Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2010

2.1. Den internationella ekonominPDF-versio

Världsekonomin försämrades mycket kraftigt under den senare hälften av 2008 och råkade in i en djup recession under den första hälften av 2009. Det var krisen på finansmarknaden som utlöste recessionen inom realekonomin. Det råder dock fortfarande obalans på finansmarknaden, trots att bankernas balansräkningar har blivit en liten aning bättre. Riskpremierna, som avspeglar sig i kreditgivning och räntenivå, har blivit lägre, men de är fortfarande höga. Både banker och företag kommer att ha problem med tillgången på i synnerhet långfristig finansiering inom den närmaste framtiden. Den internationella ekonomin börjar återhämta sig mot slutet av året.

Till följd av den globala ekonomiska recessionen har stimulansåtgärderna i många länder varit övergripande och exceptionellt omfattande. Man har stött verksamheten inom det finansiella systemet på många sätt, t.ex. med borgen från det allmänna, och dessutom har centralbankernas monetära politik stött tillväxt. Inom finanspolitiken har man ökat den offentliga konsumtionen och startat investeringsprogram. Det är dock för tidigt att bedöma hur effektiv den massiva offentliga stimulansen har varit, men det verkar trovärdigt att stimulansåtgärderna har medverkat till den senaste tidens uppmuntrande uppgifter om ekonomisk aktivitet såväl utomlands som här hemma. För att man ska kunna återgå till en hållbar tillväxtbana måste förtroendet stärkas och en marknadsorienterad tillväxt inledas. Vid uppskattningar av de närmaste årens ekonomiska utveckling ska man beakta att finanspolitiken måste stramas åt i många länder på grund av den offentliga ekonomins stora skuldsättning och även att effekterna av stimulanspolitiken försvagas med tiden. Det måste särskilt ses till att åtgärder från det allmännas sida inte leder till protektionism eller tränger undan aktiva åtgärder, och härigenom framtida tillväxtpotential, inom den privata sektorn.

Recessionen inom världsekonomin har visat tecken på att avta. Det är dock för tidigt att säga att recessionen redan är över. I vilket fall som helst väntas de närmaste årens tillväxt vara långsam. Den branta nedgång inom produktionen som har pågått i ett halvt år planade ut under det andra kvartalet 2009, samtidigt som problemen på finansmarknaden blev lindrigare. Både företagens och hushållens förväntningar har blivit positivare. På den internationella aktiemarknaden har det synts tecken på en vändning i ekonomin allt sedan våren. Priset på produktionsförnödenheter och olja har åter börjat stiga i och med att lagren har kunnat anpassas till en lägre nivå på efterfrågan. Dessa förändringar stärks av att räntorna har gått ner, vilket har gjort att intresset har flyttat från ränteinstrument till aktie- och råvarumarknaderna. Den internationella inflationen kommer på det hela taget att vara fortsatt låg, men risken för deflation är liten.

Det finns skäl att anta att återhämtningen inom världsekonomin kommer att gå långsamt, för bl.a. den växande arbetslösheten i industriländerna gör hushållen försiktiga. Att krisen är global gör också att återhämtningen blir svårare och långsammare. Olika länder och regioner tycks också återhämta sig i olika grad och vid olika tidpunkter. Läget är ljusast i de stora tillväxtekonomierna i Asien, och den vägen börjar tillväxten så småningom förbättras även i Japan. I Förenta staterna väntas det ekonomiska läget stabilisera sig till slutet av året. I Europa kan det hända att återhämtningen kommer igång lite senare än på andra håll. Världshandeln minskar med omkring 10 % i år och världsekonomin med drygt 1 %. År 2010 väntas båda öka med uppskattningsvis ett par procent, vilket är en klart svagare tillväxt än genomsnittet för detta decennium. Den internationella ekonomin är fortfarande förknippad med risker som kan innebära ett slut på den återhämtning som verkar vara på gång. Balanseringen av bankernas balansräkningar särskilt i Europa och en ökning av kreditförlusterna kan göra att krisen på finansmarknaden tillspetsas på nytt. Den ökande arbetslösheten kan likaså göra återhämtningen inom konsumtionsefterfrågan långsammare än beräknat.