Statsbudgeten 2010

2. Ekonomiska utsikter för de närmaste åren

2.1. Den internationella ekonomin

Världsekonomin försämrades mycket kraftigt under den senarehälften av 2008 och råkade in i en djup recession under den förstahälften av 2009. Det var krisen på finansmarknaden som utlöste recessioneninom realekonomin. Det råder dock fortfarande obalans på finansmarknaden,trots att bankernas balansräkningar har blivit en liten aning bättre.Riskpremierna, som avspeglar sig i kreditgivning och räntenivå,har blivit lägre, men de är fortfarande höga. Både banker och företagkommer att ha problem med tillgången på i synnerhet långfristigfinansiering inom den närmaste framtiden. Den internationella ekonominbörjar återhämta sig mot slutet av året.

Till följd av den globala ekonomiska recessionen har stimulansåtgärdernai många länder varit övergripande och exceptionellt omfattande.Man har stött verksamheten inom det finansiella systemet på mångasätt, t.ex. med borgen från det allmänna, och dessutom har centralbankernas monetärapolitik stött tillväxt. Inom finanspolitiken har man ökat den offentligakonsumtionen och startat investeringsprogram. Det är dock för tidigtatt bedöma hur effektiv den massiva offentliga stimulansen har varit,men det verkar trovärdigt att stimulansåtgärderna har medverkat tillden senaste tidens uppmuntrande uppgifter om ekonomisk aktivitetsåväl utomlands som här hemma. För att man ska kunna återgå tillen hållbar tillväxtbana måste förtroendet stärkas och en marknadsorienteradtillväxt inledas. Vid uppskattningar av de närmaste årens ekonomiska utvecklingska man beakta att finanspolitiken måste stramas åt i många länderpå grund av den offentliga ekonomins stora skuldsättning och ävenatt effekterna av stimulanspolitiken försvagas med tiden. Det måstesärskilt ses till att åtgärder från det allmännas sida inte ledertill protektionism eller tränger undan aktiva åtgärder, och härigenomframtida tillväxtpotential, inom den privata sektorn.

Recessionen inom världsekonomin har visat tecken på att avta.Det är dock för tidigt att säga att recessionen redan är över. Ivilket fall som helst väntas de närmaste årens tillväxt vara långsam.Den branta nedgång inom produktionen som har pågått i ett halvtår planade ut under det andra kvartalet 2009, samtidigt som problemenpå finansmarknaden blev lindrigare. Både företagens och hushållensförväntningar har blivit positivare. På den internationella aktiemarknaden hardet synts tecken på en vändning i ekonomin allt sedan våren. Prisetpå produktionsförnödenheter och olja har åter börjat stiga i ochmed att lagren har kunnat anpassas till en lägre nivå på efterfrågan.Dessa förändringar stärks av att räntorna har gått ner, vilket hargjort att intresset har flyttat från ränteinstrument till aktie-och råvarumarknaderna. Den internationella inflationen kommer pådet hela taget att vara fortsatt låg, men risken för deflation ärliten.

Det finns skäl att anta att återhämtningen inom världsekonominkommer att gå långsamt, för bl.a. den växande arbetslösheten i industriländernagör hushållen försiktiga. Att krisen är global gör också att återhämtningenblir svårare och långsammare. Olika länder och regioner tycks ocksååterhämta sig i olika grad och vid olika tidpunkter. Läget är ljusasti de stora tillväxtekonomierna i Asien, och den vägen börjar tillväxtenså småningom förbättras även i Japan. I Förenta staterna väntasdet ekonomiska läget stabilisera sig till slutet av året. I Europakan det hända att återhämtningen kommer igång lite senare än påandra håll. Världshandeln minskar med omkring 10 % i åroch världsekonomin med drygt 1 %. År 2010 väntas båda ökamed uppskattningsvis ett par procent, vilket är en klart svagaretillväxt än genomsnittet för detta decennium. Den internationellaekonomin är fortfarande förknippad med risker som kan innebära ettslut på den återhämtning som verkar vara på gång. Balanseringenav bankernas balansräkningar särskilt i Europa och en ökning avkreditförlusterna kan göra att krisen på finansmarknaden tillspetsaspå nytt. Den ökande arbetslösheten kan likaså göra återhämtningeninom konsumtionsefterfrågan långsammare än beräknat.

