Statsbudgeten 2010

6. Basservicebudgeten

6.1. Kommunernas statsandelssystem

Statsandelssystemet revideras vid ingången av 2010. Kommunernasallmänna statsandel för basservicen beräknas utgående från följandegrunder:

• bestämningsgrunderna för den allmännadelen
• de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård
• de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning ochgrundläggande utbildning samt allmänna bibliotek
• bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisningoch allmän kulturverksamhet
• bestämningsgrunderna för tilläggsdelen för särskilt glesbosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde.

På samma sätt som tidigare ökas eller minskas statsandelen genomden utjämning av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna.Systemet kompletteras av en höjning av statsandelen enligt prövningför kommuner med temporära eller exceptionella ekonomiska svårigheter.Finansieringen av gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolorgrundar sig på ett system med huvudmän. Systemet innebär att finansieringenliksom för närvarande beviljas direkt till utbildningsanordnarnaenligt antalet studerande. Kommunerna kan dessutom beviljas statsbidragför anläggningskostnader och utvecklingsprojekt samt stöd för sammanslagningav kommuner.

Statsandelen till en enskild kommun för ordnande av basservicenfastställs på så sätt att från den kalkylerade kostnaden enligtstatsandelsgrunderna (social- och hälsovård, förskoleundervisningoch grundläggande utbildning samt bibliotek och kulturtjänster)dras av en självfinansieringsandel per invånare som är lika stori alla kommuner. I den kalkylerade kostnaden beaktas de faktorersom karaktäriserar kommunens servicebehov samt de faktorer som hänförsig till omständigheterna i kommunen, och därför varierar statsandelarnaberäknade per invånare i de olika kommunerna.

Statsandelsprocenten beskriver på riksomfattande nivå kostnadsfördelningenmellan staten och kommunerna. År 2010 är statsandelsprocenten förbasservicen 34,04, varvid kommunernas finansieringsandel är 65,96 %.Statsandelsprocenten för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolorär 41,89, varvid kommunernas finansieringsandel är 58,11 %.Statsandelsprocenten för övrig kulturverksamhet inom undervisningsministerietsförvaltningsområde (idrottsväsendet och ungdomsarbete) är 29,70,varvid kommunernas finansieringsandel är 70,30 %.

Inom statsandelssystemet jämnas kommunernas inkomstbas ut genomen utjämning av statsandelarna som grundar sig på kommunernas skatteinkomster.Utjämningstillägg till statsandelen får de kommuner vars kalkyleradeskatteinkomst per invånare är under utjämningsgränsen för hela landet,dvs. 91,86 % av de genomsnittliga skatteinkomsterna i landet.Utjämningstillägget täcker till fullt belopp skillnaden mellan utjämningsgränsenoch kommunens kalkylerade skatteinkomst. Om kommunens skatteinkomstöverstiger utjämningsgränsen görs utjämningsavdrag från statsandelen.Avdraget är 37 % av den del som överstiger utjämningsgränsen.

Statsandelen för kommunernas basservice, tilläggsdelen tillstatsandelen för särskilt gles bosättning och stor andel skärgård,allmän statsandel, höjning av statsandelen enligt prövning samt ekonomisktstöd för kommunsammanslagningar har budgeterats under finansministerietsförvaltningsområde. Finansieringen av gymnasier, yrkesutbildningoch yrkeshögskolor samt vissa tjänster som omfattas av kostnadsfördelningeninom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen (bl.a.grundläggande utbildning för sådana som fyllt 18 år, påbyggnadsundervisning,höjningar av statsandelarna för handikappade elever) samt statsunderstödenligt prövning för anläggningsprojekt och vissa andra objekt hörtill huvudtiteln för undervisningsministeriets förvaltningsområde.Understöd för utvecklingsprojekt har budgeterats under social- ochhälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Statskontoret sköterutbetalningen av statsandelarna också i fråga om tjänsterna i anslutningtill systemet med huvudmän.

Genom kommunernas allmänna finansiering av basservice och denutjämning av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomster strävarman efter att bidra till att kommunernas lagstadgade uppgifter ochden övergripande finansieringen av dem är i balans enligt områdeoch kommungrupp. Syftet med statsbidragen för social- och hälsovård,förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteks-och kulturtjänster är att trygga kommunernas möjligheter att meden skälig skatte- och avgiftsbelastning upprätthålla tillräckligbasservice i olika delar av landet. Statsandelen för teatrar, orkestraroch museer kan betraktas som en del av systemet med kalkyleradestatsandelar för kommunerna, även om statsandelen inte omfattasav kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Verksamhetenkan dock anses ha karaktären av basservice, eftersom statsandelenär en inkomstöverföring till kommunerna.

Genom en höjning av statsandelen till kommuner enligt prövningförsöker man se till att också kommuner med en svårare ekonomiskställning kan klara av att producera basservice och att den ekonomiskabalansen i dessa kommuner ska kunna förbättras.

