Hoppa till innehåll
  Svara på användarenkäten om denna webbplatsen och bidra till utvecklingen av en ny webbplats med information om statsbudgeten. Gå till enkäten via denna länk.

Statsbudgeten 2010

4. Budgetpropositionens inkomstposterPDF-versio

Tablå 6. Inkomstposterna avdelningsvis åren 2008—20101)

Kod Avdelning År 2008
bokslut
mn euro
År 2009
ordinarie
budget
mn euro
År 2010
budgetprop.
mn euro

Förändring 2009—2010
mn euro %
             
11. Skatter och inkomster av skattenatur 37 213 37 295 30 981 - 6 314 - 17
12. Inkomster av blandad natur 4 387 4 411 4 657 246 6
13. Ränteinkomster, inkomster av försäljning av aktier och intäktsföring av vinst 2 488 1 941 1 318 - 623 - 32
15. Lån, exkl. nettoupplåning och skuldhantering 203 234 209 - 26 - 11
  Sammanlagt 44 292 43 880 37 164 - 6 717 - 15
             
15.03.01 Nettoupplåning och skuldhantering 2 411 13 021 10 610 440
  Sammanlagt 44 292 46 291 50 185 3 894 8

1) I tablån anges inkomstposterna avdelningsvis i enlighet med tabelldelen nedan. I tablån har varje tal avrundats särskilt från det exakta värdet och räkneoperationerna stämmer därför inte till alla delar.

År 2010 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettolåneupptagning till 37 164 miljoner euro. Av inkomsterna är ca 83 % skatter och inkomster av skattenatur. I tablå 6 anges inkomstsidans utveckling avdelningsvis i förhållande till den ordinarie budgeten för 2009.

Inkomstsidan i den ordinarie budgeten för 2009 har minskats betydligt i den första tilläggsbudgeten för 2009 och i regeringens proposition om en andra tilläggsbudget. Den senaste uppskattningen av inkomsterna, inklusive den andra tilläggsbudgetpropositionen, är räknad i nettobelopp 6,1 miljarder euro mindre än inkomstposterna i den ordinarie budgeten för 2009. År 2010 beräknas de ordinarie inkomsterna minska med 1,6 % och skatteinkomsterna med 1,5 % jämfört med de beräknade inkomsterna 2009 (dvs. budgeten kompletterad med den första tillläggsbudgeten och den andra tilläggsbudgetpropositionen).

4.1. Ändringar i skattebasen år 2010

Regeringens skattepolitiska riktlinjer behandlas mer detaljerat i kapitel 3.2.

De ändringar i skattebasen som föreslås för 2010 uppskattas på årsbasis sänka skatteintäkterna med ett nettobelopp på sammanlagt ca 1,0 miljarder euro. Detta hänför sig till stor del till statens skatteinkomster med undantag av grundavdraget vid kommunalbeskattningen. Via statsandelssystemet kompenseras kommunerna för de förlorade skatteinkomster som ändringarna i skattebasen medför.

Skatteintäkterna minskas (sammanlagt med ca 1,1 miljarder euro) på grund av

  • Kompensation för en höjd inkomstnivå (innehåller en inflationsjustering), 300 miljoner euro
  • Kompensation för höjda löntagaravgifter ca 470 miljoner euro
  • Skattelättnader som avser pensionsinkomst 100 miljoner euro
  • En höjning av grundavdraget ca 195 miljoner euro
  • En ändring av fördelningen av förvärvs- och kapitalinkomster i fråga om de näringsidkare som har de lägsta inkomsterna med ett nettobelopp på ca 13 miljoner euro
  • Personalbiljetten ca 4 miljoner euro
  • Skattefrihet för överlåtelse av fast egendom för naturskyddsändamål ca 1 miljoner euro
  • Reformering av beskattningen av långtidssparande ca 14 miljoner euro
  • Skattelättnad som gäller överlåtelse av åker ca 10 miljoner euro
  • En ändring av tonnagebeskattningen ca 10 miljoner euro

Skatteintäkterna ökar på grund av

  • Nettoeffekten av en höjning av mervärdesskattesatserna och en sänkning av mervärdesskattesatsen för restaurangmat ca 130 miljoner euro
  • En höjning av tobaksaccisen ca 22 miljoner euro

Dessutom minskar den tidigare överenskomna sänkningen av mervärdesskattesatsen för livsmedel skatteintäkterna med 480 miljoner euro, medan den temporära sänkningen av statens utdelning av samfundsskatten med 10,8 procentenheter minskar skatteintäkterna med nästan 400 miljoner euro.

