Statsbudgeten 2010

6.6. Statsbidrag

Staten finansierar kommunernas basservice genom statsbidrag till ett belopp av sammanlagt 9,6 miljarder euro år 2010. Kommunernas statsbidrag är i huvudsak kalkylerade och icke öronmärkta. För kalkylerade statsandelar föreslås 8,7 miljarder euro. För övrigt statsbidrag föreslås 933 miljoner euro. Statsbidragen ökar med sammanlagt 647 miljoner euro år 2010.

Då man jämför ändringen i statsbidrag med 2009 är det skäl att beakta de ändringar som är kostnadsneutrala med tanke på kommunalekonomin, såsom det tillägg på 375 miljoner euro i kompensation för skattelättnader, det avdrag på 62 miljoner euro i anslutning till slopandet av gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård och det avdrag på 30 miljoner euro för överföringen av uppgifter. Dessa ändringar ökar statsandelarna med 283 miljoner euro netto.

Statsbidragen ändras inte bara enligt de beslutsbaserade statsåtgärderna utan också automatiskt enligt statsandelsgrunderna, såsom ändringar i ålders- och befolkningsstruktur.

Tablå 22. Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten 2008—2010, mn euro och förändring 2009—2010, %

¹⁾ Statsandelarna för 2008 och 2009 har kalkylmässigt ändrats så att de motsvarar statsandelsstrukturen 2010.

Statens åtgärder

Verkningarna av statens åtgärder baserar sig på ändringar av lagstiftningen och andra normer samt då det gäller anslag som baserar sig på prövning på budgetbeslut.

Statens åtgärder minskar kommunernas utgifter med 159 miljoner euro netto år 2010. De statliga åtgärder som ingår i budgetpropositionen bedöms ha en sådan total effekt på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna att kommunernas finansiella ställning förbättras med 204 miljoner euro netto jämfört med 2009.

Vid sidan av de nya åtgärder som staten vidtar 2010 påverkas balansen i kommunalekonomin och behovet av finansiering för basservicen av utvecklingen när det gäller mängden uppgifter och åtaganden som tidigare föreskrivits kommunerna och efterfrågan på tjänster samt av utvecklingen i fråga om skatteinkomsterna, lönekostnaderna och kostnadsnivån.

År 2010 beräknas ovan nämnda grunder inverka på kommunernas och samkommunernas ekonomi jämfört med år 2009 som följer:

Tablå 23. Verkningarna på kommunalekonomin och samkommunernas ekonomi av statens åtgärder i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2009 till 2010

År 2010 görs en extra höjning på 30 miljoner euro i statsandelarna för kommunernas basservice. År 2010 anvisas 114 miljoner euro för sammanslagningsunderstöd till kommunerna, vilket innebär en minskning på 28 miljoner euro.

För exceptionellt glest befolkade kommuner och kommuner med stora skärgårdsområden fördelas sammanlagt 30 miljoner euro inom statsandelssystemet.

För höjningen av kommunernas statsandel enligt prövning föreslås 20 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 5 miljoner euro från 2009.

För statens och kommunernas gemensamma datasystemanskaffningar föreslås 5 miljoner euro.

För statsandelar och statsunderstöd för driftskostnaderna för utbildnings- och kulturverksamheten föreslås 2 475 miljoner euro.

För fortbildning för undervisningspersonalen anvisas tilläggsfinansiering på 8 miljoner euro i syfte att inleda Osaava-programmet som förbättrar personalens yrkesskicklighet.

Anslagen för minskande av undervisningsgruppernas storlek inom den grundläggande utbildningen ökas med 14 miljoner euro och anvisningen av anslagen effektiveras genom att anslaget ändras till ett understöd. Utbudet av undervisning i finska eller svenska som andra språk för elever med främmande modersmål och av undervisning i elevernas eget modersmål stöds med 6 miljoner euro. Stöd för flexibel grundläggande utbildning främjas med 3 miljoner euro och effektiviserat stöd och specialstöd inom den grundläggande utbildningen med 8 miljoner euro.

Antalet studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen höjs med sammanlagt 2 650 jämfört med den föregående ordinarie budgeten, varav en ökning på 1 250 studerande genomförs i anslutning till tilläggsbudgeten för 2009. Nätverksbildningen mellan yrkesutbildningsanordnare fortsätter i syfte att bilda regionala eller på annat sätt starka yrkesinstitut. Statsandelen för att öka antalet studerandeårsverken inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen vid läroanstalter ökas med sammanlagt 7,6 miljoner euro, varav 4 miljoner euro ingick i beslut som fattades i samband med den första tilläggsbudgeten för 2009. Utbudet av yrkesinriktad tilläggsutbildning i läroavtalsform ökas med 1 250 studerande, varav en ökning på 1 000 studerande genomförs redan i samband med den andra tilläggsbudgeten för 2009.