Genom sammanslagningsunderstöd till kommunerna främjas frivilligakommunsammanslagningar samt andra sådana ändringar av kommun- ochregionstrukturen som bidrar till en mer ekonomisk produktion avhögklassig och jämlik kommunal basservice.

Ändringen av systemet träder i kraft vid ingången av 2010. Tillde viktigaste ändringarna hör en ändring av den elevspecifika statsandeleninom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen såatt den grundar sig på åldersgruppens (6—15-åringar) invånarantaloch en övergång till en enda enhetlig statsandelsprocent. Dessareformer är nödvändiga för sammanslagningen av statsandelarna idet nya systemet.

6.2. Kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturen revideras med stöd av lagen omen kommun- och servicestrukturreform (ramlag) som trädde i kraftden 23 februari 2007 och gäller till utgången av 2012 samt de statsrådsförordningarsom utfärdats med stöd av lagen.

Meningen är att stärka kommunstrukturen genom att sammanslåkommuner och ansluta delar av kommunerna till andra kommuner. Måletär en livskraftig och funktionsduglig samt hel kommunstruktur. Sammanslagningenav kommuner stöds enligt kommunindelningslagen.

Vid ingången av 2010 genomförs 4 kommunsammanslagningar somomfattar 10 kommuner. Vid ingången av nästa år finns det 342 kommuner.År 2011 genomförs två sammanslagningar som omfattar fem kommuneroch år 2013 två sammanslagningar som omfattar fyra kommuner. Dessutompågår flera sammanslagningsutredningar.

Servicestrukturen stärks genom att man sammanslår tjänster somförutsätter ett större befolkningsunderlag än kommunens och genomatt öka samarbetet mellan kommunerna. Målet är att i hela landettrygga högklassiga tjänster som är tillgängliga för medborgarna.Kommunerna håller på att bilda samarbetsområden för primärvårdenoch sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna tillprimärvården. Sammanlagt 52 samarbetsområden bildas. I flera kommunernapågår ännu planeringen av ett samarbetsområde. Några kommuner harinte avgjort frågan om befolkningsunderlaget.

Ett sådant utvärderingsförfarande som avses i 9 § iramlagen i vilket kommunen och staten tillsammans har rett ut kommunensmöjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningenförutsätter har gjorts i 20 kommuner. Utvärderingsförfarandet harlett till kommunsammanslagningar, saneringsprogram för kommunensekonomi och tillsättande av kommunindelningsutredare.

Inom ramen för reformen ska verksamhetens produktivitet förbättrasbl.a. genom att man stärker verksamhetsförutsättningarna för stadsregionenoch andra stadsregioner som lider av samhällsstrukturella problem.Planerna har utvärderats i synnerhet med tanke på innehållet i planernaoch genomförandet av dem samt förenhetligandet av samhällsstrukturen.

Utvärderingar av hur reformen framskrider och hur målen enligtramlagen uppnås kommer att göras i en redogörelse om kommun- ochservicestrukturreformen som överlämnas till riksdagen hösten 2009.

6.3. Det ekonomiska läget och utvecklingsperspektivenför den kommunala ekonomin

Kommunernas ekonomi, i synnerhet läget i de kommuner som ärberoende av samfundsskatten, stramades snabbt åt i början av 2009sedan intäkterna från samfundsskatten i hela landet rasade tillhälften från nivån 2008 till följd av recessionen. Den temporärahöjningen av kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procentenheteråren 2009–2011 lindrar bortfallet, men ändå minskar kommunernassamfundsskatteinkomster med ca 400 miljoner euro under innevarandeår.

Intäkterna från kommunalskatten ökade ännu i januari—augusti,men den kommunala skattebasen kommer att försvagas under slutetav året i och med de dystrare sysselsättningsutsikterna. Kommunalskatteinkomsternaminskar 2009 med bara 0,5 % trots den kraftigt minskadearbetsinsatsen och trots skattelättnaderna, eftersom inkomstnivånför personer som arbetar alltjämt stiger kraftigt. I det förstaskedet av recessionen lindras effekterna dessutom av permitteringar, lönunder uppsägningstid och inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.Totalt minskar kommunernas skatteinkomster med ca 2,5 %i år. Statsandelarna ökar fortfarande relativt snabbt, eftersomkommunerna får kompensation för skattelättnaderna och indexhöjningenär tämligen stor.

År 2010 kommer att bli mycket svårt för hela det kommunala fältet,eftersom den kommunala skattebasen förblir svag när arbetslöshetenökar. Då lättnaderna i inkomstbeskattningen dessutom leder tillmindre skatteinkomster för kommunerna kommer inkomsterna från kommunalskatten,beräknat enligt skattegraden 2009, att vara ca 450 miljoner euromindre än 2009. Intäkterna från samfundsskatten beräknas öka någotoch höjningen av gränserna för kommunernas skatt på fastighetermöjliggör tilläggsinkomster på minst ca 50 miljoner euro för kommunerna. Isin helhet beräknas kommunernas skatteinkomster att minska år 2010med 2 %. Statsandelarna ökar däremot med nästan 8 %.