4.2. Skatteinkomstposterna

Ändringarna i de skattepliktiga inkomsterna och utvecklingen i fråga om den övriga skattebasen, som är beroende av hur hela samhällsekonomin och dess olika delar utvecklas, inverkar på skatteflödet. De framförda uppskattningarna av skattebasen har härletts från de uppskattningar och prognoser som ingår i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen.

Den avmattade ekonomiska tillväxten i slutet av 2008 och den drastiska försämringen 2009 märks också som en betydande sänkning på knappt 5,8 miljarder euro i de skatteinkomster som flyter in 2009 jämfört med bokslutet för 2008. Enligt uppskattning kommer nedgången i den ekonomiska aktiviteten att avstanna före utgången av 2009. Enligt prognoserna ökar den totala ekonomiska produktionen 2010 då exporten börjar tillta. Återhämtningen i den internationella ekonomin återspeglar sig genom exporten efter en tid i Finlands samhällsekonomi. Nästa år är den ekonomiska tillväxten i Finland fortfarande relativt anspråkslös. Skatteinkomsterna reagerar med fördröjning på förändringarna i den allmänna ekonomiska utvecklingen och därför uppskattas det att skatteinkomsterna inte börjar öka ännu nästa år.

Med tanke på innevarande år ligger risken i att konjunkturvändningen skjuts upp mer än vad som uppskattats. Å andra sidan är det så att ju brantare nedgången i den ekonomiska aktiviteten är, desto starkare kan de positiva effekterna på skattebasen till följd av ett konjunkturuppsving vara. Med tanke på utvecklingen av skatteinkomsterna för nästa år innehåller konjunkturvändningen en positiv risk, som särskilt kan synas i inflödet av de mest konjunkturkänsliga skatterna, såsom kapitalinkomst- och samfundsskatten.

Hur väl uppskattningen av skatteinkomsterna utfaller beror i stor utsträckning på hur väl man förmår förutspå skattebasernas nivå och utveckling. Till exempel en förändring av värdet av den privata konsumtionen med en procentenhet inverkar på mervärdesskatteintäkterna med 100 miljoner euro och en förändring av lönesumman med en procentenhet inverkar på statens intäkter av inkomstskatten med ca 100 miljoner euro. En översyn av hur budgeterna under föregående regeringsperiod utfallit visade att konjunkturutvecklingen, som var positivare än väntat, förklarade största delen av de egentliga felen i prognoserna.

Enligt OECD:s uppskattning reagerade det finansiella läget inom vårt lands offentliga ekonomi på förändringarna i totalproduktionen med flexibilitetskoefficienten 0,5. Därmed inverkar en förändring på en procentenhet i den ekonomiska tillväxten på det finansiella läget inom hela den offentliga ekonomin med 0,5 procentenheter i relation till totalproduktionen (en ökande produktion stärker och en minskande produktion försvagar den offentliga ekonomin). Det mesta av verkningarna på balansen inom den offentliga ekonomin överförs via förändringar i inkomstbaserna. När det gäller staten antas ovan nämnda flexibilitetskoefficient vara 0,3. Om tillväxten ökar med med en procentenhet kommer detta att stärka den statliga ekonomin med nästan 600 miljoner euro. Om tillväxten sjunker med en procentenhet försvagas den statliga ekonomin med motsvarande summa. Av detta belopp får ca 200 miljoner euro sin förklaring av en ändring av de arbetslöshetsrelaterade utgifterna och det resterande beloppet av en ändring av skatteinflödet.