2.2. Samhällsekonomins utveckling i Finland

Nedgången i världshandeln och de konjunkturkänsliga investeringsvarornasstora betydelse inom exporten har haft en stark inverkan på denekonomiska aktiviteten i Finland, som är beroende av sin export.Bruttonationalprodukten minskade kraftigt i början av 2009, menockså i Finland har vi fått preliminära uppskattningar som sägeratt botten är nådd. I synnerhet barometerdata om konsumenternasoch företagens förväntningar tyder på att en återhämtning börjarunder den senare hälften av året. Också hos oss väntas ekonominbörja återhämta sig mot slutet av året, men på grund av den svagainledningen av året förutspås bruttonationalprodukten i Finland minskamed i genomsnitt 6 % år 2009. Om ekonomin återhämtar sigsom väntat hos Finlands viktigaste handelspartner, förutspås exportindustrinnästa år leda bruttonationalprodukten till en liten ökning på ungefären halv procent.

Tablå 3. Samhällsekonomins utveckling

Utrikeshandeln

Den långvariga exportdrivna ekonomiska utvecklingen avbrötsi och med recessionen. I fjol steg exportens andel av bruttonationalproduktentill rekordhöga 47 %. Till följd av recessionen har Finlandstraditionella handelspartners importefterfrågan varit rätt svag.Under den första hälften av 2009 minskade värdet på varuexportenmed en dryg tredjedel jämfört med samma tidpunkt i fjol. Exportvolymenhar dock visat tecken på en stabilisering. Eftersom konjunkturernaförutspås vända mot det bättre i bl.a. Tyskland och Sverige underslutet av året och normaliserade råvarupriser stöder en gradvisåterhämtning i Ryssland, finns det underlag för att Finlands exportska kunna bli starkare under årets senare hälft. Trots det kommerexporten att minska med en dryg femtedel i år, och även exportprisernasjunker avsevärt. Exportvolymen förutspås växa knappt nästa år,med bara ett par procent.

Importen av råvaror och investeringsvaror minskar avsevärt iår. Den går hand i hand med utvecklingen i fråga om industrins produktions-och exportutsikter. När lagren anpassas till efterfrågan minskarimporten. Importen av maskiner och anläggningar minskar avsevärteftersom företagen skjuter upp sina investeringsprojekt. I år sjunkerimportvolymen med ungefär en femtedel och importpriserna med närmare10 %. Den försämring av bytesförhållandet som har pågåtti åratal avbryts dock. År 2010 är importen fortsatt lam; den minskarmed en procent. I år kommer överskottet i bytesbalansen i förhållandetill totalproduktionen att minska till ca 1,5 % från detio senaste årens genomsnitt på 6 %.

Konsumtionen

Löntagarnas realinkomster ökade i början av året med 3½ %jämfört med i fjol. På grund av det försämrade sysselsättningslägetkommer hushållens sammanlagda disponibla realinkomster inte attöka i år trots lönestegringen och lättnaderna i inkomstbeskattningen.Hushållens konsumtionsutgifter började minska för ett år sedan,och minskningen blev snabbare i början av året. Konsumtionsnedgångenhar varit omfattande eftersom hushållen har dragit ner på sin anskaffningav såväl varor som tjänster. De har således ökat sitt sparande ibetydande grad. Å andra sidan fortsatte hushållens skuldsättningatt öka under årets första hälft, om än långsammare än för ett årsedan. Konsumtionen minskar i år med närmare 3 %. Köpkraftenbörjar antagligen öka något nästa år, men i och med att arbetslöshetentilltar ytterligare kommer hushållens försiktighet troligen atthålla i sig och konsumtionen att minska lite till.

Investeringarna

Investeringarna minskar i år med ca 10 %. Investeringarnaminskar inom alla sektorer av fabriksindustrin, och i synnerhetinom skogs-, maskin- och metallindustrin är nedgången kraftig. Ocksåinvesteringarna i bostadsbyggnad blir färre i år, men sannoliktinte längre nästa år. Jord- och vattenbyggnadsinvesteringarna minskari år men börjar åter öka 2010. Investeringarna i maskiner och anläggningarkommer att gå ner både i år och nästa år. Allt som allt minskarde totala investeringarna med ytterligare 5—6 %nästa år.

Sysselsättningen

I år minskar arbetstillfällena i synnerhet på grund av den krympandeexporten men också på grund av minskad inhemsk efterfrågan. Antaletsysselsatta minskar med över 90 000 jämfört med 2008, ochsysselsättningsgraden sjunker till under 68 %. Arbetslöshetsgradenökar i år till i genomsnitt 9 %. År 2010 fortsätter efterfråganpå arbetskraft att minska med drygt 64 000 personer, ochsysselsättningsgraden sjunker till ca 66 %, dvs. till dennivå som rådde för tio år sedan. Arbetslöshetsgraden stiger tilli genomsnitt 10½ %, och de arbetslösa uppgår till ca 280 000.Ett allvarligt problem är att arbetslösheten varar allt längre,och därigenom börjar också den strukturella arbetslösheten tillta.