Den snabba minskningen av det belopp som inflyter i skatteinkomsterinnebär oundvikligen att kommunernas årsbidrag försvagas både iår och nästa år, eftersom kommunerna inte kan bromsa utgiftsökningenlika snabbt. År 2008 hölls årsbidraget på samma nivå som 2007, dvs. 2,4miljarder euro, och det täckte avskrivningarna. Årsbidraget vardock svagare än väntat, eftersom omkostnaderna ökade i snabbaretakt och nådde 7,7 %. I och med de ökade investeringarnaökade kommunernas lånestock ytterligare med nästan 600 miljonereuro, och därför är den kommunala ekonomins utgångsläge inför recessionenrätt svagt, trots den tidigare långvariga och snabba ekonomiskatillväxten.

Vid sidan av den svaga skatteinkomstutvecklingen belastas kommunernasekonomi både i år och nästa år särskilt av en höjning av inkomstnivåntill följd av avtalade löneökningar och av ökade arbetslöshetsrelateradeutgifter. För att hålla sin ekonomi i balans är kommunerna tvungnaatt bromsa både ökningen i driftsutgifterna och investeringarna.I kalkylerna har man antagit att det totala antalet kommunalt anställdainte ökar 2009 och 2010. Nedgången i den allmänna prisnivån sänkertrycket på ökade köp åtminstone i år och nästa år. Det beslut omslopande av arbetsgivares folkpensionsavgift som fattades i tilläggsbudgeteni februari stärker kommunernas ekonomi redan under innevarande åroch i synnerhet från och med 2010. Utifrån dessa antaganden kommerkommunernas omkostnader att öka med 4,5 % i år och med3,6 % nästa år. Investeringarna väntas minska från nivån2008, även om många kommuner har försökt bibehålla investeringarnanär priserna på byggande sjunker.

Också enligt den ovan beskrivna klart långsammare utgiftsutvecklingenberäknas årsbidraget sjunka till 1,7 miljarder euro i år och till1,2 miljarder euro 2010. Detta innebär att årsbidraget täcker ca85 % av avskrivningarna i år och mindre än 60 %av avskrivningarna nästa år. Hur balansen i ekonomin utvecklas under2010 beror i hög grad på kommunernas framtida beslut i anslutningtill beskattningen och en dämpning av utgiftsökningen samt i synnerhetpå arbetsmarknadslösningarna inom den kommunala sektorn. Eftersomden kommunala skattegraden inte ökade 2009 och den kommunala ekonominuppvisar ett underskott trots de senaste årens högkonjunktur, finnsdet ett mycket starkt tryck på att skärpa kommunalbeskattningen.Genom att höja fastighetsskatten kan kommunerna klart lindra trycketpå att höja den kommunala skattegraden.

I basservicebudgeten koncentrerar man sig på att granska innevarandeår (2009) och budgetåret (2010). Utsikterna för den kommunala ekonominpå medellång sikt har behandlats i det basserviceprogram som publiceradesi samband med rambeslutet i mars 2009. Dessa uppskattningar granskasännu i år i samband med det kompletterande budgetförslaget. I dettasammanhang är det möjligt att utnyttja finansministeriets uppdateradeuppskattningar av den totalekonomiska utvecklingen på medellångsikt. Mera ingående uppskattningar görs våren 2010 i basserviceprogrammetför 2011—2014 när man redan vet bl.a. vilka effekter kommunernaslöneuppgörelser har och skattesatserna för kommunal- och fastighetsskatten2010.

Till följd av finanskrisen riskerar det uppstå en allvarligobalans mellan kommunernas inkomster och den beräknade utgiftsnivån.Detta återspeglas kännbart i kommunerna under flera år framöveräven om den allmänna ekonomiska situationen enligt nuvarande utsikterlångsamt börjar förbättras nästa år. Eftersom den ekonomiska tillväxtenoch därigenom ökningen i kommunernas skatteinkomster redan inomen nära framtid beräknas bli permanent långsammare än de senasteåren, är det klart att ökningen i utgifterna inom den kommunalaekonomin inte kan fortsätta med samma hastighet som de senaste åren.Då den ökade efterfrågan på basservice och åtstramningen på arbetsmarknadensamtidigt ökar kommunernas kostnadsbelastning, betonas mer än tidigarebetydelsen av reformer som förbättrar produktiviteten.

Tablå 18. Kommunalekonomins (kommunerna och samkommunerna)utveckling 2008—2010 enligt kommunernas bokföring, md euro(gängse priser)

Kommunalekonomins utveckling enligt kommungrupp

Enligt den prognosmodell kommunavdelningen vid finansministerietuppgjort försämras kommunernas årsbidrag från 2007 till 2009 i allakommunstorleksgrupper. I prognosmodellen överförs det antagandesom gjorts i utvecklingsprognosen för kommunalekonomin till kommunnivå.Vid granskningen av resultaten ska man beakta de 67 kommunsammanslagningar somgenomfördes vid ingången av 2009. År 2009 räcker årsbidraget intei någon kommunstorleksgrupp till för att täcka avskrivningarna.År 2008 var årsbidraget för litet för att täcka avskrivningarnaendast i kommunstoleksgrupper med mindre än 2 000 och 40 000–100 000invånare.