Också den ekonomiska tillväxtens struktur inverkar på skatteflödet. Ju tydligare tillväxten grundar sig på inhemska efterfrågefaktorer, desto större blir de positiva verkningarna på skatteflödet, eftersom de omedelbara verkningarna av den ökande exporten reflekteras sämre i skatteintäkterna.

I avsnitt2.2.2 Risker i anslutning till inkomstuppskattningarna i den ekonomiska översikt som utgör bilaga till budgetpropositionen har också redogjorts för de risker som hänför sig till skatteinkomstposterna.

Tablå 7. Vissa inkomst- och efterfrågeposter som inverkar på de skattepliktiga inkomsterna och skattebasen

  2007 2008 2009** 2010**
  förändr., % per år
         
Skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster 7 4 -1½ 2
— Löneinkomster och andra inkomster 6 -3 1
— Pensioner och andra sociala förmåner 5 10
— Kapitalinkomster 23½ -14½1) -25
Rörelseöverskott 12½ -5½ -11½ 7
Värdet av hushållens konsumtionsutgifter -2½ 1
Mervärdesskattebasen -3 -2½
Bensinförbrukning -2 -5 -2 -1
Förbrukning av dieselolja 5 2 -5 -1½
Elförbrukning -9½ 2 -7½ -1
Konsumtion av accisbelagd alkohol -1½ -3 -2
Förstaregistrering av personbilar -14 11 -40 10
Konsumentprisindex 4 0 1

1) I motsats till de övriga talen som gäller 2008 är det fråga om en prognos. Kapitalinkomstbeloppet fastställs när beskattningen för 2008 slutförs före utgången av oktober 2009.

Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetberäkning1) budgetprop. förändring, %
         
Skatter på grund av inkomst och förmögenhet, mn euro 15 081 10 421 10 296 -1,2
Skatter som tas ut på förvärvs- och kapitalinkomst 9 088 7 425 7 089 -4,5
Samfundsskatt 4 910 2 056 2 482 20,7
Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet 1 083 940 725 -22,9

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

Skatter som tas ut på grund av inkomst och förmögenhet är skatter på förvärvs- och kapitalinkomster, samfundsskatt, källskatt på ränteinkomster och skatt på arv och gåva. Av dessa beräknas 2010 inflyta sammanlagt 10 296 miljoner euro, dvs. 1,2 % mindre än vad som anges i budgetberäkningen 2009. Då man jämför inkomstposterna för 2010 med 2009 avses med budgetberäkning budgeten för 2009 kompletterad med första tilläggsbudgeten och regeringens proposition om en andra tilläggsbudget.

Under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst inflyter den progressiva inkomstskatten, skatten på kapitalinkomster samt källskatt som betalas av begränsat skattskyldiga. De medel som influtit under momentet för skatt på förvärvs- och kapitalinkomst och samfundsskatt utgörs av belopp som redovisas till staten för flera skatteår.

Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster

Budgetpropositionens beskattningsutfall av förvärvs- och kapitalinkomster beräknas vara 7 089 miljoner euro, dvs. 4,5 % mindre än budgetberäkningen 2009. De skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsterna beräknas öka med ca 2 % år 2010. Recessionen påverkar beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster huvudsakligen genom att lönesumman och kapitalinkomsterna har minskat. Det är svårt att uppskatta hur kapitalinkomsterna utvecklas eftersom de är beroende av konjunkturerna samt av att det finns föga förhandsuppgifter om dem innan beskattningen har slutförts. Med tanke på hur väl uppskattningen av inflödet av skatt på förvärvs- och kapitalinkomst utfaller hänför sig de största riskerna just till uppskattningen av kapitalinkomsternas utveckling.

Av de skattepliktiga inkomsterna utgör löneinkomsterna mer än 60 %. Utvecklingen när det gäller lönerna och sysselsättningen har således en central betydelse för skatteinkomsterna. Löneinkomsterna beräknas öka med ca 1 %. Tillväxten i pensionsinkomsterna uppskattas vara 4,5 %, medan arbetslöshetsförmånerna uppskattas öka med 15 % i och med att arbetslösheten ökar. Pensionsinkomsterna och övriga sociala förmåner beräknas inalles öka med 5,5 %.