För statsandelar för anläggningsprojekt föreslås 56 miljoner euro för skolprojekt och 5 miljoner euro för biblioteksprojekt. Anslagsnivån sjunker till samma nivå som i den ordinarie budgeten för 2009. Som en del av stimulansåtgärderna i den första tilläggsbudgeten för 2009 beviljades tilläggsfinansiering på 9 miljoner euro. I anslutning till stimulansåtgärderna höjs fullmakten att bevilja statsunderstöd för allmänbildande utbildning genom efterfinansiering med sammanlagt 48,5 miljoner euro, medan motsvarande höjning av bevillningsfullmakten i den första tilläggsbudgeten för 2009 uppgick till 30,5 miljoner euro. Som en del av stimulansåtgärderna höjdes dessutom fullmakten att bevilja statsandelar för allmänbildande utbildning i budgeten för 2009 med 30 miljoner euro.

Statsandelen för teatrar, orkestrar och museer ökar med ca 9 miljoner euro, varav omkring hälften riktar sig till kommunerna. Ökningen beror på 2006 års statsandelsreform, i samband med vilken det beslutades att det pris per enhet som ligger till grund för statsandelen beräknas utifrån de faktiska kostnaderna för respektive typ av konst- och kulturinstitution. Resten av ökningen styrs till privata samfund och stiftelser med teater-, orkester- och museiverksamhet för ordnande av kommunala kulturtjänster.

Stödet för verkstadsverksamhet för unga ökas med 0,5 miljoner euro. Tillägget anvisas i huvudsak till en utvidgning av verksamheten vid de verkstäder som kommunerna är huvudmän för i syfte att lindra den stigande ungdomsarbetslösheten. Understöden till kommunerna för uppsökande verksamhet med personer som arbetar i par ökas med 2,15 miljoner euro för utvidgande av verksamheten. Det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen för kommunernas ungdomsverksamhet höjs med 0,5 euro per invånare under 29 år.

Kommunernas sysselsättningsstöd minskar med 14 miljoner euro år 2010, då tyngdpunkten överförs på yrkesinriktad arbetskraftsutbildning som genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättning inom den privata sektorn. Kommunernas utgifter minskar i motsvarande grad.

Med höjningen på 21,25 miljoner euro av statsandelen för social- och hälsovården i statsandelarna för kommunernas basservice genomförs de mål som uppställs i regeringsprogrammet. Höjningen riktar sig bl.a. till genomförandet av reformen av handikappservicelagen som trädde i kraft den 1 september 2009, förbättrandet av skol- och studenthälsovården och av moderskaps- och barnrådgivningen samt till utvecklingen av tjänster för primärvården och äldreomsorgen.

Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte utvidgas på så sätt att åldergränsen för skyldigheten att delta i arbetsverksamhet slopas. Detta ökar statsandelarna och kommunernas utgifter med 2,1 miljoner euro.

I anslutning till höjningen av ersättningen för uppehälle för arbetslösa i arbetskraftsutbildning höjs utkomststödets sysselsättningspenning för personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte med 1 euro per dag. Till följd av det ökar kommunernas kostnader med 0,4 miljoner euro och statsandelen med 0,2 miljoner euro.

Den partiella vårdpenningen höjs till 90 euro från och med den 1 januari 2010. Samtidigt utvidgas rätten till partiell vårdpenning till att även omfatta företagare. De totala utgifterna till följd av reformen beräknas uppgå till 3,1 miljoner euro, varav statsandelen är 1,55 miljoner euro.

I anslutning till kommun- och servicestrukturreformen överförs ordnandet av tolktjänster för gravt handikappade till Folkpensionsanstaltens uppgifter från och med den 1 september 2010. Behovet av anslag för tolktjänster beräknas 2010 uppgå till 5,4 miljoner euro och omkostnaderna för Folkpensionsanstalten till 0,54 miljoner euro. Motsvarande avdrag har gjorts i statsandelen för kommunernas basservice.