Kommunernas lånestock förväntas alltjämt öka 2009 i alla kommunstorleksgrupper.Mest ökar lånestocken i kommuner med mera än 100 000 invånare.

Tablå 19. Prognosmodellen för kommunernas ekonomiska utveckling2007—2009 enligt kommunernas bokföring, euro/invånare enligtkommungrupp¹⁾

¹⁾ År 2009 innehåller inte finansieringsunderstödenligt prövning och ökning av verksamhetsbidraget enligt basserviceprogrammet.

Enligt bokslutsuppgifterna för 2008 fanns det 57 kommuner mednegativt årsbidrag (prognosen för 2009 är 79 på basis av uppgifterfrån juni 2009). Omkostnaderna i de kommuner som slogs samman vidingången av 2009 ökade mycket och om år 2008 granskas enligt kommunindelningen2009 sjunker antalet kommuner med negativt årsbidrag till 31.

År 2008 var årsbidraget för litet för att täcka avskrivningarnai 177 kommuner (prognosen för 2009 är 201). År 2008 hade 141 kommunerunderskott i balansräkningen till ett belopp av sammanlagt 373 miljonereuro. Sammanlagt 258 kommuner hade överskott till ett belopp avsammanlagt över 5,3 miljarder euro.

Figur 6. Kommunernas årsbidrag och kumulativa över-eller underskott i bokslutet för 2008

6.4. Kommunernas utgifter

Kommunernas utgifter har ökat synnerligen kraftigt de senasteåren. År 2008 ökade kommunernas omkostnader enligt de preliminäraboksluten med 7,7 %. Kommunernas inkomstökning bromsasupp betydligt till följd av den ekonomiska krisen. Ökningen av kommunernasoch samkommunernas omkostnader beräknas bli långsammare och stannari år på 4,5 % och nästa år på 3,6 %. Utgiftsökningenär klart långsammare än genomsnittet under de senaste åren, mensnabb i förhållande till den ekonomiska situationen. Statens åtgärderberäknas minska kommunernas utgifter med 159 miljoner euro netto2010.

Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade 2008 med nästan6,5 %, medan den kommunala sektorns löneinkomstnivå stegmed 5,5 % till följd av den nuvarande löneuppgörelsen.Det totala antalet anställda inom den kommunala sektorn ökade ytterligare.Åren 2009 och 2010 beräknas det totala antalet anställda i kommunernainte öka. Eftersom personalutgifterna har en så stor tyngd riktaskommunernas åtgärder för att balansera ekonomin oundvikligen ocksåtill kommunernas personalpolitik. Åtstramningen på arbetsmarknadentill följd av befolkningens stigande medelålder ställer dessutombegränsningar på tillgången på arbetskraft inom den kommunala sektorni synnerhet då ca 15 000 personer årligen avgår på grundav pensionering. Den kommunala sektorns inkomstnivå stiger i årmed 3,5 % och nästa år enligt den allmänna inkomstnivånmed ca 3 %. Enligt dessa antaganden avtar ökningen av denkommunala sektorns lönesumma och är ca 4 % i år och 3 %nästa år.

Den belastning som arbetsgivaravgifterna innebär för kommunernalindras betydligt både under detta och nästa år när arbetsgivarensfolkpensionsavgift gradvis slopas. Dessutom sjunker den pensionsförsäkringsavgiftsom den kommunala arbetsgivaren betalar med 0,2 procentenheter iår och nästa år. Arbetslöshetsförsäkringspremien sjönk 2009, menstiger något 2010 till följd av de försvagade sysselsättningsutsikterna.Sjukförsäkringsavgiften stiger med ca 0,3 procentenheter 2010.

Ökningen av köp steg 2008 till nästan 12 %, då intebara volymen på köp av tjänster steg snabbt utan också prisernapå både köp av tjänster och mellanproduktinsatser steg kraftigt.Till följd av den klart långsammare stegringen i den allmänna prisnivånhar ökningen av köp beräknats avta och vara ca 7 % i åroch 6 % nästa år.

De utgifter för utkomststödet och arbetsmarknadsstödet som kommunernabetalar har förutsetts öka i takt med att arbetslösheten stiger.Det har uppskattats att verkningarna är större från och med 2010,då arbetslösheten hålls på samma nivå och de inkomstrelaterade inkomsterna minskar.