De skattepliktiga kapitalinkomsterna, av vilka de viktigaste posterna utgörs av överlåtelsevinster, dividendinkomster och inkomster av virkesförsäljning, beräknas totalt ligga på 2009 års nivå.

Överlåtelsevinster är den mest betydande posten av hushållens kapitalinkomster. Dessa uppkommer bl.a. vid försäljning av värdepapper och fastigheter. Vinsten av försäljning av den egna bostaden är däremot för det mesta skattefri inkomst, och därför står bostadshandeln till stor del utanför inkomstbeskattningen. Tillförlitliga uppgifter om beloppet av överlåtelsevinster fås först i slutet av det år som följer på skatteåret då beskattningen har slutförts. Sålunda är nivån för 2008, som används som grund för budgetpropositionens inkomstposter, för kapitalinkomsternas del fortfarande en prognos som baserar sig på de förhandsuppgifter som finns att tillgå om den slutförda beskattningen.

Överlåtelsevinsternas utveckling är svår att förutspå, eftersom överlåtelsevinstbeloppet till stor del beror på den svårt förutsägbara prisutvecklingen på värdepappers- och fastighetsmarknaden. Till följd av den ekonomiska krisen har priserna på aktier sjunkit exceptionellt mycket. Den kraftigaste nedgången inföll i slutet av fjolåret, men efter det har situationen på aktiemarknaden klart lugnat ned sig och placerarna har börjat återfå sitt förtroende för marknaden. Om aktiekurserna vid utgången av detta år är på samma nivå som i slutet av augusti, är aktiernas värde år 2009 i genomsnitt 33 % lägre än i fjol. Det uppskattas att överlåtelsevinsterna minskar i motsvarande grad under 2009. Däremot förväntas överlåtelsevinsterna öka med ca 6 % nästa år.

Även om kapitalinkomsternas andel av skattebasen är under 10 %, har de en relativt sett stor betydelse för hur tillförlitliga inkomstposterna är. Hur väl prognosen för kapitalinkomsterna utfaller inverkar också genom den utdelning som tillämpas på skattetagarnas förhandsredovisning på hur tillförlitlig prognosen för beskattningsutfallet av förvärvs- och kapitalinkomster är. När beskattningen slutförs i slutet av oktober det år som följer på skatteåret får man de slutliga uppgifterna om respektive skattetagares andel av de skatter på förvärvs- och kapitalinkomster som debiterats under skatteåret. De skatter på förvärvs- och kapitalinkomster som flutit in innan beskattningen har slutförts redovisas till skattetagarna enligt den uppskattade utdelningen. När beskattningen har slutförts justeras de redan redovisade medlen så att de motsvarar de slutliga skattebeloppen. Kassaflödet för 2010 påverkas av debiteringsredovisningen enligt den slutliga beskattningen för skatteåret 2009. Då inkomstskatteprognosen för 2010 upprättades hade beskattningen för 2008 ännu inte slutförts, och det fanns endast förhandsuppgifter om de slutliga skattebeloppen. Eftersom staten är den enda skattetagaren i fråga om kapitalinkomster, är den omständigheten att utvecklingen av kapitalinkomsterna avsevärt avviker från prognosen en av de mest betydande faktorer som påverkar storleken av de justeringar av utdelningen som nämns ovan.

De verkningar som den skärpta beskattningen i fråga om en höjd inkomstnivå samt löntagaravgifterna har lindras genom en sänkning av statens inkomstskatteskala och en höjning av förvärvsinkomstavdraget. Dessutom lindras beskattningen av de mest lågavlönade genom att maximibeloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från 1 480 euro till 2 200 euro. Beskattningen av pensionsinkomsten lindras i enlighet med regeringsprogrammet på så sätt att beskattningen av pensionsinkomst inte blir strängare än beskattningen av motsvarande löneinkomst. Dessa ändringar i skattegrunden sänker intäkterna av inkomstskatten med sammanlagt ca 1 060 miljoner euro. Av detta belopp utgör statens andel ca 630 miljoner euro, kommunernas andel 380 miljoner euro samt församlingarnas andel ca 20 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel ca 30 miljoner euro. Höjningen av grundavdraget står för ca 195 miljoner euro i förlusten av skatteintäkter.