Löne- och prisutvecklingen

Råvarupriserna håller på att stiga något efter den kraftiganedgången under senare hälften av 2008. Industrins producent- ochimportpriser följer så småningom prisutvecklingen för råvarorna.Konsumentpriserna har närmast helt och hållet slutat stiga, ochunder vissa månader sjunker konsumentprisindex jämfört med månadeninnan. Priserna sjunker ytterligare på grund av lägre låneräntoroch billigare bostäder och flytande bränslen, men en vändning ärredan i sikte mot slutet av året. Höjningen av accisen på alkohol-och tobaksprodukter i början av året leder till att prisnivån stigermed knappt en halv procent. I oktober höjs accisen på alkohol engång till, medan mervärdesskatten på livsmedel däremot sänks. År2009 stiger årsgenomsnittet för konsumentprisindex med endast 0,1 %.

År 2010 fortsätter import- och produktionsprisernas moderataökning, och ökningen i arbetskraftskostnader kommer också att varalångsam. Bostadspriserna och räntorna sjunker inte längre. Tobaksaccisenkommer att höjas vid ingången av 2010. Effekten av den allmännahöjningen av mervärdesskatten, sänkningen av mervärdesskatten pårestaurangmat, införandet av en accis på sötsaker och höjningenav läskedrycksaccisen i juli blir att konsumentpriserna stiger meden halv procent. Sammanlagt förutspås konsumentpriserna stiga mednågot över en procent.

2.3. Utsikterna för den offentliga ekonomin

Den krympande totalproduktionen inom samhällsekonomin har försvagatden offentliga ekonomin avsevärt. Den privata konsumtionen, företagensresultatutveckling och lönesumman är faktorer som har en centralinverkan på hur skatteinkomsterna inom den offentliga ekonomin utvecklas,och de har alla vänt neråt. Någon lika omfattande minskning av skatteunderlagethar man inte upplevt sedan depressionen på 1990-talet. Medan inkomsternahar minskat har utgifterna inom den offentliga ekonomin samtidigtsnabbt fortsatt att öka. Utgiftsökningen förstärks av s.k. automatiskastabilisatorer såsom utkomstskyddet för arbetslösa, som i sin turdämpar nedgången i den ekonomiska aktiviteten. Regeringens beslutom stimulansåtgärder har också ökat utgifterna. När man dessutombeaktar de skattelättnader som det tidigare har fattats beslut om,stöder finanspolitiken ekonomisk aktivitet.

Effekterna av det försvagade konjunkturläget märks i år ännuinte fullt ut i den offentliga ekonomins finansiella ställning,som enligt uppskattningar kommer att försvagas ytterligare nästa åri och med att arbetslösheten ökar. Den offentliga ekonomins starktförsvagade finansiella ställning ökar trycket på korrigerande åtgärder.

Underskottet i den offentliga ekonomin uppgår enligt nationalräkenskapernatill ca 8 miljarder euro nästa år. Den offentliga ekonomins skuldsättningkommer att öka ännu mer än så, för bl.a. finansiella investeringarbeaktas inte i det finansiella sparandet enligt räkenskaperna. Deexportkrediter som staten beviljar ökar t.ex. skuldsättningsbehovetmer än vad underskottet enligt räkenskaperna ger vid handen. Såstiger EMU-skulden nästa år till 48 % i förhållande tilltotalproduktionen.

Tablå 4. Den offentliga ekonomins centrala nyckeltal enligtnationalräkenskaperna

Statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna

Statsfinanserna utgör den konjunkturkänsligaste delen av denoffentliga ekonomin. Den försvagade ekonomiska aktiviteten märksstarkast i intäkterna från samfunds-, kapitalinkomst- och bilskatten.Statens skatteinkomster minskar i år med 14 %. Nästa årminskar skatteinkomsterna ytterligare med något över en procent.Den vändning mot det bättre som håller på att ske inom totalproduktionenkommer ännu inte nästa år att synas som ökade skatteinkomster. Omarbetslösheten fortsätter att stiga nästa år kommer hushållens konsumtionsbeteendeatt vara fortsatt försiktigt, och det gör att de indirekta skatteinkomsternalångsammare återgår till sin tidigare nivå.

Statens finansiella sparande uppvisar i år ett underskott på4½ % i förhållande till bruttonationalprodukten. Underskottetökar ytterligare nästa år, till 6 %. Enbart i år och nästaår växer statsskulden med över 23 miljarder euro sammanlagt.