Utgiftsutvecklingen på medellång sikt beror på många olika faktorer,såsom den kommande löneuppgörelsen, ändringar i kommunernas uppgiftersamt på vilket sätt samhällsekonomin repar sig från den pågåenderecessionen och hur man lyckas förbättra produktiviteten med hjälp avde strukturella reformerna. Utgiftstrycket på kommunerna är dockstort i fråga om både driftsekonomin och investeringarna.

Investeringarna i anläggningstillgångar ökade 2008 till en rekordnivåpå drygt 4,1 miljarder euro. Som en följd av den ekonomiska krisenberäknas investeringarna minska till 3,7 miljarder euro i år ochtill 3,3 miljarder euro 2010. Prioriteringen av investeringar kommeratt stå i nyckelställning. I ekonomiskt svåra tider är det viktigtatt kommunerna och samkommunerna genomför i synnerhet nödvändigaombyggnadsinvesteringar.

Tablå 20. Kommunernas och samkommunernas utgifter 2008—2010,md euro (gängse priser)

6.5. Kommunernas skatteinkomster

Kommunernas basservice finansieras huvudsakligen med kommunernasegna skatteinkomster. År 2010 beräknas ca 16,8 miljarder euro inflytai skatteinkomster.

Tablå 21. Kommunernas skatteinkomster 2008—2010,mn euro

Kommunernas skatteinkomster förväntas minska med 2 %år 2010. Den avmattade ekonomiska tillväxten i slutet av 2008 ochden drastiska försämringen 2009 märks i synnerhet i form av en betydandenedgång i intäkterna från samfundsskatten 2009. Nedgången i denekonomiska aktiviteten förväntas avstanna före utgången av 2009,men nästa år är den ekonomiska tillväxten i Finland fortfaranderelativt anspråkslös. Den ökande arbetslösheten sänker kommunalskattens skattebas2010.

Ändringarna i skattegrunderna uppskattas sänka intäkterna frånkommunalskatten med ca 375 miljoner euro netto 2010. Beskattningenav de mest lågavlönade lindras genom att grundavdraget i kommunalbeskattningenhöjs. Ändringen uppskattas sänka intäkterna från kommunalskattenmed ca 170 miljoner euro. Statens inkomstskatteskala lindras ocharbetsinkomstavdraget höjs, vilket uppskattas sänka intäkterna frånkommunalskatten med ca 145 miljoner euro. Pensionsinkomstavdragetvid kommunalbeskattningen höjs för att skattegraden för pensionsinkomstmaximalt ska ligga på samma nivå som skattegraden för löneinkomst.Detta beräknas minska intäkterna från kommunalskatten med ca 65miljoner euro. Via statsandelssystemet kompenseras kommunerna fulltut för de förlorade skatteinkomsterna. Intäkterna från kommunalskattenberäknas minska med ca 2 miljoner euro till följd av de föreslagnaändringarna i anslutning till personalbiljetten, med 1,6 miljonereuro till följd av reformen av beskattningen av långtidssparandeoch med 1 miljon euro till följd av utvidgningen av avdragsrättenför vissa obligatoriska försäkringsavgifter för stipendiater. Detföreslås att de bestämmelser som gäller fördelningen av privatanäringsidkares och jordbruksidkares förvärvs- och kapitalinkomster ändrasså att företagsinkomst som ska fördelas i sin helhet kan beskattassom förvärvsinkomst om den skattskyldige yrkar det. Detta beräknasöka intäkterna från kommunalskatten med 10 miljoner euro. Via statsandelssystemetfår kommunerna full kompensation för nettoförlusten i skatteinkomsterna.

Den försvagade ekonomiska aktiviteten märks särskilt kraftigti intäkterna från samfundsskatten. År 2009 minskar de totala intäkternafrån samfundsskatten märlbart jämfört med i fjol. År 2010 beräknasdet ske en vändring mot det bättre i företagens resultatutvecklingnär konjunkturutsikterna återhämtar sig. Dessutom förbättras företagenslönsamhet av åtgärder för att minska utgifterna. Företagens resultatutvecklingantas dock vara relativt anspråkslös ännu nästa år. Kommunernasintäkter från samfundsskatten beräknas öka 3,4 % år 2010.Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten har 2009 temporärthöjts med 10 procentenheter till 32,03 %. Ändringen beräknasöka kommunernas samfundsskatteinkomster åren 2009—2011 mednästan 400 miljoner euro årligen. Höjningen är i kraft åren 2009—2011.

De nedre och övre gränserna för fastighetsskatten höjs i syfteatt öka kommunernas skatteintäkter. Höjningen av de nedre gränsernaökar automatiskt kommunernas fastighetsskatteinkomster med uppskattningsvisknappt 50 miljoner euro. Dessutom ger höjningen av de övre gränsernaför fastighetsskattesatserna kommunerna en möjlighet att höja intäkternafrån fastighetsskatten med som mest över 900 miljoner euro, om allakommuner höjer sina fastighetsskattesatser till intervallets övregränser. Intäkterna från fastighetsskatten beräknas öka med 8,5 %år 2010.