Långtidssparandet stöds genom att skattestödet till frivilliga individuella pensionsförsäkringar utvidgas så att det även gäller annat långtidssparande. Strukturutvecklingen inom jordbruket främjas genom en temporär skattefrihet för försäljningsvinst på åker. Ställningen för näringsidkare som har de lägsta inkomsterna förbättras genom att de bestämmelser som gäller fördelningen av privata näringsidkares, jordbruksidkares och beskattningssammanslutningars förvärvs- och kapitalinkomster ändras så att företagsinkomst som ska fördelas i sin helhet kan beskattas som förvärvsinkomst om den skattskyldige yrkar det. I syfte att främja användningen av kollektivtrafik höjs den skattefria andelen av personalbiljetten. Dessa sänker intäkterna av inkomstskatten med sammanlagt med ett nettobelopp på knappt 50 miljoner euro för staten.

Samfundsskatt

Den försvagade ekonomiska aktiviteten märks särskilt tydligt i samfundsskatteintaget. Intäkterna av samfundsskatten började minska 2008. År 2009 minskar samfundsskatteintaget ytterligare till mindre än hälften av 2008 års nivå. Beskattningsutfallet minskar delvis till följd av den tillfälliga sänkningen av statens utdelning av samfundsskatten med 10,8 procentenheter skatteåren 2009—2011. Företagens resultatutveckling återspeglar sig med fördröjning på intaget av samfundsskatt. Budgetekonomins samfundsskatteintag består av skatter som intäktsförs till staten för flera skatteår, men den största betydelsen har förskott från samma år och förskottskompletteringar från föregående år eller sådana förskottsåterbäringar som sänker intaget.

Det beräknas att företagens resultatutveckling vänder till det bättre 2010 då konjunkturutsikterna återhämtar sig. Av inkomstskatten från samfund beräknas inflyta 2 482 miljoner euro, vilket är en femtedel mer än budgetberäkningen 2009. Dessutom förbättras företagens lönsamhet på grund av deras åtgärder för att skära ned kostnaderna. Likväl antas det att förbättringen av företagens resultatutveckling ännu nästa år är förhållandevis anspråkslös.

Övriga skatter på grund av inkomst och förmögenhet

I källskatt på ränteinkomster beräknas inflyta ca 38 % mindre än budgetberäkningen 2009. Minskningen beror på de kraftiga räntesänkningar som började i slutet av 2008 och har fortsatt under 2009 samt på att ökningen i depositionsstocken har jämnat ut sig 2009. År 2010 antas depositionsstocken öka något och räntenivån hållas på en låg nivå innan den börjar stiga 2011.

Intäkterna av skatten på arv och gåva beräknas sjunka med ca 5 % jämfört med budgetberäkningen 2009. Skattebasen för skatt på arv och gåva beräknas växa med ca 6 %, men den lättnad i arvsbeskattningen som genomfördes vid ingången av 2009 minskar ännu 2010 års intäkter med ca 45 miljoner euro på grund av en fördröjning i beskattningen.

Skatter på grund av omsättning

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetberäkning1) budgetprop. förändr., %
         
Omsättningsbaserade skatter, mn euro 14 704 13 835 13 134 -3,6
— Mervärdesskatt 14 049 13 148 12 613 -4,1

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

Skatter som grundar sig på omsättningen är mervärdesskatt, försäkringspremieskatt och apoteksavgifter. Av dem beräknas inflyta 13 341 miljoner euro, vilket är 3,6 % mindre än budgetberäkningen 2009. Mervärdesskattens andel av nämnda belopp är 12 613 miljoner euro.