Den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna

Kommunernas ekonomi, och i synnerhet läget i de kommuner somär beroende av samfundsskatten, försämrades snabbt i början av 2009sedan inkomsterna från samfundsskatten hade rasat. Intäkterna frånkommunalskatten ökade ännu i januari—augusti, men det kommunalaskatteunderlaget kommer att försvagas under slutet av året och också2010 i och med de dystrare sysselsättningsutsikterna. Även om bl.a.det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa delvis kompenserarde minskade löneinkomsterna och den temporära höjningen av kommunernasandel av samfundsskatten jämnar ut de minskade samfundsskatteinkomsterna,kommer kommunernas skatteinkomster att krympa med 2½ %i år. År 2010 blir mycket svårt för hela det kommunala fältet eftersominkomsterna från kommunalskatten blir lägre än i år, beräknat enligt skattegraden2009.

Vid sidan av den svaga skatteinkomstutvecklingen belastas kommunernasekonomi både i år och nästa år särskilt av en höjning av inkomstnivåntill följd av avtalade löneökningar och av ökade arbetslöshetsrelateradeutgifter. Att folkpensionsavgiften stegvis slopas innebär att utgiftstrycketpå kommunerna lättar, men för att hålla sin ekonomi i balans ärkommunerna tvungna att bromsa såväl investeringarna som ökningenav konsumtionsutgifterna. Ökningen av de nominella konsumtionsutgifternaantas sakta av till 4 % i år och till 2½ % nästaår när realkonsumtionen minskar något. Kommunernas investeringarväntas minska i år och i synnerhet nästa år, även om många kommunerhar strävat efter att hålla igång investeringarna när pristrycket inombyggandet lättar.

Den kommunala sektorns nettokreditgivning sjunker i år till-0,6 % i förhållande till totalproduktionen. Hur balanseni ekonomin utvecklas under 2010 beror i hög grad på kommunernas kommandeskattesatser för kommunal- och fastighetsskatten och på beslut somhar samband med en dämpning av utgiftsökningen. Lösningarna i nästalöneöverenskommelse har också en central inverkan på kommunernasekonomi. Nettokreditgivningen antas stanna på -½ % år 2010.Eftersom den kommunala skattegraden inte ökade 2009 och den kommunalaekonomin uppvisar ett underskott trots de senaste årens högkonjunktur,finns det ett mycket starkt tryck på att skärpa kommunalbeskattningen.

Socialskyddsfonderna enligt nationalräkenskaperna

Socialskyddsförmånerna ökar med ca 10 % år 2009 jämförtmed året innan. Snabbast ökar arbetslöshetsförsäkringsutgifterna,på grund av arbetslöshetens snabba ökning, och arbetspensionsutgifterna,på grund av den exceptionellt stora indexhöjningen. De sociala förmånerna,bidragen och ersättningarna ökar klart från i fjol och är 18½ %i förhållande till totalproduktionen. Socialskyddsfondernas inkomsterfrån avgifter minskar med 4½ % år 2009 jämfört med året innan.Detta exceptionella läge beror främst på att lönesumman minskarjämfört med i fjol och att folkpensionsavgiften för arbetsgivaresänktes i april 2009, för att slopas helt och hållet vid ingångenav 2010. Bortfallet av inkomster från folkpensionsavgiften ska ersättasmed medel ur statsbudgeten. Socialskyddsfondernas finansiella överskottberäknas minska klart jämfört med i fjol, till 2,4 % iförhållande till totalproduktionen.

År 2010 beräknas socialskyddsförmånerna öka med drygt 6 %.Arbetslöshetsutgifterna fortsätter att öka kraftigt. Indexjusteringarnaav arbetspensionerna blir ovanligt små på grund av att inflationenhar blivit långsammare. Folkpensionsindex beräknas rentav bli negativt,men folkpensionerna och övriga förmåner som är bundna till folkpensionsindexkommer dock inte att sänkas år 2010. Pensioneringarna väntas ökai och med att de stora årskullarna når pensionsåldern. De socialaförmånerna, bidragen och ersättningarna fortsätter således att ökai förhållande till totalproduktionen. Socialskyddsfondernas inkomsterav avgifter ökar betydligt långsammare än utgifterna för förmåner,med ca 1½ %, på grund av lönesummans anspråkslösa ökningoch den slopade folkpensionsavgiften för arbetstagare. Procentsatsernaför löntagarnas och privata arbetsgivares arbetspensionsavgift stigernågot. Det finns också ett tryck på att höja sjukförsäkringspremierna,sjukförsäkringsavgifterna och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna.Inkomstöverföringarna från statsbudgeten till Folkpensionsanstaltenökar klart jämfört med i fjol. Detta beror på den slopade folkpensionsavgiftenoch de ökade arbetslöshetsutgifterna. Socialskyddsfondernas överskottminskar till 2,1 % i förhållande till totalproduktionen.