I finansieringsanalysen antas den genomsnittliga kommunala skattesatsenår 2010 ligga på 2009 års nivå. Kommunernas skatteinkomster minskarnågot i förhållande till bruttonationalprodukten.

6.6. Statsbidrag

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidragtill ett belopp av sammanlagt 9,6 miljarder euro år 2010. Kommunernasstatsbidrag är i huvudsak kalkylerade och icke öronmärkta. För kalkyleradestatsandelar föreslås 8,7 miljarder euro. För övrigt statsbidragföreslås 933 miljoner euro. Statsbidragen ökar med sammanlagt 647miljoner euro år 2010.

Då man jämför ändringen i statsbidrag med 2009 är det skäl attbeakta de ändringar som är kostnadsneutrala med tanke på kommunalekonomin,såsom det tillägg på 375 miljoner euro i kompensation för skattelättnader,det avdrag på 62 miljoner euro i anslutning till slopandet av gränsdragningenmellan öppenvård och institutionsvård och det avdrag på 30 miljonereuro för överföringen av uppgifter. Dessa ändringar ökar statsandelarnamed 283 miljoner euro netto.

Statsbidragen ändras inte bara enligt de beslutsbaserade statsåtgärdernautan också automatiskt enligt statsandelsgrunderna, såsom ändringari ålders- och befolkningsstruktur.

Tablå 22. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattasav basservicebudgeten 2008—2010, mn euro och förändring2009—2010, %

¹⁾ Statsandelarna för 2008 och 2009 har kalkylmässigtändrats så att de motsvarar statsandelsstrukturen 2010.

Statens åtgärder

Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändringar avlagstiftningen och andra normer samt då det gäller anslag som baserarsig på prövning på budgetbeslut.

Statens åtgärder minskar kommunernas utgifter med 159 miljonereuro netto år 2010. De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionenbedöms ha en sådan total effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarnai skattegrunderna att kommunernas finansiella ställning förbättras med204 miljoner euro netto jämfört med 2009.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar 2010 påverkasbalansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicenav utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden somtidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samtav utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna ochkostnadsnivån.

År 2010 beräknas ovan nämnda grunder inverka på kommunernasoch samkommunernas ekonomi jämfört med år 2009 som följer:

Tablå 23. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernasekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringarfrån 2009 till 2010

År 2010 görs en extra höjning på 30 miljoner euro i statsandelarnaför kommunernas basservice. År 2010 anvisas 114 miljoner euro försammanslagningsunderstöd till kommunerna, vilket innebär en minskningpå 28 miljoner euro.

För exceptionellt glest befolkade kommuner och kommuner medstora skärgårdsområden fördelas sammanlagt 30 miljoner euro inomstatsandelssystemet.

För höjningen av kommunernas statsandel enligt prövning föreslås20 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5 miljoner euro från2009.

För statens och kommunernas gemensamma datasystemanskaffningarföreslås 5 miljoner euro.

För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna förutbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2 475 miljonereuro.

För fortbildning för undervisningspersonalen anvisas tilläggsfinansieringpå 8 miljoner euro i syfte att inleda Osaava-programmet som förbättrarpersonalens yrkesskicklighet.

Anslagen för minskande av undervisningsgruppernas storlek inomden grundläggande utbildningen ökas med 14 miljoner euro och anvisningenav anslagen effektiveras genom att anslaget ändras till ett understöd.Utbudet av undervisning i finska eller svenska som andra språk för elevermed främmande modersmål och av undervisning i elevernas eget modersmålstöds med 6 miljoner euro. Stöd för flexibel grundläggande utbildningfrämjas med 3 miljoner euro och effektiviserat stöd och specialstödinom den grundläggande utbildningen med 8 miljoner euro.

Antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningenhöjs med sammanlagt 2 650 jämfört med den föregående ordinariebudgeten, varav en ökning på 1 250 studerande genomförsi anslutning till tilläggsbudgeten för 2009. Nätverksbildningenmellan yrkesutbildningsanordnare fortsätter i syfte att bilda regionalaeller på annat sätt starka yrkesinstitut. Statsandelen för att ökaantalet studerandeårsverken inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningenvid läroanstalter ökas med sammanlagt 7,6 miljoner euro, varav 4miljoner euro ingick i beslut som fattades i samband med den förstatilläggsbudgeten för 2009. Utbudet av yrkesinriktad tilläggsutbildningi läroavtalsform ökas med 1 250 studerande, varav en ökningpå 1 000 studerande genomförs redan i samband med den andratilläggsbudgeten för 2009.

För statsandelar för anläggningsprojekt föreslås 56 miljonereuro för skolprojekt och 5 miljoner euro för biblioteksprojekt.Anslagsnivån sjunker till samma nivå som i den ordinarie budgetenför 2009. Som en del av stimulansåtgärderna i den första tilläggsbudgetenför 2009 beviljades tilläggsfinansiering på 9 miljoner euro. I anslutningtill stimulansåtgärderna höjs fullmakten att bevilja statsunderstödför allmänbildande utbildning genom efterfinansiering med sammanlagt48,5 miljoner euro, medan motsvarande höjning av bevillningsfullmakteni den första tilläggsbudgeten för 2009 uppgick till 30,5 miljonereuro. Som en del av stimulansåtgärderna höjdes dessutom fullmaktenatt bevilja statsandelar för allmänbildande utbildning i budgetenför 2009 med 30 miljoner euro.