I oktober 2009 genomförs en sänkning av mervärdesskatten på livsmedel från 17 % till 12 %. Dessutom höjs alla mervärdesskattesatser med en procentenhet vid ingången av juli 2010. Den allmänna mervärdesskattesatsen höjs från 22 % till 23 %, mervärdesskattesatsen för mat och foder från 12 % till 13 % och mervärdesskattesatsen för läkemedel, böcker, persontransporter, inkvartering och kulturevenemang från 8 % till 9 %. Samtidigt sänks mervärdesskatten på restaurangmat från 22 % till 13 %, dvs. till samma nivå som mervärdesskatten på livsmedel.

Till följd av ändringarna i mervärdesskattesatserna (både den ändring som genomförs den 1 oktober 2009 och regeringens proposition för år 2010) sjunker mervärdesskatteinflödet till staten med sammanlagt ca 350 miljoner euro år 2010. Verkningarna av sänkningen av mervärdesskattesatsen för livsmedel, som minskar statens skatteinkomster, infaller till fullt belopp år 2010. Verkningarna av den ändring av mervärdesskattesatserna som genomförs den 1 juli och som huvudsakligen innebär en ökning av skatteinkomsterna infaller däremot i slutet av 2010 och under 2011. Ändringen av mervärdesskattesatserna den 1 juli 2010 höjer statens mervärdesskatteintäkter med 426 miljoner euro på årsnivå. Av detta belopp hänför sig 133 miljoner euro till 2010.

Inom skatteförvaltningen tar man vid ingången av 2010 i bruk ett skattekontosystem. Skattekontosystemet är ett system som betjänar deklarationen och betalningen av skatter samt betalningsövervakningen och senare även indrivningsfunktionerna. Minskningen av engångsnatur i statens kassainkomster beräknas uppgå till ca 378 miljoner euro 2010.

Värdet av den privata konsumtionen beräknas öka med 0,8 % 2010. Hushållens konsumtion utgör 60 % av mervärdesskattens hela skattebas. I skattebasen ingår dessutom poster för investeringar och användning av mellanprodukter vid offentlig och skattefri verksamhet samt privat verksamhet som inte eftersträvar vinst.

Acciser

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetberäkning1) budgetprop. förändring, %
         
Acciser, mn euro 4 963 5 091 5 157 1,3
— Skatt på alkoholdrycker 1 092 1 203 1 273 5,8
— Tobaksaccis 630 650 682 4,9
— Energiskatter 3 192 3 191 3 155 -1,1

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

I acciser beräknas 2010 inflyta sammanlagt 5 157 miljoner euro, dvs. 1,3 % mer än budgetberäkningen 2009. Utvecklingen i fråga om accisernas skattebas har de senaste åren varit mycket stabil, och några stora förändringar väntas inte heller 2010.

Ungefär två tredjedelar av acciserna flyter in av energiskatter, och man beräknar att sammanlagt 3 155 miljoner euro flyter in i acciser 2010.

Av energiskatterna inflyter ca 75 % från trafiken i form av accis på motorbensin och dieselolja och resten från bl.a. uppvärmning och energiproduktion. I prognosen för energiskatteintäkterna utnyttjas arbets- och näringsministeriets prognos över energikonsumtionen. Enligt prognosen minskar förbrukningen av motorbensin med ca en procent 2010. Förbrukningen av dieselolja och el beräknas hållas på samma nivå som 2009.

År 2010 beräknas intäkten av skatt på alkoholdrycker på grund av den ändring av accisen som träder i kraft den 1 oktober 2009 öka med ca 5,8 % jämfört med budgetberäkningen i år. Den skattepliktiga alkoholkonsumtionen beräknas samtidigt minska med 2 %.

I tobaksacciser beräknas 2010 inflyta sammanlagt 682 miljoner euro, dvs. 4,9 % mer än budgetberäkningen 2009. Det föreslås att tobaksaccisen höjs så att accisen på rulltobak höjs med 15 % och accisen på cigarretter och övriga tobaksprodukter med 5 %. Höjningen beräknas öka intäkterna av tobaksaccisen med ca 22 miljoner euro.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetberäkning1) budgetprop. förändring, %
         
Övriga skatter och inkomster av skattenatur, mn euro 2 346 2 102 2 187 4,0
— Bilskatt 1 016 756 815 7,8

