkor ska vara lönsamma och konkurrenskraftiga. Det allmänna målet för de bolag som sköter statliga specialuppgifter är lönsam verksamhet. Samtidigt eftersträvas ett så gott helhetsresultat som möjligt med tanke på samhället. Regeringen är beredd att fortsätta att minska statens innehav i de bolag där ägandet främst baserar sig på investeringsintressen. Ägararrangemangen prövas alltid separat för varje bolag inom gränserna för de gällande befogenheter som riksdagen gett.