Statsandelen för teatrar, orkestrar och museer ökar med ca 9miljoner euro, varav omkring hälften riktar sig till kommunerna.Ökningen beror på 2006 års statsandelsreform, i samband med vilkendet beslutades att det pris per enhet som ligger till grund förstatsandelen beräknas utifrån de faktiska kostnaderna för respektivetyp av konst- och kulturinstitution. Resten av ökningen styrs tillprivata samfund och stiftelser med teater-, orkester- och museiverksamhetför ordnande av kommunala kulturtjänster.

Stödet för verkstadsverksamhet för unga ökas med 0,5 miljonereuro. Tillägget anvisas i huvudsak till en utvidgning av verksamhetenvid de verkstäder som kommunerna är huvudmän för i syfte att lindraden stigande ungdomsarbetslösheten. Understöden till kommunernaför uppsökande verksamhet med personer som arbetar i par ökas med2,15 miljoner euro för utvidgande av verksamheten. Det pris perenhet som används som beräkningsgrund för statsandelen för kommunernasungdomsverksamhet höjs med 0,5 euro per invånare under 29 år.

Kommunernas sysselsättningsstöd minskar med 14 miljoner euroår 2010, då tyngdpunkten överförs på yrkesinriktad arbetskraftsutbildningsom genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättninginom den privata sektorn. Kommunernas utgifter minskar i motsvarande grad.

Med höjningen på 21,25 miljoner euro av statsandelen för social-och hälsovården i statsandelarna för kommunernas basservice genomförsde mål som uppställs i regeringsprogrammet. Höjningen riktar sigbl.a. till genomförandet av reformen av handikappservicelagen somträdde i kraft den 1 september 2009, förbättrandet av skol- ochstudenthälsovården och av moderskaps- och barnrådgivningen samttill utvecklingen av tjänster för primärvården och äldreomsorgen.

Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvidgas på så sättatt åldergränsen för skyldigheten att delta i arbetsverksamhet slopas.Detta ökar statsandelarna och kommunernas utgifter med 2,1 miljonereuro.

I anslutning till höjningen av ersättningen för uppehälle förarbetslösa i arbetskraftsutbildning höjs utkomststödets sysselsättningspenningför personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyftemed 1 euro per dag. Till följd av det ökar kommunernas kostnadermed 0,4 miljoner euro och statsandelen med 0,2 miljoner euro.

Den partiella vårdpenningen höjs till 90 euro från och med den1 januari 2010. Samtidigt utvidgas rätten till partiell vårdpenningtill att även omfatta företagare. De totala utgifterna till följdav reformen beräknas uppgå till 3,1 miljoner euro, varav statsandelenär 1,55 miljoner euro.

I anslutning till kommun- och servicestrukturreformen överförsordnandet av tolktjänster för gravt handikappade till Folkpensionsanstaltensuppgifter från och med den 1 september 2010. Behovet av anslag förtolktjänster beräknas 2010 uppgå till 5,4 miljoner euro och omkostnadernaför Folkpensionsanstalten till 0,54 miljoner euro. Motsvarande avdraghar gjorts i statsandelen för kommunernas basservice.

Åtgärderna för att avlägsna gränsdragningen mellan öppenvårdoch institutionsvård fortsätter på så sätt att handikappförmånerfrån och med den 1 januari 2010 börjar betalas till dem som harrätt till handikappförmåner och som får institutionsvård. När detgäller folkpensionsförsäkringen är behovet av tilläggsanslag 62miljoner euro. Statsandelarna till kommunerna minskas i motsvarandegrad i statsandelarna för kommunernas basservice. I anslutning tillreformen höjs maximiavgiften för långvarig institutionsvård till85 % av klientens nettoinkomster. Till följd av detta beräknaskommunernas inkomster av klientavgifterna öka med 62 miljoner euro.

Statsunderstödet för kommunernas utvecklingsprojekt inom social-och hälsovården uppgår till 26,8 miljoner euro. Prioriteringsområdenaför projekt som stöds med statsunderstöd har fastställts i det nationellautvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008—2011.Avsikten är att 4 miljoner euro av anslaget ska användas för ordnandeav stödtjänster för långtidsbostadslösa.

Understöden för mögelsanering i hälsovårdscentraler, ålderdomshemoch daghem ökas med sammanlagt 10 miljoner euro så att statsunderstödetbetalas genom efterfinansiering tidigast 2012.

År 2010 ökar den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheterför kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning med 5,0 miljonereuro jämfört med 2009. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheterför forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvårdförblir på samma nivå som 2009.