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

Övriga skatter och inkomster av skattenatur beräknas inflyta till ett belopp av 2 187 miljoner euro, och intäkterna av dem ökar med 4,0 % i jämförelse med budgetberäkningen 2009. I bilskatt beräknas inflyta 815 miljoner euro. Denna siffra baserar sig på en uppskattning att ca 90 000 nya personbilar kommer att säljas 2010. Försäljningen av nya bilar har klart minskat under innevarande år, men 2010 beräknas antalet sålda bilar återgå till den tidigare nivån. De genomsnittliga CO2-utsläppen har under detta år, liksom under 2008, fortsatt att minska, vilket har haft en sänkande verkan på den genomsnittliga skatt som tas ut för bilar. I januari—juni 2009 var de genomsnittliga CO2-utsläppen för beskattade nya bilar 156 g/km, medan de 2008 i genomsnitt var 161 g/km. Å andra sidan ökade det skattebelopp som tas ut från och med april i år i och med att den mervärdesskatt som tas ut på bilskatten slopades och bilskatten höjdes med motsvarande belopp.

4.3. Övriga inkomstposter

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetberäkning1) budgetprop. förändring, %
         
Inkomster av blandad natur, mn euro 4 388 4 453 4 657 4,6
— överföring från statens pensionsfond 1 331 1 418 1 472 3,8
— inkomster från EU 1 090 1 148 1 158 1,0
— statens andelar av tippningens och penninglotteriets vinstmedel 408 461 463 0,4
— avkastning av Penningautomatföreningens verksamhet 420 407 396 -2,7
— övriga 1 139 1 019 1 168 14,6

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

Statens inkomster av blandad natur beräknas uppgå till 4 657 miljoner euro, dvs. 4,6 % mer än budgetberäkningen 2009. Inkomsterna från Europeiska unionen beräknas uppgå till 1 158 miljoner euro, dvs. 1,0 % mer än budgetberäkningen i år. Från statens pensionsfond intäktsförs 1 472 miljoner euro i budgetekonomin. Intäktsföringen motsvarar det lagenliga maximibeloppet, dvs. 40 % av de årliga pensionsutgifterna. Inom budgetekonomin intäktsförs drygt 0,4 % mer av tippningsvinstmedel och drygt 3 % mindre av Penningautomatföreningens avkastning jämfört med budgetberäkningen 2009.

  2008 2009 2010 2009—2010
  bokslut budgetuppskattning1) budgetprop. förändring, %
         
Ränteinkomster och intäktsföring av vinst, mn euro 2 488 1 646 1 318 -19,9
— ränteinkomster 341 150 139 -7,3
— utdelningsinkomster och inkomster av försäljning av aktier 1 670 1 050 900 -14,3
— intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 227 196 129 -34,1
— andel i Finlands Banks vinst 250 250 150 -40,0

1) Inklusive den första tilläggsbudgeten för 2009 och regeringens II tilläggsbudgetsproposition.

Ränteinkomster och intäktsföring av vinst beräknas uppgå till ett belopp av 1 318 miljoner euro, vilket är 19,9 % mindre än budgetberäkningen 2009. Ränteinkomsterna beräknas uppgå till 139 miljoner euro. Statens ränteinkomster består av räntor på långfristiga lån som staten har beviljat samt på investeringar av kassareserver som överskrider det som behövs dagligen för löpande utgifter. Kassareserven uppskattas till 7,0 miljarder euro 2010 och genomsnittsavkastningen till 1,0 %. Dividendinkomsterna beräknas uppgå till 500 miljoner euro och nettoinkomsterna från försäljningen av aktier har på sedvanligt sätt uppskattats till 400 miljoner euro. Dividendinkomsterna beräknas minska på grund av företagens försvagade resultatutveckling. Intäktsföringen av de statliga affärsverkens vinst beräknas uppgå till 129 miljoner euro. Enligt lagen om Finlands Bank intäktsför Finlands Bank till staten 50 % av sitt resultat från året innan eller så kan bankfullmäktige besluta att en större andel ska intäktsföras. Under de senaste åren har Finlands Banks intäktsföring till staten varit större än vad huvudregeln förutsatt.