Åtgärderna för att avlägsna gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård fortsätter på så sätt att handikappförmåner från och med den 1 januari 2010 börjar betalas till dem som har rätt till handikappförmåner och som får institutionsvård. När det gäller folkpensionsförsäkringen är behovet av tilläggsanslag 62 miljoner euro. Statsandelarna till kommunerna minskas i motsvarande grad i statsandelarna för kommunernas basservice. I anslutning till reformen höjs maximiavgiften för långvarig institutionsvård till 85 % av klientens nettoinkomster. Till följd av detta beräknas kommunernas inkomster av klientavgifterna öka med 62 miljoner euro.

Statsunderstödet för kommunernas utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården uppgår till 26,8 miljoner euro. Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd har fastställts i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008—2011. Avsikten är att 4 miljoner euro av anslaget ska användas för ordnande av stödtjänster för långtidsbostadslösa.

Understöden för mögelsanering i hälsovårdscentraler, ålderdomshem och daghem ökas med sammanlagt 10 miljoner euro så att statsunderstödet betalas genom efterfinansiering tidigast 2012.

År 2010 ökar den statliga ersättningen till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning med 5,0 miljoner euro jämfört med 2009. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård förblir på samma nivå som 2009.

Statsandelen till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet uppgår till 313 miljoner euro, vilket är 41 miljoner euro mer än 2009.

År 2009 beräknas 47,7 miljoner euro inflyta i underhållsbidrag som drivs in som ersättning för regressfordringar. Av detta utgör kommunernas andel 31,9 miljoner euro, vilket betalas via statsandelen för kommunernas basservice 2010. Kommunerna ersätts årligen i fem års tid (2010—2014) för sin andel av de fordringar som Folkpensionsanstalten lyckats driva in hos underhållsskyldiga under det föregående året.

Indexhöjningar

År 2010 görs i statsandelarna en indexhöjning på 2,4 %, i vilken ingår en justering på 0,4 procentenheter på 2008 års nivå. Indexhöjningen ökar statsandelarna med 209 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 183 miljoner euro.

Tablå 24. Indexhöjningarna år 2010, mn euro

Ändringar i befolkningen och åldersstrukturen

Kommunernas statsbidrag påverkas även av förändringen i åldersstrukturen och befolkningsmängden. På grund av förändringarna ökar statsandelarna för social- och hälsovården med ca 58 miljoner euro år 2010. De kalkylerade kostnaderna ökar inom social- och hälsovården med ca 169 miljoner euro. Antalet barn i förskoleåldern ökar medan antalet barn i grundskoleåldern minskar. När det gäller undervisningsväsendet beräknas mindre åldersgrupper föranleda en kalkylerad inbesparing på ca 22 miljoner euro av statsandelarna 2010 och denna inbesparing hänförs enligt ett rambeslut av den 25 maj 2007 till förbättring av utbildningens kvalitet. Under år 2010 kommer den åldersklass som börjar gymnasium eller grundläggande yrkesutbildning ännu att vara lika stor som för närvarande. I fråga om dem som börjar studera på högskolenivå kommer det inte heller att ske någon förändring. Andelen barn och unga med invandrarbakgrund ökar på alla utbildningsnivåer. Efterfrågan på vuxenutbildning ökar.

Tablå 25. Verkningarna av förändringarna i elevantalet, befolkningsmängden och åldersstrukturen på kommunernas statsandelar och utgifter år 2010, mn euro

Utjämning av statsandelarna

Den uppgiftsbaserade statsandelen och den allmänna statsandelen höjs eller sänks kommunvis genom en utjämning av statsandelarna på basis av respektive kommuns kalkylerade skatteinkomster. Utjämningen 2010 baserar sig på skatteuppgifterna för 2008.

Tablå 26. Utjämningar av statsandelarna 2008—2010, mn euro

Utjämningstilläggen till statsandelarna på basis av skatteinkomsterna uppgår till ca 785 miljoner euro, vilket innebär en ökning på ca 21 miljoner euro jämfört med föregående år. Utjämningstillägg betalas till 265 kommuner. I 61 kommuners statsandelar görs ett utjämningsavdrag till ett belopp av ca 790 miljoner euro.

Tablåerna 27 och 28 innehåller uppskattningar av kommunernas finansieringsandelar.

Tablå 27. Kommunernas finansieringsandel för ordnande av basservicen (FM)¹⁾

¹⁾ Innehåller också en finansieringsandel för den grundläggande utbildning som finansieras under undervisningsministeriets huvudtitel.

Tablå 28. Kommunernas finansieringsandelar för utbildning på andra stadiet och yrkeshögskoleutbildningen (UVM)