Statsandelen till kommunerna för kostnader i anslutning tilldet grundläggande utkomstskyddet uppgår till 313 miljoner euro,vilket är 41 miljoner euro mer än 2009.

År 2009 beräknas 47,7 miljoner euro inflyta i underhållsbidragsom drivs in som ersättning för regressfordringar. Av detta utgörkommunernas andel 31,9 miljoner euro, vilket betalas via statsandelenför kommunernas basservice 2010. Kommunerna ersätts årligen i femårs tid (2010—2014) för sin andel av de fordringar somFolkpensionsanstalten lyckats driva in hos underhållsskyldiga underdet föregående året.

Indexhöjningar

År 2010 görs i statsandelarna en indexhöjning på 2,4 %,i vilken ingår en justering på 0,4 procentenheter på 2008 års nivå.Indexhöjningen ökar statsandelarna med 209 miljoner euro, varav kommunernasoch samkommunernas andel är 183 miljoner euro.

Tablå 24. Indexhöjningarna år 2010, mn euro

Ändringar i befolkningen och åldersstrukturen

Kommunernas statsbidrag påverkas även av förändringen i åldersstrukturenoch befolkningsmängden. På grund av förändringarna ökar statsandelarnaför social- och hälsovården med ca 58 miljoner euro år 2010. Dekalkylerade kostnaderna ökar inom social- och hälsovården med ca169 miljoner euro. Antalet barn i förskoleåldern ökar medan antaletbarn i grundskoleåldern minskar. När det gäller undervisningsväsendetberäknas mindre åldersgrupper föranleda en kalkylerad inbesparingpå ca 22 miljoner euro av statsandelarna 2010 och denna inbesparinghänförs enligt ett rambeslut av den 25 maj 2007 till förbättringav utbildningens kvalitet. Under år 2010 kommer den åldersklasssom börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning ännu attvara lika stor som för närvarande. I fråga om dem som börjar studerapå högskolenivå kommer det inte heller att ske någon förändring.Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer.Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Tablå 25. Verkningarna av förändringarna i elevantalet, befolkningsmängdenoch åldersstrukturen på kommunernas statsandelar och utgifter år2010, mn euro

Utjämning av statsandelarna

Den uppgiftsbaserade statsandelen och den allmänna statsandelenhöjs eller sänks kommunvis genom en utjämning av statsandelarnapå basis av respektive kommuns kalkylerade skatteinkomster. Utjämningen2010 baserar sig på skatteuppgifterna för 2008.

Tablå 26. Utjämningar av statsandelarna 2008—2010,mn euro

Utjämningstilläggen till statsandelarna på basis av skatteinkomsternauppgår till ca 785 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca21 miljoner euro jämfört med föregående år. Utjämningstillägg betalastill 265 kommuner. I 61 kommuners statsandelar görs ett utjämningsavdrag tillett belopp av ca 790 miljoner euro.

Tablåerna 27 och 28 innehåller uppskattningar av kommunernasfinansieringsandelar.

Tablå 27. Kommunernas finansieringsandel för ordnande avbasservicen (FM)¹⁾

¹⁾ Innehåller också en finansieringsandelför den grundläggande utbildning som finansieras under undervisningsministerietshuvudtitel.

Tablå 28. Kommunernas finansieringsandelar för utbildningpå andra stadiet och yrkeshögskoleutbildningen (UVM)

6.7. Förbättring av produktiviteten

Regeringen behandlade Paras-reformen vid sina politiska överläggningarden 24 februari 2009 och drog upp riktlinjer enligt vilka genomförandetav reformen påskyndas med betoning på en revidering av servicestrukturernai syfte att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra produktiviteten.Vid de politiska överläggningar förpliktades de 20 största kommunernaatt utarbeta produktivitetsprogram för utvecklingen av sina tjänster.Verksamheten inom ramen för produktivitetsprogrammen utvärderasoch den goda praxis som uppkommer tillämpas även i andra kommuner.Beredningen av arbetet har börjat och det görs i samarbete med kommunerna.I enlighet med de riktlinjer som drogs upp vid de politiska överläggningarnahar staten börjat förbereda ett normtalko i samarbete med Kommunförbundet.I detta normtalko kartlägger man och försöker undanröja sådana normersom hindrar en ökad produktivitet och som upprätthåller stela servicestrukturer.Enligt de linjer som drogs upp vid de politiska överläggningarnaska man dessutom ställa rikstäckande mål för hur kommuner och samkommunerska förbättra sin produktivitet med utgångspunkt i de produktivitets-och kostnadsberäkningsmätare som utvecklas. Kommunerna och samkommunernasamt andra utbildningsanordnare ska göra upp en plan över åtgärdernaför förbättrande av produktiviteten. Inom basserviceprogramförfarandethar man kommit överens om en bedömning av utvecklingen av basservicensproduktivitet på riksnivå med hjälp av gemensamma produktivitetsmätare.